Heteronormen. Konsekvenser av heteronormen. Vad är kön? Vad är sexuell läggning? Hbt-historia. Begreppslista sexualitet och kön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Heteronormen. Konsekvenser av heteronormen. Vad är kön? Vad är sexuell läggning? Hbt-historia. Begreppslista sexualitet och kön"

Transkript

1 KAPITEL 2 HBT - ABC Hbt Heteronormen Konsekvenser av heteronormen Vad är kön? Vad är sexuell läggning? Hbt-historia Begreppslista sexualitet och kön Handbok för RFSL:s avdelningar, kapitlet är uppdaterat september 2010.

2

3 Kapitel 2 Hbt - ABC För att vi ska inge förtroende hos de som kommer i kontakt med representanter för RFSL, är det viktigt att dessa har grundläggande kunskap och förståelse om heteronormativitet och hbt-frågor. Dessa frågor handlar detta kapitel om. Viktigt att tänka på är att alla inte måste veta allt, men får du frågor som du är osäker på säg då att du inte vet och kolla upp eller hänvisa personen t.ex. till RFSL:s hemsida. Hbt Är ett samlingsbegrepp för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella och/eller transpersoner. Begreppet innefattar alltså personer som på olika sätt bryter mot heteronormen. Hbt stavas med små bokstäver, eftersom förkortningen har blivit allmänt vedertagen och numera ses som ett begrepp snarare än en förkortning. Heteronormen (Längre version finns att läsa i Skolinformationsmaualen) I samhället förutsätts det att du är intresserad av personer av ett annat kön än du själv har, och att det bara finns två kön som är varandras motsatser. Det förutsätts att det kön som du ser ut att tillhöra också är det som du känner dig som. Normerna om sexuell läggning och könsidentitet kallas heteronormativitet. Denna norm finns överallt och hos alla. Den finns, stärks och sprids genom de omedvetna och medvetna saker som alla gör. Spridningen kan bestå i att små barn till exempel läser en sagobok där prinsen (i blå mantel) räddar prinsessan (i rosa klänning) och annat liknande. Heteronormativitet är en omedveten föreställning om att heterosexualiteten är den önskvärda sexualiteten och den leder till att alla andra former av sexuella läggningar ses som avvikande. Heteronormen innebär att alla människor blir bemötta som om de vore heterosexuella och att det är det mest naturliga sättet att vara. Den är så självklar att den blir osynlig och få tänker ens på heterosexualitet som en sexuell läggning. Heteronormativiteten tar sig uttryck i samhällets alla miljöer i arbetslivet, skolan, vardagens samtal, i sex- och samlevnadsundervisningen och i hälsooch sjukvården. Heteronormen innebär att man är heterosexuell tills motsatsen är bevisad: man måste komma ut. För icke-heterosexuella och transpersoner innebär det hela tiden en avvägning om man ska vara öppen eller inte med sin sexuella läggning och/eller transidentitet. Det är en bedömning som behöver göras inte bara en gång i livet utan ständigt, kanske flera gånger om dagen. Inom heteronormen ingår också att alla förutsätts känna sig bekväma med och identifiera sig med det kön man fötts med, samt att det bara finns två kön. Är du man förutsätts du uppträda manligt och är du kvinna förutsätts du uppträda kvinnligt. Att normer existerar i ett samhälle är i sig inte ett problem och det är inte fel att känna igen sig själv i en norm. Problemet blir när normen utestänger och begränsar människor från att delta i samhället på samma villkor. De flesta, inte bara hbt-personer, bryter mot heteronormen på något sätt, även om hbt-personer bryter tydligast mot den. Heteronormen måste helt enkelt luckras upp så att det är lika okej att vara utanför den som att vara innanför den. 2-1

