Översyn av barn- och elevpeng

Transkript

1 Översyn av barn- och elevpeng GR-gruppen Daniel Lindén Åkesson Managementkonsult AB

2 Agenda Inledning Om projektet Offentliga bidrag på lika villkor Socioekonomisk resursfördelning Resursfördelningsmodellen Diskussion / Frågestund

3 Inledning Om projektet Översyn av barn- och elevpeng

4 Barn- & elevpengen är ett bra resursfördelningssystem, men den förra modellen hade brister... Resursfördelning genom barn- och elevpeng upplevs generellt vara ett välfungerande system som i grunden är enkelt, tydligt och kvalitetsstimulerande men friskoleetableringen ökar i landet och resursfördelningen är inte anpassad för kommande lagstiftning ( Bidrag på lika villkor )... det är otydligt för såväl politiker som tjänstemän vilka faktorer som påverkar pengen... delar av det ekonomiska ansvaret som borde allokeras på enhetsnivå behandlas fortfarande centralt

5 Projektet syftar till att skapa ökad enkelhet, tydlighet och likabehandling i resursfördelningen inom Sektor lärande Det nya förslaget är tänkt att: öka transparens och tydlighet för både interna och externa aktörer/intressenter underlätta likabehandling mellan verksamheter i kommunal och enskild regi Den nya modellen ska präglas av: Enkelhet och transparens Ekonomiskt ansvar långt ut i organisationen Anpassning till lagstiftning om Bidrag på lika villkor Enhetliga principer för resursfördelning

6 Projektorganisationen har inkluderat personal från alla delar av verksamheten

7 Projektets milstolpar Fastställande av principer för resursfördelning Grundarbete i projektgrupperna Förslag till övergripande principer (Lokaler, investeringar, resultatreglering etc.) och verksamhetsspecifika principer (Åldersintervall, vistelsetider etc.) Kommunstyrelsen beslutar om principer Färdigställande av kalkyler Analys / Rimlighetsbedömning Jämförelse av gammal och ny peng (Aggregerat och på enhetsnivå) Finjustering och anpassning till budget

8 Offentliga bidrag på lika villkor (OBPLV) Prop. 2008/09:171 Ikraftträdande 1 juli Tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010.

9 OBPLV reglerar hur ekonomisk ersättning ska utgå till enskilda verksamheter inom skola och barnomsorg Lagstiftningen gäller alla former av skola och barnomsorg och bygger på en likabehandlingsprincip Likabehandlingsprincip i OBPLV betyder: Att tilldelningen av ekonomiska medel till enheter inom respektive verksamhetsform ska beräknas på samma grunder, till enskilda såväl som kommunala Att alla ersättningar som utbetalas till kommunala verksamheter inom skola och barnomsorg också måste komma de enskilda till del Likabehandlingsprincip i OBPLV betyder inte att verksamheter ska bedrivas på ett likartat sätt inom enskilda och kommunala verksamheter

10 Bidraget beräknas utifrån kommunens budget Tillförs extra pengar till de kommunala verksamheterna under året skall dessa även utgå till enskilda

11 Det är viktigt att i framtiden tydligt skilja på verkställighetsbeslut (arbetsgivarrollen) och resursfördelning OBPLV innebär ur ett resursfördelningsperspektiv att man inte kan fördela särskilda medel endast till kommunala enheter Särskilda beslut om hur medel ska disponeras inom de kommunala verksamheterna kan fortfarande tas, men särskilda satsningar där medel utgår, utanför den ordinarie ramen, måste även utgå till de enskilda

12 Lagstiftningen medför viktiga juridiska förändringar Huvudmän för enskilda enheter har rätt att överklaga en kommuns bidragsbeslut genom besvär hos allmän förvaltningsdomstol På så sätt kan en kommuns beslut om bidrag bli föremål för en förvaltningsdomstols fullständiga prövning. Det innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Kommunen kan inte, utan särskilt lagstöd, minska bidragen till enskilda enheter under påbörjat budgetår (ex om underskott skulle uppstå) då det ändrar ett gynnande förvaltningsbeslut Kommunala underskott kan inte skrivas av utan att de enskilda får motsvarande kompensation för detta Inga särskilda avtal får träffas mellan kommun och friskola om bidragets storlek

13 Underlag för beräkning av bidrag ska finnas tillgängliga för granskning av enskild eller domstol o Bidraget skall beräknas och redovisas enligt följande rubriker: Undervisning Löner, lärarutbildningar etc. Utrustning och läromedel Böcker, pennor, lekutrustning Måltider Elevvård Sjuksköterska, läkare, kurator etc. Ev. tilläggsbelopp T ex BIBASS Lokalvård och vaktmästeri Ersättning för lokalkostnader Hyra eller motsvarande + Administration Enskilda får schablonersättning, 3% + Mervärdeskatt Enskilda får schablonersättning, 6% o Även om kalkylerna ska utgå ifrån ovanstående kategorier är det fortfarande upp till varje enhet (kommunal såväl som enskild) att disponera pengarna efter eget huvud

