Förvaltningsrätten i Växjös dom den 10 december 2013 i mål nr , se bilaga A

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN DOM Mål nr I JÖNKÖPING Avdelning 2 Jönköping KLAGANDE Uppvidinge pastorat Box Åseda MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län Växjö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Växjös dom den 10 december 2013 i mål nr , se bilaga A SAKEN Tillstånd enligt 4 kap. kulturmiljölagen (KML) (1988:950) KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. Uppvidinge pastorat yrkar att kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och beviljar pastoratet tillstånd att anlägga gräsmatta i kvarter C på Åseda kyrkogård. Länsstyrelsen i Kronobergs län (länsstyrelsen) motsätter sig att förvaltningsrättens dom ändras. Den lokala organisationen inom Svenska Kyrkan ändrades den 1 januari 2014 och Åseda-Nottebäcks kyrkliga samfällighet ingår numera i Uppvidinge pastorat. Kammarrätten har inhämtat yttrande från Riksantikvarieämbetet. Kammarrätten har den 25 september 2014 hållit syn på Åseda kyrkogård. VAD PARTERNA ANFÖRT - Uppvidinge pastorat

2 Det är enbart i kvarter C som pastoratet vill byta ut grus till gräs. Att alla häckar är borttagna i detta kvarter förklaras av att pastoratet från början ansökt om att häckarna här, samt i kvarter H, skulle bytas ut. Länsstyrelsen har föreslagit en tillfällig lösning som gick ut på att pastoratet skulle anlägga gräsyta i kvarter C för att inom fem år ta bort den och återgå till grus. Den tillfälliga lösningen är inte ekonomiskt försvarbar. Frågan är hur långt skyldigheten sträcker sig för huvudmannen för begravningsverksamheten att ta tillvara kulturmiljön på begravningsplatsen i förhållande till huvuduppgiften att anordna och hålla allmänna begravningsplatser samt även enskilda gravrättsinnehavares rätt att bestämma över sin gravplats. I kvarter C är ca 40 procent av gravplatserna vakanta. De nu aktiva gravrättsinnehavarna har framfört önskemål om att deras gravplatser ska förses med gräs istället för grus, eftersom gravplatserna blir lättare att sköta. Det finns risk för att gravrättsinnehavarna inte vill förnya sina gravrätter och nya gravrättsinnehavare kommer inte att välja en gravplats i detta kvarter. Det finns också en risk för att enskilda gravrättsinnehavare själva förser sin gravplats med gräs. Om pastoratet rar så gräs nu när så många gravplatser är tomma så blir det ett enhetligt kvarter med gräs. Det är extra angeläget att gravplatserna närmast kyrkan fortsätter att användas så att det inte blir en Ödekyrkogård. Då gravplatser i de sju nu befintliga gruskvarteren svårligen kan upplåtas för kistgravsättningar bör kvarter C ges en utformning som möjliggör gravsättning med kistor. Detta underlättas avsevärt om kvarteret är gräsbevuxet och fritt från gravhäckar. Att ekonomiskt prioritera kvarter C får konsekvenser för övriga kvarter på kyrkogården, som också behöver underhållas och som ur ett kulturhistoriskt perspektiv bör vara ännu mer bevarandevärda än kvarter C. Att med stöd av KML lägga för långtgående krav på pastoratet, med ett vikande befolkningsunderlag, medför risk att inget av de kulturhistoriskt värdefulla kvarteren når upp till en önskad skötselnivå. Pastoratet kommer inte att få någon årlig kyrkoantikvarisk ersättning. Huvudmännen för begravningsverksamheten ska sköta alla de uppgifter som omfattas av begravningsavgiften. Det är svårt att förstå att hela den gamla kyrkogården inklusive kvarter C ska avspegla en kort period omfattande ca 30 år i kyrkogårdens 800-åriga historia. Längre tillbaka var kyrkogården med all säkerhet gräsbeväxt. Uppvidinge pastorat bifogar utdrag ur "Förslag till fortsatt vård och förvaltning, Åseda gamla kyrkogård" av landskaps ingenjör Peter