4 Konsekvenser av heteronormen Öppenhet När en tjej berättar att hon var på bio i helgen med sin kille, är det ingen som reagerar på det, annat än att kanske fråga vad det var för film de såg. Hon upplevs vara lagom personlig. När en kille däremot berättar att han var på bio med sin kille, kan det upplevas som något väldigt privat eller som om han manifesterar sin sexuella läggning. Men att vara öppen med att man inte lever enligt heteronormen handlar inte om att manifestera, utan om att slippa dölja att kunna vara hela sig själv. Att som transperson vara ofrivilligt öppen och ständigt bli ifrågasatt och få frågan Är du kille eller tjej? kan vara väldigt tröttsamt och jobbigt, och är ett resultat av normföljande människors oförstående för personer som bryter mot normer kring kön. Enligt forskning från Arbetslivsinstitutet från 2003, är 50 % av homo- och bisexuella inte öppna på jobbet, och färre är öppna mot kunder och brukare (till exempel en lärare som är öppen för sina kollegor men inte för sina elever). Öppenhet är individens val. Ingen ska tvingas ut ur sin garderob. Men det är allas ansvar att skapa en sådan inkluderande miljö att alla som vill vara öppen, kan vara det. Hälsa och vård Vårdinstanser behöver hbt-kompetens för att undvika att hbt-personer blir kränkta i mötet med vården. Bemötandefrågor är otroligt viktiga, och är avgörande för om personer väljer att söka upp vården eller inte. Detta är dock inte den enda anledningen varför hbt-kompetens och icke-heteronormativitet i vården är betydelsefullt. På grund av heteronormativitet i vården händer det att hbt-personer får fel behandling, felaktiga diagnoser eller otillräcklig information i sina kontakter med vården. Hbtpersoner får själva ofta utbilda vårdpersonal i hur det funkar att vara h, b och/eller t (framför allt t), vilket gör att förtroendet för vården blir lägre och en orimlig börda läggs på patienten. En lesbisk kvinna hos gynekologen t ex får frågan om när hon hade samlag senast och får erbjudande om p-piller. Detta är fel sorts hälsovård och allt kommer sig av att läkaren utgår från att kvinnan är hetero. När det gäller testning av hiv och könssjukdomar blir heteronormativiteten extra tydlig då det händer att personer blir nekade hivtest om de inte uttryckligen säger att man är en man som har sex med andra män. Dessutom leder den heteronormativa föreställningen om att allt sex är tvåkönat kuk-i-fittan-sex att vårdcentraler inte vet att t.ex. klamydia och gonorré måste testas i analen om personen har haft analsex eller i halsen om personen har haft oralsex. Tjejer som enbart har sex med andra tjejer går heller inte på cellprovskontroller lika ofta som tjejer som har manliga partners, eftersom kallelserna ofta är heteronormativa och varken ksk (kvinnor som har sex med kvinnor) själva eller vårdpersonal har kunskaper om att HPV-virus överförs även vid sex mellan tjejer och att även ksk behöver testa sig regelbundet. Heteronormativitet påverkar alltså mer än hur vi blir bemötta när det gäller hälsa och sjukvård. Hbt-personer i Sverige idag har överlag bra hälsa. Oroväckande är dock att undersökningar visar att hbt-personer i större utsträckning än andra lider av både psykisk och fysisk ohälsa, där homooch bisexuella kvinnor samt transpersoner är mest utsatta (Källa: Hälsa på lika villkor? FHI, 2006). 2-2

5 Vad är kön? (Längre version finns att läsa i Skolinformationsmaualen) "Har du snopp är du pojke, har du vagina är du flicka." I vårt samhälle är det förväntat att det på ett ögonblick ska gå att avgöra om det är en kvinna eller man som en talar med. Så enkelt är det inte. Könet som omgivningen uppfattar kan skilja sig från det kön som personen anser sig tillhöra. Kön kan i korthet sägas bestå av olika delar där biologiskt kön, socialt kön och mentalt kön ingår. Dessa faktorer inverkar på en persons könsidentitet och beskriver hur just den människan uppfattar sig själv. Det finns många olika sätt att se på kön och vad kön består av. Tyvärr är kön en mycket viktig variabel i vårt samhälle, då till och med språket är uppbyggt efter genus. Förutom språkets pronomen och uppbyggnad är det väldigt mycket som är beroende på kön, vilken toalett man får använda, hur man blir behandlad av sina föräldrar, vilka leksaker man förväntas leka med, vem man förväntas bli kär i, vilken lön man får och så vidare. Kön är i RFSL:s BSM-modell beroende av dessa variabler: Biologiskt kön som beskriver personens kroppsliga medfödda utseende, hormoner, könskromosomer, könsorgan eller annat som har just med kroppen att göra Socialt kön hur vi agerar och uppfattas i samhället (kläder, hår, rörelsemönster med mera). Mentalt kön hur man känner sig innerst inne - som kvinna, man, ingetdera, blandat eller skiftande kvinna/man - är vad som utgör det mentala könet samt Juridiskt kön könet som man har enligt, t ex, sitt personnummer RFSL anser att var och en har rätt att definiera sitt eget kön, och att det är det mentala könet som avgör vilket kön en person har om personen själv anser det. Om vi är osäkra på hur en person vill tilltalas eller hur en person ser på sig själv är det en bra idé att fråga: Vilket pronomen känner du dig hemma med? Vissa transpersoner vill använda pronomenet hen, som är ett könsneutralt pronomen. Då blir henom motsvarigheten till henne/honom. Det biologiska könet hör ihop dels med könskromosomerna, dels med om vi har medfödd kuk eller fitta och om vi har t.ex. medfödda bröst eller skägg eller inte. Många personer med XXkromosomer är kvinnor och många med XY-kromosomer är män. Därtill finns det både flickor och pojkar som har XXY som könskromosomer. Andra kombinationer med fler X- och Y- kromosomer finns också och detta är ett av skälen till att man slutade med kromosomtester vid OS och liknande. Därför är det inte sant att XY alltid är biologiska män och XX alltid är biologiska kvinnor. Beroende på könskromosomerna så signaleras till fostret att vissa saker ska växa på vissa sätt, exempelvis könsorganen. Om signalsystemet - med hormoner - är annorlunda än hos de flesta foster eller inte kan mottas i andra delar i fostret så leder detta till att könsorganen kan växa annorlunda, inte växa alls eller få något som liknar båda en snopp och en snippa. Barn som föds med oklart kön kallas intersexuella och fenomenet kallas intersexualism. 2-3

6 Under uppväxt fostras personer som omgivningen uppfattar som flickor in i en viss könsroll och pojkar in i en annan könsroll. Traditionella könsroller säger att kvinnor ska vara på vissa sätt och män på andra sätt. Ordet könsroll kan dock uppfattas som att det är något som går att förändra väldigt lätt, därför kallar vi det hellre för socialt kön. Isärhållandet av pojkar och flickor ser vi genom färgkoder (rosa och blått för barn), leksaker, kläder, sätt att tilltala barn, aktiviteter, osv. Kvinnor förväntas bete sig på vissa sätt och män på andra sätt enligt samhällets normer. Det är alltså hur andra uppfattar oss utifrån kön, och hur vi själva väljer att representera oss, som är det sociala könet. Det mentala könet brukar inte många fundera över när det biologiska könet och det sociala könet stämmer överens. Men om det mentala könet inte stämmer med hur kroppen är eller hur man beter sig så finns det behov av att ifrågasätta samhällets gängse definitioner av kön och att definiera sig själv. En liknelse kan göras med etnicitet, en person född av kinesiska föräldrar i Sverige kanske av omgivningen ses som kines men känner sig, och är svensk. För de flesta så är det biologiska, det sociala, det mentala och det juridiska könet detsamma; dvs. en person som är född med kuk och XY-kromosomer, som uppfattas av omgivningen som en man och vill uppfattas av omgivningen som en man. Han känner sig mentalt som en man och han har en ojämn siffra som näst sista siffra i sitt personnummer (juridiskt kön). Han är en s.k. cis-person som oftast inte stöter på så mycket motstånd i sin könsidentitet. En annan man är även han biologiskt, mentalt och juridiskt man, men ibland klär han sig mer eller mindre i typiskt kvinnliga attribut, det kan vara enbart i hemmet utan att ens någon i familjen vet om det eller det kan vara i stort sett dagligen på jobbet osv. Han kanske använder sig av ett alternativt tilltalsnamn beroende på hur han är klädd, han kan mycket väl identifiera sig som transvestit men, det är i så fall hans val. Ett ytterligare exempel är en person som biologiskt ser ut som en kvinna och beter sig socialt som en kvinna men som känner sig mentalt som en man. Den personen kanske är transperson och kan tänkas identifiera sig som man och är kanske därmed transsexuell. En person som inte har ett tydligt eller självklart biologiskt kön kommer säkert också fundera på sin könstillhörighet. Personen kanske föddes med otydliga könsorgan eller märkte i tonåren att kroppen inte utvecklades så som det var förväntat. Denna person är kanske intersexuell; det vill säga, att det biologiska könet är oklart. Inte att förväxlas med transpersoner finns drag-queens och drag-kings, personer som av politiska, underhållsmässiga eller andra skäl ikläder sig ett köns normtypiska attribut, kända exempel är gruppen Dragonkings och Babsan. En transidentitet hänger inte ihop med någon särskild sexuell läggning, en transperson kan, precis som en cisperson, vara bisexuell, homosexuell eller heterosexuell. För mer information om könsidentitet och transbegrepp, se begreppslistan. 2-4

