Examensbestämmelser för. Åbo Akademis Teologiska fakultet

Transkript

1 1 Examensbestämmelser för Åbo Akademis Teologiska fakultet 1. Utbildningsansvar I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Åbo Akademis teologiska fakultet har till uppgift att bedriva och befrämja teologisk vetenskap och trygga den finlandssvenska vetenskapliga återväxten inom de teologiska disciplinerna, samt att ge svenskspråkig teologisk utbildning för uppgifter inom kyrka och samhälle. Detta ändamål fullföljs genom forskning, grundutbildning och vidareutbildning, samt genom kompletterande utbildning och annan utbildningsverksamhet. 2. Examina Vid Teologiska fakulteten kan avläggas 1) teologie kandidatexamen, som är en lägre högskoleexamen 2) teologie magisterexamen, som är en högre högskoleexamen 3) teologie licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen samt 4) teologie doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen 5) filosofie doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen (ExaF 794/2004 2, Bilaga, Examensstadgan 23 ) 3. Examensförordningen Utbildningen anordnas i enlighet med Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004), Åbo Akademis författningar, dessa examensbestämmelser och övriga beslut fattade av fakulteten. 4. Examinas omfattning Studiernas omfattning anges i studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsinsats som krävs. En arbetsinsats på 1600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng. (ExaF 5 ) Studierna för teologie kandidatexamen omfattar sammanlagt 180 studiepoäng och bör kunna avläggas på tre läsår. (ExaF 8 ) Studierna för teologie magisterexamen omfattar sammanlagt 120 studiepoäng och bör kunna avläggas på två läsår. (ExaF 13 )

2 2 Studierna för teologie kandidat- och magisterexamen omfattar tillsammans 300 studiepoäng och bör kunna avläggas på fem läsår. Studierna för teologie licentiatexamen omfattar 120 studiepoäng och studierna för teologie doktorsexamen därutöver 120 studiepoäng. Då teologie doktorsexamen avläggs utan föregående licentiatexamen omfattar den 240 studiepoäng. Filosofie doktorsexamen omfattar 240 studiepoäng. 5. Allmän teologi, studier i enskilda teologiska ämnen och kompletterande studier Vid fakulteten kan man utöver examensstudier bedriva 1) studier i allmän teologi, helt fristående eller inom ramen för icke-teologisk utbildning, 2) studier i enskilda teologiska ämnen, helt fristående eller inom ramen för icke-teologisk utbildning, samt 3) kompletterande studier I allmän teologi och i de enskilda teologiska ämnena kan man avlägga studiehelheter till en omfattning av 25 studiepoäng (grundstudier: approbatur), 60 studiepoäng (grund- och ämnesstudier: cum laude approbatur) eller 120 studiepoäng (grund-, ämnes- och fördjupade studier: laudatur). De enskilda teologiska ämnen som kan väljas är religionsvetenskap, gammaltestamentlig exegetik, judaistik, nytestamentlig exegetik, kyrkohistoria, dogmatik, teologisk etik med religionsfilosofi och praktisk teologi. I studiehelheten som omfattar 120 studiepoäng ingår en biämnesuppsats som motsvarar 20 studiepoäng. Uppsatsen granskas och bedöms av examinator. Strukturen för allmän teologi och för ett enskilt teologiskt ämne på ämnesstudienivå är följande (Fak.råd , 9 ): 1) Allmän teologi Ämnesstudier (cum laude) 35 sp Grundkurs I i två ämnen, 10 sp. Fördjupningskurs i huvudämnet, 25 sp, som består av grundkurs II i ämnet (5 sp) och två ämnesstudieperioder à 10 sp vari kan ingå ett skriftligt arbete omfattande 6 sp. 2) Enskilt teologiskt ämne Ämnesstudier, 35 sp Tre ämnesstudieperioder à 10 sp var kan ingå en biämnesuppsats omfattande 6 sp. En ämnesstudieperiod à 5 sp.

3 3 6. Studieplan Grundexamensstuderande gör upp en personlig studieplan inför varje nytt läsår och inför examens avläggande. Inskrivning för läsåret och erhållande av betyg förutsätter godkänd studieplan. Studieplanen inlämnas i regel under tiden maj till augusti och godkänns av den egenlärare som anvisas av fakulteten. Vid behov kan ändringar i studieplanen göras under läsåret. Registrering för kompletterande studier förutsätter en av fakulteten godkänd studieplan. Om de kompletterande studierna överskrider ett läsår förnyas studieplanen årligen samt godkänns av fakulteten. (Examensstadgan 52 ) 1. Tre olika linjer II. UTBILDNINGSPROGRAMMET I TEOLOGI Inom utbildningsprogrammet i teologi kan den studerande välja mellan tre olika linjer för avläggande av kandidat- och magisterexamen. 1) Den allmänna linjen är främst avsedd för den som siktar på församlingstjänst (präst, lektor) eller andra uppgifter i kyrkan. I studierna ingår grundstudier i samtliga teologiska ämnen samt ämnes- och fördjupade studier i ett teologiskt ämne som väljs till huvudämne. I huvudämnet skrivs kandidatavhandlingen och avhandlingen pro gradu. 2) Ämneslärarlinjen ger behörighet för tjänster som ämneslärare i grundskolan och gymnasiet samt för tjänster som lärare vid övriga läroinrättningar. Studierna ger lärarbehörighet i två undervisningsämnen. Till ämneslärarutbildningen hör, förutom undervisningsämnena, som obligatoriskt biämne pedagogiska studier för lärare. Dessa studier planeras och anordnas av Pedagogiska fakulteten i Vasa. Antagningen till lärarutbildningen baserar sig på ett inträdesprov. Studierna för religionslärare med två undervisningsämnen innefattar fördjupade studier i det teologiska ämne som valts till huvudämne. I huvudämnet skrivs både kandidatavhandlingen och avhandlingen pro gradu. Som andra undervisningsämne kan väljas historia, psykologi, filosofi, livsåskådnings

