En expandering av rättighetstanken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En expandering av rättighetstanken"

Transkript

1 En expandering av rättighetstanken En jämförande uppsats om utvecklingen av människors respektive djurs rättigheter

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Syfte Bakgrund Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna Drivkrafterna bakom de mänskliga rättigheterna Barnkonventionen Drivkrafterna bakom barnkonventionen Analys Analys av mänskliga rättigheter och djurs rättigheter Analys av barnkonventionen och djurs rättigheter Slutord... 9

3 1. Sammanfattning Djurens Rätt arbetar för en FN-resolution för djurs rättigheter som skulle innebära slutet på synen av djur som människans ägodel och därmed skulle djuren få ett liv utan lidande och förtryck. Arbetet utförs med många samarbetspartners och på initiativ av den brittiska djurätts- och djurskyddsorganisationen Uncaged så trycktes en namninsamlig för djurs rättigheter. Det är dags att expandera rättighetstanken så att den även omfattar djur. I århundraden har den mänskliga arten genomlidit massmord, systematiska utrotningar, tortyr, mord, förtryck och slaveri. Men under tidens gång, och i synnerhet under 1900-talet, har stora framsteg gjorts för människan och hennes rättigheter som individ. Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna etablerade rättigheter som skulle gälla för alla människor, oberoende av vilken etnicitet, vilket land eller vilken religion de tillhörde. Deklarationen, och konventionerna som följde, förbjöd förtryck mot människor av olika etniska ursprung, särbehandlig, ojämställdhet och tortyr och framhävde också att vissa grupper behövde mer skydd av internationella lagar än andra, såsom kvinnor och barn. Barnkonventionen skapades för att man ansåg att barn var skyddslösa och när den skrevs 1989 gav den barn rätt till fullt och lika människovärde. Konventionen understödde också vikten av att barnens bästa måste komma i första hand i alla situationer där de är inblandade. Djur har fått stå ut med förtryck och exploatering från människans sida alltför länge. Att ge djur rättigheter är ett mål som är eftersträvansvärt och moraliskt riktigt på flera punkter. När man åberopar rättigheter för alla individer oavsett landstillhörighet eller etnicitet samtidigt som man förslavar miljarder individer, uppstår en dubbelmoral utan dess like. Vi har avsagt oss rätten till att exploatera andra på grund av etnicitet, men diskriminerar fortfarande de varelser som är av en annan art. Djur nekas sitt behov till sitt naturliga beteende genom att hållas instängda, de utnyttjas som ofrivillig arbetskraft och får knappt tid till att vila och de nekas sin rätt till liv genom att slaktas. Djur är en grupp individer som inte kan föra sin egen talan, vi har därför ett större ansvar att skydda dem, såsom vi skyddar barn. Djurens Rätt förespråkar inte att djur ska få politiska rättigheter som t.ex. religionsfrihet eller rätten till att gå i skolan, utan det handlar istället om rättigheter som är relevanta och viktiga för dem. Att djuren skulle få etablerade rättigheter internationellt skulle betyda att djur aldrig får bli utnyttjade av människor och att de ska få leva för sin egen skull. Rättigheter som befriar dem från förtryck och lidande och rättigheter som garanterar dem en viss levnadsstandard. 1 Djuren har inte valt sin existens och kan inte heller säga ifrån eller göra uppror mot sina förtryckare, därför måste vi människor göra det åt dem. 1 Djurens Rätt

