Konsultation i förskolan
|
|
- Patrik Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konsultation i förskolan Vad händer när pedagoger och psykologstudenter möts? Martin Forster Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi 2015
2 Bakgrund och sammanfattning Under hösten 2015 besökte psykologstudenter från Karolinska institutet 60 pedagoger på förskolor i Stockholms-området. Studenterna använde en smodell som omfattar intervjuer, observationer och feedback. Syftet med projektet var både att ge studenterna kunskap om förskolan och att ge pedagogerna möjlighet till individuell reflektion och utveckling. Vid sidan av det var ambitionen också att sammanställa alla studenters observationer för att se hur projektet som helhet bidrog till utveckling på de förskolor som deltog. Det är den sammanställningen som redovisas i denna rapport. Sammanfattningsvis visade studenternas observationer att en de erbjöd pedagogerna hade positiva effekter. Varje pedagog fick välja några pedagogiska strategier att jobba med under projektet. en förekom de i signifikant högre grad än innan. Dessutom hade utmanande beteenden i barngrupperna minskat signifikant. Det bekräftades även av pedagogernas egna skattningar av barnens beteenden under projektet, även om de inte upplevde lika stora förändringar som studenterna. Resultaten som redovisas i rapporten utgör förstås inte hela bilden, eller kanske ens den sanna bilden, av vad som hände. Det finns många möjliga förklaringar till de observerade förändringarna. Trots det var det glädjande att se att så mycket pekade i rätt riktning och att både studenter och pedagoger (och barn!) verkade ha haft glädje av att mötas.
3 Beskrivning av projektet Konsultationsmodellen som studenterna använde omfattar två möten, två observationsdagar och en föreläsning. På det första mötet fick pedagogen välja ett beteende i barngruppen som var utmanande (en utmaning) och ett beteende som barnen skulle behöva lära sig (ett mål). Därefter besökte studenten förskolan under en hel dag för att observera dessa beteenden samt hur pedagogen samspelade med barnen. den första observationsdagen deltog pedagogerna och studenterna på en gemensam föreläsning om generella pedagogiska strategier. Föreläsningen var en utgångspunkt för det smöte som studenten sedan hade med pedagogen. På mötet delgav studenten sina intryck från observationsdagen och diskuterade tillsammans med pedagogen hur utmaningen och målet i barngruppen kunde mötas. Syftet var att komma fram till någon eller några konkreta strategier som pedagogen ville pröva. Det var inte nödvändigt att utgå från strategierna som togs upp på föreläsningen, men de flesta pedagoger valde någon eller några av dessa. Ytterligare en vecka senare besökte studenterna förskolan igen för en andra observationsdag. Studenten observerade samma beteenden som vid första tillfället, men dagen avslutades med ett kort möte där pedagogen och studenten diskuterade hur strategierna som pedagogen hade prövat fungerade. Projektet avslutades med att varje student skickade en rapport om besöken på förskolan till pedagogen. Möte för att välja utmaning och mål Gemensam föreläsning Konsultationsmöte Skriftlig rapport Observationsdag 1 Observationsdag 2
4 Vilka utmaningar valde pedagogerna? Pedagogerna fick välja utmaningar och mål som de ville jobba med i projektet från en lista med typiska beteenden bland barn i förskolan. Det var inte nödvändigt att välja beteenden från listan, men de flesta pedagoger gjorde det. Figuren nedan visar vilka utmaningar pedagogerna valde, där större text innebär att många pedagoger valde utmaningen i fråga. Tappar uppmärksamheten Kastar/förstör saker Drar sig undan andra barn Är ledsna och oroliga Utesluter andra barn Provocerar/retas fysiskt Vägrar följa uppmaningar Stör aktiviteter Bryter mot normer i lekar Slår, knuffar och sparkar Säger elaka saker Provocerar/retas verbalt Reagerar för emotionellt Skvallrar Lämnar förväntad aktivitet/plats Fullföljer ej aktiviteter
5 Vilka mål valde pedagogerna? Figuren nedan visar vilka mål pedagogerna valde, där större text innebär att många pedagoger valde målet i fråga. Turas om Söka kontakt med pedagogen Följa rutiner och normer Hjälpa varandra Säga förlåt Lyssna på pedagogen Bjuda in andra barn till lek Förhandla och kompromissa Säga nej Leka/samspela med andra barn Dela med sig Göra saker utan stöd från pedagog Bekräfta varandra Sätta ord på känslor Söka kontakt med andra barn Sitta på sin plats