4 4 kunskap eller något annat undervisningsämne i grundskolan, gymnasiet eller vid annan läroinrättning. Personer som avlagt högre högskoleexamen samt de studier som krävs i undervisningsämnena kan skaffa sig lärarbehörighet senare. Då fullgörs de pedagogiska studierna för lärare som separata studier under ett läsår. 3) Den fria linjen är avsedd för personer som i sin utbildning vill ha en samhällelig, kyrklig eller kulturell inriktning eller som i ett tidigt skede vill inrikta sig på forskningsuppgifter. Linjen ger möjlighet att komponera examen mera fritt. I studierna inom den fria linjen ingår första delen av grundstudierna i samtliga teologiska ämnen. Ett ämne inom fakulteten väljs till huvudämne. I huvudämnet skrivs kandidatavhandlingen och avhandlingen pro gradu. Biämnet kan väljas fritt bland ämnen inom eller utanför fakulteten. Studier i ytterligare ett tredje ämne bör ingå i examen. 2. Mål för utbildningsprogrammet Utbildningen ordnas i form av ett utbildningsprogram som först leder till teologie kandidatexamen och därefter till teologie magisterexamen. Utbildningsprogrammet är en målinriktad mångvetenskaplig studiehelhet som planeras och anordnas i samarbete mellan fakultetens olika ämnen och andra ämnen vid Åbo Akademi. Målet för utbildningsprogrammet är att ge den studerande allmän färdighet att sköta uppgifter som förutsätter vetenskaplig sakkunskap om den kristna tron och dess uttrycksformer samt om religiösa företeelser i historia och nutid. Samtidigt bör den studerande förvärva goda kommunikativa färdigheter och uppnå beredskap för påbyggnadsoch vidareutbildning. Utbildningsprogrammet planeras och anordnas så att den teoretiska och praktiska kunskap som finns inom olika vetenskapsområden förenas samtidigt som olika vetenskapliga sätt att nalkas forskningsuppgifter beaktas. I utbildningsprogrammet betonas det allmänt teoretiska och metodologiska innehållet i lärostoffet. Den studerandes förmåga att skapa ny kunskap och att i yrkesverksamheten utnyttja vetenskaplig sakkunskap utvecklas genom att undervisning och studier förenas med vetenskaplig forskning.

5 5 3. Mål för teologiska examina Teologin är en helhet som består av flera läroämnen och som använder sig av olika metoder. Läroämnena ger begreppsliga redskap och mångsidiga utgångspunkter för förståelse och kritiskt studium av varje nedannämnt delområde. Den som har avlagt teologie magisterexamen bör behärska följande delområden: 1) Bibeln, 2) kristendomens historia, 3) kristen lära och praxis samt 4) religioner och livssyner. 1) Bibeln De som har avlagt teologie magisterexamen bör vara förtrogna med Bibelns innehåll och tillkomst, bibelforskning och tolkning genom tiderna, samt Bibelns tillämpning i kyrka och samhälle. De förstår den problematik som gäller mötet mellan den kritiska bibelforskningen och olika bibeltolkningar. 2) Kristendomens historia De som har avlagt teologie magisterexamen bör i huvuddrag behärska teologins historia, kyrkornas och samfundens historia, deras växelverkan med samhälle och kultur, mellankyrkliga relationer, kristendomens utbredning och dess möte med andra religioner och livssyner samt fromhetslivets historia. De kan bedöma sin egen tid i ljuset av kristendomens historia. 3) Kristen lära och praxis De som har avlagt teologie magisterexamen behärskar huvuddragen i den gammalkyrkliga lärobildningen samt olika kyrkors centrala läror och praxis. Här ingår kristna trosuppfattningar och etiska synsätt, anknytningspunkter mellan lärobildning och filosofiska strömningar, ekumenik, fromhetsliv, gudstjänst, själavård, diakoni, kyrkorätt samt kristen undervisning och fostran. 4) Religioner och livssyner De som har avlagt teologie magisterexamen bör ha överblick över innehållet i olika livsåskådningar, ideologier och andliga strömningar. De bör vara förtrogna med judendomen och de övriga världsreligionerna. De bör även behärska grunderna i olika etiska läroinriktningar och ha färdighet att förstå och analysera dialoger mellan olika religioner och livssyner. De som har avlagt teologie magisterexamen bör vara väl förtrogna med grunderna i de vetenskapliga metoder som är centrala i det egna huvudämnet, men även kunna följa med forskningen i de övriga teologiska ämnena och ha förutsättningar att tillämpa teologisk kunskap. Målen uppnås i huvuddrag redan med avlagd teologie kandidatexamen, som är den allmänbildande delen av teologisk utbildning, medan studierna för magisterexamen innebär fördjupning och specialisering.

6 6 III. GRUNDEXAMINA OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD Grundenheten för studierna och undervisningen är en kurs. Kurserna kan vara obligatoriska, begränsat valbara eller fritt valbara. Reglerna för valbarhet kan variera. Utbildningsprogrammets undervisningsplan godkänns av fakulteten. (Examensstadgan 6, 39 ) I undervisningsplanen framgår för varje kurs: 1) Kursens kod och namn, omfattning i studiepoäng, mål, innehåll, typ 2) arbetsformer och -mängd, omfattning av undervisning och praktik 3) förkunskaper, tidsmässig placering, tentamensform 4) det ämne eller de ämnen som ansvarar för anordnandet av kursen. Utbildningsprogrammet består av: 1) allmänna studier och språkstudier 2) grundstudier. Också de obligatoriska studierna i de klassiska språken på allmänna linjen och ämneslärarlinjen räknas till grundstudierna. 3) ämnesstudier. Kandidatavhandlingen ingår i ämnesstudierna och skrivs i huvudämnet. 4) fördjupade studier. I de fördjupade studierna för magisterexamen ingår en avhandling pro gradu omfattande 40 studiepoäng i huvudämnet. 5) praktik och övriga studier som ger yrkesfärdighet. A) TEOLOGIE KANDIDATEXAMEN 1. Allmänt Teologie kandidatexamen är en lägre högskoleexamen omfattande 180 studiepoäng. Målet för utbildningen som leder till kandidatexamen är att ge den studerande: 1) grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området, 2) förmåga till vetenskapligt tänkande och sådana kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt 3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande 4) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, samt 5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. (ExaF 7 ) För examen skall den studerande slutföra den av fakulteten fastställda delen av de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt avfatta en kandidatavhandling. I anslutning till avhandlingen skall ett skriftligt mognadsprov avläggas. (ExaF 9, 10 )

