INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ; Berättelse om statens elementarläroverk för gossar läsåren : Berättelse om statens allmänna läroverk läsåret ; Berättelsen om folkskolorna för åren Berättelserna är utarbetade av Ecklesiastikdepartementet. I Berättelsen om folkskolorna för år 1882 ingår: Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till år 1842, s Primiäruppgifter och berättelser om folkskoleväsendet från och med år 1842, s och Öfversigt af folkskoleväsendet under åren , s Föregångare: Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren - Stockholm, Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning. Efterföljare: Folkskolorna / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: /21, 1929/30. Lärarutbildningen / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1916/ /22, 1927/28 ; läsåren 1928/29 t.o.m. 1938/39 Statens allmänna läroverk / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1911/ /20. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Undervisning (Tab ). Elever i icke-obligatoriska skolor / [Statistiska centralbyrån ; utarb. av Margit Vinge]. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1977:11). Elever i obligatoriska skolor Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1974:5). BISOS P digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-p0-8901l

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. P) UNDERVISNINGSVÄSENDET. 19. BERÄTTELSE OM STATENS ALLMÄNNA LÄROVERK FÖR GOSSAR LÄSEÅRET UTARBETAD I KUNGL. ECKLESIASTIK-DEPARTEMENTET. STOCKHOLM TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1893.

4

5 Innehållsförteckning. Text (sid. 1 71). A. Undervisningen i allmänhet. Kap. Sid. 1. Läroverk 1 2. Terminernas början och slut samt läseårets längd; tider på dagen för undervisning och öfningar; särskilda fridagar Normala antalet afdelningar; öfverskjutande afdelningar vid vissa läroverk; antalet läraretimmar för vecka i läseämnen, deras normala antal enligt de särskilda läroverkens organisation samt öfverskjutande eller understigande antal vid de särskilda läroverken, deras fördelning höstterminerna 1876 och 1889 med hänsyn till olika bildningsstadier och linier samt deras medeltal för hvarje lärjunge under samma terminer efter stadier, linier och läroverksgrupper. (Tab. 1) 4 4. Antal undervisningstimmar i veckan i de särskilda läseämnena; lärokurser i läseämnena inom särskilda klasser; undervisning i välskrifning och öfningar; inspektioner Böcker, som användts vid undervisningen i läseämnen. (Tab. 2) Arbeten, som användts vid undervisningen i välskrifning och öfningsämnen. (Tab. 3) 32 B. Lärare. 7. De tjenstgörande lärarnes antal och fördelning; tjenstledigheter. (Tab. 4) Lärares afgång, befordran och uppflyttning i högre lönegrad. (Tab. 5) Ordinarie lärarebefattningar Lärarekandidater 40 C. Lärjungar. 11. Lärjungarnes antal och fördelning efter läroverk, klasser och linier; antal lärjungar å helklassiska linien, hvilka deltagit i den frivilliga undervisningen i engelska och hebreiska; jemförande öfversigter öfver lärjungeantalen höstterminerna samt öfver vitaliteten från undervisningens synpunkt hos den med läseåret utgående skolgenerationen; jemförelse för åren mellan lärjungarnes antal och rikets folkmängd. (Tab. 6 o. 7) Lärjungarnes ålder. (Tab. 8) Lärjungarnes hemorter. (Tab. 9 o. 10) Lärjungarnes kroppskonstitution och hellsotillstånd. (Tab. 11) Lärjungarnes omsättning. (Tab. 12 o. 13) Mogenhets- och kompletterings-examina. (Tab ) De afgångne lärjungarnes tillämnade lefnadsbanor närmast efter afgången, m. m. (Tab. 18) 67 D. Ekonomiska förhållanden. 18. Läroverkens särskilda kassor, m. m Omkostnaderna för läroverken 70 Table des matières. Texte (p. 1 71). A. Enseignement. Chap. Page. 1. Etablissements scolaires 1 2. Commencement et clôture des semestres, durée de l'année scolaire; heures de la journée affectées à l'enseignement théorique et aux exercices pratiques (arts); jours de congé spéciaux 2 3. Nombre normal des divisions; divisions excédantes à certains établissements; nombre d'heures de professeurs d'enseignement théorique par semaine; le nombre normal de ces heures selon l'organisation des établissements, et le nombre différent aux divers établissements; la répartition des dites heures pendant les semestres d'automne des années 1876 et 1889 sous le rapport des diverses classes et lignes de l'enseignement, et la moyenne par élève des mêmes heures pendant les dits semestres, d'après les classes et les lignes d'enseignement et d'après les groupes d'établissements. (Tabl. 1) 4 4. Nombre d'heures affectées par semaine à chaque matière; cours théoriques des différentes classes; enseignement de la calligraphie et des arts; inspections Livres employés dans l'enseignement théorique. (Tabl. 2) Oeuvres employées dans l'enseignement de la calligraphie et des arts. (Tabl. 3) 32 B. Corps enseignant. 7. Nombre et répartition des professeurs en service; congés temporaires. (Tabl. 4) Congé définitif, avancement, transfert dans une classe supérieure de traitement. (Tabl. 5) Emplois ordinaires de professeurs Professeurs aspirants.. 40 C. Élèves. 11. Nombre et répartition des élèves d'après les établissements, les classes et les lignes; nombre des élèves de la ligne classique exclusive (grec et latin) qui ont pris part à l'enseignement facultatif de l'anglais et de l'hébreu; aperçus comparatifs du nombre des élèves aux semestres d'automne , et de la vitalité, sous le point de vue de l'enseignement, de la génération scolaire sortant avec l'année ; comparaison, pour les années , entre le nombre des élèves et la population du royaume. (Tabl. 6 et 7) Age des élèves. (Tabl. 8) Lieux de domicile des élèves. (Tabl. 9 et 10) Constitution physique et état sanitaire des élèves. (Tabl. 11) Mouvement des élèves. (Tabl. 12 et 13) Examens de maturité et examens complémentaires. (Tabl ) Profession projetée des élèves sortis, immédiatement après leur départ de l'école, etc. (Tabl. 18) 67 D. Economie. 18. Caisses privées des établissements scolaires, etc Frais de l'état pour les établissements scolaires. 70

6 IV Tabell-bilagor (sid. 1* 154*). Tab. Sid. 1. Antalet läraretimmar för vecka i läseämnen (således utom välskrifning och öfningar) under höstterminen 1889 samt deras fördelning 1* 2. Förteckning öfver de böcker, som användts vid undervisningen i läseämnen under läseåret , jemte uppgift om de olika läroverk, där hvarje bok begagnats 3* 3. Förteckning öfver de arbeten, som användts vid undervisningen i välskrifning och öfningsämnen under läseåret , jemte uppgift om de olika läroverk, där hvarje arbete begagnats 87* 4. De tjenstgörande lärarnes antal höstterminen * 5. Fördelning efter ålder af de lärare, som inträdt i högre lönegrad från och med den 1 Juli 1889 till och med den 30 Juni * 6. Lärjungarnes antal höstterminen * 7. Antal lärjungar höstterminen 1889 i 7:e latinklassen, hvilka undervisats i grekiska och tillika deltagit i den frivilliga undervisningen i engelska och hebreiska 115* 8. De under höstterminen 1889 närvarande lärjungarnes ålder i förhållande till normalåldern 116* 9. De under höstterminen 1889 närvarande lärjungarne, fördelade länsvis efter hemorter 120* 10. De under höstterminen 1889 närvarande lärjungarne, fördelade efter hemorter inom eller utom läroverksstaden 128* 11. Antal lärjungar höstterminen 1889, som på grund af sjukdomsorsaker m. m. icke deltagit i gymnastiköfningarna 133* 12. Lärjungarnes flyttning år 1889 vid vårterminens slut och höstterminens början 137* 13. Lärjungarnes omsättning år * 14. Mogenhets- och kompletterings-examina vårterminen * 15. Mogenhets- och kompletterings-examina höstterminen * 16. Ämnen för arbetena vid den skriftliga mogenhetsexamen vårterminen * 17. Ämnen för arbetena vid den skriftliga mogenhetsexamen höstterminen * 18. Antal lärjungar, som afgått år 1889, med fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången 153* Tableaux annexés (p. 1* 154*). Tabl. Page. 1. Nombre d'heures de professeurs d'enseignement théorique par semaine (à l'exclusion de la calligraphie et des arts) pendant le semestre d'automne 1889, et la répartition de ces heures 1* 2. Liste des livres employés dans l'enseignement théorique pendant l'année scolaire , avec une spécification des divers établissements où a été employé chaque livre 3* 3. Liste des oeuvres employées dans l'enseignement de la calligraphie et des arts pendant l'année scolaire , avec une spécification des divers établissements ou a été employée chaque oeuvre. 87* 4. Nombre des professeurs en service pendant le semestre d'automne * 5. Répartition, d'après l'âge, des professeurs portés à une classe supérieure de traitement, dès le 1 er juillet 1889 jusqu'au 30 juin * 6. Nombre des élèves pendant le semestre d'automne * 7. Nombre des élèves de 7 me latine (classe supérieure) qui ont pris part, pendant le semestre d'automne 1889, aux leçons de grec et en outre aux leçons facultatives d'anglais et d'hébreu 115* 8. Age, à proportion de l'âge normal, des élèves présents au semestre d'automne * 9. Élèves présents au semestre d'automne 1889, répartis par departements d'après leurs lieux de domicile 120* 10. Élèves présents au semestre d'automne 1889, répartis d'après leurs domiciles en dedans ou en dehors du siége de l'établissement scolaire 128* 11. Nombre des élèves qui n'ont pas assisté, pendant le semestre d'automne 1889, aux exercices de la gymnastique par raison de maladie ou pour d'autres causes. 133* 12. Passage, en 1889, des élèves à une classe supérieure à la fin du semestre du printemps et au commencement du semestre d'automne. 137* 13. Mouvement des élèves en * 14. Examens de maturité et examens complémentaires du semestre du printemps * 15. Examens de maturité et examens complémentaires du semestre d'automne * 16. Matières et sujets des travaux écrits pour l'examen de maturité du semestre du printemps * 17. Matières et sujets des travaux écrits pour l'examen de maturité du semestre d'automne * 18. Élèves sortis pendant l'année 1889, répartis d'après la carrière à laquelle ils devaient se vouer immédiatement après leur sortie de l'école. 153*