Sandberg. - Länsstyrelsen En åtgärd ska bedömas som en väsentlig ändring om den påverkar det kulturhistoriska värdet hos en begravningsplats. Åtgärdens omfattning avseende tid, resurser eller fysisk påverkan ska inte vara avgörande för om ändringen är väsentlig. Det är anmärkningsvärt att samfälligheten påbörjat arbetena i kvarter C utan att ekonomiska medel avsatts för planerade åtgärder. Det finns flera brister i planeringen och budgetering. Arbetet med byte av växtmaterial på kyrkogården har avstannat och församlingen har angett svårigheter att finna ersättningsplantor. De gamla häckarna är dock redan upprivna varpå kvarteret är jordigt och oframkomligt och församlingen anger estetiska liksom ekonomiska skäl till att välja att plantera gräs framför nya häckar. Kyrkogården med omgivningar är ofta bygdens viktigaste kulturmiljö och de kulturhistoriska och konstnärliga aspekterna är av betydelse vid förändringar inom en befintlig begravningsplats. Växtlighet på kyrkogårdar är en väsentlig del av dess kulturmiljö och utgör ett biologiskt kulturarv som bör ägnas särskild omsorg. Träd och

3 buskar är oftast planterade efter en medveten plan. Att vårda och underhålla en begravningsplats så att dessa värden inte minskar innebär att bevara den gestalt, struktur och det innehåll som begravningsplatsen har. Åseda kyrkogård har en tradition av rikligt förekommande buxbomshäckar, grusgravar och stenramar, som inramar gravplatserna. Dessa ger sammantaget kyrkogården en unik karaktär i Kronobergs län. Det bidrar till att kyrkogården bevarar den tradition och det utseende som varit brukligt på kyrkogården sedan ett halvt sekel tillbaka. Buxbomshäckar i denna omfattning återfinns annars närmast på kyrkogårdarna i Skåne län. Om buxbomshäckarna och de äldre grusgravarna tas bort kommer kyrkogården helt att mista sin karaktär. Att bevara traditionen med häckar inom det aktuella kvarteret med grusgravar är av stort kulturhistoriskt värde och en förändring av markbehandlingen till gräsytor utgör en väsentlig ändring av kyrkogårdens karaktär. En kyrkogårds eller begravningsplats kulturhistoriska värde bedöms inte av dess ålder utan står i relation till de lokala traditioner i form av seder och bruk som bidragit till att skapa dess karaktär. Uppvidinge pastorat har enligt 4 kap. 16 KML rätt att söka kyrkoantikvarisk ersättning för antikvariskt kostnadskrävande skötselåtgärder på växtmaterialen inom kyrkogården. - Riksantikvarieämbetet Åseda kyrkas äldsta delar, sakristian, härrör från 1100-talet. Kyrkan har därefter byggts om och till vid ett flertal tillfällen. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendents ämbetet. Den ursprungliga kyrkogården omfattade troligen endast området närmast kyrkan. Den har sedan vid upprepade tillfällen under främst 1800-talet utvidgats. Det som idag kallas gamla kyrkogården utgör ett närmast kvadratiskt område kring kyrkan omgärdat av en kallmurad gråstensmur. Öster om denna ligger den så kallade nya kyrkogården vilken invigdes De två delarna av kyrkogården skiljer sig väsentligen åt då den gamla kyrkogården huvudsakligen består av häck- eller stenramsomgärdade grusgravar och den nya kyrkogården har gravar utlagda i gräs. I vården av en begravningsplats ska enligt 4 kap. 11 KML dess betydelse som en del av vår kulturmiljö beaktas. Till de element som präglar begravningsplatserna hör utformningen av mark, vegetation och fasta anordningar. Utformningen av gravkvarter med omgärdningar och ytmaterial tillhör en av de egenskaper som sätter mest prägel på begravningsplatserna, dels genom sin sammanhållande verkan, dels som en markering av en viss tids arkitektoniska ideal. Borttagande av omgärdande häckar och anläggande av gräs i ett helt gravkvarter på en begravningsplats måste betecknas som en väsentlig ändring och bör därmed betraktas som en tillståndspliktig åtgärd. Borttagande av omgärdande häckar och anläggande av gräs i kvarter C skulle innebära att den gamla kyrkogårdens sammanhållna och för lånet unika karaktär skulle förvanskas och de kulturhistoriska värdena skulle minska enligt 4 kap. 11 KML. Med avseende på frågan i målet anser Riksantikvarieämbetet att överklagandet bör avslås. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Anläggande av gräsmatta inom ett helt kvarter på en begravningsplats utgör en sådan väsentlig förändring som kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt KML. Av utredningen i målet framkommer att Åseda kyrkogård med grusgravar och buxbomshäckar har en unik karaktär i Kronobergs län. Pastoratets ansökan skulle innebära att ett helt kvarter, kvarter C, på den s.k. gamla kyrkogården i området närmast runt kyrkan beläggs med gräs istället för grus och att de omgärdande häckarna permanent tas bort. Kvarteret C skulle i så fall komma att vara det enda kvarteret på gamla kyrkogården belagt med gräs. Även med hänsyn till att ändringen endast skulle avse ett kvarter skulle kyrkogårdens karaktär ändras. Mot bakgrund av Riksantikvarieämbetets yttrande och vad som i övrigt framkommit finner kammarrätten att en ändring av begravningsplatsen i enlighet med pastoratets ansökan skulle innebära en minskning och förvanskning av begravningsplatsens kulturhistoriska värde.

4 Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2007 ref. 75 framgår att även den proportionalitetsprincip som följer av Europakonventionen bör beaktas av domstolar i mål av förevarande slag. Pastoratet har anfört såväl ekonomiska som praktiska skäl till att ändringen bör tillåtas. Därtill har pastoratet även hänvisat till den enskilde grav rättsinnehavarens rätt att bestämma över sin gravplats. Mot dessa invändningar får ställas det allmänna intresset av att bevara begravningsplatsens kulturhistoriska värde. Vid en avvägning mellan dessa intressen utgör vad pastoratet framfört inte tillräckligt starka skäl för att dess intresse av att få anlägga gräs ska ha företräde. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Gert Svenson Bodil Stelzer Maria Krönmark referent Föredragande: Therese Bratt FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I VÄXJÖ Föredragande: Lina Bergkvist Växjö KLAGANDE Åseda-Nottebäcks kyrkliga samfällighet Box Åseda MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län Växjö ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Kronobergs läns beslut den 19 juni 2013, se bilaga 1 SAKEN Tillstånd enligt 4 kap. kulturminneslagen (KML)

5 FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. Åseda-Nottebäcks kyrkliga samfällighet (samfälligheten) överklagar länsstyrelsens beslut att avslå samfällighetens ansökan om tillstånd att anlägga gräsmatta i kvarter C på Åseda kyrkogård och anför huvudsakligen följande. Samfälligheten kan inte förstå att hela den gamla delen av kyrkogården ska avspegla en period omfattande cirka 30 år, 1930-talet till 1950-talet, i kyrkogårdens 800-åriga historia. Antalet folkbokförda minskar i stort sett i alla landsortsförsamlingar och det kommer att avspegla sig på kyrkogårdarna med färre personer som betalar begravningsavgift, vilket får till följd att avgiften höjs. Det kommer att resultera i ett stort antal grav-platser utan gravrätts innehavare i dessa äldre kvarter. Det är inte säkert att det finns någon som vill ta över en gravplats med grus och häckomgärdning. Det bör räcka med att kvarteren A, B, D-G är försedda med buxbomshäckar och att kvarteret H är försett med häckar av en annan växtsort. På detta sätt är hela södra, västra och norra delen om kyrkan försedd med gravar omgärdade av häckar, vilket