EXAMENSBESTÄMMELSER FÖR MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Transkript

1 EXAMENSBESTÄMMELSER FÖR MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utöver det som stadgas i Förordning om universitetsexamina (794/2004) och i Examensstadga för Åbo Akademi (fastställd av kansler ) har matematisknaturvetenskapliga fakulteten, nedan benämnd fakulteten, ytterligare fastställt följande examensbestämmelser: Allmänna bestämmelser 1 Fakultetens utbildningsansvar Fakultetens huvudämnen är biokemi, biologi, biovetenskap, farmaci (endast kandidatnivå), fysik, geologi, kemi, matematik och statistik. Fakultetens utbildningar är målinriktade, tvärvetenskapliga studiehelheter, som planeras och anordnas i samarbete mellan flera ämnen och som inriktas på uppgifter som förutsätter vetenskaplig sakkunskap inom matematik och/eller naturvetenskaper och på utvecklandet av dessa uppgifter. Undervisningsplanen för varje utbildning bereds i samarbete mellan de undervisningsenheter som representerar de aktuella vetenskapsområdena. Studierna planeras så att grundenheten inom varje utbildning är en studieperiod (kurs). Studieperioderna är antingen obligatoriska, alternativt valbara eller fritt valbara. Planeringen av studieperioderna i ämnena analytisk kemi och oorganisk kemi sker i samarbete med tekniska fakulteten. 2 Dimensioneringen av studierna Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. En arbetsinsats på 1600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng. Prestationernas omfång anges i studiepoäng som heltal. 3 Språkkunskaper En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

2 1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt 2) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning. En studerande som har avlagt examen vid en läroinrättning i landskapet Åland behöver inte i studierna för lägre eller högre högskoleexamen visa de kunskaper i finska som annars föreskrivs för examen i fråga. Närmare bestämmelser om språkkunskaperna bl.a. för utlänningar ges i instruktionen om ådagaläggande av språkkunskap (språkinstruktionen). Kandidatexamen i naturvetenskaper 180 sp 4 Målet för kandidatexamen Den utbildning som leder till lägre högskoleexamen skall ge den studerande 1) grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen samt förutsättningar att följa utvecklingen på området, 2) förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt, 3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande, 4) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, samt 5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Utbildningen grundar sig på forskning samt på yrkespraxis inom området. 5 Omfattningen av studierna som krävs för kandidatexamen De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng. Fakulteten skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår. För examen ska den studerande fullgöra minst grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet och studier i språk och kommunikation. I varje utbildning ingår ett huvudämne. I kandidatexamen ingår minst 60 studiepoäng huvudämnesstudier. Grundstudierna omfattar minst 25 studiepoäng och ämnesstudierna omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng.

3 Biämnesstudierna byggs upp av grund- och ämnesstudier. Ett kort biämne består av grundstudierna i ämnet (25 studiepoäng) och ett långt biämne omfattar grund- och ämnesstudier (60 studiepoäng). Vidare bör samtliga studerande vid MNF avlägga kursen Miljövård med hållbar utveckling (5 studiepoäng). 6 Kandidatavhandling och mognadsprov Ämnesstudierna i kandidatexamen omfattar en kandidatavhandling (6-10 studiepoäng). Huvudämnesexaminatorn utser en handledare för kandidatavhandlingen. Handledaren skall ha minst en högre högskoleexamen. Examinatorn eller handledaren bedömer avhandlingen enligt skalan A (5) E (1). I anslutning till avhandlingen skall studeranden avlägga ett skriftligt mognadsprov. Mognadsprovet testar språkbehandlingen och att studeranden själv har skrivit avhandlingen. Avhandlingen och mognadsprovet godkänns innehållsmässigt av huvudämnesexaminatorn och språkgranskas av Centret för språk och kommunikation. Beslut om bedömd kandidatavhandling fattas av dekanus på basis av skriftligt utlåtande från ämnesexaminatorn. Utbildningen skall ge den studerande Filosofie magisterexamen 120 sp 7 Målet för magisterexamen 1) goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet, 2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder, 3) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området, och 4) färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning. Utbildningen baserar sig på forskning samt yrkespraxis inom området. 8 Omfattningen av de studier som krävs för magisterexamen