4 I följande uppsats diskuteras de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i relation till djurs rättigheter närmare. I uppsatsen lyfts både grunderna bakom rättigheterna och arbetet för att utveckla dem. Detta kopplas sedan till vad som behövs göras för djurs rättigheter och varför. 1.1 Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att visa på parallellerna mellan mänskliga rättigheter och djurs rättigheter, samt mellan barnkonventionen och djurs rättigheter. De paralleller som studeras gäller både motiveringen bakom respektive rättigheter och arbetet för att uppnå dem. 2. Bakgrund Nedan följer en bakgrund om FN:s uppkomst, de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och drivkrafterna som skapade dem. 2.1 Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna skapades år 1948 baserat på efterskakningarna av andra världskriget. Förenta Nationerna (FN) startades upp och med hjälp av de mänskliga rättigheterna lovade det internationella samfundet att aldrig begå samma brott mot mänskligheten igen. 2 Deklarationen klargör i sin första paragraf om hur ringaktning och förakt gentemot de mänskliga rättigheterna ledde till barbariska gärningar som upprörde mänsklighetens samvete och därav var det av största vikt att man erkände och slog fast rättigheter som skulle gälla alla. 3 De mänskliga rättigheterna erkänner att det finns grundprinciper av odelbara rättigheter som gäller varje individ i alla jordens hörn och som utgör grunden för allt internationellt arbete gällande människors rättigheter. 4 De mänskliga rättigheterna har stor betydelse för viljan för att skapa fred, jämställdhet, frihet och rättvisa för alla världens medborgare. Deklarationen består av 30 artiklar som utvisar vad varje individ har rätt till, samt vad varje individ förtjänar att vara fri ifrån. 5 Några av artiklarna tar upp vikten av människans rätt till liv, frihet, vila, fritid, rimlig begränsning av arbetstid och befrielse från slaveri, tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning. 6 2 United Nations Office of the High Commissioner for Human Rights FN-förbundet 2012a 5 FN-förbundet 2012a 6 Office of the High Commissioner for Human Rights

5 2.2 Drivkrafterna bakom de mänskliga rättigheterna Idag kan de mänskliga rättigheterna ses som en självklarhet, men under tidens gång har den mänskliga rasen genomlidit ohyggligheter såsom kolonialism, rasism, könsförtryck och slaveri. Även idag kränks mänskliga rättigheter inom t.ex. krig, sexhandel, rasism och neo-kolonialism. Individens rättigheter får också många gånger stå tillbaka för konkurrerande föreställningar om hur ett samhälle ska fungera. I till exempel Kina är mänskliga rättigheter fortfarande kontroversiella. Där ses den hierarkiska ordningen inom familjen som den perfekta harmonin och borde därför appliceras på samhällets alla lager. 7 8 Men efter första världskriget började idéerna om en global organisation få fäste, även om implementeringen av den uteblev. Den amerikanske presidenten Woodrow Wilson (president ifrån 1913 till 1921), framtog idén om den internationella organisationen och det globala rättsnöret som senare skulle bli FN. Han ansåg att en global överenskommelse och globala lagar som fastslog vikten av bland annat fria hav, öppen diplomati, nedrustning och allmän frihandel var av yttersta vikt för att behålla freden i världen. Wilson blev nedröstad, och istället för en försoningsfred med Tyskland som han förespråkade, fick landet ett enormt skadestånd, en grogrund för hat och segregation, vilket senare ledde till att Adolf Hitler kom till makten. 9 Men efter det andra världskriget, som krävde mer liv än det första, kom Wilsons tankar upp på nytt. När de brott som begåtts mot mänskligheten uppdagades, blev många av världens medborgare övertygade om att individens rättigheter måste stå över regimens makt, och i detta syfte skapades FN och den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. 10 Idén om individens rättigheter över staten spreds på många olika sätt. Avkoloniseringen var avgörande. Hur kunde de västerländska länderna slåss för frihet, antinazism- och antifascism, och människors rätt till ett eget land i Europa, samtidigt som de höll hela länder och dess befolkningar i ett järngrepp i Afrika och Asien? Ekvationen gick knappast ihop, argumentet att civilisera världen höll inte längre, samt att befolkningen från de koloniserade länderna hade bidragit med segern i andra världskriget och kom nu hem med nya idéer om demokrati och jämställdhet. 11 Land efter land blev nu självständiga stater, dels på grund av ovanstående förklaring, men även för att de nya supermakterna, USA och Sovjetunionen hade en antikolonial inställning. 12 USA bidrog också till utvecklingen av de mänskliga rättigheterna hos sina svarta medborgare, och i förlängningen ledde det till att diskussionen även inkluderade kvinnor, homosexuella och funktionshindrade Gustavsson, Tallberg 2009 s Gustavsson, Tallberg 2009 s Gustavsson, Tallberg 2009 s Ibid. 11 Öberg Ibid. 13 Gustavsson, Tallberg 2009 s