7 7 Teologie kandidatexamen ger dock inte behörighet för prästvigning eller behörighet för lärarbefattning. På den allmänna linjen omfattar kandidatexamen följande studier: Allmänna studier 20 studiepoäng Grundstudier: teologiska ämnen 70 studiepoäng klassiska språk 35 studiepoäng Ämnesstudier huvudämnet (inkl. kandidatavhandlingen) 30 studiepoäng andra ämnen 20 studiepoäng Tillämpade studier och arbetslivspraktik 5 studiepoäng 180 studiepoäng (Fak.råd , 9 ) På ämneslärarlinjen omfattar kandidatexamen följande studier: Allmänna studier 20 studiepoäng Grundstudier: i teologiska ämnen 45 studiepoäng i pedagogik 25 studiepoäng i andra undervisningsämnet (biämnet) 25 studiepoäng klassiska språk 10 studiepoäng Ämnesstudier: i huvudämnet (inkl. kandidatavhandling) 20 studiepoäng i andra undervisningsämnet (biämnet) 35 studiepoäng 180 studiepoäng (Fak.råd , 9 ) På den fria linjen omfattar kandidatexamen följande studier: Allmänna studier 15 studiepoäng Grundstudier: i teologiska ämnen 40/45/50 studiepoäng i biämne utanför fakulteten (valfritt, jfr. nedan) 25 studiepoäng Ämnesstudier: i huvudämnet (inkl. kandidatavhandling) 40 studiepoäng i ett eller två biämnen inom fakulteten 40/50 studiepoäng eller i ett biämne utanför fakulteten 35 studiepoäng Tillämpade studier och arbetslivspraktik 5 studiepoäng Fritt valbara studier 20/25/30 studiepoäng 180 studiepoäng (Fak.råd , 9, Fak.råd , 24 )

8 8 2. Allmänna studier Målet för de allmänna studierna är att göra den studerande förtrogen med grunderna för mellanmänsklig kommunikation och utveckla hans/hennes språkkunskap med tanke på studierna och på kommande yrkesverksamhet. På den allmänna linjen och på ämneslärarlinjen ingår dessutom i målet att göra den studerande förtrogen med allmänna kunskapsteoretiska frågor. Obligatoriska allmänna studier på samtliga linjer: Kommunikation Finska Främmande språk (specialkurs: nivå 4) (Fak.råd , 9 ) 5 studiepoäng 5 studiepoäng 5 studiepoäng 15 studiepoäng Obligatoriska allmänna studier på den allmänna linjen och på ämnesslärarlinjen är därtill: Filosofi 5 studiepoäng omfattar de obligatoriska allmänna studierna på den allmänna linjen och på ämneslärarlinjen 20 studiepoäng. (Fak.råd , 9 ) Språkkunskaper Genom de språkstudier som ingår i de allmänna studierna bör den studerande förvärva: 1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt 2) sådana kunskaper i minst ett modernt främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna fackområdet och vara verksam i en internationell omgivning. (ExaF 6 ) Detta språkkrav motsvaras av godkänd specialkurs i språket (nivå 4). Vad som ovan bestäms gäller inte studerande vid fakulteten som har fått sin skolbildning på något annat språk än svenska, finska eller samiska och inte heller studerande som har fått sin skolbildning utomlands. Dekanus besluter om vilket språk utländska studerande skall använda vid förhör och examensarbeten. (Examensstadgan 7, 34 ) Studerande som har avlagt examen vid en läroinrättning i landskapet Åland behöver inte i studierna för lägre eller högre högskoleexamen visa de kunskaper i finska som annars föreskrivs för examen i fråga. I Språkinstruktionen bestäms i vilken utsträckning den studerande skall delta i sådan undervisning i finska som är nödvändig med tanke

9 9 på utbildningsområdet. Den studerandes kunskaper i finska skall anges på examensbetyget. Fakulteten kan av särskilda skäl och efter att ha hört Centret för språk och kommunikation helt eller delvis befria studerande från de språkkunskapskrav som gäller för avläggande av examen. Närmare bestämmelser om språkkraven framgår i Instruktion om ådagaläggande av språkkunskap vid Åbo Akademi (Språkinstruktionen). Språkkunskaperna anges i examensbetyget. (Examensstadgan 7 ) 3. Grund- och ämnesstudier Målet för grund- och ämnesstudierna är 1) att göra den studerande förtrogen med begreppen och det centrala teoretiska och metodologiska innehållet samt de viktigaste forskningsresultaten inom de vetenskapsområden som är nödvändiga med hänsyn till utbildningsprogrammet, 2) att ge en vetenskaplig helhetsbild av centrala problemkomplex inom respektive yrkessektor, och 3) att ge den studerande övriga allmänna färdigheter som utgör en förutsättning för kunskapens tillämpning och för yrkesverksamheten. I undervisningen behandlas framför allt följande sakfrågor: 1) Bibelns uppkomst och innehåll samt dess språkliga och sakliga uttolkning 2) kyrkans utveckling i växelverkan med samhällets och kulturernas utveckling, 3) den kristna troslärans innehåll och förmedling samt den teologiska etikens och religionsfilosofins grundfrågor 4) de kristna samfundens verksamhet och organisation samt religiös fostran och 5) religionerna i historia och nutid samt deras betydelse för kulturen, samhället och individen. Grundstudier Grundstudierna inklusive de klassiska språken omfattar på den allmänna linjen 105 studiepoäng: Grundmodul I 35 studiepoäng Grundkurs I i alla sju ämnen inom fakulteten. Grundmodul II 35 studiepoäng Grundkurs II i alla sju ämnen inom fakulteten

10 10 Klassiska språk Grekiska Hebreiska Latin Textkurs i ett av språken 35 studiepoäng: 10 sp 10 sp 10 sp 5 sp 105 studiepoäng På ämneslärarlinjen omfattar grundstudierna i teologiska ämnen inklusive studierna i ett klassiskt språk 55 studiepoäng. Grundstudierna i det andra undervisningsämnet och grundstudierna i pedagogik ingår som obligatoriska biämnen och avläggs i enlighet med den anordnande fakultetens bestämmelser. Teologiska ämnen Grundmodul I 35 studiepoäng Grundkurs I i alla sju ämnen inom fakulteten. Grundmodul II (del) 10 studiepoäng Grundkurs II i två ämnen (5 + 5 sp) varav det ena är huvudämnet Klassiskt språk Ett av tre klassiska språken väljs Andra undervisningsämnet Grundstudier (enl. anordnande ämne) Pedagogik Grundstudier (enl. anordnande ämne) 10 studiepoäng 25 studiepoäng 25 studiepoäng 105 studiepoäng På den fria linjen omfattar grundstudierna i teologiska ämnen studiepoäng beroende på biämnesval. Grundstudierna i ett fritt valbart biämne utanför fakulteten kan ingå. Dessa avläggs i enlighet med den anordnande fakultetens bestämmelser. Teologiska ämnen Grundmodul I 35 studiepoäng Grundkurs I i alla sju ämnen inom fakulteten Grundmodul II (del) 5/10/15 studiepoäng Grundkurs II i huvudämnet skall ingå. Om biämne(n) väljs bland ämnen inom fakulteten ingår grundkurs II i det ämnet eller de ämnena. Biämne utanför fakulteten (valbar) Enligt anordnande ämne 25 studiepoäng

11 11 45 /50 /65 studiepoäng Ämnesstudier Målet för ämnesstudierna är att ge den studerande fördjupade kunskaper om begrepp och centrala teoretiska och metodologiska frågeställningar inom teologisk vetenskap samt att ge fördjupad kunskap om de viktigaste forskningsresultaten inom ett av de teologiska vetenskapsområdena. Huvudämne På samtliga linjer bör den studerande välja ett huvudämne, i vilket kandidatavhandlingen skrivs. Till huvudämne kan väljas något av följande examensämnen: gammaltestamentlig exegetik, judaistik, nytestamentlig exegetik, kyrkohistoria, praktisk teologi, dogmatik, teologisk etik med religionsfilosofi eller religionsvetenskap. Huvudämnesstudierna omfattar på den allmänna linjen 30 studiepoäng, på ämneslärarlinjen 20 studiepoäng och på den fria linjen 40 studiepoäng. Den studiekurs som innefattar kandidatavhandlingen är obligatorisk på alla linjer. Vid val av övriga kurser följs de anvisningar som gäller för det ämne som valts till huvudämne. Kandidatavhandlingen (6 studiepoäng) omfattar sidor vetenskaplig text. Avhandlingen inlämnas till examinatorn i ett exemplar. Till kandidatavhandlingen ansluter sig ett skriftligt mognadsprov i form av en kortare uppsats över ett till avhandlingens område hörande ämne. Examinatorn ger tre rubriker av vilka examinanden väljer en. I övrigt anordnas provet som en vanlig tentamen. Kandidatavhandlingen och mognadsprovet granskas till form och sakinnehåll av examinatorn och språkligt av en lärare vid centret för språk och kommunikation. Godkänd kandidatavhandling bedöms av examinatorn enligt skalan A(5), B(4), C(3), D(2), E(1), där A(5) är det högsta betyget. (ExaS 61, 3 och 8 mom.) Genom godkänt mognadsprov visar en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på svenska utmärkta kunskaper i svenska språket och en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på finska eller samiska god skriftlig förmåga i svenska. (Språkinstr. 6, 1 och 3 mom.) Biämnen På den allmänna linjen bör den studerande utöver huvudämnet avlägga ämnesstudier i två andra ämnen inom fakulteten till en omfattning av sammanlagt 20 studiepoäng. Den studerande kan också välja att avlägga 20 studiepoäng i ett ämne utanför fakulteten.

12 12 På ämneslärarlinjen ingår det andra undervisningsämnet och pedagogik som obligatoriska biämnen. Grund- och ämnesstudierna i det andra undervisningsämnet samt grundstudierna i pedagogik avläggs inom kandidatexamen. Det andra undervisningsämnet kan vara historia, psykologi, filosofi, livsåskådningskunskap eller något annat undervisningsämne i grundskolan, gymnasiet eller vid annan läroinrättning. På fria linjen bör den studerande i ett biämne avlägga en helhet bestående av grundoch ämnesstudier till en omfattning av 60 studiepoäng (cum laude). Biämnet kan vara ett ämne inom eller utanför fakulteten. Biämnet inom fakulteten kan också utgöras av en kombination av två av fakultetens ämnen. Om ett ämne utanför fakulteten väljs som biämne avläggs grund- och ämnesstudierna enligt den anordnande fakultetens bestämmelser. Inom de fritt valbara studierna bör studier i ytterligare ett tredje ämne ingå. Ämnesstudiernas omfattning Allmänna linjen: Huvudämnet (inkl. kandidatavhandling) 30 studiepoäng Andra ämnen 20 studiepoäng 50 studiepoäng Den som önskar få behörighet för präst- eller lektorstjänst inom den evangelisk-lutherska kyrkan bör följa biskopsmötets beslut. Ämneslärarlinjen: Huvudämnet (inkl. kandidatavhandling) Andra undervisningsämnet 20 studiepoäng 35 studiepoäng 55 studiepoäng Fria linjen: Huvudämnet (inkl. kandidatavhandling) 40 studiepoäng Biämnet: ett/två ämnen inom fakulteten 50/40 studiepoäng eller ett ämne utanför fakulteten 35 studiepoäng 75/80/90 studiepoäng 4. Tillämpade studier och arbetslivspraktik Som obligatoriska studier på allmänna och fria linjen ingår 5 sp tillämpade studier och arbetslivspraktik. På lärarlinjen ingår praktik i de pedagogiska studierna i enlighet med Pedagogiska fakultetens examensbestämmelser. Målet för praktiken är 1) att ge den studerande grundläggande kännedom om arbetslivet inom de yrkessektorer som utbildningsprogrammet orienterar sig mot,