torde räcka för att avspegla en tämligen kort tidsepok i kyrkogårdens historia. Kvarteret C ligger öster om kyrkan och direkt i anslutning till den nya kyrkogården. Att samfälligheten åberopar ekonomin för att inte återplantera häckarna omfattar inte bara kostnaden för inköp av växtmaterial och arbetskostnader, utan framför allt framtida underhållskostnader av gravplatserna. Samfällighetens begäran att förse kvarter C med gräs kan inte anses strida mot KML. Åtgärden skulle inte minska eller förvanska kyrkogårdens kulturhistoriska värde. Gräsbeklädanden skulle knyta samman den nya och den gamla kyrkogården. Dessutom skulle de som är rullstolsburna eller använder rollator lättare kunna ta sig fram i kvarter C om det är försett med gräsmatta. Kvarter med grus och singel är mycket svårframkomliga för rullstolsburna eller de som använder rollator. Eftersom länsstyrelsen anser att kvarter C kan förses med gräs tillfälligt så torde det inte hindra att kvarteret förses med gräs för flera år framöver. Samfälligheten hade inget val avseende att ta bort häckarna och möjligheten att hitta ersättningar till buxbomsplantorna var begränsade. Ny buxbom finns inte att få till följd av sjukdomen som drabbat buxbomen. Det är inte ekonomiskt försvarbart att anlägga gravplatser som ingen vill ha. Länsstyrelsen anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Växtligheten på kyrkogårdar är en väsentlig del av dess kulturmiljö och utgör ett biologiskt kulturarv. Enligt KML ska begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas. Åseda kyrkogård har en tradition av rikligt förekommande buxbomshäckar, grusgravar och stenramar som inramar gravplatserna. Dessa ger kyrkogården en unik karaktär i Kronobergs län. Länsstyrelsen har tidigare beaktat både kravet om tillgänglighet och hållbart val av växtslag vid planerade arbeten för tillgänglighetsskapande arbeten och återplanteringarna på Åseda kyrkogård. Det har dock funnits brister i församlingens planering av återplanteringen. Från kulturhistorisk synpunkt anser länsstyrelsen inte att det kan utgöra tillräckliga skäl för att plantera gräs. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Av lagens förarbeten framgår att den statliga tillsynen ska koncentreras till att tillgodose kulturminnesvårdens intressen. Bl.a. uttalas att kyrkogården med omgivningar ofta är bygdens viktigaste kulturminnesmiljö och att de

6 kulturhistoriska och konstnärliga aspekterna väger kanske tyngst vid förändringar inom en befintlig begravningsplats. Vidare påtalas vikten av att ändringarna sker varsamt med största möjliga hänsynstagande till de kulturhistoriska värdena (prop. 1987/88:104 s. 66 f.). Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Enligt förvaltningsrättens mening är anläggande av gräsmatta en sådan väsentlig ändring som kräver tillstånd av länsstyrelsen. Frågan i målet blir därmed om det är förenligt med KML att anlägga gräsmatta i kvarter C på Åseda kyrkogård. Av handlingarna i målet framgår att samfälligheten önskar anlägga en gräsmatta i kvarter C på Åseda kyrkogård bl.a. på grund av svårigheter med att hitta ersättningsväxter till buxbomen, den ekonomiska aspekten avseende inköp av växtmaterial, arbetskostnader och framtida underhållskostnader av gravplatserna samt den förbättrade tillgängligheten för rullstolsburna. Länsstyrelsen anser att vad samfälligheten har anfört inte kan utgöra tillräckliga skäl för att plantera gräs ur en kulturhistorisk synvinkel. Mot bakgrund av vad som framkommit om kyrkogårdens ålder och unika utseende i Kronobergs län gör förvaltningsrätten bedömningen att anläggande av gräsmatta kommer att medföra en minskning och en förvanskning av kyrkogårdens kulturhistoriska värde. Samfälligheten har anfört att det har funnits