Lokalt Företagsklimat

Transkript

1 April Lokalt Företagsklimat Länsrapport Västernorrland Deniz Bedir Praktikant från Mittuniversitetet Statsvetenskapliga institutionen

2 Innehåll Innehåll... Sammanfattning... Disposition... Metod... 5 Enkätsvar... 8 Sammanfattande omdöme... Företagarintervjuer... 6 Goda idéer inför framtiden... 9

3 Sammanfattning Den här rapporten innehåller en presentation och en sammanfattning om det lokala företagsklimatet i Västernorrlands län och dess sju kommuner. Resultaten är baserade på en enkät där företagen själva får chansen att betygsätta och utvärdera företagsklimatet i sin egen kommun. Intentionen med undersökning är inte att mäta vem som till exempel har det bästa näringslivskontoret, utan det är en mätning på hur företagare själva upplever sitt lokala företagsklimat. Varje år är företagsklimatet i landets kommuner under lupp i Svenskt Näringslivs undersökning. Företagare redogör för sin syn på politikernas och kommuntjänstemännens attityd, bemötande och kunskap om företagens villkor. Företagen svarar även på andra faktorer i samhället som har betydelse för företagsklimatet, såsom företagens egna initiativ, infrastruktur och medias attityder. Svaren utgör grund för s kommunranking som presenteras varje vår, en gång om året. Den kommun som ligger bäst till i länet är Timrå. Kommunen gör sin bästa placering bland de sju i länet och går in på 8:e plats, från tidigare :e plats. Företagens olika betyg gentemot de lokala politikerna och tjänstemännens attityder varierar mellan länets olika kommuner. Fyra kommuner lyckas att förbättra sina medelvärden från föregående år medan tre kommuner sänker sina värden. Relationerna mellan politiker och tjänstemän spelar roll i undersökningen, då man ser på att om politikerna får ett högre medelvärde på sina attityder, så har tjänstemännen i samma mätning också fått ett högre medelvärde. Om man vänder på det och ser på om tjänstemän har fått ett sämre betyg från förra mätningen så uppvisar kommunalpolitikerna samma tendens. En faktor som påverkar undersökningen är nyföretagandet som ökat i hela riket, fler företag per tusen invånare startas i Västernorrland generellt mot hela Sverige.

4 Disposition Rapporten kommer att delas upp i tre delar, precis som i de tre olika blocken som nämndes i metod delen. Presentationen kommer att innehålla diagram utifrån ranking-statistiken. Den andra delen av rapporten kommer att innehålla intervjuer från företag i Västernorrland, både medlemmar och ickemedlemmar i som valt att besvara enkäten. I slutet av rapporten kan man läsa om bra exempel för framtiden där olika gärningar i respektive kommuner lyfts fram som gynnar ett gott företagsklimat.

5 5 Metod genomför varje år en undersökning om de företagsamma människorna som i sin tur skapar fördelar för Sverige. Det är de företagsamma människorna som skapar och bygger förutsättningar för det moderna och välmående Sverige och arbetet börjar på lokal nivå runtom i riket. För att skapa en ekonomisk tillväxt så krävs framgångsrika företag och den givna omständigheten för detta är ett gott företagsklimat på alla nivåer. s definition av lokalt företagsklimat är det samlade värdet av de attityder, regler kunskaper och institutioner som existerar i företagens närmiljö. Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. Rankingen som genomför sker av samtliga 9 kommuner under perioden september till december. Enkäten skickas till företagare per kommun, till kommuner i vissa och ytterligare fler i storstadsområdena. Varje kommun rangordnas efter varje faktor. Den kommun som exempelvis har den bästa kommunala servicen får 9 poäng, den med näst bästa resultatet hamnar på 89 poäng och så vidare. Den kommun som har det lägsta servicebetygen får med andra ord i poäng. Antalet poäng en kommun får speglar alltså exakt hur kommunen placerat sig i förhållande till de andra kommunerna inom respektive faktor. Poängen summeras sedan för att ge den totala rankingen. I undersökningen är det tre block som ligger till grund för rankingresultatet; bas faktorer (bland annat nyföretagandet), enkätsvar och företagens sammanfattande omdöme.

6 6 Rankingen innehåller totalt 8 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör /8 av rankingen är: Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på medarbetare med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans /8 och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare /8. I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in. Vi har valt ut sex statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB och UC AB. Varje statistisk faktor ges också en artondels vikt i rankingen. Marknadsförsörjning visar hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från frivilliga marknadsaktiviteter i huvudsak löneinkomster från privata företag. Kommunalskatt Hämtad --8

7 7 Entreprenader visar hur stor del av kommunens totala verksamhet som är utlagd på entreprenad i privat drift. Andel i arbete visar andelen invånare som förvärvsarbetar. Företagande visar andelen privata arbetsgivare (företag med minst en anställd) per invånare. Nyföretagsamhet visar andelen nyföretagsamma per invånare i kommunen som under det senaste året tillkommit gruppen företagsamma. En företagsam person har ansvar för utvecklingen av ett företag, dvs. innehar F-Skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag.

8 8 Enkätsvar Allmänhetens attityder,5,5,5,5 -,5 Kommunpolitikernas attityder,5,5,5,5,5 -,5

9 9 Kommunala tjänstemäns attityder,5,5,5,5,5 -,5 - Medias attityder,5,5,5,5 -,5

10 Skolans attityder,5,5,5,5,5 -,5 - Kommunens service,5,5,5,5 -,5

11 Tillämpning av lagar och regler,5,5,5,5 -,5 Upphandling,5,5,5,5 -,5

12 Vägnät, tåg och flygförbindelser 5 - Tele och IT,5,5,5,5,5 -,5 -

13 Tillgång på kompetent arbetskraft,5,5,5,5 -,5 - Konkurrens med företag,5,5,5,5

14 Sammanfattande omdöme,5,5,5,5,5 -,5 Analys av kommunerna Örnsköldsviks kommun har tidigare haft ett högt snitt jämfört med riket vad gäller de olika attitydfrågorna. Nu har företagen svarat mindre positivt och nivån ligger mer på rikets snitt på de frågorna. Exempel på frågor som förbättrats är kommunens konkurrens med privata företag som alltså har blivit ett mindre problem. Samt kommunens upphandling. Det sammanfattande omdömet, som väger tungt i undersökningen har sjunkit, liksom företagens omdömen om företagens egna initiativ. Kommunen har tappat en placering till plats 55 från föregående undersökning. Företagen i Sundsvall har satt ett genomgående högre omdöme om företagsklimatet i kommunen. De flesta faktorer har förbättrats enligt undersökningen och framförallt omdömena om kommunpolitikernas attityder till företag vilket nu ligger strax över rikets snitt. Det sammanfattande omdömet har också förbättrats. Tillgång på kompetent arbetskraft är ett exempel på en faktor som försämrats. I rankingen hamnar Sundsvall på plats 8 och sedan rankingen år har man ökat 76 placeringar vilket gör dem till länets främsta klättrare. I Timrå kommun har omdömet från företagen i enkäten förbättrats tydligt på de flesta punkter. Omdömena ligger tydligt över rikets snitt vad gäller bland annat kommunens upphandling, attityderna från politiker och tjänstemän, service till företag och det sammanfattande omdömet. Kommunen har klättrat

15 5 9 placeringar på rankingen till plats 8 och är den kommun som ligger längst upp på rankingen av de sju kommunerna i länet. I Ånge kommun har omdömet förbättrats på flera punkter i företagens svar. Bland annat service till företagen som nu passerat rikets snitt. Även kommunens upphandling och det sammanfattande omdömet har fått bättre omdömen. Omdömet om tillgång på kompetent arbetskraft har sjunkit även i Ånge. Kommunen har stigit platser till plats 7. De företag som var med i undersökningen i Kramfors har gett lägre omdömen om företagsklimatet än tidigare år. Flera av parametrarna försämras såsom det sammanfattande omdömet och service till företagen. Kommunens upphandling har förbättrats och ligger nu över rikets snitt även företagens omdömen om skolans attityder till företag har förbättrats. Kramfors har sjunkit tre platser till plats 7. I Sollefteå kommun hade företagen satt ett lägre omdöme på flertalet parametrar såsom, tillgång på kompetent arbetskraft, skolans attityder och det sammanfattande omdömet. En sak som företagen tycker har förbättrats är kommunens konkurrens mot företag. Sollefteå kommun har sjunkit tre platser och ligger nu på plats 9. I Härnösand så ger företagarna ett bra betyg vad gäller tillgång på kompetent arbetskraft vilket de är en av få kommuner som visat på, här ligger man även över rikets snitt. Konkurrens mot privata företag är ett mindre problem enligt företagen. Exempel på faktorer som försämrats är upphandling och skolans attityder. Härnösands kommun har klättrat steg i rankingen till plats 7.

16 6 Företagarintervjuer Intervjuerna med företagen är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att struktureringsgraden har varit en öppen riktad intervju. Datamaterialet är det urval av den totala mängden information som finns att hämta ur intervjun, som kommer med i transkriptet och som kommer att utgöra underlaget för analysen. Syftet med intervjudelen är att vi får ta del av företagares resonemang kring det lokala företagsklimatet. Tre företag från Västernorrlands län deltog i intervjun, företag A, B och C. Frågorna som ställdes:. Vad är det som krävs att en kommun ska få högst möjliga resultat i s årliga ranking/undersökning?. Vad saknas?. Vad behöver förbättras?. Hur ser din drömkommun ut, oavsett förutsättningarna som finns? Vi måste underlätta för attraktiv arbetskraft till regionen. Det kan vi genom att se till att det finns arbetsmöjligheter för båda personerna i en familj, att kunna hitta intressanta arbeten om den ena parten visar intresse att flytta in, så blir det en slags hemvändarproblematik, tyckte företag C. Att underlätta för ny verksamhet inom industri och företagsamhet, tyckte man som företagare också var viktigt, precis som en väl fungerande sjukvård och skola som kan bidra till att klasskillnaderna i utbildningskvalitet jämnas ut mellan skolorna. Engagemang, är mycket viktigt, uttryckte en VD vid företag A, lokaliserat i Sundsvall. Vidare fortsatte han om vikten av att göra det lönsamt och lukrativt för invånare och människor utanför kommunen att både stanna i kommunen, men även att flytta in. Att vi måste påvisa mervärdet att bosätta sig i just vår kommun är de alla företagarna överens om. Vidare in på nästa fråga lyfter man återigen upp vikten av en väl fungerande infrastruktur. Företag B från Örnsköldsvik hävdar att flygmöjligheter saknas: Antalet avgångar och ankomster påverkar vår möjlighet att göra affärer med utlandet, eftersom det kan bidra till att gäster drar sig för att komma på grund av detta.

17 7 Företagare A och C betonade även dom, angelägenheten av en väl fungerande grundläggande uppbyggnad av infrastrukturen. De menade att tågtrafiken måste förändras och påpekade att enkelspåret söderut är kraftigt problematiskt. Godstransporten blir svårhanterlig och persontrafiken är problematiskt på grund av tillförlitligheten. Sammanfattningsvis så berörde majoriteten av svaren på de två sista frågorna dialogen med kommunen och dess engagemang. Det som måste förbättras är kommunens insikt om vad som stärker regionens konkurrenskraft och säkerställer överlevnad samt vad som faktiskt genererar pengar, sa företag A. Företag B uttryckte sig också om kommunen samt betydelsen av en dialog med företagen: Kommunen behöver säga ja till företagens initiativ mer. Det essentiella är att kunna föra en dialog med kommunen om kommande engagemang och olika satsningar. Det behöver inte bli ett formellt möte med många deltagare varje gång vi har kontakt med kommunledningen. I en drömkommun så tyckte företag C att bristen på kompetent arbetskraft ingick önskningar om bland annat lärlingsutbildningar och ett praktiskt gymnasium som idag inte finns i kommunen. Sammanfattning av intervjuerna: Efter en sammanställning av svaren från företagarnas perspektiv, så var det viktigaste som underströks frågor kring infrastruktur och transporter av människor samt gods. Det hävdades att man aktivt bör arbeta med att underlätta för näringsliv och företagsamhet, bland annat genom att driva dessa frågor, framförallt vad gäller flygförbindelser, tåg och vägar. Andra viktiga aspekter som togs upp var frågor kring arbetskraft. Företagarna var alla överens om att länet bör säkerställa lokal arbetskraft genom att ha en tydlig utbildning som regionen behöver i framtiden, både på gymnasiet och efter gymnasial utbildning. Företagarna tyckte även att man måste arbeta med att väcka ungdomarnas intresse inför dessa yrken. De intervjuade hävdade också att utsikten att kunna gå med vinst och tjäna pengar är givet i företagande. Det är bland annat den som gör det värt att ta

18 8 de uppoffringar och de risker som det innebär att starta och driva företag. För att kunna uppnå detta så är de alla överens om att förutsättningarna för just det kan utvecklas till det bättre.

19 9 Goda idéer inför framtiden Det finns ett flertal goda exempel på kommuner i Sverige som aktivt arbetar med sitt lokala företagsklimat, även i Västernorrland. Genom detta så lyckas man skapa en bättre miljö före företagen där de kan fungera och utvecklas. För att få inspiration till ett fortsatt arbete lyfts nedan kommuner fram, där man på något specifikt område i kommunen lyckats skapa goda förutsättningar för just företagande. Var i Sverige kommunen ligger har ingen betydelse, förutsättningar skapas genom samarbete, dialog och vilja. Ibland även en aning efterhärmande. Kommunal konkurrens Hur kan de nya reglerna underlätta för den privata marknaden i kontakten med offentlig konkurrens av varor och tjänster? I Timrå har man tidigare arbetat med att förbättra den osunda konkurrensen genom att bland annat avveckla kommunala tjänster som man upplevde som konkurrerande verksamhet. En kommun som fått goda betyg på den osunda konkurrensen är Vellinge kommun som ligger i Öresundsregionen. Offentlig upphandling En upphandlingspolicy är ett dokument som visar kommunens ambitioner och interna regelverk gällande offentliga upphandlingar. I Mölndals stad har man en så kallad upphandlingspolicy. Örnsköldsviks kommun är också ett exempel där man har skapat ett policydokument för offentlig upphandling. Dokumentet fungerar som en vägvisare för hur kommunens bolag och stiftelser ska agera och gå tillväga vid ett upphandlingstillfälle. Företagslots Företagare önskar en kontaktpunkt som hjälper dem i kommunens byråkrati. En person att kontakta som guidar bland förvaltningar, nämnder och blanketter när man som företagare behöver komma i kontakt med någon eller få hjälp. Huddinge kommun har sedan några år tillbaka en företagslots som ska vara ett stöd och hjälpa företag i deras kontakter med kommunen. Service Visar vad företagen anser om den service de får från kommunen. Mönsterås har visat särskilt bra resultat i denna kategori. Där har man det högsta resultatet i riket vad gäller den kommunala servicen. I Västernorrlands län visar man i Timrå ett gott resultat och hamnar på 6:e plats i hela riket. Kommunen jobbar nära sina företag och är ute och besöker dem vilket skapar en grogrund för en god kommunikation som i sin tur är viktig när man tillhandahåller service.

20 Attityder hos politiker och tjänstemän I Gnosjö har man under det senaste året satsa på att möta kommunens företag mera i dess vardagsmiljö. Man har under året gjort ett stort antal företagsbesök för att öka förståelsen för företagens situation samt att försöka utveckla närmare kontakter mellan företagen och kommunens företrädare, något som kan löna sig på lång sikt. Entreprenader Visar andelen entreprenader i privat drift av kommunens totala verksamhet. Observera att bolagiserad kommunal verksamhet inte ingår i måttet. När kommuner erbjuder och lägger ut sina tjänster på entreprenad skapas fler möjligheter och jobb till företagen. Det är överlag en väldigt liten andel av verksamheten som kommuner och landsting lägger ut till privata företag, men de som är bäst i länet är Sundsvall kommun. Valfrihetssystem System för valfrihet innebär att kommuninvånarna själv får välja vem som ska leverera offentligt finansierade tjänster. Den enskilde får en möjlighet välja en privat eller offentlig aktör när man exempelvis behöver hemtjänst, utbildning eller barnomsorg. Med ett biståndsbeslut och en peng i botten kan invånarna välja mellan olika utförare. I Mölndal har man sedan infört valfrihet inom vård- och omsorgsförvaltningen.