7 TILL KONUNGEN. Härmed öfverlemnas en inom E. K. M:ts Ecklesiastik-departement utarbetad berättelse om statens allmänna läroverk för gossar läseåret Stockholm den 11 April Underdånigst G. F. GILLJAM.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastik-departementet. en berättelse om statens allmänna läroverk för gossar, som härmed öfverlemnas, är utarbetad efter samma hufvudgrunder, som de föregående, men skiljer sig dock i några hänseenden från de närmaste. För det första har den förut städse lemnade redogörelsen för antalet parallelafdelningar ersatts genom en redogörelse för antalet läraretimmar för vecka i läseämnena. För det andra har i enlighet med den afsigt, som uttalades i berättelsen för läseåret (sid. 5), ånyo upptagits det bibliografiska arbete, som upphörde med berättelsen för läseåret Slutligen hafva för det tredje i enlighet med den ursprungliga planen för dessa berättelser här upptagits till behandling två endast hvart femte år återkommande ämnen, nemligen undersökningarna om lärjungarnes ålder och hemorter, hvilka ämnen sednast behandlades i berättelsen för läseåret Däremot hafva med afseende på årligen behandlade ämnen ej intagits sådana fler-års-öfversigter, som endast efter vissa mellantider behöfva återkomma (se berättelsen för läseåret ), till följd hvaraf nu icke meddelas andra flerårs-öfversigter än några årligen återkommande, bland hvilka må nämnas öfversigten öfver vitaliteten från undervisningens synpunkt hos den med detta läseår utgående skolgenerationen. Det bör omnämnas, att de tabellbilagor (Tab. 1 3), som tillhöra de uti första och andra momenten här ofvan omförmälda arbetena, upprättats af Biblioteks-amanuensen G. Eneström, hvilken äfven utarbetat en stor del af den text, som motsvarar Tab. 1, och hela den text, som motsvarar Tab. 2 och 3. Slutligen må nämnas dels att på grund af den erfarenhet, som vunnits vid bearbetningen inom Ecklesiastikdepartementet af uppgifterna i läroverkens årsredogörelser, utfärdades under den 17 Mars 1890 en»p. M. för afgifvandet af uppgifter i årsredogörelserna för allmänna läroverken och pedagogierna», dels att med anledning af fel eller brister i årsredogörelserna eller andra primäruppgifter hafva för denna berättelse aflåtits 127 anmärkningsskrifvelser till de särskilda läroverken. För dessa skrifvelser hafva i de flesta fall användts det redan i berättelsen för läseåret (sid. 2) omnämnda 2-spaltade formuläret, i hvilket frågor och anmärkningar skrifvas i den ena spalten samt svar och upplysningar i den andra. A. Undervisningen i allmänhet. Kap. 1. Läroverk. Läroverkens antal och deras fördelning i grupper hafva under den tid, denna berättelse omfattar, varit desamma som under det föregående läseåret; sålunda har Ystads läroverk på de i föregående berättelse angifna grunder äfven detta läseår blifvit fördt till de högre läroverken. Antalet läroverk utgjorde således för läseåret med nämnda öfverföring och för öfrigt enligt stat: Allm. läroverken Högre allmänna läroverk 36 Femklassiga» B 22 Treklassiga»» 19 Tvåklassiga pedagogier 9 Enklassiga». 9 Summa 95. 1

10 2 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP , sid. 2) äfven under detta läseår två extra lärare anställde på stadens och enskildes bekostnad samt undervisningen utsträckt till det omfång, som vid rikets allmänna läroverk är föreskrifvet för femte klassen; samma förhållande hade egt rum från och med läseåret Sedan Sölvesborgs sparbank anvisat medel till lagligt arvode åt en extra lärare, medgafs genom Kungl. bref af den 12 Juli 1889 för nästföljande läseår undervisningens ut-, sträckning till det omfång, som är föreskrifvet för fjärde klassen vid rikets allmänna läroverk. Efter det att stadsfullmäktige i Trelleborg anslagit tillräckliga medel till aflönande af en extra lärare, medgafs genom Kungl. bref af den 23 Augusti 1889 för nästkommande läseår undervisningens utsträckning till det omfång, som är föreskrifvet för fjärde klassen vid rikets allmänna läroverk. Vid ytterligare ett treklassigt läroverk, nemligen Engelholms, var äfven under detta läseår undervisningen utsträckt, ehuru utan tillökning i lärarnes antal, och omfattade fjärde latinklassen; ett i viss mån dylikt förhållande hade därstädes egt rum under en längre årsföljd (åtminstone från och med läseåret 187(3 77), hvarunder likväl dels undervisningens utsträckning vexlat, så att den somliga år omfattat både R. 4, L. 4, R. 5 och L. 5, men andra år endast 3, 2 eller 1 af dessa afdelningar, dels äfven lärarnes antal vexlat, i det att en af staden aflönad extra lärare var anställd vid läroverket under läsearen 18g!J 18. Äfven vid två pedagogier, nemligen Södertelje tvåklassiga och Simrishamns enklassiga, har under läseåret , likasom under det föregående, på hvartdera stället en extra lärare varit anställd, hvarigenom undervisningen kunnat utsträckas längre än för sådana läroverk i allmänhet. I Södertelje, där extra läraren från och med läseåret till och med läseåret varit aflönad af staden och enskilde, var han under detta läseår, likasom under de två föregående, aflönad af staden ensam. I Simrishamn, hvarest en extra lärare varit aflönad af enskilde från och med läseåret till och med läseåret , ingen sådan anställd under läseåret , men en extra lärare från och med läseåret till och med läseåret varit aflönad af staden, var han under detta läseår, likasom under de två föregående, aflönad af stadens sparbank. Kap. 2. Terminernas början och slut samt läseårets längd; tider på dagen för undervisning och öfningar; särskilda fridagar. Enligt medgifvande i Kungl. brefvet af den 6 Juli 1888 voro under läseåret vid Ystads läroverk två extra ordinarie lektorer och två extra lärare anställde på stadens bekostnad samt undervisningen utsträckt till och med öfre C:e klassen. Likasom under det föregående läseåret hade Söderköpings, Falköpings, Varbergs, Filipstads och Skellefteå läroverk äfven under läseåret ett större antal lärare och mera utsträckt undervisning än de treklassiga läroverken i allmänhet. Detsamma var under sistnämnda läseår förhållandet äfven vid Sölvesborgs och Trelleborgs läroverk. Sedan stadsfullmäktige i Söderköping för läseåret på samma sätt som under det föregående läseåret beredt medel till bestridande af lagligt arvode åt en extra lärare, medgafs genom Kungl. bref af den 7 Juni 1889 undervisningens utsträckning till det omfång som är föreskrifvet för fjärde klassen vid rikets allmänna läroverk; samma förhållande hade egt rum under läseåret Sedan stadsfullmäktige i Falköping åtagit sig att för läseåret bestrida lagligt arvode till aflönande af en extra lärare samt i öfrigt de omkostnader, som i anledning af de högre klassernas tillkomst kunde pröfvas erforderliga, gafs genom Kungl. bref af den 12 Juli 1889 tillstånd till medlens användande för undervisningens utsträckning till det omfång, som vid rikets allmänna läroverk är föreskrifvet för femte klassen å latinlinien; samma utsträckning hade egt rum från och med läseåret Efter det stadsfullmäktige i Varberg för läseåret anslagit medel till aflönande af en extra lärare, gafs genom Kungl. bref af den 12 Juli 1889 tillstånd till medlens användande för undervisningens utsträckning till det omfång, som är föreskrifvet för femte klassen vid rikets allmänna läroverk; under läseåren och hade samma förhållande egt rum och under läseåret var undervisningen på dylikt sätt utsträckt till det omfång, som är föreskrifvet för fjärde klassen. Vid Filipstads läroverk var enligt medgifvande i Kungl. brefvet af den 18 Maj 1877 (se berättelsen för läseåret , sid. 3) äfven under detta läseår en extra lärare anställd på stadens bekostnad samt undervisningen utsträckt till det omfång, som är föreskrifvet för fjärde klassen vid de allmänna läroverken. Vid Skellefteå läroverk voro enligt medgifvande i Kungl. brefvet af den 8 Juni 1888 (se berättelsen för läseåret Läseåret börjades och afslöts vid samtliga allmänna läroverk och pedagogier inom de i läroverksstadgan föreskrifna tider, Augusti Juni. Om man frånser här nedan berörda förhållanden vid Kungsbacka och Karlskrona, gäller om de båda terminernas början och slut följande. Tiden för höstterminens början vexlade mellan den 22 och 31 Augusti och för dess slut mellan den 13 och 21 December. Tiden för vårterminens början vexlade mellan den 14 och 27 Januari och för dess slut mellan den 2 och 14 Juni. På grund af rådande sjuklighet började i Karlskrona vårterminen först den 30 Januari och slutade den 17 Juni. I följd af influensaepidemi uppsköts vårterminens början vid Kungsbacka pedagogi till den 1 Februari och examen hölls den 20 Juni.