13 13 2) att genom insikt i arbetslivet motivera den studerande för teologiska studier 3) att ge den studerande förmåga att observera och kritiskt analysera den praktiska verksamhet som han/hon själv eller andra deltar i. Praktiken anordnas så att 1) praktikövervakaren godkänner praktikplatserna 2) på praktikplatsen finns en av praktikövervakaren utsedd handledare som handleder den studerande enligt de mål som uppställts ovan 3) den studerande tillsammans med den av fakulteten godkända handledaren uppgör en praktikplan och inlämnar en skriftlig redogörelse över utförd praktik, vilken godkänns av praktikövervakaren. Praktikövervakaren godkänner redogörelsen över den utförda praktiken. Närmare instruktioner angående tillämpade studier och arbetslivspraktik ges i studiehandboken, på fakultetens nätsidor och angående praktiken av praktikövervakaren. På den allmänna linjen ingår sammanlagt 5 sp tillämpade studier och arbetslivspraktik. Studieperioden Orienterande praktikum (2 sp) är obligatorisk. I övrigt kan den studerande för sin praktik välja antingen kyrkligt orienterade eller kultur- och samhällsorienterade studiehelheter. På den fria linjen består praktiken av 5 sp. Studieperioden Orienterande praktikum (2 sp) är obligatorisk. De övriga 3 sp kan fritt väljas bland de praktikperioder som fakulteten erbjuder. 5. Fritt valbara studier Inom de fritt valbara studierna kan den studerande fritt välja olika typer av studier, t.ex. språkstudier och grund- och ämnesstudier. På den fria linjen ingår studiepoäng fritt valbara studier i kandidatexamen. B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN 1. Allmänt Teologie magisterexamen är en högre högskoleexamen som omfattar 120 studiepoäng. Rätt att avlägga teologie magisterexamen har den som avlagt lägre högskoleexamen i teologi eller som avlagt universitetsexamen på motsvarande nivå och som av fakulteten konstaterats ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för teologie magisterexamen.

14 14 Behörighet för inledande av studier för teologie magisterexamen på den linje och med det huvudämne som valts i kandidatexamen har den som inom en lägre högskoleexamen i teologi avklarat de studier som ingår i utbildningsprogrammet. Behörighet för inledande av studier för teologie magisterexamen på den allmänna linjen har även den som avlagt universitetsexamen på motsvarande nivå som lägre högskoleexamen i teologi samt avlagt studier i teologiska ämnen och klassiska språk till en omfattning av 75 sp. Innan studierna för magisterexamen kan inledas bör 60 sp kompletterande studier avläggas. Behörighet för inledande av studier för teologie magisterexamen på ämneslärarlinjen har även den som har avlagt en universitetsexamen på motsvarande nivå som lägre högskoleexamen i teologi samt avlagt grundstudierna i pedagogik och i allmän teologi avklarat grund- och ämnesstudierna (cum laude) omfattande 60 studiepoäng. Specialiseringskursen i allmän teologi bör avläggas i det ämne som väljs som huvudämne i magisterexamen. Om antingen studierna i allmän teologi eller studierna i pedagogik inte har avlagts tidigare kan de avläggas som kompletterande studier före inledandet av studierna för magisterexamen. De kompletterande studierna kan omfatta högst 60 studiepoäng, i annat fall är den tidigare examen inte behörighetsgivande. Behörighet för inledande av studier för teologie magisterexamen på den fria linjen har även den som avlagt en universitetsexamen på motsvarande nivå som lägre högskoleexamen i teologi och som i allmän teologi har avklarat grund- och ämnesstudierna (cum laude) omfattande 60 studiepoäng. Specialiseringskursen i allmän teologi bör avläggas i det ämne som väljs som huvudämne i magisterexamen. Om grund- och ämnesstudierna i allmän teologi inte har avlagts tidigare kan de avläggas som kompletterande studier före inledandet av studierna för magisterexamen. Byte av huvudämne eller linje Om huvudämnet i teologie magisterexamen är ett annat än i teologie kandidatexamen har den studerande behörighet för inledande av fördjupade studier i huvudämnet om han eller hon i detta ämne har avklarat studieperioder till en omfattning av minst 30 studiepoäng. Av dessa bör 20 studiepoäng vara ämnesstudier i vilka ingår en uppsats motsvarande minst 5 studiepoäng. Om den studerande önskar avlägga teologie magisterexamen på en annan linje än den som teologie kandidatexamen avlagts på bör följande studier vara avklarade: 1) vid byte från den allmänna eller den fria linjen till ämneslärarlinjen: grundstudierna i pedagogik (25 sp). Lärarbehörighet uppnås då i endast ett undervisningsämne. 2) vid byte från den allmänna linjen till den fria linjen: grundstudierna i ett biämne utanför fakulteten eller 25 sp av ett biämne inom fakulteten samt komplettering

15 15 av huvudämnesstudierna (10 sp). Kompletteringarna kan avläggas inom ramen för de fritt valbara studierna på den fria linjen. 3) vid byte från den fria linjen till den allmänna linjen: komplettering av Grundmodul 2 (20-30 sp) samt grundkurser i två klassiska språk (20 sp). Textkursen (5sp) i ett klassiskt språk avläggs inom ramen för magisterstudierna. 4) vid byte från ämneslärarlinjen till allmänna linjen: komplettering av klassiska språk (20 sp) och komplettering av grundmodul 2 (25 sp). Textkursen (5 sp) i ett klassiskt språk samt praktik och arbetsinlärningen i sin helhet avläggs inom magisterstudierna. 5) vid byte från ämneslärarlinjen till den fria linjen: kompletterande ämnesstudier i huvudämnet 20 sp. De kompletterande studierna kan avläggas inom ramen för de fritt valbara studierna på fria linjen. Målet för utbildningen som leder till teologie magisterexamen är att ge den studerande: 1) goda kunskaper i huvudämnet och förtrogenhet med grunderna i biämnena 2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder, 3) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området 4) färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning 5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper (ExaF 12 ) Teologie magisterexamen på den allmänna linjen omfattar följande studier: Ämnesstudier 15 studiepoäng Fördjupade studier (huvudämnet) 80 studiepoäng Tillämpade studier och arbetslivspraktik 15 studiepoäng Fritt valbara studier 10 studiepoäng 120 studiepoäng Teologie magisterexamen på ämneslärarlinjen omfattar följande studier: Ämnesstudier i pedagogik (enl. anordnande ämne) 35 studiepoäng Fördjupade studier (huvudämnet) 80 studiepoäng Ämnesstudier (vetenskapteori och metodologi) 5 studiepoäng 120 studiepoäng Teologie magisterexamen på den fria linjen omfattar följande studier: Fördjupade studier (huvudämnet) 80 studiepoäng Ämnesstudier (vetenskapsteori och metodologi) 5 studiepoäng Fritt valbara studier 35 studiepoäng 120 studiepoäng På utbildningslinjerna ingår följande olika typer av studier: 1. Ämnesstudier

16 16 På samtliga linjer ingår i ämnesstudierna en kurs i vetenskapsteori och metodologi (5sp). På den allmänna linjen omfattar de obligatoriska ämnesstudierna även studieperioden hermeneutik (10 studiepoäng). På ämneslärarlinjen omfattar de obligatoriska ämnesstudierna även ämnesstudierna i pedagogik (35 studiepoäng) 2. Fördjupade studier De fördjupade studierna koncentreras på något för ifrågavarande yrkessektor centralt problemkomplex av vetenskaplig betydelse. Målet är att ge den studerande: 1) förmåga att självständigt förvärva vetenskaplig kunskap, att varsebli, analysera och lösa vetenskapliga och yrkesmässiga problem också i nya situationer och att också i övrigt i praktiken tillämpa vetenskaplig kunskap, samt vid utbildningen av ämneslärare dessutom förmåga till självständigt undervisningsarbete 2) fördjupad kunskap i de för studierna centrala vetenskapliga teorierna samt metoderna för forskning och problemlösning 3) grundliga kunskaper om de problemkomplex som är föremål för studierna. De fördjupade studierna inom samtliga linjer omfattar 1) 40 studiepoäng fördjupade studier i huvudämnet 2) avhandling pro gradu omfattande 40 studiepoäng Prov pro gradu För att avlägga teologie magisterexamen bör den studerande i sitt huvudämne skriva ett prov pro gradu som består dels av en vetenskaplig avhandling och dels av ett mognadsprov. Avhandlingen utarbetas i huvudämnet under ledning av en handledare. Avhandlingen kan utarbetas av flera studerande gemensamt, varvid den enskilda studerandens insats klart bör framgå och kunna bedömas. Avhandlingen inlämnas till fakultetskansliet i tre likalydande, inbundna exemplar, av vilka examinanden är berättigad att återfå ett. Till avhandlingsarbetet ansluter sig ett kortare mognadsprov i form av en uppsats över ett till avhandlingens område hörande ämne. Examinatorn ger minst tre rubriker, av vilka examinanden väljer en. I övrigt anordnas mognadsprovet som en vanlig tentamen. Avhandlingen och mognadsprovet, som båda avfattas på svenska, utgör tillsammans provet pro gradu. Provet pro gradu granskas av två av dekanus utsedda granskare. Dessa bör senast inom 30 dagar avge var sitt utlåtande med förslag till betygsättning. Den studeranden har rätt

17 17 att ta del av fackgranskarnas utlåtanden. Dekanus bedömer provet pro gradu på grundval av granskarnas utlåtanden då granskarna föreslår samma vitsord. Om granskarna föreslår olika vitsord bedöms provet av fakultetsrådet. Provet pro gradu granskas språkligt av lärare vid Centret för språk och kommunikation. Genom godkänt prov pro gradu visar en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på svenska utmärkta kunskaper i svenska språket och en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på finska eller samiska god skriftlig förmåga i svenska. (Språkinstruktion 6 ) Den studerande som redan har visat förmåga att använda svenska språket i mognadsprov för lägre högskoleexamen behöver inte visa kunskaper i svenska i högre högskoleexamen. Den studerande skall dock genom prov visa förtrogenhet med ämnesområdet. (Examensstadga 15 ) Avhandlingen kan efter överenskommelse med handledare och i samråd med Centret för språk och kommunikation även avfattas på engelska. Ifall dekanus ger sitt medgivande kan avhandlingen även avfattas på något annat utländskt språk. (Examensstadgan 34 ) Om avhandlingen är avfattad av en inhemsk studerande skall i den likväl ingå en sammanfattning på svenska. Sammanfattningen skall genomgå samma språkgranskning som en på svenska skriven avhandling. Innan mognadsprovet pro gradu avläggs skall den studerande ha författat sin avhandling pro gradu. 3. Tillämpade studier och arbetslivspraktik Om målet för tillämpade studier och arbetslivspraktik samt om anordnandet av praktiken se bestämmelserna för kandidatexamen. Tillämpade studier och arbetslivspraktik inom magisterexamen har som mål att ge den studerande förmåga att fungera som sakkunnig inom sitt eget område och förmåga att utveckla området. Beträffande undervisningsövningarna för blivande ämneslärare stadgas i Pedagogiska fakultetens examensbestämmelser. På den allmänna linjen ingår 15 studiepoäng obligatoriska tillämpade studier och arbetslivspraktik. Den studerande kan för sin praktik välja kyrkligt orienterade och/eller kultur- och samhällsorienterade studiehelheter.

18 18 IV. VETENSKAPLIG PÅBYGGNADSUTBILDNING 1. Teologie licentiat- och doktorsexamen Rätt att avlägga teologie licentiat- eller teologie doktorsexamen äger den som har avlagt högre högskoleexamen i teologi eller en examen på motsvarande nivå och som av fakulteten konstaterats inneha kunskaper och färdigheter vilka är tillräckliga för teologisk påbyggnadsutbildning. I regel krävs att den studerande har erhållit minst vitsordet magna cum laude approbatur för sitt prov pro gradu eller att den studerande på annat sätt visat sin förmåga för vetenskaplig påbyggnadsutbildning. Behörighet för inledande av huvudämnesstudier för licentiat- eller doktorsexamen har den som: 1) inom en högre högskoleexamen i teologi i huvudämnet har avlagt de fördjupade studier som krävs för teologie magisterexamen. Om huvudämnet i licentiat- eller doktorsexamen är ett annat än i magisterexamen förutsätter behörighet för inledande av huvudämnesstudier för påbyggnadsexamen avklarade studier i detta ämne till en omfattning av minst 60 studiepoäng, av vilka 40 sp är fördjupade studier vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 10 studiepoäng. 2) har avlagt examen på motsvarande nivå som högre högskoleexamen i teologi och som i det blivande huvudämnet har avklarat studieperioder till en omfattning av minst 70 studiepoäng, av vilka 40 sp är fördjupade studier vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 20 studiepoäng samt därtill teologiska studier i övriga teologiska ämnen till en omfattning av minst 30 studiepoäng. Om de kompletterande studier som krävs överstiger ett års studier (60 sp) är de tidigare studierna inte behörighetsgivande för teologie doktors- eller licentiatexamen. 3) har beredskap till vetenskaplig påbyggnadsutbildning i det blivande huvudämnet. Inom sådana teologiska ämnen där förkunskaper t.ex. i klassiska språk är nödvändiga för att avklara påbyggnadsstudierna bör dessa förkunskapskrav först uppfyllas. I studierna för teologie licentiatexamen bör den studerande uppnå: a. god förtrogenhet med det egna forskningsområdet och dess samhälleliga betydelse, färdighet att på detta område självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder b. förtrogenhet med den historiska utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom de vetenskapsområden som ansluter sig till det egna forskningsområdet c. tillräckliga insikter i vetenskapsteori.

19 19 I studierna för teologie doktorsexamen bör den studerande uppnå: d. grundlig förtrogenhet med de ovannämnda områdena samt förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap. Studerande som avser att avlägga licentiat- eller doktorsexamen skall i samråd med sin handledare uppgöra en individuell studieplan som fakultetsrådet godkänner. I studieplanen bestäms huvudämnet i examen, temat för avhandlingen, eventuella övriga studier samt annat som fakultetsrådet anser erforderligt. Fakultetsrådet konstaterar även huruvida den studerandes tidigare studier utgör en tillräcklig grund för påbyggnadsutbildning. Teologie licentiatexamen Teologie licentiatexamen avläggs i ett av de ämnen som kan ingå som huvudämne i magisterexamen. På grundval av de fördjupade studierna i teologie magisterexamen fullgörs studier i huvudämnet omfattande 60 studiepoäng eller huvudämnesstudier omfattande 40 studiepoäng och biämnesstudier omfattande 20 studiepoäng. För avläggande av teologie licentiatexamen skall den studerande delta i den undervisning som anordnas för examen. Studierna i huvudämnet, i vilka ingår metodskolning och annan forskarutbildning, fastställs i undervisningsplanen. Eventuella biämnesstudier för examen fastställs i den personliga studieplanen. Den studerande skall i sitt huvudämne utarbeta en licentiatavhandling motsvarande 60 studiepoäng. För granskning av licentiatavhandlingen utser fakultetsrådet granskare, vilka skall avge skriftligt utlåtande om avhandlingen. Avhandlingen läggs fram vid ett forskarseminarium. Den som har författat avhandlingen skall, innan avgörande i saken fattas, beredas tillfälle att bemöta granskarnas utlåtanden. Teologie doktorsexamen Teologie doktorsexamen avläggs i ett av de ämnen som kan ingå som huvudämne i teologie magisterexamen. På grundval av de fördjupade studierna i teologie magisterexamen fullgörs studier i huvudämnet omfattande 60 studiepoäng eller huvudämnesstudier omfattande 40 studiepoäng och biämnesstudier omfattande 20 studiepoäng, förutsatt att dessa inte ingår i en teologie licentiatexamen. För avläggande av teologie doktorsexamen skall den studerande delta i den undervisning som anordnas för examen samt fullgöra studier i huvudämnet och övriga studier i den omfattning som framgår av undervisningsplanen och den personliga studieplanen. I nära anslutning till sitt huvudämne skall den studerande utarbeta en doktorsavhandling (180 studiepoäng eller 120 sp om licentiatexamen föregår doktorsexamen). Manuskriptet till doktorsavhandlingen bör i tre fullständiga, likalydande exemplar inlämnas till fakulteten. Efter att ha inhämtat skriftligt utlåtande av två av fakulteten för ändamå-

20 20 let utsedda granskare skall fakulteten avgöra om avhandlingen har sådant vetenskapligt värde att disputationstillstånd kan beviljas av fakulteten. Den som har författat avhandlingen skall, innan avgörande i saken fattas, beredas tillfälle att bemöta granskarnas utlåtanden. Avhandlingen försvaras vid en offentlig disputation som fakulteten anordnar. Fakultetsopponenten avger därefter ett skriftligt utlåtande om huruvida avhandlingen kan godkännas och om författarens försvar av sin avhandling. Avhandlingen och försvaret bedöms av fakulteten med ett gemensamt vitsord. Om avhandling och disputation gäller i övrigt vad som för Åbo Akademi är bestämt om vinnande av doktorsgrad. Betygsättning Vid betygsättning av doktorsavhandling och i tillämpliga delar av licentiatavhandling beaktas bl.a. följande omständigheter: 1. forskningsuppgiftens relevans, originalitet eller nya karaktär i förhållande till annan forskning som utförs eller pågår på ifrågavarande område 2. motiveringen för de forskningsmetoder som valts, självständigheten i tillämpningen av metoderna, utvecklandet av nya metoder 3. de erhållna resultatens teoretiska eller praktiska betydelse 4. den förtrogenhet med ifrågavarande forskningsområde och den förmåga att kritiskt granska den egna forskningen och annan forskning som arbetet utvisar 5. framställningens konsekvens och klarhet samt andra stilfaktorer 6. den förmåga att försvara sin undersökning som doktorsavhandlingens författare visar vid disputationsakten. Övrigt Såsom licentiat- eller doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som behandlar samma problemkomplex och som har godkänts för publicering. Ett sammandrag av dessa i vilket forskningsarbetets mål, metoder och resultat framställs bör ingå. Antalet publikationer bör av fakulteten anses tillräckligt. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. Om det språk som skall användas i doktors- och licentiatavhandlingar besluter fakultetsrådet. Om språkgranskningen av doktors- och licentiatavhandlingar gäller vad som stadgas i Språkinstruktionen för Åbo Akademi.

21 21 2. Filosofie doktorsexamen Rätt att avlägga filosofie doktorsexamen har den som har avlagt examen på motsvarande nivå som högre högskoleexamen i teologi och som av fakulteten konstaterats inneha kunskaper och färdigheter vilka är tillräckliga för påbyggnadsutbildning. I regel krävs att den studerande har erhållit minst vitsordet magna cum laude approbatur för sitt prov pro gradu eller att den studerande på annat sätt visat sin förmåga för vetenskaplig påbyggnadsutbildning. Filosofie doktorsexamen kan inte avläggas av en person som har avlagt högre högskoleexamen i teologi. Behörighet för inledande av huvudämnesstudier har den som a) i detta ämne har avklarat studier till en omfattning av minst 60 studiepoäng, av vilka 40 sp är fördjupade studier vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 10 studiepoäng b) har beredskap till vetenskaplig påbyggnadsutbildning i det blivande huvudämnet. I övrigt tillämpas bestämmelserna om teologie doktorsexamen. V. BEDÖMNING OCH EXAMENSBETYG Bedömning av studieprestationer Studieprestationer bedöms enligt skalan A(5), B(4), C(3), D(2), E(1) där A är det högsta vitsordet. En godkänd studieprestation kan även ges bedömningen godkänd om studieprestationen är av ett sådant slag att en gradering inte är meningsfull. Bedömning av avhandlingar En godkänd avhandling för lägre högskoleexamen (kandidatavhandling) jämte mognadsprov bedöms av examinatorn enligt skalan A(5), B(4), C(3), D(2), E(1) där A är det högsta vitsordet. Provet pro gradu bedöms av dekanus eller av fakultetsrådet på grundval av granskarnas utlåtanden. Ett godkänt prov eller en godkänd avhandling betygsätts med något av följande vitsord: laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, non sine laude approbatur, lubenter approbatur och approbatur, där laudatur är det högsta vitsordet. Avhandlingar för licentiat- och doktorsexamen bedöms av fakultetsrådet på basis av granskarnas eller opponentens utlåtanden med samma skala som prov pro gradu.

22 22 Bedömning av hela studieämnen I varje ämne inom fakulteten där den studerande har presterat minst 10 studiepoäng ges en slutbedömning. Vid slutbedömning används vitsorden A(5), B(4), C(3), D(2), E(1) där A är det högsta vitsordet. Slutbedömningen skrivs ut på examensbetyget. Examensbetyg Studerande som har avlagt de studieperioder som enligt utbildningsprogrammet krävs för teologie kandidat- eller teologie magisterexamen har rätt att erhålla examensbetyg. Till betyget bifogas Diploma Supplement på engelska. I betyg som utfärdas över teologie kandidatexamen och teologie magisterexamen nämns omfattningen av studierna, bedömningen av studieprestationerna samt övriga erforderliga omständigheter. Vid utbildningen av ämneslärare infogas i betyget ett intyg över de pedagogiska studierna och studierna i undervisningsämnena. Studerande som avlagt teologie licentiat- eller teologie doktorsexamen har rätt att erhålla examensbetyg. Av betyget bör förutom examens art framgå ämnet för avhandlingen och avhandlingens bedömning samt övriga utförda studieprestationer. Till betyget bifogas Diploma Supplement på engelska. (Examensstadga 55 ) VI ÖVRIGT Rättelseyrkande Den studerande som anser att en av honom eller henne utförd studieprestation blivit felaktigt bedömd äger rätt att yrka på rättelse i enlighet med Universitetsförordningen 115/1998 och Tentamensinstruktionen för Åbo Akademi/ Intyg över studieprestationer Den studerande äger rätt att under studiernas gång erhålla intyg över utförda studieprestationer. Tillgodoräknande av studier Studier som har avlagts vid andra inhemska eller utländska högskolor eller vid andra läroanstalter kan räknas till godo vid avläggande av examen eller ersätta studier som hör till examen under förutsättning att de inte ingår i en annan högskoleexamen. Även studier som uppenbart har avlagts utanför examens obligatoriska omfattning kan räknas till godo vid avläggande av examen eller ersätta studier som hör till examen. Om obligatoriska eller alternativt valbara studier ersätts med andra studier bör den studerande dock uppnå målen för utbildningsprogrammet. Beslut om tillgodoräknande eller ersättande fattas av ämnets examinator när det är fråga om studieprestationer i fakultetens ämnen. Om det är fråga om prestationer i ett ämne utanför fakulteten fattas beslutet av dekanus.

23 23 För examen obligatoriska studier i språk och kommunikation som har slutförts inom ramen för en annan högskoleexamen antecknas dock i studieregistret för den aktuella examen men med värdet noll studiepoäng. Den studerande skall då avlägga andra studier enligt vad fakulteten bestämmer. De ersättande studiernas innehåll bestäms i den personliga studieplanen som skall godkännas av fakulteten. Även andra för examen obligatoriska studier än studier i språk och kommunikation som har avlagts inom ramen för en annan högskoleexamen antecknas i den studerandes prestationsregister med noll studiepoäng och ersätts av andra studier enligt vad fakulteten bestämmer. De ersättande studiernas innehåll bestäms i den personliga studieplanen som skall godkännas av fakulteten. Den studerande som är missnöjd med ovan avsedda beslut av lärare eller dekanus har rätt att få ett skriftligt beslut och kan begära rättelse i den ordning tentamensinstruktionen anger. Ikraftträdelsebestämmelser Dessa examensbestämmelser träder i kraft den Studerande som har antagits för examensstudier före dessa examensbestämmelsers ikraftträdande har rätt att enligt eget val övergå till att studera enligt dessa bestämmelser. De som inte har avlagt teologie magister-, licentiat- eller doktorsexamen före den övergår dock från och med till att studera enligt dessa bestämmelser.