7 Vad är sexuell läggning? (Längre version finns att läsa i Skolinformationsmaualen) Bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet är sexuella läggningar. Sexuell läggning beskriver om en person blir förälskad i och/eller attraherad av tjejer, killar eller både tjejer och killar. En sexuell läggning består av olika komponenter och kan i en modell förklaras som bestående av begreppen praktik, identitet och preferens. Dessa tre komponenter kan användas för att beskriva den sexuella läggningen. Sexuell läggning kan vara beroende av dessa variabler (PIP-modellen): Praktik: Vad du gör och vad du har för erfarenheter. Vem du har relation/sex med. Identitet: Vad du känner dig som och vad du kallar dig/skulle vilja kalla dig. Preferens: Vad du gillar och föredrar. Om du vill ha relation/sex med tjej och/eller kille. RFSL:s tillämpar samma syn på sexuell läggning som t.ex. lagstiftningen har, dvs. att det finns tre sexuella läggningar, men självklart instämmer inte alla i det. Exempel kan vara vissa polyamorösa, asexuella och BDSM-utövare som ser detta som sin sexuella läggning. Det är viktigt att man själv får definiera sin sexuella läggning, så om en person känner att det är ens sexuella läggning så är det så. Skillnaden mot homo-, bi- och heterosexualitet är att de andra läggningarna inte räknas som sexuella läggningar enligt svensk lag och inkluderas alltså inte i diskrimineringslagstiftningen. Det är alltid individen som bestämmer vilken sexuell läggning han/hon/hen har och den sexuella läggningen kan också variera över tid hos en och samma person. Om det är den sexuella praktiken som är viktig kan man använda begrepp som män som har sex med män (msm) och kvinnor som har sex med kvinnor (ksk). Detta gör man ofta i hivpreventionssammanhang då det är den sexuella praktiken, inte identiteten, som är viktig för hur utsatt man är för olika typer av risker för överföring av hiv. Detsamma gäller debatter som rör rättigheter för parkonstellationer. Om två tjejer är ihop med varandra och vill adoptera barn är det inte alls säkert att dessa är homosexuella (om de inte uttryckligen sagt att de är det). Därför är det lämpligt att kalla detta en adoption av ett samkönat par och inte en adoption av ett homosexuellt par (eller homoadoption, som är ett fruktansvärt uttryck som absolut bör undvikas). Två personer av motsatt kön är på samma sätt inte automatiskt heterosexuella och då kan man använda ordet olikkönat. En framtidsvision att se fram emot är då den sexuella läggningen har så liten betydelse för hur man blir bemött att man inte behöver identifiera sig som hetero, bi eller homo. Antal? Ingen undersökning har gjorts i Sverige som har haft som mål att visa hur många som är homosexuella, bisexuella och heterosexuella. Så länge som heteronormen är stark och så länge det finns fördomar mot homo- och bisexuella så kommer det inte gå att genomföra en statistiskt säkerställd undersökning på en befolkningsrepresentativ grupp då människor inte kommer vilja svara på frågan lika ärligt som på andra frågor. 2-5

8 Hbt-historia Det är viktigt att som aktivist och representant för RFSL känna till och ha förståelse för vår förenings historia eftersom samtiden påverkat hur RFSL har fungerat och arbetat. Till exempel så bildades RFSL så snabbt som sex år efter det att samkönat umgänge avkriminaliserades. Här nedan följer ett litet utdrag ut svensk hbt-historia och viktiga RFSL-årtal, mer läsning finns på och i den bok som gavs ut för att fira vårt 50-års jubileum Homo i folkhemmet. En bok där ett flertal olika skribenter ger sin historiska tolkning av RFSL och andra organisationer, en bok väl värd att läsa! Viktigt att tänka på är att det samhälle vi har idag inte hade haft de förmånliga lagstiftningar som vi har utan att RFSL påverkat och lobbat gentemot politiker och andra viktiga organisationer Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som en diskrimineringsgrund. Socialstyrelsen avskaffar transvestism som sjukdomsbegrepp. Sverige inför könsneutralt äktenskap RFSL byter namn från Rikförbundet för sexuellt likaberättigande till det nuvarande namnet Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter I grundlagen införs nu förbud mot hets mot folkgrupp på grund av sexuell läggning. Lagen skyddar nu mot hets riktat mot heterosexuella, bisexuella och homosexuella Vid RFSL:s kongress beslutas att transpersoner ska inkluderas som en del av RFSL:s målgrupp Lag mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning införs. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättas Partnerskapslagen träder i kraft i Sverige RFSL startar sin hiv-preventiva verksamhet Socialstyrelsen tar bort homosexualitet ur registret över diagnoser i Sverige efter en ockupation av Socialstyrelsens trappa av cirka "sjuka" homo- och bisexuella Sverige blir första land i världen med en formell möjlighet i lagen om både medicinsk och juridisk möjlighet till transsexuella och intersexuella att efter prövning få en ny juridisk könstillhörighet fastslagen. Behandling med kostnadsfri hormonterapi och operationer startar i Sverige RFSL bildas den 21 oktober som en underavdelning till Forbundet af Målgruppen är homosexuella I Sverige avkriminaliseras sex mellan personer av samma kön. Homosexualitet anses dock istället vara en sjukdom som kan botas på mentalsjukhus. 2-6

9 Begreppslista sexualitet och kön Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur en vill identifiera sig. Ingen utomstående kan sätta en etikett såsom queer, transperson eller heterosexuell på någon utan att den personen själv kallar sig för det. Vad är sexuellt och vad är det inte? I flera av begreppen nedan finns ordet "sex" med, dock handlar många av begreppen inte om sex eller sexuell läggning. Begreppen är oftast översatta från engelska och där "sex" också betyder "kön". Transsexualism, till exempel, handlar inte om sex eller sexuell läggning utan om en persons könsidentitet. Asexuell/Asexualitet En person som är asexuell har ingen aktiv sexualitet och/eller känner sig inte intresserad av sexuella relationer. Asexuella kan vara homo-, bi- eller heterosexuella. Vissa beskriver att de alltid varit asexuella, andra är det i perioder, för vissa är det en sexuell läggning. Bisexuell/Bisexualitet En person som är bisexuell har förmågan att sexuellt och/eller emotionellt bli intresserad av människor oavsett kön. Det finns flera sätt att vara bisexuell på, vissa blir förälskade i ett kön och är sexuellt intresserade av personer oavsett kön medan för andra varierar intresset för relationer och/eller sexuella kontakter över tid etc. Detta är en sexuell läggning. BDSM Sexuell praktik, identitet och/eller preferens där utövarna har ett ömsesidigt erotiskt maktutbyte, ofta i form av dominans och underkastelse. Ibland ingår tillfogande av frivillig smärta som en del av det sexuella mötet, ibland gör det inte det. För vissa är det en sexuell läggning. Cis-person En person vars biologiska, sociala, mentala och juridiska kön är detsamma. Cis kommer ifrån latin och betyder på samma sida. Kan också kallas icke-transperson. Drag-king En person som klär sig som man, ofta på ett överdrivet sätt, i syfte att underhålla eller manifestera en politisk poäng. Drag-queen En person som klär sig som en kvinna, ofta på ett överdrivet sätt, i syfte att underhålla eller manifestera en politisk poäng. Genus En persons sociala kön. Anses av många vara socialt och/eller kulturellt konstruerat. Är en beskrivning och teoribildning om könsidentifikation. Hen (henom) Könsneutrala pronomen som vissa transpersoner känner sig hemma med att använda. Heterosexuell/Heterosexualitet En person som är heterosexuell har förmågan att bli sexuellt och känslomässigt intresserad exklusivt av personer av ett annat kön. Detta är en sexuell läggning. Heteronormativitet Norm som utgår från att alla är och agerar på ett sätt där män är intresserade av kvinnor och tvärtom samt att allt som inte är på detta sätt är avvikande och/eller onormalt. Det förutsätts att det kön som du ser ut att tillhöra också är det som du känner dig som. Kan vara både medveten och omedveten. Detta är en social norm som genomsyrar hela samhället. 2-7

10 Homosexuell/Homosexualitet En person som är homosexuell har förmågan att bli sexuellt och känslomässigt intresserad enbart av personer av samma kön som en själv. Detta är en sexuell läggning. Homonormativitet Norm som utgår från att alla är och agerar på ett sätt där män är enbart intresserade av män och kvinnor enbart intresserade av kvinnor samt att allt som inte är på detta sätt är avvikande och/eller onormalt. Kan vara både medveten och omedveten, och göra att till exempel bisexuella eller transpersoner blir osynliggjorda i hbt-sammanhang. Detta är en social norm, som framför allt märks i hbt-sammanhang. Intergender En person som är intergender definierar sig som att befinna sig mellan, i båda, eller bortom de traditionella könsrollerna. Detta kan vara en könsidentitet. Intersexuell/Intersexualism Ett stort antal olika tillstånd och diagnoser (DSD) samlas under detta begrepp. Kortfattat, en person med ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Inter betyder mellan på latin och sexus betyder kön på latin. Intersexuell betyder således mellan könen. Detta kan vara en könsidentitet, många intersexuella är inte transpersoner. Kön Vilket kön en person har kan bara den bestämma. Det som spelar roll är vilket/vilka kön man själv känner att man har. Könskorrigering Procedur som många transsexuella och ibland andra transpersoner vill genomgå. En transsexuell person byter alltså inte kön (utom juridiskt sett) utan korrigerar sitt biologiska och juridiska kön så att det stämmer överens med personens mentala kön. Queer/Queerteori Kan dels vara en syn på samhället där (könsliga och sexuella) normer ifrågasätts och dels en identitet där personen försöker eftersträva att inga normer ska vara hindrande för deras liv. Detta är en syn på samhället och/eller ett sätt att leva, det kan vara en könsidentitet och/eller ett sätt att vara sexuell. Transgender Engelskt uttryck som kan översättas till transperson på svenska. En person kan kalla sig transgenderist, det är en könsidentitet som vanligtvis är synonym med intergender. Transkvinna En person som är transperson och kvinna, oavsett vilket biologiskt kön personen hade vid födseln. Transman En person som är transperson och man, oavsett vilket biologiskt kön personen hade vid födseln. Transperson Ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. Bara den som själv identifierar sig som transperson är det. I begreppet ingår vanligtvis intersexuella, intergenderpersoner, transgenderister, transsexuella och transvestiter. Transsexuell/Transsexualism En person som har ett annat mentalt kön jämfört med sitt medfödda biologiska eller juridiska kön (om könskorrigering ännu ej har gjorts). Är en medicinsk diagnos och kan vara ett sätt att identifiera sig. Trans betyder över till andra sidan på latin och sexus betyder kön på latin. Transsexuell betyder således över till andra sidans kön. Många transsexuella och f.d. transsexuella definierar sig inte som transpersoner. 2-8

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

Vet du vilka rättigheter du har?

Vet du vilka rättigheter du har? Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till

Läs mer

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn Bra att veta om sexuella övergrepp För barn Om sexuella övergrepp Sexuella övergrepp är fel och behöver stoppas. Vad ett övergrepp är och var man kan få hjälp borde alla få veta. Det kan göra det lättare

Läs mer

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti ABC om HBT Tisdag 26 augusti Hbt-historia 1944 1972 1979 1995 1999 2001 2003 2005 2008 2009 2013 1944: Avkriminalisering 1972: Prövning ny könstillhörighet 1979: Avpatologisering 1995: Partnerskapslagen

Läs mer

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014 ABC om HBT En förälder blir till 27 januari 2014 Heteronormativitet Heterosexualiteten tas för given (alla hetero till motsatsen bevisas) ses som utgångspunkt eftersträvansvärd norm har självklart företräde

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt? VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att: 1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning

Läs mer

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett

Läs mer

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier. Nedfrysning av spermier Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier. Innehållsförteckning Varför ska man frysa ner spermier? Hur går det till? Den här informationen riktar sig främst

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Vid brott mot enskild person är män och kvinnor lika utsatta (Brå 2013) Män uppger oftast att de utsatts för misshandel och personrån Kvinnor rapporterar oftare att de

Läs mer

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

HBTQ ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter.

HBTQ ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Inledning HBTQ ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Inom vård och annan offentlig verksamhet ska bemötande utgå från likvärdig

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Omtanke, inlevelse och respekt

Omtanke, inlevelse och respekt Dnr HFV 58-2010 Beslutad i Styrelsen för Habilitering & Hälsa 2011-11-24 Omtanke, inlevelse och respekt - Riktlinjer för ett gott patientbemötande och motverkande av diskriminering Det är en utmaning att

Läs mer

Flera nyanser av diskriminering

Flera nyanser av diskriminering ÖVNING: Flera nyanser av diskriminering I den här diskussionsövningen belyser vi diskriminerande strukturer, diskriminerande bemötande och fördomar. Så gör ni: 1 Läs noggrant igenom hela instruktionen

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12

Läs mer

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre

Läs mer

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor

Läs mer

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-04-28 19 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2015. Begreppslista Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2008

FINLAND I EUROPA 2008 Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat

Läs mer

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt

Läs mer

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal - LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal - MÅL Vår skola ska vara en trygg miljö för alla. Det betyder att ingen som helst diskriminering får förekomma. Exempel på

Läs mer

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

KOMPLETTERANDE MATERIAL. Hon Hen Han. en utställning om kön, genus och jämställdhet

KOMPLETTERANDE MATERIAL. Hon Hen Han. en utställning om kön, genus och jämställdhet KOMPLETTERANDE MATERIAL Hon Hen Han en utställning om kön, genus och jämställdhet Inledning Utställningen Hon, hen och han syftar till att synliggöra hur vi skapar kön och vad det får för konsekvenser

Läs mer

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14 Likabehandlingspla n Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14 Innehåll Kön sid. 2 Könsidentitet och uttryck sid. 3 Funktionshinder sid. 4 Etnicitet sid. 5 Religion och annan

Läs mer

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Vad är sexuella rättigheter? Regeringskansliets definition av SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Läs mer

Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.

Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma. Goda Exempel Salaortens Ryttarförening Salaortens Ryttarföreningen kände att de ville kunna hjälpa till på något sätt hösten 2015 då det kom så många barn från bl.a. Syrien. -Vi kände att den miljö som

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

Stöd till unga HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) Motion av Margareta Olofsson m.fl. (v) (2002:40)

Stöd till unga HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) Motion av Margareta Olofsson m.fl. (v) (2002:40) Utlåtande 2006: RVI (Dnr 325-2014/2002) Stöd till unga HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) Motion av Margareta Olofsson m.fl. (v) (2002:40) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro

Läs mer

Presentationsövningar

Presentationsövningar Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av

Läs mer

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag SYNTELEJE FÖRSKOLA Utskriftsversion likabehandlingsplan 20151001-20161001 Innehåll Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag Diskrimineringsgrunder Vår plan mot kränkande/diskriminerande behandling

Läs mer

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

TIPSLISTAN om trans på lajv

TIPSLISTAN om trans på lajv TIPSLISTAN om trans på lajv På Prolog 2015 samlades 17 stycken lajvare med transerfarenheter på utvecklingsforumet Att lajva utanför könsnormerna. Där skapade vi bland annat den här listan med grundläggande

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa

Läs mer

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du

Läs mer

Likabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun

Likabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen och introduktionsprogrammet i Kungsörs kommun 2016 Likabehandlingsplan Deklaration Kungsörs kommun arbetar för att alla elever ska ha samma rättigheter. På vuxenutbildningen

Läs mer

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,

Läs mer

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?

Läs mer

Intervju med Årets teknikkvinna 2011 Anna Pernestål

Intervju med Årets teknikkvinna 2011 Anna Pernestål Intervju med Årets teknikkvinna 2011 Anna Pernestål Anna Pernestål är utsedd till Årets teknikkvinna 2011. Hon är civilingenjör i teknisk fysik och har doktorerat inom fordonsdiagnos. Hon är dessutom triathlet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012 1(6) Sörgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012 2 Vår vision Vi vill att: alla barn på Sörgården ska känna att de har samma rättigheter och möjligheter, flickor

Läs mer

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar

Läs mer

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska

Läs mer

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande Regeringsbeslut I:7 2012-06-20 S2012/4531/FS (delvis) Socialdepartementet Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande Regeringens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti 2011! Ohly näste till rakning Opinionen har ännu inte påverkats av de fruktansvärda händelserna i Norge denna mätperiod är dock bara en femtedel genomförd efter

Läs mer

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG VÄLKOMMEN TILL BERENDSEN Tack för att du vill lägga lite tid på att lära känna oss - det kan löna sig. För

Läs mer

Kiwiböckerna metod och begrepp

Kiwiböckerna metod och begrepp Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara

Läs mer

P-02/03 säsongen 2016

P-02/03 säsongen 2016 P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4

Läs mer

Invisible Friend 2013-02-18 Senast uppdaterad 2013-02-19

Invisible Friend 2013-02-18 Senast uppdaterad 2013-02-19 Invisible Friend 2013-02-18 Senast uppdaterad 2013-02-19 Jenny Axene och Christina Pihl driver företaget Invisible Friend som skänker dockor till barn som sitter fängslade för att dom är födda där, barn

Läs mer

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde Bakgrund Många barn och ungdomar utsätts för diskriminering och annan kränkande behandling i skolan, detta kan självfallet aldrig accepteras. Att skolan ska

Läs mer

På lika villkor - hbtq-handlingsplan 2016-2020

På lika villkor - hbtq-handlingsplan 2016-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg soc hållbarhet Louise Weidolf 2015-11-30 1 (5) På lika villkor - hbtq-handlingsplan 2016-2020 Inledning

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock 2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.

Läs mer

Introduktion till Open 2012

Introduktion till Open 2012 Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),

Läs mer

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Ordlista Cisperson Deklaration/Förklaring Diskriminering Etnicitet Etnisk tillhörighet

Ordlista Cisperson Deklaration/Förklaring Diskriminering Etnicitet Etnisk tillhörighet Ordlista Cisperson En person som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. Exempelvis en person som känner sig som en kvinna, ser ut som en kvinna och har kvinna skrivet

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1 Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

Långt ifrån Zlatan VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Långt ifrån Zlatan VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS JOHANNA NILSSON Sidan 1 Långt ifrån Zlatan Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Johans liv är underbart. Ett drömliv faktiskt. Hans terminsbetyg på fotbollsgymnasiet är riktigt bra och fotbollen har aldrig

Läs mer