11 Om man för de läroverk, frln hvilka antingen i årsredogörelserna eller på grudd af särskilda akrifvelser fullständiga upplysningar lemnats'), sammanställer uppgiften om dagen för höstterminens början med uppgiften om dagen för den egentliga undervisningens början under samma termin, finner man, att mellan dessa två dagar, då en mellanliggande Söndag alltid frånräknats, förflutit: vid de högre läroverken i medeltal 3-4 dagar, nemligen O vid 1 (Venersborgs läroverk) samt för öfrigt vexlande mellan 1 (vid Karlskrona läroverk) till och med 6 dagar (vid Helsingborgs läroverk och Göteborgs realläroverk); vid de femklassiga läroverken i medeltal 2-0 dagar, nemligen O vid 1 (Eskilstuna läroverk) samt för öfrigt vexlande mellan 1 till och med 4 dagar (det sednare vid Östermalms läroverk); vid de treklassiga läroverken i medeltal 0 9 dag, nemligen 0 vid 7 samt för öfrigt vexlande mellan 1 till och med 8 dagar (det sednare vid Strömstads läroverk); vid pedagogierna i medeltal 0-4 dag, nemligen 0 vid 9, 1 vid 7. Tran två enklassiga pedagogier saknas uppgifter härom (jfr noten å denna sida). Dylika mellandagar vid början af vårterminen hafva utgjort 0 vid 14 högre, 14 femklassiga och 14 treklassiga läroverk och vid 14 pedagogier samt för öfrigt vexlat mellan V, 3 (det sednare vid Skara och Jönköpings läroverk). Beträffande de mellandagar, hvilka vid terminernas slut pläga förekomma mellan dagen för den egentliga undervisningens afslutande och sjelfva examensdagen, hafva dessa under höstterminen vexlat mellan 1 3 (det sednare antalet vid Stockholms Norra latinläroverk, Jönköpings och Lidköpings läroverk samt Kungsbacka pedagogi), dock så att ingen sådan mellandag förekommit vid 1 högre läroverk (Gefle), 2 treklassiga (Askersunds och Sala) samt 1 pedagogi. Under vårterminen har antalet dylika mellandagar vexlat mellan '/> 3 (det sednare antalet vid 5 högre och 3 treklassiga läroverk), dock så att ingen sådan mellandag förekommit vid 1 pedagogi. Med afseende på den dagliga undervisningstidens fördelning hafva under detta läseår inga äfvikelser egt rum från 18 i gällande läroverksstadga, sådan denna lyder enligt Kungl. kungörelsen af den 23 December 1880, med undantag däraf, att, på grund af de den 25 Juni 1888 städerna Umeå och Sundsvall öfvergadgna eldsvådorna, vissa rubbningar i undervisningsplanen blifvit genom Kungliga bref af den 26 Juli 1889 äfven för läseåret medgifna de i nämnda städer belägna läroverken. Uppgifter om särskilda fridagar hafva för detta läseår erhållits från alla allmänna läroverk samt från alla pedagogierna, med undantag af två enklassiga (jfr nedanstående not). Bland de uppgifna fridagarne finner man på åtskilliga ställen 1 eller '/» dag för särskilda ändamål, hvilka ') Från en tvåklassig och två enklassiga pedagogier hafva fullständiga upplysningar ej kunnat erhållas, emedan de vid tiden för berättelsens afarbetande, hade upphört med sin verksamhet. ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP. 2. kunna räknas till undervisningens område, såsom täflingsskjutning, inilitärisk utmarsch, naturvetenskaplig exkursion, läkarebesigtning, gymnastikuppvisning. Alla dylika dagar, på hvilka således ej full ledighet egde rum, äro i följande bearbetning frånräknade. Likaså äro äfven frånräknade vissa ledigheter, som gifvits en eller annan dag på grund af någon tillfällig anledning, såsom eldsvåda, skollokalens desinficiering efter sjukdomsfall, dålig gasbelysning o. d. Naturligtvis äro ej heller inräknade de redan förut omtalade mellandagarne vid terminernas början och slut. De återstående fridagarne uppgå i medeltal för de 93 läroverken till 4. Fördelade på läroverksgrupper uppgå fridagarnes antal i medeltal för högre läroverk till 4 5, för femklassiga till 3-9, för treklassiga till 3-7, för tvåklassiga pedagogier till 3'4 samt för enklassiga pedagogier till 3'i. Om man för öfrigt jemför de särskilda läroverken sinsemellan, visa sig högst betydliga olikheter. Så har antalet fridagar utgjort 7V s vid ett högre (Lunds); 6'/ s eller 6 vid fyra högre och två femklassiga läroverk samt vid en tvåklassig och en enklassig pedagogi; 5 1 /, eller 5 vid elfva högre, fyra femklassiga och fyra treklassiga läroverk samt en tvåklassig pedagogi; 4'/, eller 4 vid åtta högre, sex femklassiga och sex treklassiga läroverk samt vid tre tvåklassiga och en enklassig pedagogi; 37 8 eller 3 vid elfva högre, sju femklassiga och fem treklassiga läroverk samt vid en tvåklassig och en enklassig pedagogi; 2'/» eller 2 vid ett högre, tre femklassiga och fyra treklassiga läroverk samt vid en tvåklassig och fyra enklassiga pedagogier; l'/ s eller 1 vid två tvåklassiga pedagogier. Af de i läroverksstadgan, 19 mom. 2, nämnda anledningar till fridagar (»För hela läroverket gemensam ledighet från undervisningen under en eller flere timmar eller hel dag må, dock endast af eforus eller rektor, kunna medgifvas, när hård väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan giltig anledning förekommer.») har den första hård väderlek omtalats vid 1 läroverk samt där omfattat en dag. Marknadslof omtalas vid 59 allmänna läroverk och pedagogier, d. v. s. vid mer än hälften af dem, från hvilka uppgifter kunnat erhållas. Dylikt lof synes, möjligen på några få undantag när, förekomma i alla de städer, där marknader hållas, hvarvid bör ihågkommas, att marknader kunna förekomma, ehuru ej upptagna i almanackan; vid åtskilliga läroverk har marknadslofvet af häfd fortfarit, ehuru marknad ej längre finnes. Hvarje särskildt marknadslof, hvarunder här äfven innefattas lof på större torgdag, har i allmänhet omfattat 1 a 2 dagar, stundom '/, samt vid ett feniklassigt läroverk (Lidköpings) och en pedagogi (Hedemora) tre på hvarandra följande dagar. Till fridagar på grund af allmän högtidlighet kunna räknas de ledigheter, hvilka vid 9 läroverk gifvits den 30 November eller den 2 December i stället för den 1 December, H. M. Konungens namnsdag, hvilken inföll på en Söndag, vid 3 läroverk del af en dag med anledning af H. M. Konungens besök, vid ett läroverk en dag och vid ett annat delar af två dagar med anledning af H. K. H. Kronprinsens besök, vid Göteborgs högre latinläroverk delar af två dagar, vid 3

12 4 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP Göteborgs högre realläroverk 1 dag, och. vid Göteborgs femklassiga läroverk del af en dag med anledning af Gustaf- Adolfs-festen, vid Helsingborgs läroverk del af en dag (Stenbocksdagen), vid Lindesbergs pedagogi en dag med anledning af traftäfling i staden samt vid Falkenbergs pedagogi en dag med anledning af kyrkoberdeinstallation. Öfriga anledningar, på grand af hvilka ledighet beviljats, äro af mångahanda slag, men kunna delas i följande 7 grupper: 1) Majlof, den 1 Maj (vid några läroverk annan dag i Maj månad eller den 30 April). Sådan ledighet omtalas vid 62 läroverk och har vid 54 läroverk omfattat en hel dag, vid 2 två halfva dagar samt vid 6 mindre än en dag. 2) Fastlagslof, antingen på Fettisdagen eller (inom Skåne, Halland, Blekinge, på Gottland samt vid ett par andra läroverk) på Fastlags-måndagen eller vid en del läroverk på annan dag under fastan. Sådan ledighet omtalas vid 40 läroverk och har vid 1 omfattat en hel dag och del af den följande, vid 41 en hel dag, vid 1 delar af två konsekutiva dagar samt vid 3 del af en dag. 3) Lof på Mårten-Luthers-dagen eller vid några läroverk på någon af närmast föregående eller efterföljande dagar. Sådan ledighet omtalas vid 33 läroverk och har vid 1 (Helsingborgs) omfattat två hela dagar och en del af en följande, vid 4 en hel dag och del af den föregående eller efterföljande, vid 24 en hel dag samt vid 4 del af en dag. 4) Lof för skridskoåkning, skidlöpning, kälkåkning samt lekar i det fria. Sådan ledighet omtalas vid 38 läroverk och har, då för hvarje särskildt läroverk de olika tillfällena sammanslås, vid 1 (Strömstads) omfattat en hel dag och delar af tre spridda dagar, vid 1 två spridda dagar, vid 2 en hel dag och delar af två spridda dagar, vid 1 en hel dag och del af en annan, vid 1 delar af tre spridda dagar, vid 6 en hel dag, vid 7 delar af två spridda dagar samt vid 19 del af en dag. Skridskoåkning ingår såsom angifven Vid Stockholms Högre latinläroverk å Norr- och Södermalm, där R. 4 och R. 5 finnas, utgör det normala antalet afdelningar 11, vid Stockholms Högre realläroverk samt vid Göteborgs Högre latinläroverk och Göteborgs Högre realläroverk 9 samt vid Stockholms Nya elementarskola, som har en i flera afseenden från statens öfriga läroverk afvianledning vid 36 läroverk, skidlöpning vid 4, kälkåkning vid 2 och lekar i det fria vid 2 läroverk. I några fall har ledigheten omfattat endast de fem lägre klasserna. 5) Lof för skollokalernas skurning och för insättning af innanfönster. Sådan ledighet omtalas vid 22 läroverk och har vid 1 (Säters pedagogi) omfattat två konsekutiva dagar och en hel dag under höstterminen, vid 1 (Södertelje pedagogi) tre spridda dagar, vid 2 två spridda dagar, vid 4 två konsekutiva dagar, vid 1 en hel dag och delar af den föregående och efterföljande, vid 1 en hel dag och del af en annan, vid 9 en hel dag samt vid 3 del af en dag. 6) Diverse anledningar, såsom»gammal plägsed», Oktober-flyttningen, Luciadagen, lärares eller lärjunges begrafning, riksdagsmannaval, bevistande af passionspredikningar, o. d. Sådana ledigheter omtalas vid 29 läroverk och har vid 1 läroverk omfattat två konsekutiva, vid 2 två spridda dagar, vid 1 en hel dag och del af en annan, vid 2 en hel dag på grund af»gammal plägsed» eller»gammalt bruk», vid 1 en hel dag och del af den följande med anledning af de i trakten pågående fälttjenstöfningarna, vid 3 en hel dag med anledning af Oktober-flyttningen, vid 3 en hel dag,»dagen mellan Söndag och Maria Bebådelsedag», vid 1 en hel dag»vid midten af terminen», vid 1 en hel dag på grund af en donation, vid 5 del af en dag på grund af f. d. rektors, lärares eller lärjunges begrafning, vid 1 en hel och vid 1 del af en dag»för välbehöflig rekreation», vid 1 delar af två spridda dagar och vid 2 del af en dag för bevistande af passionspredikningar, vid 1 del af en dag med anledning af riksdagsmannaval, vid 1 del af en dag med anledning af en skolfest, vid 1 del af en dag (Luciadagen) samt vid 1 del af en dag»med anledning af en fest aftonen förut». 7) Ej uppgifven anledning. Sådan ledighet omtalas vid 3 läroverk och omfattade vid 2 en hel dag och vid 1 del af en dag. Kap. 3. Normala antalet afdelningar; öfverskjutande afdelningar vid vissa läroverk; antalet läraretimmar för vecka i läseämnen, deras normala antal enligt de särskilda läroverkens organisation samt öfverskjutande eller understigande antal vid de särskilda läroverken, deras fördelning höstterminerna 1876 och 1889 med hänsyn till olika bildningsstadier och linier samt deras medeltal för hvarje lärjunge under samma terminer efter stadier, linier och läroverksgrupper. Tab. 1. Såsom i föregående berättelser anmärkts, uppgår vid ett å båda linierna fullständigt läroverk normala antalet årsafdelningar till 15 och vid ett femklassigt till 7. kände organisation, 10'). Vid Vesterviks och Sundsvalls på ') Härvid hafva Nya elementarskolans 5:e och 6:e klasser räknats innefatta hvardera endast en realafdelning och en latinafdelning. Emedan likväl 5:e klassen, som fornt heräknats erfordra 17? år f r genomgåendet, från och med läseåret nndergltt den förändring (jfr här nedan Kap. 11), att tiden för genomgåendet beräknas till 2 år, likasom förhållandet redan förut varit för 6:c klassen, och klasserna 1 i äro fasta och ett-åriga, så motsvaras den 5:e klassen af kl. 5 och 6:1 samt den 6:e af klasserna 6:2 och 7:1 vid de andra läroverken. Om man i enlighet härmed (såsom i sjelfva verket äfven skett å Tab. 6) fördelar lärjnngarne i läroverkets 5:e och 6:e klasser på tillsammans i ett-åriga klasser samt åtskiljer realister och latinare, så nppgår hela antalet afdelningar till 14.

13 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP reallinien fullständiga läroverk, där äfven L. 4 och L. o finnas, utgör normala antalet afdelningar 11. På grund af Kungl. brefven af den 1 Juni 1877 (se berättelsen för läseåret , sid. 2) om indragning af vissa klasser vid åtskilliga läroverk saknades R: 6:i, R. 6:2, R. 7:i och R. 7:2 vid Vexjö, Halmstads och Hernösands läroverk samt R. 7:1 och R. 7:2 vid Hudiksvalls, Strengnäs, Nyköpings, Vesterås, Kristianstads, Östersunds och Luleå läroverk. Samtliga femklassiga läroverk omfattade båda linierna, med undantag af Jakobs läroverk i Stockholm och Oskarshamns, hvilka äro realläroverk med 5 klasser. Genom fullständig brist på lärjungar saknades under höstterminen 1889 följande klasser vid de högre allmänna läroverken: R. 6:1 vid Strengnäs, R. 6:2 vid Hudiksvalls och Kristianstads, R. 6: i och R. 6:2 vid Luleå samt R. 7:1 vid Visby läroverk. Därjemte är med afseende på latinliniens båda beståndsdelar (icke-greker och greker) inom klasserna 6 och 7 att nämna, att inga greker funnos i 7:2 vid Nya elementarskolan (jfr Tab. 6 och noten å föregående sida). Genom fullständig hrist på lärjungar saknades vidare samma termin L. 5 vid Söderhamns och Mariestads och R. 5 vid Eskilstuna femklassiga läroverk samt, då man äfven fäster afseende vid de högre klasserna i treklassiga läroverk med utsträckt undervisning (jfr sid. 2), L. 4 vid Sölvesborgs och Filipstads och L. 5 vid Varbergs läroverk. Under vårterminen 1890 voro förhållandena i detta hänseende oförändrade, med undantag däraf att denna termin greker funnos i öfre sjunde klassen vid Nya elementarskolan, men icke-greker saknades i nedre sjunde klassen vid Hudiksvalls läroverk. Med afseende på parallelafdelningarnas antal vid åtskilliga läroverk under läseåret må meddelas följande. I de särskilda Kungl. bref af den 7 Juni 1889, hvarigenom anställande af extra lärare under det kommande läseåret medgafs vid vissa allmänna läroverk, bestämdes med detsamma det antal afdelningar, hvari lärjungarne inom de 5 lägsta klasserna vid samtliga dessa läroverk, utom Stockholms Nya elementarskola, samt vid ett af dem (Stockholms Högre realläroverk) äfven inom nedre sjette klassen skulle för samma läseår.vid undervisningen i läseämnena fördelas. Genom Kungl. cirkulär af samma dag till eforalstyrelserna förordnades, att det högsta antal lärjungar, som inom dessa låroverk (19 högre och 5 femklassiga, se här nedan) och klasser finge i hvarje särskild afdelning emottagas, skulle, där icke annorlunda särskildt föreskrefves, bestämmas enligt vissa grunder, hvilka fullkomligt öfverensstämma med dem, som bestämdes genom Kungl. cirkulären af den 10 Juni 1881 och den 23 Juni 1882 (se berättelsen för läseåret , sid. 3, jemförd med berättelsen för läseåret , sid. 3). Slutligen meddelades äfven i 1889 års cirkulär vissa föreskrifter rörande rättighet för yngling, som anmält sig till intagning i någon hithörande klass vid berörda läroverk, men i följd af bristande utrymme icke kunnat där emottagas, att vinna inträde i motsvarande klass vid annat allmänt läroverk. Dessa föreskrifter öfverensstämma fullkomligt med motsvarande i 1881 års cirkulär. Genom sednare särskilda Kungl. bref förordnades, att vid ett af de förut omnämnda högre läroverken ytterligare en extra lärare skulle anställas och i sammanhang därmed första klassen delas i två afdelningar, att vid ännu ett högre läroverk (Umeå) en extra lärare skulle anställas, men inga parallelklasser i sammanhang därmed inrättas, samt att vid ett tredje högre läroverk (Ystads) för vårterminen 1890 en af staten aflönad extra lärare skulle anställas och -i sammanhang därmed andra klassen under sagde vårtermin delas i två afdelningar. Om man sammanställer alla de läroverk, för hvilka det nämnda cirkulärets föreskrifter förklarats gälla, och man för hvarje läroverk utsätter siffror, som angifva de bestämda antalen afdelningar inom klasserna 1 5 eller vid Stockholms Realläroverk inom klasserna 1 6: i, så erhåller man följande förteckning, i hvilken äfven de båda här ofvan sist oniförmälda läroverken finnes intagna. A. Högre allmänna läroverk. Stockholm: Norra latinläroverket: 2, 3, 3, 3, 3; Södra B 2, 2, 2, 2, 2; Realläroverket: 1, 1, 1, 1, 1, 3; Uppsala: 2, 2, 2, 2, 2; Gefle: 1, 2, 2, 2, 2; Linköping: 2, 2, 2, 2, 2; Norrköping: 1, 2, 2, 2, 2; Vestervik: 1, 1, 1, 1, 1; Vexjö: 2, 2, 2, 2, 2; Jönköping: 1, 2, 2, 3, 3; Lund: 2, 2, 2, 2, 2; Malmö: 2, 3, 3, 3, 3;.Karlskrona: 1, 2, 2, 2, 2; Kristianstad: 1, 1, 2, 2, 2; Helsingborg: 1, 2, 2, 2, 2; Ystad: 1, 2, 1, 1, 1; Göteborg: Latinläroverket: 1, 1, 2, 2, 2; Realläroverket: 2, 3, 3, 3, 3; Halmstad: 1, 1, 1, 2, 1; Karlstad: 1, 2, 2, 2, 2; Umeå: 1, 1, 1, 1, 1; B. Femklassiga allmänna läroverk. Stockholm: Jakob: 2, 2, 2, 2, 1; Katarina: 1, 2, 2, 1, 1; Östermalm: 2, 3, 3, 3, 2; Karlshamn: 1, 2, 1, 2, 1; Göteborg: 2, 2, 2, 2, 1.

14 6 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP. 3. I hvar och en af de föregående berättelserna (se t. ex. berättelsen för , Tab. 1) har bland tabellbilagorna varit införd en öfversigt af antalet afdelningar öfver det normala under höstterminen af det läseår, till hvilket berättelsen hänfört sig. Med ledning häraf har sedermera bland annat angifvits det antal fullständiga och femklassiga läroverk, som, under förutsättning att ett högre läroverk innehåller 15 och ett femklassigt 7 årsafdelningar, motsvarat det i öfversigteu upptagna öfverskjutande antalet parallelafdelningår inom hvardera af dessa grupper, och anstalts en summarisk jemförelse med öfverskjutande antalet parallelafdelningar under det närmast föregående året. Slutligen har med ledning af sagde öfversigt och den sedvanliga tabellen öfver lärjungarnes antal lemnats en efter läroverksgrupper, klasser och linier utarbetad tabellarisk öfversigt öfver hela antalet afdelningar vid de allmänna läroverken, hvartill fogats en beräkning af antalet afdelningar vid pedagogierna. Redan i berättelsen för läseåret påpekades emellertid, att begreppet»normalt antal afdelningar» med hänsyn till kl. 4 och 5 är i viss mån sväfvande. Om t. ex. i öfversigten af antalet afdelningar öfver det normala kolumnerna för E. 4 och L. 4 vid ett visst läroverk äro leinnade tomma, kan detta nemligen betyda, antingen att realister och latinare undervisats gemensamt i 22 timmar, i hvilket fall antalet läraretimmar i klassen uppgått till 37, eller att de undervisats helt och hållet på skilda afdelningar, i hvilket fall antalet läraretimmar varit 59. Härtill kan läggas att, om i sednare fallet undervisningen anordnats så, att alla realister läst gemensamt blott i engelska och alla latinare blott i latin, medan lärjungarne i öfriga ämnen varit delade på två afdelningar, som hvar och en innehållit både realister och latinare, så skulle antalet läraretimmar i klassen fortfarande varit 59, men i öfversigten hade måst upptagas en för R. 4 och L. 4 gemensam parallelafdelning (så vida man ej i stället nöjt sig med att endast anmärkningsvis omnämna förhållandet). Genom en obetydlig modifikation i sättet för undervisningens anordnande skulle således en klass utan parallelafdelningar, oaktadt hvarken lärjungarnes eller läraretimmarnes antal ändrades, kunna öfvergå till en klass med parallelafdelningar. Det nu med afseende på kl. 4 och 5 anmärkta förhållandet, att äfveu vid fullständig frånvaro af parallelafdelningar det erforderliga antalet läraretimmar kan vara ganska olika, förefinnes äfven inom latinklasserna 6 och 7 till följd af den i dessa klasser befintliga delningen i ickegreker och greker samt den i 7:e klassen förekommande frivilliga undervisningen i engelska och hebreiska (jfr t. ex. berättelsen för , sid.'5). Vidare kunna äfven inom kl. 6 och 7 realister och latinare vara vid undervisningen sammanförda, likasom både inom kl. 4 och 5 samt kl. 6 och 7 lärjungar från högre och lägre afdelningar på samma linie, genom hvilket allt läraretimmarnes antal kan vexla, ehuru den hittills använda tabellen naturligtvis ej kan därom lemna någon upplysning. På grund af det nu anförda har någon öfversigt af antalet afdelningar öfver det normala ej utarbetats för denna berättelse. I stället har i Tab. 1 meddelats en öfversigt af antalet läraretimmar för vecka i läseämnen under höstterminen 1889 samt deras fördelning dels med hänsyn till de tre olika bildningsstadierna, d. v. s. lägre stadiet (kl. 1 3), mellanstadiet (kl. 4 o. 5) och högre stadiet (kl ), dels med hänsyn till sammanslagning eller åtskiljande af lärjuugar från olika linier. Tabellen motsvarar nära den tabell, som i berättelsen för läseåret lemnades öfver fördelningen af läraretimmarne för vecka i läseämnena (Tab. 4). De båda tabellerna skilja sig dock från hvarandra däri, att indelningsgrunden för kolumnerna inom de särskilda stadierna i den äldre tabellen valts med hänsyn till timmarnes natur att vara gifna utan någon sammanslagning eller motsatsen, men i den nu lemnade med hänsyn till timmarnes natur att vara gifna åt realister och latinare gemensamt eller åt hvardera linien särskildt. I tabellens tal äro ej inräknade de timmar, som användts för undervisningen i endast välskrifning och öfningsämnen; däremot hafva medräknats timmarne för den frivilliga undervisningen i engelska och hebreiska inom kl. 7. Genom denna tabell kan man visserligen icke för hvarje särskild klass bestämma antalet parallelafdelningar; men däremot är det möjligt att för hvart och ett af de tre stadierna afgöra, huruvida vid ett visst läroverk lärarekrafter tagits i anspråk mer eller mindre än hvad enligt den för läroverket gällande organisationen skulle skett under normala förhållanden. I förra fallet bör man med skäl kunna betrakta antalet afdelningar såsom öfverskjutande, i sednare fallet såsom understigande det normala, så vida nemligen icke tillvaron af parallelafdelningar å ett håll mer än motvägts genom sammanslagningar å annat. Por att kunna anställa en jemförelse måste man således först fastställa det normala antalet läraretimmar i läseämnen för hvarje stadium. Enligt gällande»undervisningsplan» uppgår antalet timmar för vecka i läseämnen till 24 i kl. 1, 28 i kl. 2 och 28 i kl. 3, hvaraf följer att, om inga parallelafdelningar finnas och ingen sammanslagning af klasser eger rum, hela antalet läraretimmar för vecka i läseämneu utgör i kl. 1 3 tillsammans 80; detta tal kan således betraktas såsom norm al talet för det lägre stadiet. Hvad angår kl. 4 och 5 blir, såsom redan påpekats, antalet läraretimmar olika, allt efter som realister och latinare gemensamt undervisas i gemensamma ämnen eller icke. Men då 7 af gällande läroverksstadga innehåller, att vid läroverk, där båda linierna finnas, undervisningen i fjärde och femte klasserna är dels gemensam för båda linierna, dels särskild för hvardera linien, torde gemensam undervisning i gemensamma ämnen böra betraktas såsom regel, och i sådant fall blir för hvarje klass normaltalet 37, hvaraf 22 timmar gemensamma, 7 särskildt för realister och 8 särskildt för latinare. För hela mellanstadiet blir således normaltalet 74 (= 44 gemens för r för 1.). Dock må tilläggas att äfven utan tillvaro af parallelafdelningar kan antalet läraretimmar för hela mellanstadiet stiga till 96 (= 22 gemens för r för 1.), då i endera klassen

15 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP realister och latinare äro fullt skilda, och till 118 (=0 gemens for r. -f- 60 för 1.), då detsamma är förhållandet i båda klasserna. Beträffande slutligen kl. 6 och 7 föreskrifver den nyss åberopade paragrafen af läroverksstadgan, att i sjette och sjunde klasserna skola de lärjungar, som tillhöra hvardera linien [d. v. s. real- och latinlinien], åtnjuta skild undervisning; dock må, om vid något läroverk särskilda förhållanden efter efori profning sådant påkalla, lärjungar af olika bildningslinier inom dessa klasser kunna i vissa fall sammanföras till gemensamma lärotimmar. Enär alldeles skild undervisning för de båda linierna således torde böra anses som regel, och enär antalet timmar för vecka i läseämnena utgör 29 inom hvarje årsafdelning af realklasserna 6 och 7, så blir detta antal äfven det normala antalet läraretimmar i hvar och en af realliniens 4 årsafdelningar inom detta stadium. I hvardera 6:e latinklassen (nedre och öfre) åter utgör det normala antalet läraretimmar i läseämnena, när i båda årsafdelningarna finnas både icke-greker och greker, 37, hvaraf 25 timmar gemensamma, 5 särskildt för icke-greker och 7 särskildt för greker. I hvardera 7:e latinklassen (nedre och öfre) utgör det normala antalet läraretimmat i läseämnena, när i båda årsafdelningarna finnas både icke-greker och greker samt de sednare begagna sig af den frivilliga undervisningen i både engelska (2 timmar) och hebreiska (2 d-.o), 38, hvaraf 24 timmar gemensamma, 4 särskildt för icke-greker och 10 särskildt för greker. Vid ett på båda linierna fullständigt läroverk blir således inom det högre stadiet det normala antalet läraretimmar 266. Vid de endast på latinlinien fullständiga läroverken blir normalantalet 208, när R. 7: i och 2 saknas, samt endast 150, när äfven R. 6: i och 2 saknas. Vid de endast på reallinien fullständiga läroverken, hvilka alldeles sakna latinklasser på det högre stadiet, blir normaltalet 116. Resultaten af den nu lemnade utredningen äro sammanställda i nedanstående tabell, i hvilken på särskilda rader äfven upptagits dels Ystads under utbildning varande läroverk, som under läseåret omfattade till och med öfre 6:e klassen å båda linierna', dels Stockholms Nya elementarskola, rörande hvilken följande anmärkningar må förutskickas. I l:a klassen utgjorde antalet timmar för vecka i läseämnena 22, i 2:a 24 och i 3:e 28, således för klasserna 1 3 tillsammans 74. Inom mellanstadiet, som här omfattar 3 år, enär 5:e kiassen är två-årig, kan det normala antalet antagas vara 29 i 4:e klassen, som endast innefattar realister, samt 36, hvaraf 23 gemensamma, 6 särskildt for realister och 7 särskildt för latinare, i 5:e klassens hvardera årsafdelning; således för kl. 4 och 5 tillsammans 101, hvaraf 46 gemensamma, 41 särskildt för realister och 14 särskildt för latinare, eller vid fullkomligt skild undervisning för realister och latinare i öfre 5:e klassen 124, hvaraf 23 gemensamma, 64 särskildt för realister och 37 särskildt för latinare. Inom det högre stadiet, som således här omfattar endast 3 år, nemligen två i 6:e klassen och ett i den 7:e, kan det normala antalet antagas vara 60 i 6:e klassens hvardera årsafdelning, hvaraf 27'/, för realister, 25 V, gemensamma för icke-greker och greker, 3 särskildt för icke-greker och 4 särskildt för greker, samt 65 1/, i 7:e klassen, hvaraf 30'/, för realister, 28 gemensamma för icke-greker och greker, 2 särskildt för icke-greker och 5 särskildt för greker; således för kl. 6 och 7 tillsammans, då man för grekernas frivilliga undervisning i engelska (hebreiska har ej förekommit sedan läseåret ) tillägger 1 timme, 186 l / a, hvaraf 85'/ 5 för realister, 79 gemensamma för icke-greker och greker, 8 särskildt för ickegreker och 14 särskildt för greker. Normala antalet läraretimmar för vecka i läseämnena enligt de särskilda högre läroverkens organisation. Anm. i. Under vissa förutsättningar (jfr här ofvan sid. 6 o. 7) kan älven ntan parallelafdelningar antalet Iäraretimmar för mellanstadiet växa med 22 eller 44. Anm. 2. Bland de under c förda läroverken bör vid Stockholms bada latinläroverk det här ntsatta talet för det högre stadiet minskas med 6 (jfr Kap. 4). Anm. 3. Vid Umeå och Snndsvalls läroverk voro under Hiseäret af tillfälliga anledningar (jfr Kap. 4) norroaltalen nedsatta för mellanstadiet med respektive 2 och 4 timmar samt för det högre stadiet med respektive 10 och i. Anm. 4. Vid Norra och Södra latinläroverket samt Realläroverket i Stockholm likasom vid de tre femklassiga läroverken därstädes bör för mellanstadiet det här ofvan utsatta normaltalet ökas med 2 genom att såsom å Tab. 1 skett inräkna den i hvardera realklassen åt geometrisk teckning anslagna timmen (jfr Kap. 4). Anm. 5. Vid Stockholms Nyael.-skola blir timantalet i kolumnen för kl. 4 o. 5, hvilken vid detta läroverk omfattar 3 år, höjdt till 124 samt således hela summan till 384, om i öfre 5:e klassen (motsvarande nedre 6:e vid de andra läroverken) fullkomligt skild undervisning meddelas åt realister och latinare (jfr straxt här ofvan). Några timmar för lärarnes vaktgöring, såsom följd däraf att vid detta läroverk flera klasser äro på en gång till undervisning samlade i ett enda rum, äro ej här att inräkna, emedan denna vaktgöring från detta läseårs början på försök borttagits. Höstterminen 1876 uppgick vaktgöringstimmarnes antal till 38 (se berättelsen för läseåret , sid. 51 o. Tab. 22).

16 8 Beträffande normala antalet läraretimmar vid de lägre läroverken är det tillräckligt att hänvisa till hvad som yttrats om normala antalet inom det lägre stadiet och mellanstadiet vid de högre, hvarjemte dock bör erinras dels om det i Anm. 4 under föregående tabell omnämnda förhållandet, dels därom, att vid Jakobs läroverk i Stockholm och Oskarshamns, hvilka sakna latinklasser, normala antalet inom mellanstadiet är re3p. CO (af nyss berörda orsak) och 58. Om man nu under ständig«hänsyn till läroverkets organisation jemför antalen i Tab. 1 med de nu angifna normala antalen, så finner man bland annat följande. Inom det. lägre stadiet hafva öfverskjutande antal timmar, tydligen beroende på tillvaron af parallelafdelningar, förekommit vid 22 högre och 5 femklassiga läroverk, normalt antal vid 14 högre, 14 femklassiga och 8 treklassiga samt understigande antal vid 3 femklassiga och 11 treklassiga läroverk. Enär såsom Tab. 6 utvisar ingenstädes någon af kl. 1 3 saknats, beror minskningen, som vid två treklassiga läroverk utgör 28 timmar, men för öfrigt blott 1 10, på sammanslagning af afdelningar. Inom mellanstadiet hafva om man tills vidare lemnar de treklassiga läroverken med utsträckt undervisning å sido öfverskjutande antal förekommit vid 25 högre och 4 femklassiga läroverk, normala antal vid 8 högre och 4 femklassiga samt understigande antal vid 3- högre och 14 femklassiga läroverk. Öfverskotten hafva i en del fall berott på tillvaron af parallelafdelningar, men i andra på det i Anm. 1 under föregående tabell omnämnda förhållandet; minskningen, som i allmänhet ej är betydlig, har vid 3 femklassiga läroverk berott på tillfällig saknad af en hithörande afdelning (jfr början af detta kap., sid. 5), men för öfrigt på sammanslagning af afdelningar. Med afseende på de 8 treklassiga läroverken med utsträckt undervisning') torde det vara tillräckligt att hänvisa till Tab. 1. Inom det högre stadiet slutligen hafva öfverskjutande antal läraretimmar förekommit vid 11 läi-overk, normalt antal vid 1 och understigande antal vid 24. Öfverskotten hafva tydligen allestädes berott på tillvaron af parallelafdelningar; minskningen, som vid 5 läroverk utgjort 2 10 timmar och vid de återstående 18 läroverken samt endast vid något enstaka läroverk förekommit samtidigt därmed, att någon klass under ett fåtal timmar varit delad i parallelafdelningar, har berott dels på tillfällig saknad af en hithörande afdelning (jfr början af detta kap,, sid. 5), dels på sammanslagningar. Betraktar man slutligen totala antalet läraretimmar för hvarje läroverk, finner man beträffande de högre läroverken, att öfverskjutande antal förekommit vid 25, normalt antal vid 1 och understigande vid 10. Afvikelserna från det för hvarje särskildt högre läroverk normala antalet äro angifna i följande efter de i tabellen å sid. 7 upptagna läroverkstyperna ordnade förteckning, i hvilken öfverskott ( + ) eller brist ( ) utsatts efter läroverkets namn. ') Söderköping» med R. 4 och L. 4, Falköpings med L. 4 och L. 6, Sölvesborgs med R. 4, Trelleborgs med R. 4 och L. 4, Engelholms med L. 4, V»rbergs med R. 4, L. 4 och R. 5, Filipstads med R. 4 samt Skellefteå med R. 4, L. 4, R. 6 och L. 5. ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP. 3. a) Uppsala +161, Gefle + 33, Linköping -f- 145, Norrköping + 71, Skara + 95, Venersborg 55, Örebro + 146, Falun 34, Jönköping + 201, Lund + 185, Malmö + 284, Karlskrona + 49, Helsingborg + 72, Kalmar + 54, Karlstad + 98, Umeå 69, Visby 63, eller tillsammans + 1,373; b) Hudiksvall 78, Strengnäs 59, Nyköping 42, Vesterås +-1, Kristianstad + 39, Östersund 43, Luleå 96, eller tillsammans 278; c) Stockholms Norra latinläroverk +412, Stockholms Södra d:o + 122, Vexjö + 182, Halmstad + 3, Hernösand + 5, eller tillsammans + 724; d) Göteborgs Latiuläroverk +214; e) Vestervik + 0, Sundsvall + 18, eller tillsammans + 18; f) Stockholms Realläroverk + 174, Göteborgs D:o + 310, eller tillsammans + 484; g) Ystad 46; h) Stockholms Nya elementarskola + 54'/,, eller (vid annan beräkningsgrund; se Anm. 5 under tabellen å sid. 7) + 31'/,. För samtliga högre läroverk utgör således öfverskottet 2,5431/, eller 2,520'/. 2, allt efter som man vid Nya el.-skolanräknar 54'/, eller 31'/,. Beträffande totala antalet vid de femklassiga läroverken finner man öfverskjutande antal vid 5, nemligen vid Jakobs i Stockholm med 11.0 timmar, Katarina därstädes med 56, Östermalms därstädes med 210, Karlshamns med 49 och Göteborgs med 108, normala antal vid 3, nemligen Eksjö, Vadstena och Oskarshamns, samt understigande antal (1 20 timmar) af tillsammans 79 vid de öfriga 14, om hvilka det under erinran därom, att normala antalet vid dem alla är 154, torde vara tillräckligt att hänvisa till Tab. 1. För samtliga femklassiga läroverk uppgår således öfverskottet till 454. Bland de 11 treklassiga läroverk, som icke hade utsträckt undervisning, förekom normalt antal vid 5 och understigande vid 6. För samtliga treklassiga läroverk finner man genom Tab. 1 lätteligen ett öfverskott af 183 timmar utöfver det, som skulle förekommit, om hvart och ett haft det för treklassiga läroverk normala antalet af 80. Här ofvan har blifvit anmärkt, att nu gällande läroverksstadga torde få anses hafva för mellanstadiet uppställt gemensam undervisning i gemensamma ämnen såsom regel. Också finner man af Tab. 1, att på detta stadium gemensam undervisning för realister och latinare förekommit åtminstone i några gemensamma ämnen vid alla högre och femklassiga läroverk, där båda linierna varit representerade, utom Stockholms Södra latinläroverk, Östermalms femklassiga läroverk samt högre allmänna löroverken i Gefle, Linköping, Örebro, Jönköping, Helsingborg och Karlstad. Vid alla dessa läroverk utom Jönköpings och Östermalms voro båda klasserna 4 och 5 delade i två fullständigt skilda afdelningar, en för realister och en för latinare. Vid Jönköpings läroverk funnos i båda klasserna tre fullständigt skilda afdelningar, nemligen en för realister och två för latinare; vid Östermalms läroverk var kl. 4 delad i tre afdelningar, två för realister och en för latinare, men kl. 5 blott i två afdelningar, en för realister och en för latinare.