problem med att hitta ersättningsplantor och att anläggande av gräsmatta kan bidra till tillgängligheten på kyrkogården. Förvaltningsrätten finner, vid den avvägning som ska ske mellan de funktionella intressen som framförts av samfälligheten och de intressen som ska tillvaratas enligt KML, att anläggandet av en gräsmatta på Åseda kyrkogård inte kan tillåtas. Överklagandet ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3109/1D) Per Hansson I avgörandet har även nämndemännen Bertil Olsson, Per-Inge Olsson och Anita Svensson deltagit LÄNSSTYRELSEN BESLUT Ärendenummer I KRONOBERGS LÄN Åseda och Nottebäcks kyrkliga samfällighet Box Aseda Angående ansökan om tillstånd till anläggande av gräsmatta i kvarter C på Åseda kyrkogård inom Åseda- Nottebäcks kyrkliga samfällighet. Östra Värends kontrakt, Växjö stift och Uppvidinge kommun

7 LÄNSSTYRELSENS BESLUT Länsstyrelsen meddelar härmed att er begäran att anlägga gräsmatta i kvarter C på Åseda kyrkogård avslås enligt 4 kap. 11 och 13 (1988:950) lagen om kulturminnen (KML). BESKRIVNING AV ÄRENDET Ärendet har föregåtts av att ni i beslut den 3 november 2009 erhållit tillstånd till tillgänglighetsskapande åtgärder på Åseda kyrkogård (dnr: ). I beslut den 14 mars 2012 erhöll ni tillstånd till att byta växtart på Åseda kyrkogård Inom kvarter C och H, från buxbom till ersättningsplantor (dnr: ). I telefonsamtal samt handlingar från er, inkomna den 19 april 2012, innehållande ritningar, fotografier samt beskrivning framgår önskemålet att få plantera gräs, Huvudsakligt skäl anges vara svårigheter att få fram ersättningsplantor till den svampskadade buxbomen. De äldre buxbomshäckarna var redan uppgrävda varpå kvarter C var jordigt och svårframkomligt. Den 10 maj 2012 sände Länsstyrelsen en bekräftelse med information om att den planerade åtgärden innebär en väsentlig skillnad från tidigare beslut och därmed är tillståndspliktig enligt kulturminneslagens 4:e kap varför en formell tillståndsansökan måste inkomma. Den 20 juni 2012 kontaktade Länsstyrelsen er gällande den efterfrågade kompletteringen. Då angavs även ekonomiska skäl till den önskade åtgärden. Den 21 juni 2012 sände Länsstyrelsen minnesanteckningar från de förda samtalen samt påminnelse om att ärendet är tillståndspliktigt varför formell ansökningshandling krävs i ärendet. Ni inkom med en skrivelse samt utdrag ur kyrkonämndens sammanträdesprotokoll den 6 juli I skrivelsen motiveras den föreslagna åtgärden. Motiven anges åter igen vara ekonomiska, estetiska och praktiska då det är svårt att få fram ersättningsplantor. Den 12 juli 2012 hölls ett möte på plats på Åseda kyrkogård mellan Länsstyrelsen och er varvid Länsstyrelsen ånyo påtalade att en formell ansökan måste inkomma om ert önskemål att plantera gräs kvarstod. En tillståndsansökan för att anlägga gräsmatta i kvarter C på Åseda kyrkogård inkom till Länsstyrelsen den 30 juli Bilagt ansökningshandlingarna finns en skrivelse med motivering för föreslagen åtgärd. Ni kontaktade Länsstyrelsen den 15 augusti 2012 och redogjorde då åter för den föreslagna åtgärden samt motiven till denna. Den 20 september 2012 kontaktade Länsstyrelsen er varpå en skrivelse skickades till er, med förslag om ett tillfälligt tillstånd för gräsplantering och därefter skulle gräset ersättas med häckplanteringar igen. Svar från er inkom den 18 februari I detta angav ni att det föreslagna tillfälliga beslutet inte är ekonomiskt försvarbart och dessutom medför ett ej motiverat merarbete. Ni hänvisade också till att gravrättsinnehavarna hade uttryckt en önskan om att få gräsmatta på begravningsplatsen. E-post sändes den 4 samt 11 mars 2013 mellan er och Länsstyrelsen gällande möte hos er samt ärendets fortsatta hantering efter att ordföranden i kyrkonämnden avlidit.

8 Den 16 maj 2013 inkom en skrivelse från er med utdrag från kyrkonämndens protokoll. Ni uppger att ni kommer att så gräs i kvarter C på Åseda gamla kyrkogård trots att tillstånd från Länsstyrelsen ej erhållits. Den 28 maj 2013 meddelade Länsstyrelsen att beslut i ärendet kommer att fattas, utan ytterligare samråd. HISTORIK Åseda kyrka har medeltida ursprung men är ombyggd och utvidgad under 1700-talets slut då tornet och östpartiet tillkom. Kyrkan är byggd i sten och utvändigt putsad och vitkalkad. Åseda kyrkogård består av två delar med helt olika karaktärer, den nyare delen från 1950 ligger öster om kyrkan och är lägre belägen. Den gamla kyrkogården som ligger i anslutning till kyrkan har ett stort antal grusgravar som fram tills nyligen omgärdats av buxbomsplantor, vilket är mycket karakteristiskt för kyrkogården. De gravar som inte har häckomgärdningar har till stor del stenramar och en del har även smidesstaket. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad mur av kluven sten, en tallhäck avgränsar kyrkogården i öster. Runt kyrkogården finns en trädkrans bestående av lönn, ask och syren i väster, lönn/ hägg, oxel och syren i söder samt björkar i norr. SKÄL TILL LÄNSSTYRELSENS BESLUT Er ansökan om att få plantera gräs i kvarter C på Åseda kyrkogård har föregåtts av tidigare tillstånd gällande Åseda kyrkogård, vilken avsett tillgänglighetsskapande åtgärder på Åseda kyrkogård. I detta. sammanhang lät ni utreda möjlig urglesning och föryngring av buxbomen på Åseda kyrkogård, vilket bl a påvisade att det finns flera kvarter med buxbom av stort kulturhistoriskt värde. Dessa kvarter med äldre buxbom har bevarats, medan kvarter D, E och G planterades med ny buxbom under Ni har därefter även erhållit tillstånd till att byta växtart på Åseda kyrkogård inom kvarter C och H, från buxbom till ersättningsplantor. Detta beslut fattades mot bakgrund av att det finns en risk att buxbom drabbas av en sjukdom som blivit alltmer omfattande. Som skäl till er önskan att så gräs istället för att återplantera häckar har ni angivit att arbetet med att ersätta buxbomshäckarna har stannat upp på grund av svårigheter att finna ersättningsplantor. De gamla häckarna är redan upprivna varpå kvarteret är jordigt och oframkomligt och ni anger estetiska skäl till gräsplanteringen. Ni har dessutom angett ekonomiska skäl till att välja gräs framför häckar. Länsstyrelsen har tidigare beaktat både kravet om tillgänglighet och hållbart val av växtslag vid planerade arbeten för återplanteringarna på Åseda kyrkogård. Det har dock funnits brister i er planering av återplanteringen. Från kulturhistorisk synpunkt bedömer Länsstyrelsen att Åseda kyrkogård med dess buxbomshäckar är unik i Kronobergs län och att karaktären är viktig att bevara för att kyrkogårdens kulturhistoriska värde inte ska minska eller förvanskas. Mot denna bakgrund avslår Länsstyrelsen er ansökan om att få anlägga gräsmatta i kvarter C på Åseda kyrkogård. LAGSTIFTNING Av 4 kap kulturminneslagen framgår att "11 I värden av en begravningsplats skäll dess betydelse som en del av vår kulturmiljö beaktas. Begravningsplatserna skall vårdas och underhällas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanska".

9 12 Begravningsplatser enligt detta kapitel är sådana områden eller utrymmen som avses i 1 kap. 1 begravningslagen (1990:1144). Bestämmelserna om begravningsplatser omfattar också sådana byggnader på begravningsplatsen som inte är kyrkobyggnader samt fasta anordningar såsom murar och portaler. Lag (1990:1146). 13 Ifråga om en begravningsplats som anlagts före utgången av år 1939 krävs tillstånd av länsstyrelsen 1. för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra begravningsplatsen, 2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva eller väsentligt ändra befintlig byggnad eller fast anordning." HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Växjö inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet/ se bilaga formulär 1. Heidi Vassi Jessica Jönsson Bilagor: 1. Delgivningskvitto 2. Hur man överklagar/ formulär 1 Kopia för kännedom till: Riksantikvarieämbetet, Kulturmiljöavdelningen, Box 5405, Stockholm Växjö stift, Box 527, Växjö Miljö och byggnad, Uppvidinge kommun, Box 59, Åseda Kulturparken Småland, Box 102, Växjö Kulturmiljö/SUE