6 2.3 Barnkonventionen För att förverkliga deklarationen om de mänskliga rättigheternas vision var nästa steg konventioner. En konvention är ett juridiskt dokument med regler som måste följas nationellt (om konventionen har ratificerats av landet i fråga) för att uppnå de krav som de mänskliga rättigheterna sätter. 14 Om ett land har skrivit på en konvention och inte följer dess regler kan landets regering ställas till svars, åtminstone moraliskt. 15 Det finns många olika konventioner, såsom konventionen mot diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och konventionen om avskaffandet av all rasdiskriminering. 16 I detta avsnitt beskrivs det hur barnkonventionen myntades och hur arbetet runtomkring den fortgick. Deklarationen om barns rättigheter (1959) skrevs med hänvisning till deklarationen om de mänskliga rättigheterna och menade att barnens bästa måste komma i första hand, såsom rätten till en grundläggande utbildning, näringsrik mat, hälsovård och rätten till lek. År 1978 tillsatte FN en arbetsgrupp bestående av regeringsrepresentanter, experter på mänskliga rättigheter, olika FN-organ och grupper från civilsamhället såsom NGO s som skulle bygga vidare på Polens första utkast av den blivande barnkonventionen. 17 Man menade att även om FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter redan existerade, så fanns det ett behov av att fokusera på vissa utsatta grupper i samhället, som till exempel barn och kvinnor. Barn skulle ses som en grupp individer med egna rättigheter och en konvention kunde hjälpa till att stärka deras ställning i samhället. Inte förrän 1989 resulterade arbetet i barnkonventionen. Konventionen ratificerades på två år av 193 länder, endast USA och Somalia återstår än idag. Ingen annan konvention har någonsin fått ett sådant genomslag som barnkonventionen. 18 Det internationella toppmötet om barns rättigheter hölls år 1990 (med FN:s barngrupp UNICEF som pådrivare) och bidrog till att många regeringar ratificerade konventionen, samt att en gemensam handlingsplan skrevs. Frivilligorganisationer propagerade för konventionen och det var dessa som först myntade begreppet barns rättigheter. 19 Konventionen sätter prägel på att det individuella barnet ska skyddas mot misshandel, försummelse och exploatering och att ett barn ska få tillgång till sin fulla utveckling genom socialt och kulturellt liv samt utbildning Mänskliga rättigheter Dunér 1995, s FN-förbundet 2012b 17 UNICEF 2012b 18 Ibid. 19 Dunér 1995 s UNICEF 2012a 4

7 2.4 Drivkrafterna bakom barnkonventionen Den stora uppslutningen kring barnkonventionen med en ratifikation gjord av 193 stater på två år, berodde bland annat på de rapporter som spreds världen över om barns situation. Enskilda organisationer och media uppmärksammade hur barn drabbades hårt av diskriminering, fattigdom och krig. 21 Men även om barns utsatthet var ett starkt argument för att agera, har barnfrågor i många länder ansetts som emotionella och opolitiska och arbetet bakom konventionen har varit lång och krävt stora insatser från UNICEF och frivilligorganisationer. 22 För nationella politiker fanns det ofta ingen tvekan inför att ratificera konventionen; ingen ville framstå som kallsinnig inför landets opinion när det gällde barns behov. Men intresset hos politiker fanns inte enbart för att behålla sitt mandat, många lokala politiker var genuint engagerade i barns rättigheter, både i sin bygd och i det globala samhället. 23 Barnets rättigheter har många gånger framstått som självklara eftersom barn har ett stort skyddsbehov, de kan heller inte föra sin egen talan. Man menade att samhället inte bara hade en möjlighet att bry sig, utan en skyldighet att svara på barnens behov. 24 Barnkonventionen består av 54 artiklar inklusive två tilläggsprotokoll. Artikel 2 anger att barn har fullt och lika människovärde, samt att den sagda jämställdheten också ska gälla mellan barn: alla barn har lika värde. 25 Detta omöjliggör åtskillnad mellan barn, oavsett vilket kön, egendom, språk, religion, funktionshinder eller etnicitet de har. Men ändå så överträds detta grovt i många situationer, som t.ex. att pojkar får utbildning i större utsträckning än flickor. 26 Artikel 3 i barnkonventionen gäller barnets bästa i varje situation som rör barn. Grunden för detta härleds ur att barn är sårbara och behöver särskilt stöd samt att barn har fullt människovärde. Barns intressen kan lätt bli åsidosatta i allehanda situationer och konventionen bidrar till att förhindra detta, dock ska inte barnets intresse vägra tyngre än alla andras, men lyhördhet för barnets behov måste återfinnas. 27 I flera länder har lagar omarbetats i barnkonventionens anda och barnombudsmän har blivit tillsatta. Frågan om barnets plats i samhället har tagits i aktning i politiska debatter, nya organisationer har bildats och biståndet har förändrats för att inte försumma barns behov. Ett dokument kan förändra människors utbredda attityder, konventioner bidrar till reformer genom att pressa världens nationer på att förbättra sitt arbete, samt att upplysa allmänheten om de rättigheter de besitter Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s. 60 5