6 Vilka strategier valde pedagogerna? På smötet var målet att komma fram till något som pedagogen kunde pröva för att möta utmaningen och målet de hade valt. Den gemensamma föreläsningen som ingick i projektet var en utgångspunkt för diskussionen. Där presenterades 14 pedagogiska strategier som bygger på forskning om samspel med barn. Samtidigt var det inte nödvändigt att en skulle mynna ut i någon eller några av dessa strategier. Valet av strategier berodde främst på vad pedagogen själv kände för att jobba med, men också på de observationer som studenten hade gjort. Figuren nedan visar vilka strategier pedagogerna valde, där större text innebär att många pedagoger valde strategien i fråga. De flesta pedagoger som deltog valde någon eller några av de 14 strategier som presenterades på föreläsningen i projektet, men några valde andra saker (markerade med *). Sänka ribban* Vara närvarande Fem gånger mer kärlek Väcka inre motivation Rutiner och påminnelser Gemensam problemlösning Bekräfta känslor Positiv uppmärksamhet Positiva uppmaningar Klargöra förväntningar Avleda uppmärksamheten Lågaffektivt bemötande Stegvis stöd Beskrivande feedback Lek och gör Mindre barngrupper* Mentalisering*
7 Vad hände med utmaningarna? Under de två observationsdagarna som ägde rum före och efter en noterade studenten varje tillfälle då något barn i gruppen utförde det utmanande beteendet som pedagogen hade valt (t ex att störa aktiviteter). För att kunna jämföra observationerna sorterade studenterna bort observationsdata från aktiviteter som enbart förekom på den ena av de två observationsdagarna. I genomsnitt förekom 3,2 utmanande beteenden i timmen vid första observationsdagen, vilket hade minskat till 1,7 den andra dagen. Denna skillnad var statistiskt säkerställd. Som tumregel brukar man säga att en skillnad är statistiskt säker om det är mindre än 5 procents risk att den skulle uppstå av slump. 4 Utmanande beteenden Antal gånger i timmen % minskning 0
8 Hur upplevde pedagogerna att utmaningarna förändrades? För att få pedagogernas perspektiv på vad som hände i projektet användes en dagbok, där de varje dag skulle skatta hur stort problem de upplevt att den valda utmaningen hade varit. De skattade mellan 0 (=inget problem) till 4 (=stort problem). Under perioden innan smötet var pedagogernas genomsnittliga skattning 1,6, vilket minskade till 1,4 under perioden efter en. Denna lilla minskning var inte statistiskt säkerställd. Pedagogerna skulle också varje dag skatta ungefär hur många barn som ägnade sig åt det utmanande beteendet. en var det i snitt 2,2 barn, vilket minskade till 1,6 barn efter en. Denna minskning var med råge statistiskt säkerställd. Stort problem Hur stort problem? Tre barn Hur många barn? Visst problem Två barn Ett barn Inget problem Inga barn Utöver dagboken fick pedagogerna också fylla i ett frågeformulär vid första och andra observationstillfället. Detta frågeformulär var samma för alla pedagoger och handlade om hur ofta man hade haft större konflikter med barnen de senaste dagarna. Denna skattning minskade något efter smötet (från 0,6 till 0,5), vilket nästan var statistiskt säkerställt trots att minskningen var blygsam. En gång Antal större konflikter Ingen gång
9 Vad hände med målen? Studenternas observationer av de färdigheter och förmågor som pedagogerna hade valt som mål under en ökade något mellan första och andra observationstillfället. I genomsnitt förekom 3,5 målbeteenden i timmen vid första observationsdagen, vilket hade ökat till 3,8 den andra dagen. Denna skillnad var inte statistiskt säkerställd. 4 Målbeteenden Antal gånger i timmen % ökning 0
10 Hur upplevde pedagogerna att målen förändrades? Pedagogerna noterade i dagboken i vilken grad de upplevde att barnen i gruppen hade utfört det valda målbeteendet. De genomsnittliga skattningarna var exakt likadana före och efter smötet - 2,3 på skalan mellan 0 och 4. I hög grad Utförde barnen målbeteendet? I viss grad Inte alls Pedagogerna fick innan och efter en också fylla i ett frågeformulär som handlade om hur varmt och positivt samspelet med barnen hade varit i allmänhet de senaste dagarna. Generellt skattade pedagogerna samspelet som väldigt positivt och varmt både innan och efter en, men det fanns en liten ökning (från 4,2 till 4,3 på en femgradig skala), som var nästintill statistiskt säkerställd. Positivt samspel senaste dagarna? Definitivt Delvis Inte säkert Knappast Definitivt inte
11 Vad hände med samspelet mellan pedagogen och barnen? Förutom att studenterna observerade barnens beteenden när de besökte förskolorna, noterade de även hur pedagogen agerade i samspel med barnen. Studenterna noterade särskilt den eller de strategier som pedagogen hade valt att jobba extra med, men samtliga 14 pedagogiska strategier från den gemensamma föreläsningen noterades också. en utförde pedagogerna i snitt 5 av de valda strategierna per timme. Vid det andra observationstillfället hade det ökat till 8,5, vilket var en statistiskt säker ökning. Observationerna av samtliga 14 strategier visade också en ökning från 24,7 per timme till 29,4. Även detta var en statistiskt säker ökning. Antal gånger i timmen Valda strategier 71% ökning Samtliga strategier Antal gånger i timmen % ökning
12 Vad hände med pedagogens sätt att uppmärksamma barnen? Den strategi som flest pedagoger valde att jobba extra med var att uppmärksamma barnens positiva beteenden. som man vet att det är viktigt barn uppmärksammas oftare när de gör bra saker, jämfört med när de gör mindre bra saker, noterade studenterna även hur ofta pedagogerna uppmärksammade negativa beteenden hos barnen. I figuren nedan framgår det att det i genomsnitt var något mer uppmärksamhet för negativa än positiva beteenden vid första observationstillfället. Vid andra tillfället var förhållandet det omvända. Uppmärksamheten av positiva beteenden ökade från 4,8 per timme till 6,8. Uppmärksamheten av negativa beteenden minskade i gengäld från 5,6 till 4 per timme. Båda förändringarna var statistiskt säkra. Antal gånger i timmen Uppmärksamhet av positiva och negativa beteenden 40% ökning Negativa beteenden Positiva beteenden 29% minskning
13 Blev det bättre för alla? De resultat som redovisas i denna rapport beskriver den genomsnittliga förändringen för alla pedagoger och barngrupper. Bakom varje medelvärde döljer sig förstås en stor variation. För vissa pedagoger och barngrupper kunde studenterna notera en stor positiv förändring, medan det inte alls var någon nämnvärd förändring (eller en negativ förändring) i andra fall. I figurerna nedan har resultaten för några av måtten delats in i tre kategorier: Bättre, sämre och oförändrat. Som exempel visar figuren om utmaningar i barngruppen att i nästan tre fjärdedelar av barngrupperna kunde studenterna notera en klar förbättring (minst 10 procent färre utmanande beteenden per timme). För knappt en femtedel ökade däremot de utmanande beteendena med minst 10 procent. Till sist var antalet utmanande beteenden mer eller mindre oförändrat i en knapp tiondel av barngrupperna. I figuren om mål framgår det att studenterna bara i knappt hälften av barngrupperna kunde se en förbättring. Däremot kunde studenterna notera en klar ökning av valda pedagogiska strategier för större delen av pedagogerna. Med andra ord omsatte pedagogerna i hög utsträckning de strategier som var målet för en. Utmaningar i barngruppen Mål i barngruppen Sämre Sämre Bättre Oförändrat Bättre Oförändrat Valda pedagogstrategier Sämre Oförändrat Bättre
14 Diskussion av resultaten Insatsen som prövades i detta projekt omfattade en föreläsning om generella pedagogiska strategier samt individuell för att anpassa och tillämpa dessa (eller andra) strategier. Observationerna som genomfördes visar att insatsen framförallt innebar att pedagogerna förändrade sitt sätt att samspela med barnen samt att detta ledde till färre utmanande beteenden i barngrupperna. De beteenden som pedagogerna hade valt som mål för barngrupperna förändrades däremot marginellt. Pedagogerna själva upplevde inte lika stora förändringar som studenterna noterade. Det var dock samma mönster som i studenternas observationer, att utmaningarna förändrades mer än målen. Att utmaningarna verkade förändras mer än målen är kanske inte så konstigt, eftersom de färdigheter och förmågor som pedagogerna valt som mål ofta handlade om saker som tar längre tid att förändra. Det brukar exempelvis gå snabbare för barn att lära sig en ny rutin vid samlingen, jämfört med att lära sig sociala färdigheter i lek. Det är heller inte så konstigt att studenterna upplevde större förändringar än pedagogerna. Studenterna kunde under observationsdagarna ägna all sin uppmärksamhet åt att notera de beteenden som pedagogen valt att jobba med. Pedagogen skulle däremot i slutet av varje dag skatta sin upplevelse av samma beteenden. En sådan skattning brukar bli mindre specifik och mer spegla de generellt intrycken från dagen. Det gäller även för frågeformuläret som pedagogerna fyllde i. Det handlade om samspel och konflikter i allmänhet. Sammantaget innebär det att pedagogernas skattningar kanske mer speglar hur barngruppen har förändrats i stort, medan studenternas skattningar specifikt handlar om utmaningen och målet pedagogen hade valt. Det är också värt att notera att pedagogerna generellt upplevde ett väldigt gott samspel och få konflikter redan innan en. De problem och utmaningar man upplevde gällde ofta enbart ett fåtal barn. Det fanns därmed inte så stort utrymme för förbättring i dessa skattningar.
15 Resultatens tillförlitlighet En tolkning av resultaten i rapporten är att en som studenterna genomförde ledde till förändringarna. Det finns dock många andra möjliga saker som kan ha bidragit till detta. En uppenbar felkälla är att observationerna bara omfattade två dagar, där det är osäkert om dessa dagar var representativa. En positiv förändring i en barngrupp kanske exempelvis berodde på att hälften av barnen var sjuka vid andra observationstillfället. Samtidigt borde sådana omständigheter jämna ut sig, eftersom det var hela 60 pedagoger och barngrupper som deltog i projektet. Resultaten som redovisas baseras också alla pedagoger som var anmälda till projektet, även de som uteblivit från möten eller föreläsningar på grund av sjukdom eller andra förhinder. En annan felkälla är såklart osäkerheten i själva observationerna. Studenterna hade inte så mycket tid för att träna på observationsmetoden och kan dessutom (omedvetet) ha justerat sitt sätt att observera mellan första och andra tillfället. När man själv är involverad i en insats är det lätt hänt att man tycker sig se förändringar som kanske egentligen inte finns. Till sist är det viktigt att betona att resultaten handlar om vad som hände på förskolorna under just de dagar som studenterna var på besök. Även om studenterna kunde notera flera förändringar mellan första och andra tillfället, kanske dessa förändringar var tillfälliga. I den här typen av tillfälliga insatser i en verksamhet är den stora utmaningen oftast att lyckas upprätthålla förändringar över tid.
16 Slutsats Trots de begränsningar som tagits upp måste resultaten i projektet ändå betraktas som lovande. Det handlar inte om några enorma förbättringar och det är osäkert om de håller över tid, men insatsen var sannolikt ändå en god investering med tanke på hur begränsad den var. Även om bara någon av de förbättringar som redovisats i denna rapport skulle visa sig vara riktig, så måste man komma ihåg att förbättringen kom ungefär tusen barn tillgodo. Med tanke på att forskning har visat hur viktig relationen mellan pedagoger och barn är för barnens utveckling var det särskilt glädjande med de relativt stora förändringarna i samspelet. Det är tänkbart att det tar lite tid innan förändringarna hos pedagogerna märks i barnens beteenden. Sedan var målet med detta projekt inte enbart att åstadkomma förändringar på förskolorna, utan också att ge studenterna kunskap och erfarenhet. Studenternas utvärdering av samarbetet med förskolorna var mycket positiv. Jag vill därför avslutningsvis rikta ett stort tack till alla pedagoger och samordnare på förskolorna som har deltagit i projektet.
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merKollegiala observationer 2016-01-19 Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.
Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång. 1 Innehållsförteckning... 1 Kollegiala observationer på... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Gemensamt ansvar... 3 Kollegialt lärande... 3
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merKvalitetsredovisning 2014. Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening
Kvalitetsredovisning 2014 Föräldrakooperativet Pinocchio Olympia ekonomisk förening 1. Förutsättningar Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening är en personal- och föräldradriven förskola. Den löpande
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merFör dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Läs merFler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd
Granskningsrapport Brukarrevision Angered Boendestöd 2013 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet
Läs merKvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merMiljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merANVÄNDARHANDLEDNING FÖR
ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR TILLSÄTTARE/LAGLEDARE OCH DOMARE Cleverservice ett smart sätt att hantera matcher, domartillsättningar, samt utbetalningar av arvoden 2015 ANVÄNDARHANDLEDNING - CLEVERSERVICE Cleverservice
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merIndividuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier
Läs merMot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Läs merVi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i
Under v. 45-50 genomfördes den årliga enkätundersökningen riktad till barn, elever, ungdomar och föräldrar i Lärande och kulturnämndens verksamheter. Resultaten som presenteras är kopplade till kommunfullmäktiges
Läs merFöräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?
Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merSpecialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Läs merFINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Läs merÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merAvdelningsplan! för! Havet!
Avdelningsplan! för! Havet! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 39 barn på Havet varav 12 barn på
Läs merKvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merHur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.
I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merInvestera i förskolan
Örebro 2010-09-07 Investera i förskolan 163 fler i förskolan med socialdemokratisk satsning på personal, lokaler och kvalitet 2010-09-06 Färre barn per anställd, 300 miljoner investeras för att rusta upp
Läs merLastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merTrygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merHÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merUngdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.
Goda Exempel Salaortens Ryttarförening Salaortens Ryttarföreningen kände att de ville kunna hjälpa till på något sätt hösten 2015 då det kom så många barn från bl.a. Syrien. -Vi kände att den miljö som
Läs merUtvärdering APL frågor till praktikant
Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4
Läs merIntervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)
Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merTillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg
Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Årlig rapport Sandra Backlund, Utredare Mars 2013 Dnr Bun 2013/125 2013-03-13 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.
Läs merAbstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merEn förskola med barnen i centrum
Örebro Örebro 2011-05-04 En förskola med barnen i centrum Fler platser, mindre grupper och ökad flexibilitet 2 (8) Innehållsförteckning 1000 nya förskoleplatser.... 3 Flexibla tider på förskolan... 4 Investera
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Läs mer2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
Läs merVerksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Läs merKonsultation med skolan
Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets
Läs merNågra frågor om dina känslor nu och tidigare
Några frågor om dina känslor nu och tidigare Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild både av hur du i allmänhet brukar må och hur du mår för tillfället (de senaste -4 dagarna). Formuläret
Läs merNORRBACKA FÖRSKOLOR Jord
NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord Läsåret 2011-2012 Skutan Norrbacka förskolor består av förskolorna Skutan, Norrbacka och Lyan, som har ett nära samarbete kring förskolepedagogik för barnen i området. Två dagbarnvårdare
Läs merTill dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Läs merKursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1
Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merHej! Mitt namn är Agota, och jag ringer från Smittskyddsinstitutet angående en telefonintervju om ditt deltagande i Sjukrapport. Pratar jag med XX?
Intro: Hej! Mitt namn är Agota, och jag ringer från Smittskyddsinstitutet angående en telefonintervju om ditt deltagande i Sjukrapport. Pratar jag med XX? Jag skulle gärna tala med XX finns han/hon där?
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merBRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 AVGRÄNSNINGAR & GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 3.1 AVSER BESÖKET ETT NYBESÖK...4
Läs merFörskolan är till för ditt barn
Förskolan är till för ditt barn E N B RO S C H Y R O M F Ö R S KO L A N S L Ä RO P L A N Du är viktig Du är den som står ditt barn närmast. Därför är dina synpunkter be tydelsefulla i förskolan. Om du
Läs merArbetsmarknaden styr ungas val av utbildning
Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning En undersökning av Studentum om val till högskola och Yrkeshögskola Studentum AB Hovslagargatan 3 SE 103 88 STOCKHOLM 08-50 91 06 00 1 1 Bakgrund och metod
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)
Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merOmfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.
SHIFT 1 Vänder sig till dig som samarbetar med människor. SHIFT 1 är en utbildning i det coachande förhållningssättet och grundläggande kunskaper i coaching som metod. Du får praktiska verktyg baserade
Läs merLÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)
LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996) Lärprocessen hur kan den beskrivas? ett komplicerat samspel mellan intellektuella, känslomässiga o. färdighetsmässiga processer inom individen ett samspel mellan
Läs merSyfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Läs merDagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs mer8 European Foundation for Osteoporosis
Europeiska föreningen mot Osteoporos 8 European Foundation for Osteoporosis Frågeformular om livskvalitet Qualeffo-41 (10 December 1997) European Foundation for Osteoporosis Swedish version Copies of this
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade
Läs merEnkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: 2011-04-26 16:28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)
Enkätresultat Enkät: Utvärdering moment 2 Status: öppen Datum: 2011-04-26 16:28:20 Grupp: Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%) 1. I vilken utsträckning anser du
Läs merSpelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4 spelare fokus Definition av mental tuffhet. Hur påverkar man mental tuffhet? Hur påverkar personlighet utveckling och prestation? Hur kan man arbeta med
Läs merBFL & IKT (och SUA kommer )
BFL & IKT (och SUA kommer ) För hållbar högre måluppfyllelse för alla barn och ungdomar! Alla elever ska stimuleras att nå eller överträffa sina kunskapsmål i alla ämnen utifrån höga förväntningar och
Läs mer