17 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP Det har här ofvan (sid. 7) också blifvit påpekadt, att enligt läroverksstadgan realister och latinare skola på det högre stadiet åtnjuta skild undervisning, såvida icke särskilda förhållanden påkalla en annan anordning. Denna läroverksstadgans föreskrift står också i noggrann öfverensstämmelse med Kungl. cirkuläret af den 1 Juni 1877 till eforalstyrelserna angående undervisningen i sjette och sjunde klasserna af rikets elementarläroverk, där»i betraktande af de fördelar, som en särskild undervisning för den reala och för den klassiska liniens lärjungar i läroverkens högre klasser medför», föreskrifves, att inom dessa klasser lärjungar af olika bildningslinier endast där särskilda förhållanden sådant påfordra böra hafva gemensamma lärotimmar (jfr berättelsen för läseåret , sid. 6). Betraktar man likväl talen i kol. 7 9 af Tab. 1, finner man, att för realister och latinare gemensamma lärotimmar förekommit vid alla de 25 läroverk, där båda linierna varit representerade inom det högre stadiet, utom vid Örebro och Jönköpings läroverk. Antalet gemensamma lärotimmar har vexlat mellan 1 (Uppsala) och 49 (Nya elementarskolan); medeltalet för de 25 läroverken har varit 21. Orsaken till detta förhållande är att söka dels i lärjungarnes fåtalighet inom vissa afdelningar, dels i bristen på lärarekrafter vid vissa läroverk. De i Tab. 1 upptagna läraretimmarne utgöra tillsammans 21,216, hvaraf 7,973 (37-6 %) falla på det lägre stadiet, 5,846 (27-5 X) på mellanstadiet och 7,397 (34-9 %) på högre stadiet. Höstterminen 1876 utgjorde den motsvarande summan (se berättelsen för läseåret , sid. 11) 18,983, hvaraf på de tre stadierna respektive 7,667 (40-4 %), 5,279 (27-8 %) och 6,037 (31-8 %). Om man jemför procenttalen för höstterminen 1889 med motsvarande för höstterminen 1876, så finner man, att förhållandena undergått någon ändring så till vida, att den på högre stadiet fallande procenten något ökats på bekostnad hufvudsakligen af procenten för det lägre stadiet, hvilken förändring står i sammanhang därmed, att lärjungeantalet på det högre stadiet ökats vida mera än på de andra stadierna. Tager man vidare i betraktande fördelningen af läraretimmarne på mellanstadiet, finner man, att af de 5,846 timmarne, hafva 1,897 (32-5 %) varit gemensamma för realister och latinare, 2,002 (34-2 %) anslagna åt realisterna ensamt och 1,947 (33'3 %) åt latinarne ensamt. Under höstterminen 1876 uppgick på detta stadium procenttalet timmar, som varit gemensamma för realister och latinare, till På det högre stadiet hafva 520 timmar (7 - o.%) varit gemensamma för realister och latinare, medan 2,199 (29-7 %) varit anslagna åt realisterna ensamt och 4,678 (63-3 %) åt latinarne ensamt. Enär procenttalet timmar, som varit gemensamma för realister och latinare, under höstterminen 1876 å detta stadium uppgick till 18-5 (hvaraf 3 - o gemensamma för realister och icke-greker i läseämnen, som trädt i st. för grekiska, och 15"6 eljest gemensamma för lärjungar från de båda linierna), har således en ej obetydlig minskning i den gemensamma undervisningstiden egt rum. Med afseende på anledningarna till denna minskning må erinras Allm. läroverken 18SD 9U. dels om de timade förändringarna i läroverkens organisation (inrättandet af de stora latin- och real-läroverken i Stockholm och" Göteborg samt den genom Kungl. brefven af den 1 Juni 1877 anbefallda indragningen af vissa realklasser vid åtskilliga läroverk), dels om de både genom Kungl. cirkuläret af den 1 Juni 1877 till eforalstyrelserna angående undervisningen i sjette och sjunde klasserna och genom läroverksstadgan lemnade föreskrifter om skild undervisning för de båda linierna å detta stadium. Om man slutligen undersöker, huru många läraretimmar i veckan kommit på hvarje lärjunge, så finner man hufvudsakligen följande. Hela lärjungeantalet i allmänna läroverken uppgick höstterminen 1889 till 14,085, hvilka tagit i anspråk 21,216 läraretimmar, till följd hvaraf man får 161 timme på hvarje lärjunge. Höstterminen 1876 utgjorde lärjungeantalet 12,689 med 18,983 läraretimmar; således 1'49 timme på hvarje lärjunge. Att kvoten är större höstterminen 1889 står i sammanhang därmed, att lärjungeantalet på det högre stadiet ökats vida mera (se straxt nedan) än på de andra stadierna. Vid fördelning efter de olika stadierna har man höstterminen 1889 enligt Tab. 6 på det lägre stadiet 6,889 lärjungar (48-9 %), på mellanstadiet 3,747 (26-6 %) och på högre stadiet 3,449 (24-5 %), sedau man nemligen från högre stadiet till mellanstadiet öfverflyttat de 41 lärjungarne (20 realister och 21 latinare) i Stockholms Nya elementarskolas öfre 5:e klass, hvilkas läraretiramar i Tab. 1 måst föras till mellanstadiet. Enär de tre stadierna tagit i anspråk respektive 7,973, 5,846 och 7,397 läraretimmar, kommo på hvarje lärjunge respektive! 16, 1'56 och 2"14 timmar. Höstterminen 1876 hade man på de tre stadierna respektive 6,531 lärjungar (51'5 %), 3,482 (27'4.% ) och 2,676 (211 %). Antalen läraretimmar utgjorde då respektive 7,667, 5,279 och 6,037, hvadan på hvarje lärjunge kommo respektive 1 17, 1"54 och 2'26 timmar. För dylik undersökning med afseende på de båda linierna inom mellanstadiet böra de för realister och latinare gemensamma timmarne fördelas på dem i förhållande till deras antal. Efter nyss angifna efterflyttning af 20 realister och 21 latinare uppgår för höstterminen 1889 realisternas antal till 1,973 och latinarnes till 1,774. Af de 1,897 gemensamma timmarne böra således 999 föras på de förra och 898 på de sednare, hvarigenom hela antalen timmar för de båda linierna blifva respektive 3,001 (= ,002) och 2,845 (= ,947). På hvarje realist kommer således 152 timme och på hvarje latinare l Beträffande höstterminen 1876 kunna några motsvarande tal ej beräknas ur tabellen för sagde termin. Inom det högre stadiet har man efter nyss angifna grunder att först fördela 520 gemensamma timmar mellan de 864 realisterna och 2,585 latinarne, hvarigenom hela antalet timmar för de båda linierna blifva respektive 2,329 (= ,199) och 5,068 (== ,678). På hvarje realist kommer således timmar och på hvarje latinare 1'96. Af samma skäl som vid mellanstadiet kan ingen jemförelse anställas med höstterminen Antalen läraretimmar i medeltal på hvarje lärjunge

18 10 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP hafva i ofvanstående stycke beräknats efter fördelning af lärjungarne på stadier och linier. Om de i stället fördelas på de särskilda läroverksgrupperna, erhållas de resultat, som äro införda i följande tabell, som äfven omfattar pedagogierna, hvilka ej blifvit berörda i föregående framställning. Slutligen må erinras därom, att hvarken i Tab. 1 eller i föregående undersökningar afseende blifvit fäst vid de för undervisningen i teckning anslagna lärotimmar (utom de få i Ana. 4 till tabellen å sid. 7 omnämnda). Skulle dessa timmar, hvilka för realisterna och icke-grekerna äro obligatoriska och trädt i stället för vissa af latinarnes och grekernas timmar i läseämnen, hafva medräknats, så skulle naturligtvis åtskilliga både af de absoluta och relativa talen undergått någon förändring. Kap. 4. Antal undervisningstimmar i veckan i de särskilda läseämnena; lärokurser i läseämnena inom särskilda klasser; undervisning i välskrifning och öfningar; inspektioner. Med afseende på antalet undervisningstimmar för de särskilda läseämnena är för detta läseår följande att anmärka. I föregående berättelser har omnämnts, att, såsom en fortsättning af förhållanden, hvilka länge egt rum vid Stockholms Gymnasium (se berättelsen för läseåret , sid. 10 och 13 samt Tab. 5), den afvikelse från den allmänna undervisningsplanen alltjemnt förekommit vid Stockholms båda högre latinläroverk, att timantalet inom 6:e klassen varit minskadt från 32 till 30. Detta förhållande stadfastades att tills vidare gälla genom Kungl. bref af den 5 Augusti Minskningen har, likasom förut, vid båda läroverken åstadkommits därigenom, att för grekerna 1 timme borttagits från grekiska språket och 1 timme från det franska samt för icke-grekerna 1 timme från engelska språket och 1 från det franska. Genom Kungl. bref af den 6 Juli 1888 medgåfvos för ytterligare tre följande läseår i sjette och sjunde klasserna vid Stockholms realläroverk samma förändrade anordningar i afseende på undervisningstiderna i naturalhistoria, filosofisk propedevtik och kemi, som redan för tre föregående läseår medgifvits genom Kungl. brefvet af den 3 September 1885 och hvarom närmare redogörelse är lemnad i berättelsen för läseåret , sid. 6. Detta medgifvande har med afseende på undervisningen i naturalhistoria under läseåret kunnat användas endast i sex af de tio parallelafdelningar, som klasserna 6 och 7 omfattade (se läroverkets årsredogörelse, sid. 3). Den anordning af lärotimmarnes fördelning i 4:e och 5:e realklasserna vid Stockholms läroverk (med undantag af Nya elementarskolan), för hvilken redogöres i berättelsen för läseåret (sid. 4 och följ.), har äfven under detta läseår varit gällande, hvarvid dock är att märka, att Norra och Södra latinläroverkens årsredogörelser ej upplysa, huruvida den åt geometrisk teckning anslagna tiden utgjort en hel timme i veckan. Efter den genomgripande förändringen i afseende på timfördelningen, som egde rum vid Stockholms Nya elementarskola läseåret (se berättelsen för läseåret , sid. 6), hafva därstädes inga förändringar i detta afseende vidtagits förr än ifrågavarande läseår, då med direktionens bifall antalet undervisningstimmar i veckan i l:a klassen genom borttagande af en timme från modersmålet, en timme från tyska språket, en timme från välskrifning och en från sång minskades från 30 till 26 och antalet undervisningstimmar i veckan i 2:a klassen genom borttagande af en timme från tyska språket och en timme från historia och geografi minskades från 30 till 28 (jfr läroverkets årsredogörelse för läseåret , sid. 12 och 13, der en tabellarisk öfversigt finnes öfver den nya timfördelningen). Vid läroverken i Umeå och Sundsvall voro, på grund af de redan här ofvan nämnda eldsolyckor, hvilka den 25 Juni 1888 öfvergingo dessa städer, jemlikt Kungl. brefven af den 26 Juli 1889, under läseåret vissa förändringar vidtagna i undervisniugsplanen, i det att antalet undervisnings-

19 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP timmar i veckan i vissa läseämnen inskränktes. För närmare kännedom härom må hänvisas till de ofvan nämnda Kungl. brefven och de båda läroverkens årsredogörelser. Det treklassiga läroverket i Marstrand, hvilket genom Kungl. bref af den 2 Maj 1879 tills vidare erhållit rättighet att, likasom under de tre föregående läseåren, inom 3:e klassen egna åt engelska språket 2 af de timmar, som eljest äro anslagna åt det tyska, fick genom Kungl. bref af den 31 Dec tillstånd att till undervisning i engelska språket i 3:e klassen fortfarande använda 2 timmar, men att från och med vårterminen 1890 taga den ena af dessa timmar från dem, som vore anslagna för undervisning i historia, och den andra från de för undervisning i modersmålet bestämda. På grund af Kungl. brefvet af den 20 Juli 1883 tillämpades äfven under detta läseår vid Strömstads treklassiga läroverk den fördelning af lärotimmarne i 3:e klassen, som omnämnes i berättelsen för läseåret (sid. 4). Med afseende på de för läroverken gällande lärokurserna i läseämnena har under läseåret endast följande förändring inträdt. Vid Stockholms Nya elementarskola, hvarest redan under det föregående läseåret två mindre, vid affattandet af förra berättelsen ej iakttagna ändringar i kursernas fördelning mellan klasserna jemlikt direktionens beslut egt rum (se läroverkets årsredogörelse för , sid. 35 not. 1 och sid. 40 not. 1), godkände direktionen vid början af höstterminen 1889 ett förslag till lärokurser i historia och geografi i klasserna Med afseende på dessa kurser måste hänvisas till läroverkets årsredogörelse för (sid. 19, 20, 23 och 26). Angående undervisningen i välskrifning och öfningar har under detta läseår ingen förändring inträdt, hvarken med afseende på de för undervisningen anslagna antalen timmar eller med afseende på andra allmänna föreskrifter om undervisningens anordning med undantag af den här ofvan nämnda förändringen i l:a klassen vid Stockholms Nya elementarskola samt de inskränkningar, hvilka af ofvan omnämnd orsak med Kungl. Maj:ts medgifvande egt rum vid läroverken i Umeå och Sundsvall. Vid det sednare läroverket voro undervisningen i instrumentalmusik samt vapenoch militär-öfningarna under läseåret alldeles inställda. Med afseende på de utsträckta militäröfningarna (jfr berättelsen för läseåret , sid. 37) är att anmärka, att den anordning af dessa öfningar vid Norra och Södra latinläroverken i Stockholm samt Realläroverket därsainmastädes, som för dessa läroverk genom Kungl. bref af den 13 Juli 1883 medgafs tills vidare (se berättelsen för läseåret , sid. 4 och 5), äfven under detta läseår iakttogs, samt att dessa öfningar på grund af redan förut angifven orsak med Kungl. Maj:ts tillstånd voro vid läroverket i Sundsvall under hela läseåret inställda. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som under flera föregående år egt rum, medgafs genom Kungl. bref af den 16 Augusti och 31 December 1889 att vid Tekniska skolan i Stockholm finge af vissa skolans besparade medel erforderligt belopp användas för bekostande under läroåret af anordningar för utbildande af teckningslärare. Under läroåret begagnades undervisningen af 8 manliga och 16 kvinnliga teckningslärarekandidater. Bland dessa hade 21 (6 manliga och 15 kvinnliga) redan under förra läroåret varit teckningslärare-kandidater. Fullständiga afgångsbetyg såsom teckningslärare tillerkändes 8 kandidater, hvaraf 2 manliga och 6 kvinnliga. Undervisning i slöjd meddelades äfven under detta läseår likasom under det föregående åt lärjungar vid Norra latinläroverket i Stockholm, Gefle, Hudiksvalls, Skara, Strengnäs, Nyköpings, Vexjö, Lunds och Karlskrona högre läroverk, Göteborgs högre realläroverk, Enköpings, Borås, Lidköpings och Kristinehamns femklassiga samt Sala och Strömstads treklassiga läroverk. Angående Norrköpings läroverk meddelas i särkild skrifvelse från rektor, att Norrköpings skolråd erbjudit sig att äfven för läseåret anordna slöjdundervisning för läroverkets lärjungar (jfr berättelsen för föregående läseår, sid. 8 not 1), men att ett alldeles otillräckligt antal elever anmält sig. Såsom i föregående berättelse anmärkts, meddelades under läseåret vid Marstrands läroverk undervisning i slöjd åt läroverkets lärjungar under höstterminen, men då endast ett fåtal lärjungar anmälde sig såsom betalande, kunde sådan undervisning ej meddelas under vårterminen; i årsredogörelsen för läseåret finnes intet nämndt om undervisning i slöjd. Däremot meddelades under här ifrågavarande läseår undervisning i slöjd åt lärjungar vid ytterligare två läroverk, nemligen femklassiga läroverket i Norrtelje och treklassiga läroverket i Sölvesborg. På hemställan af lärarekollegiet i Norrtelje blef därsammastädes af den s. k. Stenbergska fondens förtroendemän en kostnadsfri slöjdkurs under mellanterminerna anordnad för läroverkets lärjungar, till bekostande af hvilken kurs medel anslogos från Stenbergska donationen. Under höstterminen 1889 bereddes i Sölvesborg genom medverkan af sällskapet»undervisningens vänner» tillfälle för en stor del af lärjungarne vid läroverket att kostnadsfritt erhålla undervisning i slöjd; under följande vårtermin erlades en afgift af 5 kronor af de lärjungar, hvilka då fortsatte kursen. Undervisning i stenograf, orenämnes under detta läseår ej i någon årsredogörelse. Dock omtalas i årsredogörelsen för Vexjö läroverk en därstädes af lärjungarne vid läroverket bildad stenografisk förening. Med afseende på den af Chefen för Ecklesiastik-deparmentets byrå för ärenden angående den högre undervisningen utöfvade inspektionen af läroverken (jfr berättelsen för läseåret , sid. 5) är att nämna, att Kanslirådet Gustrin under höstterminen 1889 inspekterade enklassiga pedagogien i Öregrund och under vårterminen 1890 Norra latinläroverket i Stockholm, femklassiga läroverket i Vadstena, tre-

20 12 ALLMÄNNA LÄROVERKEN KAP klassiga läroverket i Söderköping, tvåklassiga pedagogien i Södertelje samt Motala privata elementarläroverk. Såsom i föregående berättelse (sid. 8) anmärktes, erhöll Slottsintendenten och Professoren Jacobsson uppdrag af Kungl. Maj:t att under år 1889»enligt den plan, som af Chefen för Ecklesiastik-departementet bestämmes, inspektera lägre tekniska yrkesskolor, som åtnjuta statsunderstöd, äfvensom besöka allmänna läroverk, folkskolelärare-seminarier och tekniska elementarskolor, i ändamål att vid dessa läroanstalter taga kännedom om undervisningen i teckning samt meddela råd och anvisningar rörande anskaffande af lämplig materiel och undervisningens ändamålsenliga anordning i berörda läroämne». På grund häraf blefvo under höstterminen 1889, förutom seminarier och tekniska skolor, inspekterade högre läroverken i Venersborg, Örebro och Karlstad samt femklassiga läroverken i Mariestad, Uddevalla och Kristinehamn. Angående den genom direktionen öfver Gymnastiska Centralinstitutet utöfvade inspektionen af gymnastiköfningarna (jfr berättelsen för läseåret , sid. 10) må anföras, att den äfven under detta läseår verkställdes af föreståndaren för institutet, Professor Törngren, som under vårterminen 1890 inspekterade högre läroverken i Linköping, Norrköping, Vestervik, Nyköping och Kalmar samt femklassiga läroverken i Eksjö, Vadstena och Oskarshamn. Med afseende på den genom Landtförsvars-departementet utöfvade årliga inspektionen af militäröfningarna (jfr berättelsen för läseåret , sid. 10) är här endast att nämna, att samtliga högre allmänna läroverk med undantag af det i Sundsvall (jfr här ofvan) och folkskolelärare-seminarier (äfvensom tekniska elementarskolan i Norrköping) inspekterades under höstterminen Kap. 5. Böcker, som användts vid undervisningen i läseämnen. Tab. 2. I berättelsen för läseåret var intagen (Tab. 15) en förteckning öfver de böcker, som under detta läseår begagnats för undervisningen i läseämnen vid elementarläroverken och pedagogierna. I denna förteckning angåfvos äfven för hvarje arbete de läroverk, vid hvilka det användts, samt under särskild tabellform dessas antal, med fördelning efter olika slag af läroverk. 1 de tre följande berättelserna, således sednast i berättelsen för läseåret , infördes fortsättningar af denna förteckning, upptagande de böcker, hvilka icke funnos i den eller de föregående förteckningarna, jemte uppgift om de läroverk, hvarest de användts. Men då detta system medförde ständigt växande svårigheter vid utarbetandet af förteckningarna samt äfven gjorde deras begagnande allt obekvämare, meddelades i berättelsen för läseåret , att det bibliografiska arbetet skulle upptagas ånyo först i berättelsen för läseåret , i hvilken skulle lemnas dela en fullständig förteckning öfver då använda böcker, utarbetad i (hufvudsaklig) öfverensstäminelse med förteckningen från läseåret , dels en särskild förteckning öfver de för skolundervisningen särskildt afsedda eller därmed jemförliga böcker, som användts under läseåren 18g? 18f, men ej funnos upptagna hvarken i de förut utgifna förteckningarna för läseåren 18jf 18 g eller i den nyss nämnda förteckningen för läseåret Denna plan för det bibliografiska arbetet har nu blifvit så till vida modifierad, som den i andra rummet omnämnda särskilda förteckningen blifvit utesluten. Upprättandet af en sådan förteckning har nemligen befunnits kräfva ett arbete, som icke komme att stå i lämpligt förhållande till resultatets värde. I sjelfva verket skulle det hafva blifvit nödvändigt att fullständigt genomgå alla hithörande uppgifter i samtliga årsredogörelserna för läseåren 18 f 18 och jemföra dessa uppgifter med de fem förteckningarna för åren 18ff 18 g och 18 g. Genom detta synnerligen tidsödande arbete skulle man emellertid endast erhållit en förteckning öfver sådana böcker, som under loppet af tiden både införts och upphört att användas. Men det är temligen säkert, att det ojemförligt öfvervägande antalet af dessa arbeten icke vunnit något allmännare insteg, och att således kännedomen om dem är af underordnadt värde'). Den nu (Tab. 2) meddelade förteckning öfver de böcker, som under läseåret användts vid de allmänna läroverken och pedagogierna, är grundad på årsredogörelsernas uppgifter. I gällande»plan för allmänna läroverkens årsredogörelser» föreskrifves beträffande dessa uppgifter, att under mom. 4 skall lemnas en redogörelse för begagnade läroböcker och genomgångna lärokurser i läseämnena, hvarvid de i läseämnena begagnade läroböcker m. m. böra först uppgifvas i samlad förteckning, ordnad efter ämnena. Om man frånser att vid Stockholms Realläroverk lemnats två förteckningar, nemligen först en öfver läroböcker och sedan en öfver läseböcker, öfversättningsbocker, hjelpböcker m. in., samt att vid de femklassiga läroverken i Stockholm hänvisats till de högre läroverk därstädes, i sammanhang med hvars årsredogörelse deras egna utgifvas 2 ), äro såsom afvikelser i årsredogörelserna för läseåret från sistnämnda föreskrift endast att anföra, att vid Falu högre ') Antalet torde kunna uppskattas till omkring 100. Det har nemligen befunnits, att 65 af de för skolundervisningen särskildt afsedda eller därmed jemförliga böcker, som införts nnder de tre läseåren 187g 18 SQ, icke användes under läseåret 18 ^. Då naturligtvis för de följande läseåren 18 j 18 allt färre och färre sådana arbeten måste förekomma, kan man för hvart och ett af dessa år icke gärna sätta medeltalet högre än 15, och således hela antalet icke högre än ) För högre latinläroverket å Södermalm är förteckningen nppställd i tabellform, med fördelning af de använda arbetena både efter läseämnen och klasser, hvarigenom samma arbete i flera fall måst upptagas två eller flera gånger.