14 Undersökning av barns socioekonomiska förhållanden i Lerums kommun Bakgrund och beslutsunderlag

15 Sammanfattning Materialet visar tydliga skillnader mellan hur mycket olika områden i Lerum är påverkade av de socioekonomiska faktorerna i undersökningen Analysen visar att det finns ett samband mellan studieresultaten och de enheter där faktorerna har störst påverkan

16 Kommunöversikt De socioekonomiska faktorernas påverkan per åldersgrupp 60% 55% 56% 50% 49% 51% 43% 40% 30% 20% 10% 0% 5,7% 6,2% 6,8% 5,8% 4,6% 5,0% 3,1% 3,8% 3,9% 3,3% 1,5% 1,9% 2,4% 2,6% 1-5 år 6-11 år år år Snitt 2,7% Barn vars båda föräldrar saknar eftergymnasial utbildning Barn som själva är utlandsfödda Barn vars båda föräldrar är utlandsfödda Barn vars föräldrar uppbär ekonomiskt bistånd

17 Andelen barn i kommunen som är påverkade av två eller flera faktorer 9,0% 8,4% 8,0% 7,0% 7,0% 6,0% 5,6% 6,2% 5,0% 4,0% 4,1% 3,0% 2,6% 2,0% 1,9% 1,7% 1,8% 1,0% 0,0% 1,0% 0,5% 0,5% 0,6% 0,1% 1-5 år 6-11 år år år Snitt Två eller flera faktorer Tre eller flera faktorer Alla fyra faktorer 0,4%

18 Andelen påverkade barn i området dividerat med områdets andel av kommunens barn (26 av 26 områden) Om alla områden hade lika stor relativ andel skulle alla ha 1 (2=dubbelt så stor andel) ,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 1,7 1,5 1,4 1,3 1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 0,7 0,7 0,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2,6 2,2 2,1 1,9 1,6 1,5 1,4 1,0 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Barn vars båda föräldrar saknar eftergymnasial utbildning Barn vars föräldrar uppbär ekonomiskt bistånd 3,0 3,5 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 2,4 2,1 1,6 1,4 1,3 1,2 1,1 1,1 1,0 1,0 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 2,9 2,5 2,1 2,1 1,6 1,5 1,3 1,2 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Barn vars båda föräldrar är födda utomlands Utlandsfödda barn

19 Total summering av faktorernas relativa påverkan per område Om alla faktorer varit jämt fördelade hade alla områden haft 4 ( ) 9,00 8,00 7,00 3,4 1,6 6,00 2,1 5,00 1,8 1,6 0,9 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 2,4 1,0 1,9 1,6 2,6 2,4 1,0 1,4 1,3 1,3 1,0 1,4 2,2 2,1 2,2 1,1 1,3 0,7 1,4 0,5 1,4 1,5 1,0 0,5 0,8 1,1 1,4 1,2 0,8 1,0 2,2 1,0 0,4 0,0 0,8 0,8 1,1 0,6 0,0 0,7 1,0 1,6 0,6 0,7 0,3 1,0 1,1 0,7 1,3 1,0 0,8 0,9 1,2 0,7 0,8 0,0 0,8 0,0 0,5 0,4 0,8 0,7 0,6 0,3 1,1 1,2 1,1 0,4 0,5 0,4 0,0 2,6 0,0 0,7 0,6 0,7 0,6 0,8 0,6 0,6 0,4 0,7 0,0 0,7 0,4 0,1 1,7 0,7 0,9 0,0 0,0 0,0 1,0 0,9 1,1 0,8 Barn vars föräldrar uppbär ekonomiskt bistånd Barn vars båda föräldrar är utlandsfödda Barn vars båda föräldrar saknar eftergymnasial utbildning Utlandsfödda barn

20 Resursfördelningsmodellen

21 Modellen i stort Ram för Sektor lärande - Kommungemensamma / sektorsövergripande funktioner - Enheter med ramanslag - Verksamhetslokaler (Schablon / Faktisk kostnad) Ram för prestationsersättning Grundbelopp Undervisning, mtrl, måltider, lokalvård etc. Administrationstillägg (3% / 2%) Momstillägg (6% / 0%) Avdragsbelopp Kommunalt avdrag för centrala stödfunktioner Avdrag för socioekonomisk resursfördelning Delfinansiering av sektorsgemensamma kostnader för kommunal verksamhet (ex pedagogisk utveckling, personalfunktion etc.) Tilläggsbelopp Socioekonomisk kompensation BIBASS till specifika barn/elever

22 Pengens struktur i grundmodellen (Grundbelopp och tilläggsbelopp) Pengen i de olika verksamhetsformerna är indelad i grundbelopp och tilläggsbelopp. Grundbeloppet täcker ordinära kostnader för undervisning, material, elevvård, lokalvård etc. Tilläggsbeloppet utbetalas i mycket särskilda fall då barns/elevers stödbehov ger upphov till extraordinära insatser (motsv. BIBASS). Två nivåer; Funktionshinder (Nivå 1) / Flerfunktionshinder (Nivå 2) Behovet av tilläggsbelopp behovsprövas av central funktion i samband med den halvårsvisa avstämningen av åtgärdsprogram

23 Förskola och Pedagogisk omsorg Grundpengbelopp (OBS! Samma beräkning, förutom ped. vht) Vistelsetid / Ålder 1-2 år 3-6 år 0-15 h PENG PENG 15 h < PENG PENG Tilläggsbelopp (BIBASS) Vistelsetid / Ålder 1-2 år 3-6 år Stödnivå Nivå 1 Nivå 2 Nivå 1 Nivå h Särskilt anpassad peng vid behov 15 h < Särskilt anpassad peng vid behov Särskilt anpassad peng vid behov Särskilt anpassad peng vid behov PENG PENG PENG PENG

24 Förskoleklass och Grundskola Grundpengbelopp År FSKK ÅR 1-5 ÅR 6-9 Peng PENG PENG PENG Tilläggsbelopp År Nivå 1 Nivå 2 FSKK PENG PENG ÅR 1-5 PENG PENG ÅR 6-9 PENG PENG

25 Särskola Grundpengbelopp utbetalas enligt modell för grundskolan Tilläggsbelopp ÅR/Skolform Individinkluderad Grundsärskola Träningssärskola ÅR 1-5 PENG PENG PENG ÅR 1-5 F* PENG PENG PENG ÅR 6-9 PENG PENG PENG ÅR 6-9 F* PENG PENG PENG * Elever med tilläggsfunktionshinder som ger upphov till väsentligt större stödbehov

26 Fritidshem Grundpengbelopp Fritidshem PENG Tilläggsbelopp Vistelsetid (pass / vecka) Nivå 1 Nivå 2? PENG PENG? PENG PENG? PENG PENG

27 Ny lokalersättningsmodell Verksamhet Kommunal regi Enskild regi Förskola Grundskola Gymnasium Enheten erhåller full ersättning för faktisk kostnad Enheten erhåller full ersättning för faktisk kostnad Enheten erhåller full ersättning för faktisk kostnad Ersättning utgår enligt schablon (kommunens genomsnittliga lokalkostnader/barn) Faktisk ersättning kan utgå vid särskilda skäl (ex nyetablering). Ersättning utgår enligt schablon (kommunens genomsnittliga lokalkostnader/barn) Faktisk ersättning kan utgå vid särskilda skäl (ex nyetablering). Ersättning utgår enligt schablon (kommunens genomsnittliga lokalkostnader/barn) Faktisk ersättning kan utgå vid särskilda skäl (ex nyetablering).

28 Nuläge - Investeringshantering Sektor lärande tilldelas idag en investeringsram och resultatenheternas investeringskostnader (avskrivningar och ränta) hanteras och bärs idag centralt Centrala processledare ansvarar för olika investeringsbudgetar (inventarier, IT-utr.) Investeringskostnaderna är idag osynliga på enhetsnivå

29 Ny modell för investeringshantering Ersättningar för kapitaltjänst utgår till kommunala och enskilda enheter i barn- och elevpeng Resultatenheterna planerar sina investeringar och bär f.o.m sina egna kapitalkostnader Beslut om investeringar i den kommunala verksamheten övervakas även fortsättningsvis centralt för att inte investeringsbudgeten ska överskridas Kapitalkostnaden för redan aktiverade investeringar hanteras under en övergångsperiod av sektorn centralt intill dess att de helt skrivits av

30 Diskussion / Frågestund

31 Ersättning till BO/PO för barn som är inskrivna på flera omsorgsverksamheter eller i flera kommuner Kommunen har informationsskyldighet gällande möjligheten att bedriva enskild BO/SBO Om ett barn deltar i två verksamheter ska kommunen lämna bidrag till båda verksamheterna Barnet kan delta i tre verksamheter; två enkskilda och en kommunal Om ett barn vistas i både enskild och kommunal verksamhet tilldelas den enskilde huvudmannen ett bidrag i proportion till sitt åtagande Hur bidraget fördelas är upp till kommunen att bestämma Dyrt med nuvarande peng...

32 Hur justera pengen i budgetarbetet? Strukturen på bidragets framräknande är hårt styrd Tydligheten och kopplingen till verkligheten är en styrka med den nya pengen Risken finns att tydligheten och kopplingen till verkligheten går förlorad när pengen måste anpassas till nya ramar Hur skruva pengen utan att få dessa sidoeffekter?

33 Tilläggsbelopp och individuella bedömningar Systemet med specifika tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd är rättvist och tydligt men kräver dock mer administrativa resurser. Dels för att hålla bedömningar uppdaterade Dels för att nuvarande informations- och /ekonomisystem (Procapita/Agresso) inte är anpassade för att kunna hantera sådana särfall automatiskt varför särskilda externa listor måste föras över dessa barn/elever Hur gör ni?