8 3. Analys I denna sektion kommer de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen diskuteras, analyseras och jämföras med djurs rättigheter. 3.1 Analys av mänskliga rättigheter och djurs rättigheter Djurens Rätt anser att alla djur har rätt att leva utifrån sina egna intressen. Djur har ett rikt känsloliv och en egen upplevelseförmåga och det är moraliskt riktigt att ta hänsyn till detta i vårt samhälle. Djurens Rätt har ett långsiktigt mål att samhället inte ska förtrycka djur, och att djur ska ha rätt till ett liv fritt från förtryck, tvång och utnyttjande av människan, som har möjlighet att göra etiska och moraliska val. Djurs rättigheter liknar på många sätt mänskliga rättigheter då de talar om att individens rättigheter ska stå över massans, samt att individen ska vara fri från slaveri, tortyr och tvång och ha rätt till vila, frihet och rimlig begränsning av arbetstid. En mjölkko kan betraktas som en maratonlöpare i omsättning av energi, med enda skillnaden att kon förbrukar en löpares energi varje dag medan löparen själv bara springer ett fåtal gånger per år. 29 Individens rättigheter om att få vila och ha en rimligt begränsad arbetstid är här överträdd, och detta är inte enstaka övertramp. Djur i svensk livsmedelsindustrin, t.ex. grisar (99%) lever hela sina liv inomhus. 30 De står i trånga, kala boxar och deras liv slutar ofta med långa transportsträckor till slakthuset, och deras kroppar hamnar sedan på våra bord som mat. Minkar på pälsfarmer har ingen frihet och nekas sitt naturliga beteende, och djurförtrycket kan därför i många anseenden liknas vid slaveriet. Pelle Strindlund skriver i sin bok Jordens Herrar från 2011 om de många likheter som existerar mellan hanteringen av slavar och av djur, argumentationen som cirkulerar runt de båda ämnena samt PR-tricken som försvarar våldet. Man kan reflektera över om hur djurens situation i vårt samhälle faktiskt är ett modernt slaveri som följt med sedan jordbruksrevolutionen. Det finns en utbredd tanke om att djuren är till för människan, och att det inte finns något omoraliskt i att handla så som naturen är betingad. Detta argument användes också när man försvarade slaveriet; de vita hävdade att de hade rätt att härska över de svarta eftersom de ansåg sig intelligentare. Man hänvisade till darwinismen där de svaga måste underkasta sig de starka. 31 Samma tankesätt har använts på relationen mellan man och kvinna och mellan olika etniska grupper. Även om detta resonemang i nutid låter absurt, så anses det fortfarande enligt många adekvat i fråga om djur och människa. Men skillnaden i intelligensnivå inbillad eller verklig legitimerar inte förtryck. Det bör noteras att forskare har flera gånger bevisat att djurs upplevelse och tankeförmåga är starkare än vad vi förut har trott Strindlund 2011 s Djurens Rätt 2012a 31 Strindlund 2011 s Strindlund 2011 s

9 Den universella deklarationen om mänskliga rättigheter trycker på att varje individ har rätt att existera för sin egen skull och för att kunna få chansen att uppfylla sina egna intressen. Detta borde också gälla för djur. Författaren Alice Walker skriver att Världens djur existerar för sin egen skull. De skapades inte för människor, lika lite som svarta människor skapades för vita eller kvinnor för män. 33 Dubbelmoralen gällande att ha kolonier i andra länder och samtidigt slåss för rättvisa och antifascism kan jämföras med den dubbelmoral samhället har när det gäller djur. Att argumentera för individernas rättigheter; allas rätt till vila, till liv, till icke-diskriminering samtidigt som man förtrycker, dödar, misshandlar och förnedrar miljarder individer är ohållbart. Om människan ser sig själv som en moraliskt tänkande varelse borde hon ta djurens situation på allvar och förändra den. När en amerikansk slavkritiker försvarade sin påstådda fanatism emot slaveriet sa denne såhär: Min fanatism består i att jag står fast vid att det amerikanska folket avskaffar slaveriet, eller slutar prata om mänskliga rättigheter. 34 Enligt evolutionsteorin är alla varelser besläktade, människan är inte mindre djur är någon annan varelse på planeten. Hur kan vi då försvara att det är bara vi som borde skänkas rättigheter? 35 Djurens Rätt förespråkar inte att djur ska få gå i skolan eller ha rösträtt. Att djuren skulle få etablerade rättigheter internationellt skulle betyda att djur aldrig får bli utnyttjade av människor och att de ska få leva för sin egen skull. Djuren har inte valt sin existens och kan inte heller säga ifrån eller göra uppror mot sina förtryckare, därför måste vi människor göra det åt dem. 3.2 Analys av barnkonventionen och djurs rättigheter Barnkonventionen drevs på främst av frivilligorganisationer och FN:s barngrupp UNICEF, men hade också hjälp av media som spred informationen om det odrägliga liv en del barn levde. Djurens Rätt är en frivilligorganisation som kämpar både lokalt, nationellt och internationellt för djurens rättigheter. Organisationen jobbar med kampanjer och kunskapsspridning för att lyfta djurens situation, och använder sig också av media genom t.ex. insändare och debattartiklar för att nå ut till massan. Djurens Rätt samarbetar med djurrätt- och djurskyddsorganisationer i andra delar av världen, samt bedriver påverkansarbete gentemot EU. De mänskliga rättigheterna slår fast att varje individ har rättigheter som är starkare än statens, men ändå ansåg man att utsatta grupper i samhället behövde extra fokus. Barn var speciellt utsatta bedömde man, eftersom barn lätt far illa i situationer där deras behov överses, samt att de själva inte kan föra sin egen talan. Detta är något som direkt kan kopplas till djurens situation. Djur kan inte försvara sig själva, eller berätta hur de mår. Därför är de berättigade ett skydd från oss, människornas sida. Vi har makten, och då också ansvaret. 33 Strindlund 2011 s Strindlund 2011 s Strindlund 2011 s. 46 7

10 Mohandas Gandhi skriver i sin självbiografi Jag hävdar att ju mer hjälplös en varelse är, desto större rätt har den till beskydd av människor, från andra människors grymhet. 36 Enligt barnkonventionen har mänskligheten en skyldighet att svara på barnens behov, detta borde också gälla för djur. Enligt Deklarationen om barns rättigheter (1959) har barn rätt till näringsrik mat, lek och hälsovård, och bör skyddas från misshandel, exploatering och försummelse. Djur borde också ha dessa rättigheter för att få chansen att leva ett lyckligt liv. Även om djur inom päls- och livsmedelsindustrin får hälsovård av veterinärer, är detta ofta för att öka prduktionshastigheten, inte för att djuret i fråga ska må bra. 37 Lek och fritid för barn omnämns i barnkonventionen, och det kan för djur jämföras med att få möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende. Det kan vara behov som att få sträcka på sina vingar, söka föda och få socialisera med andra djur. Idag är detta inte något som djur i fångenskap åtnjuter. 38 Det betraktas som oekonomiskt att låta de vila, ha rymliga utrymmen eller låg produktionsnivå, därför är de flesta djuren inom livsmedelsindustrin i Sverige idag instängda och försummade hela sina liv. Men alla som har levt nära ett djur, t.ex. en hund eller en katt, vet att djuret har en personlighet, en vilja och intressen. Alla djur borde ha rätt att utföra sina behov. Exploatering och misshandel är enligt barnkonventionen förbjudet. Enligt Nationalencyklopedin står exploatering för nyttiggörande, (hänsynslöst) utnyttjande. utsugning, mänsklig exploatering, föreligger då någon tvingas arbeta utan ersättning för någon annan. 39 Exploatering är en del av djurindustrin och kan inte försvinna om inte industrin avvecklas. Misshandel mot djur sker alltför ofta, det kan vara under tränings- och uppfostringstiden för elefanter som ska jobba på cirkusar, innan, under och efter transporter av djur till slakthus och inom fiske. Även fångenskap, tristess och djurförsök är i många fall en form av ständigt pågående misshandel. Barnfrågor har ofta setts, och ses än idag som sentimentala och opolitiska, och detta förminskar de människor som jobbar inom ämnet. 40 Samma sak gäller för djurrättsaktivister. Att ömma för djur kan ses som naivt och verklighetsfrånvänt, att kräva rättigheter för djur är i allmän mening utopiskt, orealistiskt och direkt oekonomiskt. I boken Jordens Herrar skriver Strindlund att när omvärlden förlöjligar empatin som väcks när man ser en individ lida så kan man låta våldet fortgå. 41 Han ger exempel på att forskare måste indoktrineras och lära sig att inte känna empati när de t.ex. ska avliva försökshundar eller utföra plågsamma experiment på apor. Det kallas omanligt och oförnuftigt att känna med djuren, och detta reducerar med avsikt slagkraften som djurrättsaktivister har Strindlund 2011, s Strindlund 2011, s Djurens Rätt Nationalencyklopedin Dunér 1995 s Strindlund 2011 s Strindlund 2011 s

11 Artikel 2 i barnkonventionen syftar till att omöjliggöra diskriminering barn emellan. Man menar att oavsett vilket kön, religion eller etnicitet barnet har så är alla barn lika mycket värda och borde behandlas därefter. 43 I vårt samhälle gör vi stora skillnader på djur och djur. Många människor äter kor, grisar och fiskar, men skulle aldrig kunna tänka sig att äta en hund, katt eller en panda. Detta är kulturellt, nationellt och socialt betingat och har att göra med traditioner och vilka djur man anser är söta. Att döma ett djur utifrån dess utseende är enfaldigt, skulle samma princip kunna appliceras på människor? Under slaveriet ansåg många vita att svarta människor var fula och därför också dumma, man trodde inte att de kände smärta eller förstod saker som de vita gjorde, därmed kunde de undermineras. Detta är förstås absurt, men borde vi då inte sluta med vår dubbelmoral och börja ömma och skydda alla djur och inte bara de vi anser som vackra? Djur har tankar och känslor oberoende av hur deras utsida är beskaffad. Artikel 3 trycker ännu en gång på att barn är särskilt skyddslösa och behöver bli omhändertagna på bästa sätt, detta är en skyldighet från mänsklighetens sida. Artikel 3 menar att barn har fullt människovärde, detta betyder inte att de har högre status än andra aktörer i samhället, men att deras rättigheter måste bli ihågkomna i varje situation som rör dem. 44 Djur blir lätt utsatta när ekonomi och produktion är aktuellt, men djurs rättigheter måste beaktas. Att djur upphöjs och ges rättigheter betyder inte att människans status sänks. 4. Slutord När brotten mot mänskligheten uppdagades i media efter andra världskriget blev det ett ramaskri. Än idag krymper vi ihop inför tanken av det ofattbara systematiska massmord som ägde rum i Nazityskland, än idag står vi slagna i oförstånd över hur hela länder kunde luras av propagandan om att en folkgrupp skulle vara mindre värda. Men i och med att allmänheten får kännedom om vad som händer och har hänt så reagerar vi. Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna och också barnkonventionen hade aldrig uppstått om media inte hade spritt sina rapporter runt om i världen. Djurens situation måste lyftas gång på gång, det är då man uppnår förändring. Men när djurs rättigheter förlöjligas och betraktas som något utopiskt är det svårt att kämpa för de svaga i samhället. En lärdom av arbetet bakom barnkonventionen är att även om arbetet för de skyddslösa ständigt kvävs så finns det hopp. Genom att oupphörligt påminna allmänheten om de fasor som existerar bakom djurfabrikernas stängda dörrar, att uppmuntra handlingar som förbättrar och fortsätta arbetet för djurs frihet kommer förändringarna infinna sig. Det gäller att komma ihåg att djurförtryck inte handlar om enstaka fall, det handlar inte om bra eller dålig djurhållning. Det handlar om ett system som förslavar djur mot deras vilja. På grund av vår normalisering av våldet så fortgår det, utan att väcka uppseende. Vi kan försöka försvara det med att 43 Dunér 1995 s Dunér 1995 s. 62 9

