En expandering av rättighetstanken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En expandering av rättighetstanken"

Transkript

1 En expandering av rättighetstanken En jämförande uppsats om utvecklingen av människors respektive djurs rättigheter

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Syfte Bakgrund Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna Drivkrafterna bakom de mänskliga rättigheterna Barnkonventionen Drivkrafterna bakom barnkonventionen Analys Analys av mänskliga rättigheter och djurs rättigheter Analys av barnkonventionen och djurs rättigheter Slutord... 9

3 1. Sammanfattning Djurens Rätt arbetar för en FN-resolution för djurs rättigheter som skulle innebära slutet på synen av djur som människans ägodel och därmed skulle djuren få ett liv utan lidande och förtryck. Arbetet utförs med många samarbetspartners och på initiativ av den brittiska djurätts- och djurskyddsorganisationen Uncaged så trycktes en namninsamlig för djurs rättigheter. Det är dags att expandera rättighetstanken så att den även omfattar djur. I århundraden har den mänskliga arten genomlidit massmord, systematiska utrotningar, tortyr, mord, förtryck och slaveri. Men under tidens gång, och i synnerhet under 1900-talet, har stora framsteg gjorts för människan och hennes rättigheter som individ. Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna etablerade rättigheter som skulle gälla för alla människor, oberoende av vilken etnicitet, vilket land eller vilken religion de tillhörde. Deklarationen, och konventionerna som följde, förbjöd förtryck mot människor av olika etniska ursprung, särbehandlig, ojämställdhet och tortyr och framhävde också att vissa grupper behövde mer skydd av internationella lagar än andra, såsom kvinnor och barn. Barnkonventionen skapades för att man ansåg att barn var skyddslösa och när den skrevs 1989 gav den barn rätt till fullt och lika människovärde. Konventionen understödde också vikten av att barnens bästa måste komma i första hand i alla situationer där de är inblandade. Djur har fått stå ut med förtryck och exploatering från människans sida alltför länge. Att ge djur rättigheter är ett mål som är eftersträvansvärt och moraliskt riktigt på flera punkter. När man åberopar rättigheter för alla individer oavsett landstillhörighet eller etnicitet samtidigt som man förslavar miljarder individer, uppstår en dubbelmoral utan dess like. Vi har avsagt oss rätten till att exploatera andra på grund av etnicitet, men diskriminerar fortfarande de varelser som är av en annan art. Djur nekas sitt behov till sitt naturliga beteende genom att hållas instängda, de utnyttjas som ofrivillig arbetskraft och får knappt tid till att vila och de nekas sin rätt till liv genom att slaktas. Djur är en grupp individer som inte kan föra sin egen talan, vi har därför ett större ansvar att skydda dem, såsom vi skyddar barn. Djurens Rätt förespråkar inte att djur ska få politiska rättigheter som t.ex. religionsfrihet eller rätten till att gå i skolan, utan det handlar istället om rättigheter som är relevanta och viktiga för dem. Att djuren skulle få etablerade rättigheter internationellt skulle betyda att djur aldrig får bli utnyttjade av människor och att de ska få leva för sin egen skull. Rättigheter som befriar dem från förtryck och lidande och rättigheter som garanterar dem en viss levnadsstandard. 1 Djuren har inte valt sin existens och kan inte heller säga ifrån eller göra uppror mot sina förtryckare, därför måste vi människor göra det åt dem. 1 Djurens Rätt

4 I följande uppsats diskuteras de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i relation till djurs rättigheter närmare. I uppsatsen lyfts både grunderna bakom rättigheterna och arbetet för att utveckla dem. Detta kopplas sedan till vad som behövs göras för djurs rättigheter och varför. 1.1 Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att visa på parallellerna mellan mänskliga rättigheter och djurs rättigheter, samt mellan barnkonventionen och djurs rättigheter. De paralleller som studeras gäller både motiveringen bakom respektive rättigheter och arbetet för att uppnå dem. 2. Bakgrund Nedan följer en bakgrund om FN:s uppkomst, de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och drivkrafterna som skapade dem. 2.1 Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna skapades år 1948 baserat på efterskakningarna av andra världskriget. Förenta Nationerna (FN) startades upp och med hjälp av de mänskliga rättigheterna lovade det internationella samfundet att aldrig begå samma brott mot mänskligheten igen. 2 Deklarationen klargör i sin första paragraf om hur ringaktning och förakt gentemot de mänskliga rättigheterna ledde till barbariska gärningar som upprörde mänsklighetens samvete och därav var det av största vikt att man erkände och slog fast rättigheter som skulle gälla alla. 3 De mänskliga rättigheterna erkänner att det finns grundprinciper av odelbara rättigheter som gäller varje individ i alla jordens hörn och som utgör grunden för allt internationellt arbete gällande människors rättigheter. 4 De mänskliga rättigheterna har stor betydelse för viljan för att skapa fred, jämställdhet, frihet och rättvisa för alla världens medborgare. Deklarationen består av 30 artiklar som utvisar vad varje individ har rätt till, samt vad varje individ förtjänar att vara fri ifrån. 5 Några av artiklarna tar upp vikten av människans rätt till liv, frihet, vila, fritid, rimlig begränsning av arbetstid och befrielse från slaveri, tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning. 6 2 United Nations Office of the High Commissioner for Human Rights FN-förbundet 2012a 5 FN-förbundet 2012a 6 Office of the High Commissioner for Human Rights

5 2.2 Drivkrafterna bakom de mänskliga rättigheterna Idag kan de mänskliga rättigheterna ses som en självklarhet, men under tidens gång har den mänskliga rasen genomlidit ohyggligheter såsom kolonialism, rasism, könsförtryck och slaveri. Även idag kränks mänskliga rättigheter inom t.ex. krig, sexhandel, rasism och neo-kolonialism. Individens rättigheter får också många gånger stå tillbaka för konkurrerande föreställningar om hur ett samhälle ska fungera. I till exempel Kina är mänskliga rättigheter fortfarande kontroversiella. Där ses den hierarkiska ordningen inom familjen som den perfekta harmonin och borde därför appliceras på samhällets alla lager. 7 8 Men efter första världskriget började idéerna om en global organisation få fäste, även om implementeringen av den uteblev. Den amerikanske presidenten Woodrow Wilson (president ifrån 1913 till 1921), framtog idén om den internationella organisationen och det globala rättsnöret som senare skulle bli FN. Han ansåg att en global överenskommelse och globala lagar som fastslog vikten av bland annat fria hav, öppen diplomati, nedrustning och allmän frihandel var av yttersta vikt för att behålla freden i världen. Wilson blev nedröstad, och istället för en försoningsfred med Tyskland som han förespråkade, fick landet ett enormt skadestånd, en grogrund för hat och segregation, vilket senare ledde till att Adolf Hitler kom till makten. 9 Men efter det andra världskriget, som krävde mer liv än det första, kom Wilsons tankar upp på nytt. När de brott som begåtts mot mänskligheten uppdagades, blev många av världens medborgare övertygade om att individens rättigheter måste stå över regimens makt, och i detta syfte skapades FN och den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. 10 Idén om individens rättigheter över staten spreds på många olika sätt. Avkoloniseringen var avgörande. Hur kunde de västerländska länderna slåss för frihet, antinazism- och antifascism, och människors rätt till ett eget land i Europa, samtidigt som de höll hela länder och dess befolkningar i ett järngrepp i Afrika och Asien? Ekvationen gick knappast ihop, argumentet att civilisera världen höll inte längre, samt att befolkningen från de koloniserade länderna hade bidragit med segern i andra världskriget och kom nu hem med nya idéer om demokrati och jämställdhet. 11 Land efter land blev nu självständiga stater, dels på grund av ovanstående förklaring, men även för att de nya supermakterna, USA och Sovjetunionen hade en antikolonial inställning. 12 USA bidrog också till utvecklingen av de mänskliga rättigheterna hos sina svarta medborgare, och i förlängningen ledde det till att diskussionen även inkluderade kvinnor, homosexuella och funktionshindrade Gustavsson, Tallberg 2009 s Gustavsson, Tallberg 2009 s Gustavsson, Tallberg 2009 s Ibid. 11 Öberg Ibid. 13 Gustavsson, Tallberg 2009 s

6 2.3 Barnkonventionen För att förverkliga deklarationen om de mänskliga rättigheternas vision var nästa steg konventioner. En konvention är ett juridiskt dokument med regler som måste följas nationellt (om konventionen har ratificerats av landet i fråga) för att uppnå de krav som de mänskliga rättigheterna sätter. 14 Om ett land har skrivit på en konvention och inte följer dess regler kan landets regering ställas till svars, åtminstone moraliskt. 15 Det finns många olika konventioner, såsom konventionen mot diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och konventionen om avskaffandet av all rasdiskriminering. 16 I detta avsnitt beskrivs det hur barnkonventionen myntades och hur arbetet runtomkring den fortgick. Deklarationen om barns rättigheter (1959) skrevs med hänvisning till deklarationen om de mänskliga rättigheterna och menade att barnens bästa måste komma i första hand, såsom rätten till en grundläggande utbildning, näringsrik mat, hälsovård och rätten till lek. År 1978 tillsatte FN en arbetsgrupp bestående av regeringsrepresentanter, experter på mänskliga rättigheter, olika FN-organ och grupper från civilsamhället såsom NGO s som skulle bygga vidare på Polens första utkast av den blivande barnkonventionen. 17 Man menade att även om FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter redan existerade, så fanns det ett behov av att fokusera på vissa utsatta grupper i samhället, som till exempel barn och kvinnor. Barn skulle ses som en grupp individer med egna rättigheter och en konvention kunde hjälpa till att stärka deras ställning i samhället. Inte förrän 1989 resulterade arbetet i barnkonventionen. Konventionen ratificerades på två år av 193 länder, endast USA och Somalia återstår än idag. Ingen annan konvention har någonsin fått ett sådant genomslag som barnkonventionen. 18 Det internationella toppmötet om barns rättigheter hölls år 1990 (med FN:s barngrupp UNICEF som pådrivare) och bidrog till att många regeringar ratificerade konventionen, samt att en gemensam handlingsplan skrevs. Frivilligorganisationer propagerade för konventionen och det var dessa som först myntade begreppet barns rättigheter. 19 Konventionen sätter prägel på att det individuella barnet ska skyddas mot misshandel, försummelse och exploatering och att ett barn ska få tillgång till sin fulla utveckling genom socialt och kulturellt liv samt utbildning Mänskliga rättigheter Dunér 1995, s FN-förbundet 2012b 17 UNICEF 2012b 18 Ibid. 19 Dunér 1995 s UNICEF 2012a 4

7 2.4 Drivkrafterna bakom barnkonventionen Den stora uppslutningen kring barnkonventionen med en ratifikation gjord av 193 stater på två år, berodde bland annat på de rapporter som spreds världen över om barns situation. Enskilda organisationer och media uppmärksammade hur barn drabbades hårt av diskriminering, fattigdom och krig. 21 Men även om barns utsatthet var ett starkt argument för att agera, har barnfrågor i många länder ansetts som emotionella och opolitiska och arbetet bakom konventionen har varit lång och krävt stora insatser från UNICEF och frivilligorganisationer. 22 För nationella politiker fanns det ofta ingen tvekan inför att ratificera konventionen; ingen ville framstå som kallsinnig inför landets opinion när det gällde barns behov. Men intresset hos politiker fanns inte enbart för att behålla sitt mandat, många lokala politiker var genuint engagerade i barns rättigheter, både i sin bygd och i det globala samhället. 23 Barnets rättigheter har många gånger framstått som självklara eftersom barn har ett stort skyddsbehov, de kan heller inte föra sin egen talan. Man menade att samhället inte bara hade en möjlighet att bry sig, utan en skyldighet att svara på barnens behov. 24 Barnkonventionen består av 54 artiklar inklusive två tilläggsprotokoll. Artikel 2 anger att barn har fullt och lika människovärde, samt att den sagda jämställdheten också ska gälla mellan barn: alla barn har lika värde. 25 Detta omöjliggör åtskillnad mellan barn, oavsett vilket kön, egendom, språk, religion, funktionshinder eller etnicitet de har. Men ändå så överträds detta grovt i många situationer, som t.ex. att pojkar får utbildning i större utsträckning än flickor. 26 Artikel 3 i barnkonventionen gäller barnets bästa i varje situation som rör barn. Grunden för detta härleds ur att barn är sårbara och behöver särskilt stöd samt att barn har fullt människovärde. Barns intressen kan lätt bli åsidosatta i allehanda situationer och konventionen bidrar till att förhindra detta, dock ska inte barnets intresse vägra tyngre än alla andras, men lyhördhet för barnets behov måste återfinnas. 27 I flera länder har lagar omarbetats i barnkonventionens anda och barnombudsmän har blivit tillsatta. Frågan om barnets plats i samhället har tagits i aktning i politiska debatter, nya organisationer har bildats och biståndet har förändrats för att inte försumma barns behov. Ett dokument kan förändra människors utbredda attityder, konventioner bidrar till reformer genom att pressa världens nationer på att förbättra sitt arbete, samt att upplysa allmänheten om de rättigheter de besitter Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s Dunér 1995 s. 60 5

8 3. Analys I denna sektion kommer de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen diskuteras, analyseras och jämföras med djurs rättigheter. 3.1 Analys av mänskliga rättigheter och djurs rättigheter Djurens Rätt anser att alla djur har rätt att leva utifrån sina egna intressen. Djur har ett rikt känsloliv och en egen upplevelseförmåga och det är moraliskt riktigt att ta hänsyn till detta i vårt samhälle. Djurens Rätt har ett långsiktigt mål att samhället inte ska förtrycka djur, och att djur ska ha rätt till ett liv fritt från förtryck, tvång och utnyttjande av människan, som har möjlighet att göra etiska och moraliska val. Djurs rättigheter liknar på många sätt mänskliga rättigheter då de talar om att individens rättigheter ska stå över massans, samt att individen ska vara fri från slaveri, tortyr och tvång och ha rätt till vila, frihet och rimlig begränsning av arbetstid. En mjölkko kan betraktas som en maratonlöpare i omsättning av energi, med enda skillnaden att kon förbrukar en löpares energi varje dag medan löparen själv bara springer ett fåtal gånger per år. 29 Individens rättigheter om att få vila och ha en rimligt begränsad arbetstid är här överträdd, och detta är inte enstaka övertramp. Djur i svensk livsmedelsindustrin, t.ex. grisar (99%) lever hela sina liv inomhus. 30 De står i trånga, kala boxar och deras liv slutar ofta med långa transportsträckor till slakthuset, och deras kroppar hamnar sedan på våra bord som mat. Minkar på pälsfarmer har ingen frihet och nekas sitt naturliga beteende, och djurförtrycket kan därför i många anseenden liknas vid slaveriet. Pelle Strindlund skriver i sin bok Jordens Herrar från 2011 om de många likheter som existerar mellan hanteringen av slavar och av djur, argumentationen som cirkulerar runt de båda ämnena samt PR-tricken som försvarar våldet. Man kan reflektera över om hur djurens situation i vårt samhälle faktiskt är ett modernt slaveri som följt med sedan jordbruksrevolutionen. Det finns en utbredd tanke om att djuren är till för människan, och att det inte finns något omoraliskt i att handla så som naturen är betingad. Detta argument användes också när man försvarade slaveriet; de vita hävdade att de hade rätt att härska över de svarta eftersom de ansåg sig intelligentare. Man hänvisade till darwinismen där de svaga måste underkasta sig de starka. 31 Samma tankesätt har använts på relationen mellan man och kvinna och mellan olika etniska grupper. Även om detta resonemang i nutid låter absurt, så anses det fortfarande enligt många adekvat i fråga om djur och människa. Men skillnaden i intelligensnivå inbillad eller verklig legitimerar inte förtryck. Det bör noteras att forskare har flera gånger bevisat att djurs upplevelse och tankeförmåga är starkare än vad vi förut har trott Strindlund 2011 s Djurens Rätt 2012a 31 Strindlund 2011 s Strindlund 2011 s

9 Den universella deklarationen om mänskliga rättigheter trycker på att varje individ har rätt att existera för sin egen skull och för att kunna få chansen att uppfylla sina egna intressen. Detta borde också gälla för djur. Författaren Alice Walker skriver att Världens djur existerar för sin egen skull. De skapades inte för människor, lika lite som svarta människor skapades för vita eller kvinnor för män. 33 Dubbelmoralen gällande att ha kolonier i andra länder och samtidigt slåss för rättvisa och antifascism kan jämföras med den dubbelmoral samhället har när det gäller djur. Att argumentera för individernas rättigheter; allas rätt till vila, till liv, till icke-diskriminering samtidigt som man förtrycker, dödar, misshandlar och förnedrar miljarder individer är ohållbart. Om människan ser sig själv som en moraliskt tänkande varelse borde hon ta djurens situation på allvar och förändra den. När en amerikansk slavkritiker försvarade sin påstådda fanatism emot slaveriet sa denne såhär: Min fanatism består i att jag står fast vid att det amerikanska folket avskaffar slaveriet, eller slutar prata om mänskliga rättigheter. 34 Enligt evolutionsteorin är alla varelser besläktade, människan är inte mindre djur är någon annan varelse på planeten. Hur kan vi då försvara att det är bara vi som borde skänkas rättigheter? 35 Djurens Rätt förespråkar inte att djur ska få gå i skolan eller ha rösträtt. Att djuren skulle få etablerade rättigheter internationellt skulle betyda att djur aldrig får bli utnyttjade av människor och att de ska få leva för sin egen skull. Djuren har inte valt sin existens och kan inte heller säga ifrån eller göra uppror mot sina förtryckare, därför måste vi människor göra det åt dem. 3.2 Analys av barnkonventionen och djurs rättigheter Barnkonventionen drevs på främst av frivilligorganisationer och FN:s barngrupp UNICEF, men hade också hjälp av media som spred informationen om det odrägliga liv en del barn levde. Djurens Rätt är en frivilligorganisation som kämpar både lokalt, nationellt och internationellt för djurens rättigheter. Organisationen jobbar med kampanjer och kunskapsspridning för att lyfta djurens situation, och använder sig också av media genom t.ex. insändare och debattartiklar för att nå ut till massan. Djurens Rätt samarbetar med djurrätt- och djurskyddsorganisationer i andra delar av världen, samt bedriver påverkansarbete gentemot EU. De mänskliga rättigheterna slår fast att varje individ har rättigheter som är starkare än statens, men ändå ansåg man att utsatta grupper i samhället behövde extra fokus. Barn var speciellt utsatta bedömde man, eftersom barn lätt far illa i situationer där deras behov överses, samt att de själva inte kan föra sin egen talan. Detta är något som direkt kan kopplas till djurens situation. Djur kan inte försvara sig själva, eller berätta hur de mår. Därför är de berättigade ett skydd från oss, människornas sida. Vi har makten, och då också ansvaret. 33 Strindlund 2011 s Strindlund 2011 s Strindlund 2011 s. 46 7

10 Mohandas Gandhi skriver i sin självbiografi Jag hävdar att ju mer hjälplös en varelse är, desto större rätt har den till beskydd av människor, från andra människors grymhet. 36 Enligt barnkonventionen har mänskligheten en skyldighet att svara på barnens behov, detta borde också gälla för djur. Enligt Deklarationen om barns rättigheter (1959) har barn rätt till näringsrik mat, lek och hälsovård, och bör skyddas från misshandel, exploatering och försummelse. Djur borde också ha dessa rättigheter för att få chansen att leva ett lyckligt liv. Även om djur inom päls- och livsmedelsindustrin får hälsovård av veterinärer, är detta ofta för att öka prduktionshastigheten, inte för att djuret i fråga ska må bra. 37 Lek och fritid för barn omnämns i barnkonventionen, och det kan för djur jämföras med att få möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende. Det kan vara behov som att få sträcka på sina vingar, söka föda och få socialisera med andra djur. Idag är detta inte något som djur i fångenskap åtnjuter. 38 Det betraktas som oekonomiskt att låta de vila, ha rymliga utrymmen eller låg produktionsnivå, därför är de flesta djuren inom livsmedelsindustrin i Sverige idag instängda och försummade hela sina liv. Men alla som har levt nära ett djur, t.ex. en hund eller en katt, vet att djuret har en personlighet, en vilja och intressen. Alla djur borde ha rätt att utföra sina behov. Exploatering och misshandel är enligt barnkonventionen förbjudet. Enligt Nationalencyklopedin står exploatering för nyttiggörande, (hänsynslöst) utnyttjande. utsugning, mänsklig exploatering, föreligger då någon tvingas arbeta utan ersättning för någon annan. 39 Exploatering är en del av djurindustrin och kan inte försvinna om inte industrin avvecklas. Misshandel mot djur sker alltför ofta, det kan vara under tränings- och uppfostringstiden för elefanter som ska jobba på cirkusar, innan, under och efter transporter av djur till slakthus och inom fiske. Även fångenskap, tristess och djurförsök är i många fall en form av ständigt pågående misshandel. Barnfrågor har ofta setts, och ses än idag som sentimentala och opolitiska, och detta förminskar de människor som jobbar inom ämnet. 40 Samma sak gäller för djurrättsaktivister. Att ömma för djur kan ses som naivt och verklighetsfrånvänt, att kräva rättigheter för djur är i allmän mening utopiskt, orealistiskt och direkt oekonomiskt. I boken Jordens Herrar skriver Strindlund att när omvärlden förlöjligar empatin som väcks när man ser en individ lida så kan man låta våldet fortgå. 41 Han ger exempel på att forskare måste indoktrineras och lära sig att inte känna empati när de t.ex. ska avliva försökshundar eller utföra plågsamma experiment på apor. Det kallas omanligt och oförnuftigt att känna med djuren, och detta reducerar med avsikt slagkraften som djurrättsaktivister har Strindlund 2011, s Strindlund 2011, s Djurens Rätt Nationalencyklopedin Dunér 1995 s Strindlund 2011 s Strindlund 2011 s

11 Artikel 2 i barnkonventionen syftar till att omöjliggöra diskriminering barn emellan. Man menar att oavsett vilket kön, religion eller etnicitet barnet har så är alla barn lika mycket värda och borde behandlas därefter. 43 I vårt samhälle gör vi stora skillnader på djur och djur. Många människor äter kor, grisar och fiskar, men skulle aldrig kunna tänka sig att äta en hund, katt eller en panda. Detta är kulturellt, nationellt och socialt betingat och har att göra med traditioner och vilka djur man anser är söta. Att döma ett djur utifrån dess utseende är enfaldigt, skulle samma princip kunna appliceras på människor? Under slaveriet ansåg många vita att svarta människor var fula och därför också dumma, man trodde inte att de kände smärta eller förstod saker som de vita gjorde, därmed kunde de undermineras. Detta är förstås absurt, men borde vi då inte sluta med vår dubbelmoral och börja ömma och skydda alla djur och inte bara de vi anser som vackra? Djur har tankar och känslor oberoende av hur deras utsida är beskaffad. Artikel 3 trycker ännu en gång på att barn är särskilt skyddslösa och behöver bli omhändertagna på bästa sätt, detta är en skyldighet från mänsklighetens sida. Artikel 3 menar att barn har fullt människovärde, detta betyder inte att de har högre status än andra aktörer i samhället, men att deras rättigheter måste bli ihågkomna i varje situation som rör dem. 44 Djur blir lätt utsatta när ekonomi och produktion är aktuellt, men djurs rättigheter måste beaktas. Att djur upphöjs och ges rättigheter betyder inte att människans status sänks. 4. Slutord När brotten mot mänskligheten uppdagades i media efter andra världskriget blev det ett ramaskri. Än idag krymper vi ihop inför tanken av det ofattbara systematiska massmord som ägde rum i Nazityskland, än idag står vi slagna i oförstånd över hur hela länder kunde luras av propagandan om att en folkgrupp skulle vara mindre värda. Men i och med att allmänheten får kännedom om vad som händer och har hänt så reagerar vi. Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna och också barnkonventionen hade aldrig uppstått om media inte hade spritt sina rapporter runt om i världen. Djurens situation måste lyftas gång på gång, det är då man uppnår förändring. Men när djurs rättigheter förlöjligas och betraktas som något utopiskt är det svårt att kämpa för de svaga i samhället. En lärdom av arbetet bakom barnkonventionen är att även om arbetet för de skyddslösa ständigt kvävs så finns det hopp. Genom att oupphörligt påminna allmänheten om de fasor som existerar bakom djurfabrikernas stängda dörrar, att uppmuntra handlingar som förbättrar och fortsätta arbetet för djurs frihet kommer förändringarna infinna sig. Det gäller att komma ihåg att djurförtryck inte handlar om enstaka fall, det handlar inte om bra eller dålig djurhållning. Det handlar om ett system som förslavar djur mot deras vilja. På grund av vår normalisering av våldet så fortgår det, utan att väcka uppseende. Vi kan försöka försvara det med att 43 Dunér 1995 s Dunér 1995 s. 62 9

12 säga att det finns djur som har det bra i sina burar, men en slav är alltid en slav, oavsett om han får fem eller tio piskrapp om dagen. Djuren får inte leva sina liv, de blir exploaterade för vår skull, för våra smaklökar, för vårt mode, för vår profit. Djur förtjänar rättigheter som ger de rätt till ett liv fritt från försummelse och exploatering, de borde få vara trygga och lyckliga. Liksom barn kan djur inte föra sin egen talan, de kan inte göra uppror mot sina förtryckare, därför har de ett stort skyddsbehov av oss människor. Vi har en förmåga att göra etiska och moraliska val, är det då inte dags att utnyttja vår sagda moral och ge planetens alla individer rättigheter? Det onödiga lidandet bakom djurförtrycket är enormt, och vi som människor avvisar onödigt lidande i moralens namn, därför bör vi också avvisa djurförtrycket. Tillsammans med förändring för djuren kommer också förändring för människorna. När man normaliserar känslomässig avtrubbning inför djurs lidande normaliserar man också våldet på människor. Människans värdighet står på spel, ska vi stanna av i vår moraliska utveckling och tillåta att djur exploateras för vår egen vinning skull, eller ska vi ta avstamp och skapa en värld fri från djurförtryck? Det är ett nytt, naturligt steg för den mänskliga rasen, djurens rättigheter kräver bättre villkor för djuren, inte sämre för människan. Filosofen Jeremy Bentham skrev: Den tid ska komma när medkänslan utbreder sitt täcke över allt som andas. Vi har börjat med att ta oss an slavars villkor, vi ska avsluta genom att mildra alla djurens. 45 Att vara en ansvarig konsument, att arbeta för politiska reformer, lokala och globala, att delta i kollektivt förändringsarbete, att kämpa för djurens rättigheter är något vi alla måste ta del av. Samhället fritt från djurförtryck är under uppbyggnad, och likadant som vi har avskaffat slaveriet, likadant som vi har gjort oss av med diskriminering på grund av kön, etnicitet, ålder och religion, så ska vi bli fria från djurförtrycket. Med hjälp av samarbete mellan individer, mellan kommuner och mellan nationer så kan vi ge djur de rättigheter de förtjänar. Det är tid för människan att expandera rättighetstanken. 45 Strindlund, 2011 s

13 Referenser Litteratur Dunér, Bertil. (1995). FN och de mänskliga rättigheterna. Industrilitteratur. Gustavsson, Jakob, Tallberg, Jonas. (2009). Studentlitteratur. Strindlund, Pelle. (2011). Jordens Herrar. Karneval förlag. Internetbaserad information Djurens Rätt. (2010). Naturligt beteende verkligheten kolliderar med djurens behov. ( ). Djurens Rätt. (2012a). Grisar. ( ). Djurens Rätt. (2012b). Teorier inom etiken. ( ). FN-förbundet. (2012a). De mänskliga rättigheternas historia. ( ). FN-förbundet. (2012b). Kärnkonventionerna ). Mänskliga rättigheter. (2012) På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter. ( ( ). Nationalencyklopedin (2012). Exploatering. ( ). Office of the High Commissioner for Human Rights. (2012). Universal Declaration Languages. 13

14 ( ). UNICEF (2012a) Barnkonventionen. ( ). UNICEF. (2012b). Barnkonventionen Historia. ( ). United Nations. (2012). The Universal declaration of Human Rights History. ( ). Övrigt Öberg, Joakim. (2011). Avkoloniseringen och dess drivkrafter. Föreläsning på Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping inom kursen Globala studier. (n.a). 13

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 2 PROVLEKTION Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion om djurrätt och vegetarianism Den här provlektionen består av fem sidor ur kapitlet om upplysningstiden,

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

mot rasism elevmaterial

mot rasism elevmaterial mot rasism elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN MOT RASISM.... 4 10 FAKTA OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. 5 FÖRDJUPA ER INOM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 7 MATERIAL... 8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen 1. Revolutionens idol Läs sid. 2-3 om Pavel och diskutera frågorna i par. Vad var det Pavel gjorde som fick regimen att lyfta fram honom som en förebild för andra barn? Tror du att det var viktigt för

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Gläntans förskola 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Gläntans förskola 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gläntans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan 5 6 Utvärdering

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer