Global Uthållig Energiförsörjning Energi Förr och Nu
|
|
- Susanne Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Global Uthållig Energiförsörjning Energi Förr och Nu Maria Grahn Fysisk Resursteori
2 Energikällor Fossila bränslen: kol, olja och naturgas Förnybara energikällor: vatten-,, sol-, och vindkraft, biomassa, geotermisk energi mm Kärnenergi: fission och fusion
3 Solenergi Värme Vattenkraft Vindkraft Vågkraft Fotosyntes Biomassa Strålning Solceller/El Den årliga solinstrålningen mot jorden är ca gånger mer än dagens globala energianvändning
4 Globala bränslereserver ( År motsvarar det s.k. R/P ratio = Reserves/Production Production ) Råvara Kända reserver Nuvarande produktion Reservernas energinnehåll TWh Kol 1032 Gton 4,6 Gton Olja 141 Gton 3,4 Gton Naturgas Gm Gm Uran kton Ca 35 kton År Källa: Filip Johnsson, Energiteknik, Chalmers
5 Anrikning Urancykeln 90% U-235 Bomber Naturligt uran U-238: 99,3% U-235: 0,7% 3-4% U-235 Reaktor Electricitet Plutonium Upparbetning av använt uran Radioaktiva Isotoper Slutförvaring Radioaktivt avfall U neutron sönderfallsprodukter neutroner + Ca 200 MeV värme U neutron Pu pyttelite energi Th neutron U-233 U-235 enda naturligt förekommande klyvbara atomen, men man kan tillverka Pu-239 och U-233 som är klyvbara, vilket ökar råvaropotentialen med en faktor 60.
6 Fissionen utvecklas men alla generationer antar U-235U Läs mer om Generation IV på:
7 Fission CO2-fri U-235 begränsad resurs.. Ca 75 år med dagens utvinningstakt. [1] Därefter skulle man behöva s.k. briderreaktorer (Pu-239). Frankrike, Tyskland samt Japan har avslutat sina briderprogram och det är just nu förbjudet med brider i USA. De flesta I- länder vill avveckla fissionen eftersom säkerhetsproblemen anses besvärande, liksom långtidsförvaringen av avfall. Flera länder, framför allt i Asien, bygger nya. [1] D. Abrahamson Energy Sources some environmental constraints
8 Fusion Fusion ger inget långlivat avfall. Råvaropotentialen stor. Säkerhetsproblemen små. Forskning bedrivs sedan ca 40 år men ännu ingen kommersiell anläggning. Eventuellt 40 år kvar.
9 Energisystemet står inför åtminstone tre stora utmaningar i. Resursbasen ii. Energisäkerhet iii. Klimatpåverkan
10 Växthuseffekten Långvågig värmestrålning Växthusgaser Kortvågig strålning Atmosfär
11 Koncentrationen av de tre viktigaste växthusgaserna
12 Mängden koldioxid i atmosfären och global temperatur de senaste åren från the Vostok Ice Core 2100 basfall c:a 700 ppm År ppm
13 Varför tror vi att människan har påverkat den globala temperaturökningen?
14 Jämförelse mellan klimatmodeller och verkliga termometermätningar tningar,,
15 Vad kan hända vid en global uppvärmning rmning? Väderrelaterade dödsfall Infektioner Malariaspridning Avkastningen förändras Behov av konstbevattning Skogens sammansättning Geografisk förändr. Skogens hälsa Vattentillgång Vattenkvalitet Erosion av stränder Kuststräckor vattentäcks Förlorade växt- och djurarter
16 Nederbörden rden på jorden har förändrats Källa:
17 Temperaturen på jorden har förändrats Källa:
18 Människans påverkan på kol-cykeln Atmosfären +3 GtonC/år (+1ppm/år) (GtonC/år) Förbränning av fossila bränslen Olja Naturgas Kol Upptag i skog och övr. växter (0.5) Gödningseffekt (2.0) Avskogning (-1.5) Upptag i havet
19 Need to reach global emissions of 2 Gt C/yr
20 CO2-C C utsläpp per capita, 1998 Emissions (ton carbon per capita) USA Canada, Australia, New Zealand Russia Japan OECD Europe Other EIT Middle East China Latin America Other Asia Africa 0 1,000 2,000 3,000 4,000 5,000 6,000 Population (million) 2 Gt C/yr 10 billion people 0.2 ton C/capita per year World Average India
21 Globala CO 2 -utsläpp från förbränning av fossila bränslen MtonC
22 Svenska CO 2 -utsläpp från förbränning av fossila bränslen ktonc
23 Global primärenergianvändning 450 EJ/yr BIOMASSA NATURGAS OLJA KOL VATTEN KÄRNKRAFT 21% 36% 23%
24 Svensk primärenergianvändning M iljarder kwh Kol Olja Biomassa och avfall Vattenkraft Kärnkraft Naturgas Övrigt Biomassa ökar, främst i fjärrvärmesektorn Olja har minskat p.g.a. oljeskatt och koldioxidskatt 1998 Källa: IEA
25 Energianvändning i EU Miljarder kwh Övrigt Hushåll Transporter Industri Transporter ökar sin andel Industrin minskar sin andel Källa: IEA
26 Strategier för att minska CO 2 -utsläppen Global energy demand and supply Energy supply POPULATION ECONOMIC AFFLUENCE - Life style changes - Efficiency measures FISSION FUSION RENEWABLE Hur kan vi minska - Hydro CO2-utsläppen? - Wind - Bioenergy - Solar - Others Diskutera två och två i ca 2 minuter Fossil fuel energy CARBON POOL MANAGEMENT - Reforestation - Soil C increase - Long-lived products DECARBONIZATION OF F. FUELS
27 Strategier för att minska CO 2 -utsläppen Global energy demand and supply Energy supply POPULATION ECONOMIC AFFLUENCE - Life style changes - Efficiency measures FISSION FUSION RENEWABLE - Hydro - Wind - Bioenergy - Solar - Others Fossil fuel energy CARBON POOL MANAGEMENT - Reforestation - Soil C increase - Long-lived products DECARBONIZATION OF F. FUELS
28 An Environmental Impact Formula I = P A T impact = person consumption person impact consumption I: impact (on environment) P: population A: affluence - consumption per person (living standard) T: technology - impact per consumption (technology development)
29 Energieffektivisera
30 Koldioxidinfångning Efter förbränning genom kondensering av rökgaser. Före förbränning om fossila råvaror förgasas eller reformeras till vätgas. Relativt billigt Fungerar bara på stora anläggningar
31 CO 2 -avskiljning efter förbränning Anders Lyngfelt, Energisystem, Chalmers,
32 CO 2 -avskiljning före förbränning Anders Lyngfelt, Energisystem, Chalmers,
33 CO 2 Capture, Transport & Storage (CCS)
34 Sol- och vindkraft Både sol och vind är intermittenta. Kräver energilagringsteknik för att fungera i stor skala. Mycket stor potential.
35 Biomassa planteringar Relativt billigt, särskilt i tropikerna Stor potential men begränsad av mark- behov för matproduktion Inhemsk i många länder (90 TWh/år i Sverige) Sociala och estetiska aspekter, biologisk mångfald
36 CO2 avoidance cost (1990$ per ton of CO2 avoided) Source: DOE white paper, 1997
37 Vad kan alternativa transportbränslen spela för roll?
38 Alternativa transportbränslen Biomassa Naturgas Flytande bränsle Etanol, Metanol, FTdiesel, RME, DME Gasformigt bränsle Metan, DME Förbränningsmotor Elbil (bränslecell) solenergi, vindkraft, vattenkraft mm RÅVARA Vätgas El ENERGIBÄRARE Elbil (plugg-in) FORDON
39 Alternativa transportbränslen från biomassa Cellulosa & Lignin Skog, skogsplantage, svartlut Stärkelse Spannmål, vete, korn, majs mm Socker Olja Raps, solrosfrön Restflöden från skogsbruk, jordbruk och övr. samhället Sågspån, halm, sopor, slam, slakteriavfall, gödsel BIOMASSA Förgasning Syntesgas bildas (CO och H2) Jäsning av socker Pressning och esterisering Rötning Metan bildas OMVANDLINGSPROCESSER Elektricitet Vätgas Fischer- Tropsch Diesel DME (Dimetyleter) Metanol Etanol RME (Rapsmetylester) Biogas ENERGIBÄRARE
40 Tre generella storleksordningar på produktionskostnader SEK/liter bensinekv Bensin/ diesel Sockeretanol Cellulosaetanol DME FTD Metanol RME Spannmålsetanol
41 Hur skulle energisystemet kunna förändras för att klara ett tufft klimatmål?
42 Global energimodell: Övre gräns på CO 2 -utsläppen och minimera kostnaderna CO 2 Omvandlings- kostnad Primärenergi Råvarukostnad Energiomvandling Energibehov
43 EJ/år 1200 Global primärenergi utan begränsning på CO 2 -utsläppen KÄRNKRAFT 600 KOL OLJA NATURGAS VIND VATTEN BIO
44 CO 2 -mål 450 ppm, utan CO 2 -avskiljning EJ/år nuclear coal solar H oil gas bio fuels solar electr. solar heat wind hydro
45 CO 2 -mål 450 ppm, med CO 2 -avskiljning EJ/år nuclear coal w capt coal solar H2 200 oil bio w capt. 100 gas bio fuels solar electr. solar heat wind hydro
46 CO 2 -mål 350 ppm, med CO 2 -avskiljning EJ/år nuclear 500 coal w capt oil coal gas bio fuels gas w capt. bio w capt. solar H2 solar electr. solar heat wind hydro
47 Sammanfattning: Utsläppen av koldioxid från energi- systemet kan minskas genom att Använda MINDRE energi. Använda ANNAN energi (istället för fossil). Använda fossil energi med långtidslagring av CO 2.
48 Slutsatser Det är möjligt att minska koldioxidutsläppen från energisystemet samtidigt som efterfrågan på energi ökar. För att nå ett ambitiöst klimatmål behövs en genomgripande förändring av energisystemet. I ett nära perspektiv är energieffektiviseringar samt en ökad användning av biomassa två viktiga verktyg. Biomassa ersätter fossila bränslen till en lägre kostnad då den används för värmeproduktion jämfört med att ersätta olja i transportsektorn. Biodrivmedel blir ett viktigt verktyg för att nå ambitiösa klimatmål om vätgas inte blir möjligt i transportsektorn.
49 Tack för uppmärksamheten!
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merBör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?
Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar? Maria Grahn Fysisk Resursteori, Chalmers, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Växthuseffekten
Läs merIngenjören och miljön
Ingenjören och miljön Maria Grahn Fysisk Resursteori www.frt.fy.chalmers.se maria.grahn@fy.chalmers.se 4 principer för ett hållbart förhållande mellan samhället och ekosfären Ekosfären Atmosfären Alla
Läs merKostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merAlternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Läs merUtvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Läs merHur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers
Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merDet nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försf rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Koldioxidkoncentration i atmosfären och temperatur över Antarktis
Läs merKoldioxidneutrala tillförselsystem II: Biomassa. Föreläsning 13 Maria Grahn
Koldioxidneutrala tillförselsystem II: Biomassa Föreläsning 13 Maria Grahn Samma mängd CO 2 som binds in i biomassa släpps sedan ut vid förbränning CO 2 Det naturliga kretsloppet CO 2 Skogssektorn Biodiversitet,
Läs merBiomassa. Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt. Koldioxidneutrala tillförselsystem
Koldioxidneutrala tillförselsystem Jordbruksgrödor Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt Skog och plantager Restflöden Maria Grahn Samma
Läs merKjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen. www.svebio.se
Svebios och AEBIOMs vision Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen g Ökad BNP och sjunkande utsläpp av klimatgaser beror på åökad användning av bioenergi i 200 190 Bioenergy GDP Growth Climate
Läs merFordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara
Fordonsbränslen från skogsråvara Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara Fordonsbränslen från skogsråvara Denna broschyr är i huvudsak baserad på rapporten Fordonsbränslen
Läs merHållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?
Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling
Läs merOm BIL Sweden n e d e w S IL B
Om För vem? Företag som tillverkar eller importerar personbilar, bussar eller lastbilar för försäljning på den svenska marknaden Exempel på aktuella arbetsområden Klimat och övriga miljöfrågor Trafiksäkerhet
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merUtsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler
Läs merPower to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF 2013-11-20
Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF 2013-11-20 Power to gas i Sverige Power to gas är ett nytt koncept men intresset ökar. Swedegas har initierat studien. Belysa förutsättningarna för Power to gas
Läs merEnergigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Läs merFärdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merKlimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor
Ingen kan göra allt men alla kan göra något Klimatkunskap Anders Nylander Arkitekt och energiexpert Arbetar strategiskt med klimat, energieffektivisering och förnybar energi Sekreterare o författare i
Läs merEffektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merProjektets omfattning
Peter Eriksson Projektets omfattning Över 30 parter deltar i Sverige-Norge-Danmark från institut, högskolor, regionala och kommunala organisationer, kunnskapsplattformar samt företag Parternas samlade
Läs merI vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet
Globala utmaningar I vår tid har vi bredare vägar, men smalare perspektiv har vi större frihet och finare hem, men mindre tid till varandra - och trasigare relationer spenderar vi mer pengar, men njuter
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merBioenergi mer än bara biogas
Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merHur ser vår framtida energiförsörjning ut?
Hur ser vår framtida energiförsörjning ut? GasDagarna 2010 Stenungssund John Holmberg Professor Fysisk resursteori och UNESCO Vicerektor NAS 10 miljarder lyckliga människor på denna planet? Concentration
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merGrönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans
Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans Värmeforsks och SLF:s åkergrödeprogram 06-09 Omvärld / förnybara bränslen Programmet -- varför? -- förväntningar! 1 Världens primära energiresursanvändning
Läs merNy teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden
Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning
Läs merPå väg mot världens renaste kollektivtrafik
På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Strateg Drivmedel och Energi www.balticbiogasbus.eu 1 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande ansvar för
Läs merFramtida energisystem i Jönköpings län
Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala
Läs merKonkurrenskraft och Klimatmål
Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merMaria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014
Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?
Läs merPå väg mot fossilfria el- och transportsystem Filip Johnsson, Lisa Göransson, Henrik Thunman Energy & Environment, Chalmers
På väg mot fossilfria el- och transportsystem Filip Johnsson, Lisa Göransson, Henrik Thunman Energy & Environment, Chalmers Begränsa den globala temperaturökningen med 2ºC: 50 till 85% minskning av globala
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merPreem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...
Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merFinns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Läs merJenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Läs merHållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009
Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merVägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?
Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Upplägg 1. Varför måste vi ställa om till 100% förnybart? 2. Globala tecken på förändring 3. Utvecklingen i Europa 4. Situationen i Sverige Varför måste vi ställa
Läs merRegeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050
Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050 Tea Alopaeus Mats Björsell Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 11/04/2013 1 Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv
Läs merBiobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan
Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan Naturskyddsföreningen är: En ideell folkrörelse Politiskt och religiöst obunden 192 000 medlemmar i landet 6 000 i Dalarna Våra tre ben: naturkänsla konsumentmakt
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merFramtidens drivmedel
Framtidens drivmedel Ett försök att bena upp utmaningar och möjligheter med olika alternativa bränslen. Vilka är alternativen? Vad kan sjöfartsektorn göra? Maria Grahn Fysisk Resursteori, Institutionen
Läs merVägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning
Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning Per Kågeson, Nature Associates Energiledargruppen 2009-11-12 Grundläggande aspekter Fordonsparkens utveckling Utbud och nettoeffekt av biodrivmedel Systemeffekter
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merVem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter
Läs merUtmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.
Läs merMineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket
Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Andras Baky, Inledning Mineralgödselkväve framställs i dag till allra största del från ammoniak (NH 3 ). Ammoniak är en
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merBranschens anpassning mot EU:s och Sveriges
Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merE.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Läs merEnergismarta reningsverk
Temadag i Borås 22 februari 2011 Energismarta reningsverk mats.lundkvist@sweco.se 1 Vem är jag? Elingenjör och ekonom VA sedan 30 år drygt (25 som konsult) Sweco Environment, Halmstad Halmian (lite Elfsborgsfan)
Läs merInställningen till kärnkraft
Inställningen till kärnkraft Undersökning: Inställningen till kärnkraft Projektnummer: 3242470 Uppdragsgivare: Kärnkraftssäkerhet och utbildning AB Tid för fältarbete: 16 november - 6 december 1994 Antal
Läs merVad hände egentligen på COP21 i Paris?
Vad hände egentligen på COP21 i Paris? Kjell Andersson Svebio När jag räddade världen och klimatet På plats en vecka i delegationen från World Bioenergy Association (WBA) WBA har officiell ackreditering
Läs merFossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011
Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011 Regionförbundets styrelse, 10 februari 2011 Mål och strategier Kalmar län ska vara en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande
Läs merMorgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter
Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Skånes energiting 9 juni, 2011
Läs merVindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör. September - december 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avd Tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Har
Läs merTjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller
Läs merVÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
VÄTGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om vätgas I dag används stora mängder vätgas som råvara inom industrin. I framtiden kan vätgasen även bli en viktig pusselbit i samhällets
Läs merDet gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB
Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg Startade 1977 som Näringslivssekretariatet Bolagiserades
Läs merGröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merFlytande naturgas framtidens fartygsbränsle
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stora klimatfördelar
Läs merDen hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson
Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merHur påverkar energirevolutionen forskning, näringsliv och politik. Isadora Wronski, Greenpeace klimat och energikampanj
Hur påverkar energirevolutionen forskning, näringsliv och politik Isadora Wronski, Greenpeace klimat och energikampanj Upplägg 1. Varför behövs en energirevolution? 2. Det framtida energisystemet 3. Dagens
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merBiologisk och termisk energiåtervinning
Biologisk och termisk energiåtervinning 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N07B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merTeknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -
Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se
Läs merVärldens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver
Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens
Läs merMot ett grönt Norden: teknologi- och
Mot ett grönt Norden: teknologi- och policyutmaningar Paneldebatt 26.10.2010, Köpenhamn Petra Lundström Vice President, Chief Technology Officer Fortum Oyj Innehåll Fortum i korthet Utvecklingsaktiviteter
Läs merCirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016
Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning 4 april 2016 Världen behöver hållbara lösningar Vår värld behöver stål och i takt med ökande efterfrågan krävs också mer hållbara lösningar. Våra kunder
Läs merTendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet
Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet Martin Karlsson, Westinghouse Beräkningsingenjör 1 WSE 12.1_Bl23 rev 1, 2016-01-08 Agenda Energisäkerhet, förklaring av begreppet. Fyra
Läs merRegionförbundet Uppsala län
Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear
Läs merSå ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket
Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Länsstyrelsen Stockholm - maj 2015 Sören Dahlén sid Varför ställa klimat- och energikrav? Trafikverket har en betydande upphandlingsverksamhet
Läs merFakta om Modity. Energihandelsbolaget Modity startade 2010 av sina nuvarande ägare, Kraftringen och Öresundskraft (50-50).
Fakta om Modity Energihandelsbolaget Modity startade 2010 av sina nuvarande ägare, Kraftringen och Öresundskraft (50-50). Bolagets 27 anställda utgår från kontoret i Lund. Balansansvar El (SE, DK, FI och
Läs mer