12 säga att det finns djur som har det bra i sina burar, men en slav är alltid en slav, oavsett om han får fem eller tio piskrapp om dagen. Djuren får inte leva sina liv, de blir exploaterade för vår skull, för våra smaklökar, för vårt mode, för vår profit. Djur förtjänar rättigheter som ger de rätt till ett liv fritt från försummelse och exploatering, de borde få vara trygga och lyckliga. Liksom barn kan djur inte föra sin egen talan, de kan inte göra uppror mot sina förtryckare, därför har de ett stort skyddsbehov av oss människor. Vi har en förmåga att göra etiska och moraliska val, är det då inte dags att utnyttja vår sagda moral och ge planetens alla individer rättigheter? Det onödiga lidandet bakom djurförtrycket är enormt, och vi som människor avvisar onödigt lidande i moralens namn, därför bör vi också avvisa djurförtrycket. Tillsammans med förändring för djuren kommer också förändring för människorna. När man normaliserar känslomässig avtrubbning inför djurs lidande normaliserar man också våldet på människor. Människans värdighet står på spel, ska vi stanna av i vår moraliska utveckling och tillåta att djur exploateras för vår egen vinning skull, eller ska vi ta avstamp och skapa en värld fri från djurförtryck? Det är ett nytt, naturligt steg för den mänskliga rasen, djurens rättigheter kräver bättre villkor för djuren, inte sämre för människan. Filosofen Jeremy Bentham skrev: Den tid ska komma när medkänslan utbreder sitt täcke över allt som andas. Vi har börjat med att ta oss an slavars villkor, vi ska avsluta genom att mildra alla djurens. 45 Att vara en ansvarig konsument, att arbeta för politiska reformer, lokala och globala, att delta i kollektivt förändringsarbete, att kämpa för djurens rättigheter är något vi alla måste ta del av. Samhället fritt från djurförtryck är under uppbyggnad, och likadant som vi har avskaffat slaveriet, likadant som vi har gjort oss av med diskriminering på grund av kön, etnicitet, ålder och religion, så ska vi bli fria från djurförtrycket. Med hjälp av samarbete mellan individer, mellan kommuner och mellan nationer så kan vi ge djur de rättigheter de förtjänar. Det är tid för människan att expandera rättighetstanken. 45 Strindlund, 2011 s

13 Referenser Litteratur Dunér, Bertil. (1995). FN och de mänskliga rättigheterna. Industrilitteratur. Gustavsson, Jakob, Tallberg, Jonas. (2009). Studentlitteratur. Strindlund, Pelle. (2011). Jordens Herrar. Karneval förlag. Internetbaserad information Djurens Rätt. (2010). Naturligt beteende verkligheten kolliderar med djurens behov. ( ). Djurens Rätt. (2012a). Grisar. ( ). Djurens Rätt. (2012b). Teorier inom etiken. ( ). FN-förbundet. (2012a). De mänskliga rättigheternas historia. ( ). FN-förbundet. (2012b). Kärnkonventionerna ). Mänskliga rättigheter. (2012) På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter. ( ( ). Nationalencyklopedin (2012). Exploatering. ( ). Office of the High Commissioner for Human Rights. (2012). Universal Declaration Languages. 13

14 ( ). UNICEF (2012a) Barnkonventionen. ( ). UNICEF. (2012b). Barnkonventionen Historia. ( ). United Nations. (2012). The Universal declaration of Human Rights History. ( ). Övrigt Öberg, Joakim. (2011). Avkoloniseringen och dess drivkrafter. Föreläsning på Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping inom kursen Globala studier. (n.a). 13

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 2 PROVLEKTION Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion om djurrätt och vegetarianism Den här provlektionen består av fem sidor ur kapitlet om upplysningstiden,

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Kronologi Kambodja tidslinje med bilder

Kronologi Kambodja tidslinje med bilder Kronologi tidslinje med bilder Utgå från denna tidslinje över ett antal centrala händelser och personer i den kambodjanska 1900-talshistorien. Placera ut rätt bild vid rätt årtal och redovisa för klassen/gruppen:

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER!

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Jag har rättigheter Mänskliga rättigheter är baserade på mänskliga behov. Barnets rättigheter är baserade på barnets behov. I den här övningen

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer