STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: STÄRK STOCKHOLMARNAS VALFRIHET. En analys av kvaliteten i Stockholms äldreomsorg

Transkript

1 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: STÄRK STOCKHOLMARNAS VALFRIHET En analys av kvaliteten i Stockholms äldreomsorg

2 Förord Att äldreomsorg och andra välfärdsverksamheter håller hög kvalitet är centralt både för Stockholms äldre och för deras anhöriga. Det är dessutom centralt för stadens attraktivitet. I konkurrensen om de bästa talangerna är hög livskvalitet, inklusive tillgång till välfärdstjänster av världsklass, en viktig parameter. Liksom i övriga välfärdssektorn finns i dag både privata och offentliga aktörer i äldreomsorgen. Den mångfalden är i sig en drivkraft för innovation och kvalitetsutveckling något som i första hand gynnar de äldre men som i förlängningen också skapar möjligheter till export och ekonomisk tillväxt. Det är positivt att Stockholm har höga ambitioner för sin äldreomsorg: Vår strävan är att du ska vara nöjd med äldreomsorgen i Stockholms stad. Det innebär att du ska få ett professionellt bemötande och en omsorg som är utformad efter dina behov, skriver äldreborgarrådet Clara Lindblom (v) i ett informationsmaterial riktat till Stockholms äldre. Dessvärre finns i dag anledning att ifrågasätta i vilken grad detta mål är vägledande för de politiska beslut som fattas. Sedan maktskiftet efter valet 2014 har stadens politiska majoritet haft en uttalad ambition att stärka offentligt drivna verksamheters ställning. Enligt budgeten för 2016 ska man aktivt arbeta för att främja icke-vinstdrivande verksamheter. I linje med detta har ett antal verksamheter, tidigare i privat regi, återtagits i kommunal drift. Till exempel tog man tillbaka driften av vård- och omsorgsboendet Fruängsgården, som under många år drivits av det privata företaget Vardaga. Beslutet motiverades av stadsdelsnämnden med att: Vardaga, före detta Carema, är ett tydligt exempel på ett riskkapitalbolag som har som drivkraft att gå med vinst. Så långt politikernas perspektiv. I denna analys, som bygger på Socialstyrelsens enkäter om upplevd kvalitet, får Stockholms äldre själva komma till tals. Mönstret är tydligt. Äldre som får omsorg via privata aktörer är överlag mer nöjda med sin hemtjänst och sitt äldreboende än de som får sin omsorg från kommunen. Detta trots att förutsättningarna i övrigt är likartade. De äldre upplever bättre interaktion med personalen och större möjligheter att påverka sin egen tillvaro. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att staden framhärdar i att återta välfungerande privata verksamheter i kommunal regi. För Stockholms Handelskammare är det självklart att engagera sig i denna fråga. Den handlar om klimatet för företag och företagande. Men också om att huvudstadsregionen ska vara attraktiv att leva i hela livet. Stockholm behöver mångfald och valfrihet i äldreomsorgen. Det är viktigt för att stimulera innovation och utveckling. Men framför allt för att garantera att det är de äldres behov, inte ideologiska låsningar, som är vägledande för verksamheten. Stockholm, september 2016 MARIA RANKKA Vd, Stockholms Handelskammare 2

3 Om analysen I Stockholms stad finns ett väl utbyggt system med valfrihet inom äldreomsorgen. Äldre som bor hemma och får hjälp från hemtjänsten, liksom de som bor i äldreboenden, kan välja mellan kommunal verksamhet och en rad verksamheter som drivs i extern regi. Valfriheten har drivit fram en konkurrens där olika aktörer försöker profilera sig genom olika särdrag. Sedan stadens styre ändrade färg efter valet år 2014 har dock flera verksamheter som tidigare drivits i privat regi tagits tillbaka i kommunal regi. Denna analys visar hur äldre själva upplever omsorgen i Stockholms stad i kommunal respektive extern regi. Statistiken visar på flera intressanta förhållanden: Verksamheterna i extern regi upplevs konsekvent som bättre än de i kommunal regi. Detta stämmer oavsett om man tittar på mått som fångar verksamheternas övergripande kvalitet, på personalens interaktion med de äldre eller på de äldres möjligheter att påverka sin egen vardag. Försprånget för verksamheter i extern drift återfinns i såväl hemtjänsten som särskilda boenden. Hälsotillståndet hos de äldre som tar del av omsorg från verksamheter i extern regi är jämförbart med hälsotillståndet hos dem som tar del av omsorg från verksamheter i kommunal regi. Det indikerar att skillnaderna i hur verksamheterna upplevs inte reflekterar skillnader i de äldres hälsotillstånd, utan faktiska skillnader i verksamheterna. På följande sidor redovisas de äldres omdömen om hemtjänst och särskilt boende i Stockholms stad i kommunal respektive extern drift. Analysen är uppdelad i områdena övergripande kvalitet, interaktion med personalen, eget inflytande samt handläggning och personlig situation. OM STATISTIKEN: Denna analys bygger på Socialstyrelsens årliga nationella enkätundersökningar för hemtjänst och särskilt boende. Data har hämtats i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, som samlar nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter, och dit Socialstyrelsen rapporterar in sina resultat. I Socialstyrelsens enkäter ges oftast tre till fem svarsalternativ. Socialstyrelsens och Koladas redovisning av resultaten skiljer sig ibland åt trots samma grunddata. Det är till exempel vanligt att Socialstyrelsen i sina tabeller slår ihop de två mest positiva svarsalternativen, till exempel ganska nöjd och mycket nöjd, medan Kolada väljer ut det mest positiva, mycket nöjd. Kolada redovisar resultaten i en snarare än flera siffror. Enligt Socialstyrelsens sammanställning av enkätundersökningarna 2015 var antalet svarande i Stockholms stad cirka personer i hemtjänsten (svarsfrekvens 64 %) och cirka personer i särskilt boende (svarsfrekvens 53 %). 3

4 Tidigare studier om effekten av konkurrensutsättning Hur påverkas äldreomsorgen av konkurrens? Olika undersökningar har gett olika svar på denna fråga. Som ett illustrativt exempel kan tre studier, samtliga utgivna av Socialstyrelsen, nämnas. Den första studien kom ut år 2012 och baserades i stor utsträckning på ett urval av 18 kommuner. Slutsatsen var att det inte gick att se några stora och entydiga kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg. Rapporten fann att kommunala utförare var något bättre i fråga om så kallade strukturmått, vilka indikerar verksamhetens förutsättningar. Exempel på strukturmått är personaltäthet och personalens utbildning. Privata utförare var å andra sidan något bättre på processmått, som visar på det arbete som faktiskt utförs i verksamheterna. Två år senare publicerade samma myndighet en nationell undersökning. Denna mera omfattande kartläggning visade att privata utförare hade bättre resultat än kommunala utförare, framför allt när det kom till drift av särskilda boenden. 1 År 2015 publicerade Socialstyrelsen en uppdaterad rapport, som pekade i samma riktning. Rapportens slutsats var: De äldre som har enskilda utförare har i större utsträckning svarat att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänsten eller äldreboendet. I gruppen äldre med enskilda hemtjänstutförare svarade också fler att de kan påverka tiderna för insatserna, att personalen kommer på avtalad tid och att de får information i förväg om något förändras. Fler i gruppen med enskilda hemtjänstutförare svarade också att det är mycket lätt att få kontakt med hemtjänstpersonalen när de behöver. På äldreboendena som drivs i enskild regi upplever de äldre att det är något lättare att få träffa sjuksköterska, jämfört med på offentliga äldreboenden. De äldre på offentliga äldreboenden ger däremot mer positiva svar än på enskilda äldreboenden när det gäller förtroendet för personalen. 2 Denna mer omfattande kartläggning visade att privata utförare hade bättre resultat än kommunala utförare, framför allt när det kom till drift av särskilda boenden. 1 Socialstyrelsen (2014). 2 Socialstyrelsen (2015). 4

5 SÄRSKILT BOENDE mycket nöjd med verksamheten: Äldreboenden i extern regi har mer nöjda boende. kommunalt 27 % extern regi 30 % Socialstyrelsens rapport från år 2012 hade ett särskilt fokus på Stockholms stad. Detta med anledning av att en stor andel av de äldre i Sverige som hade hemtjänst eller särskilt boende i enskild regi fanns i denna kommun. Den generella slutsatsen om att kvaliteten var likvärdig i olika driftsformer baserades på att inga signifikanta skillnader fanns i de 17 kommuner förutom Stockholm som inkluderades i jämförelsen. I Stockholm fanns däremot, enligt Socialstyrelsens rapport, tydliga kvalitetsskillnader till förmån för privata utförare: När det gäller särskilt boende i Stockholms stad visar jämförelsen att andelen nöjda personer är högre hos de enskilda än hos de kommunala utförarna för samtliga områden. 3 3 Socialstyrelsen (2012). 5