4 De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng. Fakulteten skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår. För examen skall den studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet. De fördjupade huvudämnesstudierna omfattar minst 60 studiepoäng. Den studerande skall också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen. De utbildningar som leder till filosofie magisterexamen planeras och anordnas så, att studeranden erhåller teoretiska och praktiska kunskaper på de vetenskapsområden som är representerade i utbildningen och att olika vetenskapliga forskningsinriktningar beaktas. Inom utbildningen betonas allmänna teoretiska och metodologiska innehåll samt samlad naturvetenskaplig eller matematisk kunskap. Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning. 9 Avhandling pro gradu I de fördjupade studierna i huvudämnet för filosofie magisterexamen ingår en avhandling pro gradu som omfattar studiepoäng. I anslutning till avhandlingen skall studeranden avlägga ett skriftligt mognadsprov om examinator så kräver för att studeranden genom provet skall utvisa förtrogenhet med ämnesområdet. Avhandlingen pro gradu språkgranskas av Centret för språk och kommunikation före den slutliga bedömningen. Godkänt prov pro gradu bedöms med något av följande vitsord: approbatur, lubenter approbatur, non sine laude approbatur, cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, eximia cum laude approbatur eller laudatur. Avhandlingen granskas av ämnesexaminatorn och en annan för ändamålet lämpad person, som innehar minst en högre högskoleexamen. Om någotdera av de två högsta vitsorden (laudatur eller eximia cum laude approbatur) eller det lägsta vitsordet (approbatur) föreslås, bör avhandlingen vara sakgranskad förutom av examinatorn även av en annan professor eller person med docentkompetens. Beslut om vitsordat prov pro gradu fattas av dekanus på basis av skriftligt utlåtande från ämnesexaminatorn.

5 Ämneslärare 10 Utbildning av ämneslärare vid fakulteten finns inom följande huvudämnen: biologi, fysik, kemi och matematik. Antagningen till ämneslärarutbildning sker genom godkänt lärarlämplighetstest, som anordnas av pedagogiska fakulteten. Målet för den lärarutbildning som ordnas vid universiteten är att ge den studerande färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare. Pedagogiska fakulteten godkänner utbildningens undervisningsplan beträffande de studieperioder som hör till de pedagogiska studierna för ämneslärare. Studierna i undervisningsämnena i ämneslärarutbildningen utgör i huvudämnet minst 120 studiepoäng och i det andra undervisningsämnet minst 60 studiepoäng. Lärarutbildningens pedagogiska studier omfattar 60 studiepoäng. Farmaceutexamen 180 sp 11 Målet för farmaceutexamen Genom den utbildning som leder till farmaceutexamen skall studeranden uppnå förmåga 1) att arbeta i farmaceutiska yrkesuppgifter inom läkemedelsförsörjningens alla delområden, särskilt uppgifter som gäller kundservice, 2) att ge handledning i användningen av läkemedel som ordinerats kunden eller läkemedel som hör till området för egenvård, 3) att självständigt framställa läkemedel, samt 4) att självständigt och kritiskt träffa avgöranden i sin yrkesuppgift. Målet för studierna för farmaceutexamen är att ge studeranden grundläggande kunskaper om och en helhetsbild av läkemedelsförsörjningen och om läkemedlens och de medicinska preparatens egenskaper liksom även om tillverkningen, förvaringen och användningen av dem och om handledningen i dessas användning, samt grundläggande färdigheter i att tillämpa dessa kunskaper i olika uppgifter inom läkemedelsförsörjningen.

6 12 Obligatorisk praktik I studierna för farmaceutexamen ingår obligatorisk apotekspraktik under sex månader som omfattar sammanlagt 30 studiepoäng. Målet för den obligatoriska apotekspraktiken är: 1) att göra studeranden förtrogen med verksamheten på ett apotek, 2) att göra studeranden förtrogen med olika personalkategoriers uppgifter och verksamhet såsom medlemmar av en arbetsgrupp som tillhandahåller service på läkemedelsförsörjningens område, och 3) att utveckla studerandens förmåga att i praktiken tillämpa den kunskap som erhålls genom utbildningen. Praktiken sker på undervisningsapotek, till vilka hänförs Universitetets apotek jämte dess läkemedelsförråd och de privata apotek som fakulteten godkänt för ändamålet. En del av praktiken kan även fullgöras på sjukhusapotek eller på annan av fakulteten godkänd plats där farmaceutisk verksamhet bedrivs. 13 Farmaceutexamens uppbyggnad Utbildningens studier består av fem undervisningshelheter på ämnesstudienivå med nedanstående innehåll: 1) inom studiehelheten läkemedlens och hjälpämnenas kemi grunderna i kemi jämte kemiska föreningar som används som medicinska preparat och hjälpämnen i läkemedel, 2) inom studiehelheten tillverkningen av läkemedel tillverkningen av olika former av läkemedel och deras egenskaper, 3) inom studiehelheten biomedicinsk farmaci verkningarna i cellen och organismen, olika skeden som läkemedlen genomgår i organismen och uppkomsten av sjukdomar och förebyggandet av dem, 4) inom studiehelheten läkemedelsbehandling läkemedlens inverkan och användning i behandlingen av sjukdomar, och 5) inom studiehelheten läkemedel och samhälle den samhälleliga betydelsen av läkemedelsbruk, läkemedelsförsörjningen som en del av hälsovårdsorganisationen och lagstiftningen om läkemedelsförsörjningen.

7 Vetenskaplig påbyggnadsutbildning 14 Målet för vetenskaplig påbyggnadsutbildning Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att den studerande 1) grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse och uppnår förmåga att inom detta forskningsområde självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap, 2) gör sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna området, samt 3) förvärvar en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden anslutna till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem. 15 Avläggande av filosofie doktorsexamen Då doktorsexamen avläggs utan föregående licentiatexamen omfattar den 240 studiepoäng. Då FD-examen avläggs efter FL-examen utgör avhandlingen 120 sp. FD-examen består av en avhandling med omfattningen 180 sp. Huvudämnesstudierna utgör minst 35 sp av totala 60 sp. Om studeranden önskar avlägga andra än huvudämnesstudier inom sin vetenskapliga påbyggnadsutbildning kan resterande 25 sp eller färre utgöras av högst två namngivna biämnen eller av andra studier bestående av odefinierade strökurser. I huvudämnesstudierna kan ingå konferenser eller kongresser till en omfattning av max. 8 sp och seminarier till en omfattning av max. 4 sp. I huvudämnesstudierna bör ingå en diger sk. licentiattentamen till en omfattning av minst 8 sp. Övriga studiepoäng i huvudämnet utgörs av kurser och litteratur på fördjupad- eller forskarnivå. Högst hälften av biämnesstudierna (15 sp) kan med en god motivering utgöras av grundstudier. Resten bör vara på ämnes-, fördjupad- eller forskarnivå. De studier, som omnämns i den godkända studieplanen, bör i huvudsak (minst 50 sp) vara avklarade innan tryckningstillstånd för avhandlingen kan beviljas. Licentiatexamen omfattar 120 studiepoäng. 16 Avläggande av licentiatexamen FL-examen består av en avhandling med omfattningen 60 studiepoäng. Huvudämnesstudierna utgör minst 35 sp av totala 60 sp. Om studeranden önskar

8 avlägga andra än huvudämnesstudier inom sin vetenskapliga påbyggnadsutbildning kan resterande 25 sp eller färre utgöras av högst två namngivna biämnen eller av andra studier bestående av odefinierade strökurser. För innehållet i huvudämnesstudierna se Behörighet för vetenskaplig påbyggnadsutbildning Behörig för studier som leder till vetenskaplig påbyggnadsexamen är den som har avlagt lämplig högre högskoleexamen eller har en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller den som fakulteten på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Fakultetsrådet kan bestämma om särskilda förutsättningar för antagning till påbyggnadsutbildning. Fakulteten kan även förutsätta att den som antas som studerande fullgör kompletterande studier för att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i utbildningen. En studerande som har avlagt högre högskoleexamen vid fakulteten bör ha minst goda insikter i huvudämnet och avhandlingen pro gradu i huvudämnet bör vara bedömd med minst vitsordet cum laude approbatur. Studerande som inte uppfyller dessa kriterier bör inkomma med en motiverad anhållan av huvudämnesexaminatorn. 18 Antagning till vetenskaplig påbyggnadsutbildning Studerande från andra universitet eller annan fakultet vid ÅA behandlas in casu. Studerande som antas för att avlägga licentiat- eller doktorsexamen uppgör en studieplan som bör godkännas av dekanus. Sökanden undertecknar och huvudämnesexaminatorn förordar studieplanen innan den behandlas på fakultetsnivå. Ur studieplanen bör framgå rubriken alt. temat och handledaren för avhandlingen. Vidare bör av planen tydligt framgå vilket ämne som utgör huvudämnet och dess totalomfattning i studiepoäng. Likaså bör tydligt framgå vilket ämne/vilka ämnen som utgör biämnet/biämnena och dess/dessas totalomfattning. Planen bör i övrigt uppfylla villkoren i 15. En godkänd studieplan är en förutsättning för inledande av påbyggnadsutbildning. 19 Doktors- och licentiatavhandlingen Doktors- eller licentiatavhandlingen skrivs på svenska eller engelska, även danska eller norska kan förekomma. Fakultetsrådet kan av särskilda skäl besluta att något annat språk får användas i avhandlingen. Om avhandlingen inte är avfattad på svenska, danska eller norska skall

9 en kort sammanfattning på svenska ingå i avhandlingen. Om avhandlingen inte är avfattad på engelska skall en kort sammanfattning på engelska ingå i avhandlingen. Om den språkliga granskningen bestäms i språkinstruktionen. Avhandlingen för filosofie licentiat- och doktorsexamen bedöms som godkänd eller med beröm godkänd. Närmare anvisningar om disputationen bestäms i instruktion för doktorsdisputation vid Åbo Akademi. Studier 20 Praktik I utbildningens ämnesstudier och/eller fördjupade studier kan ingå arbetspraktik till en omfattning av högst 10 studiepoäng, ifall dessa kan anpassas till examen och ingå i dess omfattning. Två veckor arbetspraktik motsvarar en studiepoäng. Målet för praktiken är att ge studeranden kännedom om arbetsuppgifterna inom någon yrkessektor som utbildningen anknyter till och att utveckla studerandens förmåga att tillämpa och använda vetenskaplig kunskap i arbetet. Arbetsgivaren leder och övervakar praktiken. Efter avslutad praktik skall studeranden inlämna en utvärderande rapport och ett av arbetsgivaren undertecknat beskrivande intyg över den utförda praktiken. Dessa bör godkännas av den enhet inom vars ämne praktiken har utförts, varefter enheten förser fakultetskansliet med prestationen för införande i studerandens register. 21 Bedömning av studieprestationer Studieprestationer bedöms enligt en femgradig skala med vitsorden 5-1, där 5 är det högsta vitsordet: 5 (A) utmärkta, 4 (B) synnerligen goda, 3 (C) goda, 2 (D) tillfredställande och 1 (E) nöjaktiga. Skalan angiven med bokstäver (A-E) är främst avsedd för internationellt bruk. En studieprestation kan även bedömas med enbart godkänd om studieprestationen är av ett sådant slag att en gradering inte är meningsfull.

10 Om studieprestationer, rätten till information om hur bedömningsgrunderna har tillämpats på dem samt om anhållan om rättelse av bedömningen bestäms i tentamensinstruktionen. 22 Intyg Studerande kan när som helst under studietiden erhålla intyg över avklarade studieprestationer (s.k. STURE-utdrag). Officiella intyg erhålls från fakultetskansliet och vid studentexpeditionen i Gripen. Officiella intyg kan även erhållas på engelska. Närvarointyg (även på engelska), liksom andra intyg erhålls också från fakultetskansliet. 23 Examensbetyg Studeranden bör vara inskriven och närvaroanmäld med matematisknaturvetenskapliga fakulteten som huvudfakultet för att erhålla betyg. Om samtliga tentamina är avklarade och uppsatsen för kandidatexamen eller avhandlingen pro gradu för magisterexamen är bedömda kan betyget skrivas ut. Examensbetyget anger slutbedömningen av huvud- och biämnen och bedömningen av kandidatavhandlingen i skalan 5 (A) utmärkta, 4 (B) synnerligen goda, 3 (C) goda, 2 (D) tillfredställande och 1 (E) nöjaktiga samt andra studieprestationer. För bedömningen av avhandlingen pro gradu se 9 2 mom. Examensbetyget för grundexamen omfattar endast examens minimiomfattning (kandidatexamen 180 sp, magisterexamen 120 sp). Eventuella överstigande studier framgår av STURE-utdraget som ges som bilaga. Till examensbetyget fogas även en engelskspråkig version, Diploma Supplement. 24 Studieplanen Studerande för lägre och högre högskoleexamen gör upp personliga studieplaner för sin utbildning. Studieplanen uppgörs inför varje nytt läsår och inför examens avläggande. Det första läsårets studieplan uppgörs samma höst. En godkänd studieplan är en förutsättning för inskrivning följande läsår och för betygets utskrivande. Den årliga studieplanen inlämnas i regel under tiden maj till

11 augusti. Om planen utgör en tillräcklig grund för studiernas framskridande och slutförande godkänns den som underlag för inskrivning inför följande läsår. 25 Tillgodoräkning av studier En studerande får vid avläggande av examen enligt vad som bestäms i 2 7 mom. nedan och enligt vad ämnets examinator beslutar räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. Studier i språk och kommunikation kan inte tillgodoräknas från en annan högskoleexamen. Inte heller andra studier än studier i språk och kommunikation kan tillgodoräknas från en annan högskoleexamen om det inte är uppenbart att studierna är avlagda utanför examens obligatoriska innehåll och omfattning. Tillgodoräknande av studier får inte ske om detta medför att examens omfång överskrids. På förhand överenskomna gäststudier som har bedrivits vid ett annat universitet kan dock registreras till fullo. Anhållan om tillgodoräknande av studier som berör ett ämne görs skriftligt till ämnets examinator. En studerande som är missnöjd med beslut om tillgodoräknande har rätt att få ett skriftligt beslut och kan begära rättelse i den ordning tentamensinstruktionen anger. 26 Kompenserande studier Studier som är obligatoriska i studerandens utbildning men som studeranden har avklarat inom en annan högskoleexamen antecknas i studerandens prestationsregister med noll studiepoäng och kompenseras av andra studier till motsvarande omfattning. Prestationer inom huvudämnet eller biämnet (biämnena) kompenseras av studieprestationer av motsvarande omfattning i enlighet med den ämnesansvarigas anvisningar. Läraren meddelar fakultetskansliet att prestationen som skall kompenseras är godkänd men den införs i studerandens register som 0 studiepoäng. 27 Begränsad studietid

12 En studerande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen har rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda tiden för dessa examina (5 år). En studerande som har antagits för att studera endast för lägre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst ett år överskrider den målsatta tiden (3 år). En studerande som har antagits för att studera endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden (2 år). I tiden för att avlägga examen inräknas inte frånvaro som beror på fullgörande av frivillig militärtjänst eller värnplikt eller på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. I tiden för att avlägga examen inräknas inte heller sådan frånvaro på högst fyra terminer, under vilken den studerande har anmält sig som frånvarande. Som frånvaro räknas också ogjord terminsanmälan. En studerande anses inleda studier för examen vid den tidpunkt då studeranden tar emot en studieplats vid akademin. 28 Ikraftträdande Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 augusti 2008.