6 Verksamhetens övergripande kvalitet Den omfattande undersökning som Socialstyrelsen har genomfört av äldres upplevelser inkluderar en rad frågor som berör verksamhetens övergripande kvalitet. Det första exemplet är andelen äldre som överlag är nöjda med verksamheten. Som visas i tabellerna nedan svarar en klar majoritet av dem som får hjälp från hemtjänsten och en minoritet av dem som bor på särskilda boenden ja på denna fråga. Skillnaden mellan hemtjänst och särskilda boenden kan reflektera att äldre som kan och får bo hemma trivs bättre med sin situation än de som, ofta på grund av sämre hälsotillstånd, i stället bor på särskilda boenden. Inom båda verksamheterna finns hur som helst en tydlig skillnad mellan privata och kommunala utförare. Av de äldre som får hemtjänst i extern regi svarar 86 procent att de överlag är nöjda med verksamheten, jämfört med 81 procent av dem som får hemtjänst i kommunal regi. Inom särskilda boenden är den procentuella skillnaden ännu större. I både hemtjänsten och särskilda boenden finns också en klar skillnad i de äldres möjligheter att få träffa vårdpersonal vid behov. Särskilda boenden skiljer sig från hemtjänsten i det att verksamheten också inkluderar boende för de äldre. I vissa hänseenden finns enbart små skillnader mellan olika driftsformer, som när det kommer till trivsel med rum/lägenhet och med maten. Andelen som är nöjda med måltidsmiljön, med gemensamma utrymmen och med utomhusutrymmen är däremot klart högre i verksamheter drivna i extern regi. Jämfört med de äldre i Stockholms stad som får sin omsorg i kommunal regi, upplever de som får omsorg via externa aktörer att kvaliteten på deras omsorg är lika bra eller bättre. I inga avseenden finns signifikanta skillnader till fördel för kommunal regi. SÄRSKILT BOENDE Har förtroende för all personal: 60% 55% 50% Fler på externt drivna äldreboenden svarar att de känner förtroende för alla i personalen. kommunalt 47 % extern regi 56 % 30% 45% 40% 35% Kommunalt 6

7 Verksamhetens övergripande kvalitet Hemtjänst Kommunens regi Extern regi jmf kommunal regi Differens (procentenheter) Överlag nöjda med verksamheten (helhetssyn) Får träffa läkare vid behov Får träffa sjuksköterska vid behov Känner sig trygga med att bo kvar med stöd från hemtjänsten KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR 2015 Verksamhetens övergripande kvalitet Särskilt boende Indikationer på verksamhetens övergripande kvalitet Kommunens regi jmf kommunal regi Differens (procentenheter) Mycket nöjd med verksamheten (helhetssyn) Får träffa läkare vid behov Får träffa sjuksköterska vid behov Känner sig trygga med att bo på särskilt boende Är nöjda med maten Är nöjda med måltidsmiljön Trivs med rum/lägenhet Trivs med gemensamma utrymmen Trivs utomhus KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR

8 Personalens interaktion med de äldre En rad frågor som ställts berör personalens interaktion med de äldre. Det kan noteras att den stora majoriteten av de äldre är nöjda med personalens bemötande. Detta gäller för såväl enskilda boenden som för hemtjänsten, oavsett driftsform. Samtidigt finns en rad skillnader mellan driftsformer också i detta avseende. I hemtjänsten upplever de äldre som får stöd via extern regi i betydligt större utsträckning att de får kontakt med personalen. De upplever även i större utsträckning än äldre som får stöd via hemtjänst i kommunal regi att personalen kommer på avtalad tid samt att personalen utför sina arbetsuppgifter. En vanlig kritik mot externa aktörer i välfärden är att företagen, för att maximera sina vinster, skär ned på arbetstiden. Men andelen äldre som upplever att hemtjänstpersonalen ofta har tillräckligt med tid är lika stor i extern regi som i kommunal regi till och med marginellt större. SÄRSKILT BOENDE Lättare att få kontakt med personalen på externt drivna boenden än på kommunala. Får mycket lätt kontakt med personalen: kommunalt 42 % extern regi 49 % 49 % 42 % Frågorna som ställs till dem som bor i särskilda boenden skiljer sig något från dem som ställs i hemtjänsten. Anledningen är att personalen i denna form av verksamhet inte besöker de äldres hem utan finns på plats på boendet tillsammans med de äldre. Även i detta fall finns en mindre skillnad till förmån för verksamheter i extern regi sett till andelen som upplever att personalen ofta har tillräckligt med tid. De äldre som bor i särskilda boenden i privat regi anger också i betydligt större utsträckning att de har förtroende för personalen samt att de får kontakt med personalen. 8

9 Interaktion med personalen Hemtjänst Kommunens regi jmf kommunal regi Differens (procentenheter) Nöjda med personalens bemötande Får kontakt med personalen Har förtroende för personalen Upplever att personalen kommer på avtalad tid Upplever att personalen utför sina arbetsuppgifter Personalen har ofta tillräckligt med tid KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR Interaktion med personalen Särskilt boende Kommunens regi jmf kommunal regi Differens (procentenheter) Nöjda med personalens bemötande Har förtroende för alla i personalen Får mycket lätt kontakt med personalen Personalen har ofta tillräckligt med tid KÄLLA: KOLADA SAMT EGNA BERÄKNINGAR. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR

10 De äldres inflytande En tredje kategori frågor berör de äldres inflytande över den egna vardagen. Denna kategori sticker ut, eftersom inte bara vissa utan samtliga frågor visar på en klar fördel för verksamheter i extern regi. De äldre som får hjälp i extern regi svarar i större utsträckning än de som får hjälp i kommunal regi att de informeras om förändringar, att de har möjlighet att framföra synpunkter/klagomål, att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål samt att de har möjlighet att påverka tider. I särskilda boenden framkommer även att de äldre i verksamheter som drivs i extern regi upplever sig ha större möjlighet att vara utomhus samt ha tillgång till sociala aktiviteter. Egenmakten tycks helt enkelt vara konsekvent större i den genomsnittliga verksamheten som drivs i extern regi jämfört med i kommunal regi. Frågan om äldres möjligheter att påverka den egna tillvaron är viktig att ta fasta på. Att bli lyssnad på, och att kunna påverka sin egen tillvaro, har stor betydelse för den enskilda individens livskvalitet. Att brukarnas synpunkter tas i beaktande är också viktigt för att utveckla och förbättra äldreomsorgen i stort. SÄRSKILT BOENDE Bättre möjlighet till utevistelse när boendet drivs i extern regi. möjlighet att komma ut: kommunalt 75 % extern regi 79 % 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Kommunalt 10

11 De äldres inflytande Hemtjänst Kommunens regi jmf kommunal regi Differens (procentenheter) Upplever att de informeras om förändringar Upplever att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål Har möjlighet att framföra synpunkter/klagomål Har möjlighet att påverka tider KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR De äldres inflytande Särskilt boende Kommunens regi jmf kommunal regi Differens (procentenheter) Upplever att de informeras om förändringar Upplever att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål Har möjlighet att påverka tider Har möjlighet att vara utomhus Har tillgång till sociala aktiviteter KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR

12 Personlig situation samt handläggning En vanlig uppfattning är att verksamheter inom välfärden som drivs inom extern respektive kommunal drift inte är direkt jämförbara, eftersom olika grupper av personer kan söka sig till dem. En del av de frågor som ställts inom ramen för Socialstyrelsens stora undersökning berör de äldres personliga situation. Som visas i tabellerna nedan indikerar svaren att de personer som får stöd via olika driftsformer har mycket snarlika förutsättningar. Andelen som har god hälsa är ungefär densamma i extern som i kommunal regi. Detsamma kan sägas om andelen som har god rörlighet inomhus, ett annat hälsomått. Andelen som besväras av ensamhet är högre inom verksamheter i extern regi. Något fler äldre besväras av ängslan, oro eller ångest i extern regi inom hemtjänsten, medan det omvända gäller inom särskilt boende. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de äldre som får stöd via olika driftsformer har liknande förutsättningar, vilket stärker slutsatsen att de skillnader i upplevd kvalitet som rapporteras in reflekterar den omsorg som de äldre får, snarare än skillnader i de äldres egna hälsotillstånd. Intressant att notera är att andelen som har fått välja utförare inom hemtjänsten, liksom andelen som har fått plats på det äldreboende där de ville bo, är högre inom extern regi än i kommunal regi. Till sist visar svaren från hemtjänsten, där de äldre interagerar med handläggare, att besluten i något större utsträckning anpassas till de äldres behov i kommunalt drivna verksamheter. Detta kan reflektera att kommunala handläggare interagerar bättre med verksamheter i egen drift. 12

13 Personlig situation samt handläggning Hemtjänst Kommunens regi Har god hälsa Besväras av ensamhet Har god rörlighet inomhus Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 8 10 Bor med annan vuxen Upplever att handläggarens beslut anpassas till deras behov Andelen som har fått välja utförare KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR Personlig situation samt handläggning Särskilt boende Kommunens regi Har god hälsa Besväras av ensamhet Har god rörlighet inomhus Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Andel som fick plats på det äldreboende där de ville bo KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR

14 Handelskammaren anser KVALITET I FOKUS. Staden ska självklart inte förlänga avtal med privata utförare som missköter sin uppgift. Men att återta välfungerande verksamheter enbart för att öka andelen verksamheter i kommunal regi är något helt annat. Fokus måste ligga på att ge Stockholms äldre bästa möjliga omsorg. Ideologiska låsningar får inte stå i vägen. Staden bör avstå från att förorda vissa driftsformer framför andra. KVALITETSSÄKRA HANDLÄGGNINGEN. Analysen visar att det kan finnas en skillnad i hur väl interaktionen fungerar mellan å ena sidan kommunens biståndshandläggare, å andra sidan externa respektive kommunala utförare av hemtjänst. Den kommunala handläggningen bör ses över så att äldre får ett likvärdigt stöd, oavsett vilken utförare de väljer. VÄLKOMNA INNOVATION. För att äldreomsorgen ska kunna drivas effektivt och på de äldres egna villkor behöver den ständigt utvecklas och förnyas. Det gäller både arbetsmetoder och tekniska hjälpmedel. Vinstdrivna verksamheter har en stark drivkraft för och möjlighet att investera i innovation. De bör betraktas som en resurs i utvecklingen av välfärdsverksamheterna. STOPPA SKADLIGA FÖRSLAG OM VINSTBEGRÄNSNING. Enligt en sammanställning som Stockholms Handelskammare lät göra 2015 arbetar var tredje anställd i vård- och omsorgssektorn i Stockholms län i privat regi. Branschen domineras av små företag med mindre än 10 anställda. Denna mångfald skapar valfrihet för Stockholms äldre men också för arbetstagare som får möjlighet att rösta med fötterna när olika arbetsgivare konkurrerar om arbetskraften, eller att starta egna verksamheter. Det förslag om vinstbegränsning som aviserats av regeringens utredare kommer, om det blir verklighet, göra det svårare och mindre attraktivt att starta och driva välfärdsföretag. Det vore till stor skada för Stockholm. Staden bör avstå från att förorda vissa driftsformer framför andra. 14

15 Referenser Kolada.se. Informationen om särskilda boenden och hemtjänsten i Stockholms stad hämtades från databasen senast Socialstyrelsen (2012). Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsen (2014). Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014 Nationella resultat, metod och indikatorer. Socialstyrelsen (2015). Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2015 En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Stockholm Direkt (2014). De rödgrönrosa tar tillbaka omsorgsboende i Fruängen, Stockholms Handelskammare (2015) osäkra Nu hotas jobben i välfärdsbranschen. Stockholms stad (2015). Välkommen till äldreomsorgen i Stockholms stad. Stockholms stads budget för Budget 2016 Ett Stockholm för alla. 15

16 Stockholms Handelskammare driver frågor som är viktiga för Stockholms utveckling och tillväxt. Frågor som är avgörande för att Stockholm ska vara en attraktiv stad för företagare och människor. Var med och bidra du också, bli medlem! STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box Stockholm Tel: ISSN: ANSVARIG ANALYS: Nima Sanandaji ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström