Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Transkript

1 r för handläggning av ärenden enligt lag (199:87) om stöd och service till vissa funktionshindrade,. Socialnämnden ansvarar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade () i Marks kommun. Detta är en vägledning anger tillämpning av lagen för bedömning och beslut. Socialnämnden har ett ansvar att ge alla kommuninvånare med funktionshinder insatser om det finns ett behov. De som inte har rätt till insatser enligt, kan ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Den enskilde har då rätt att få bistånd så att han/hon uppnår en skälig levnadsnivå. Syftet med dessa riktlinjer är att få till stånd en likartad bedömning i kommunen. Den individuella situationen är dock styrande, vilket innebär att den enskilde i vissa fall kan beviljas mer eller mindre insatser än vad riktlinjerna anger. Den enskilde har alltid rätt att få en insats så att han/hon tillförsäkras goda levnadsvillkor. Dessa riktlinjer är tänkta att fungera som ett praktiskt stöd till handläggarna i deras dagliga arbete och för att säkerställa en rättssäker handläggning inhämtas information från rättsdatabasen. rna utgår främst från lag (199:87) om stöd och service till vissa funktionshindrade, som infördes den 1 januari Samtidigt infördes lag (199:89) om assistansersättning, LASS som senare överförts till 51 kap Socialförsäkringsbalken (SFB). Till finns en kompletterande förordning (199:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Motiveringen till införandet av och LASS finns i prop. 1992/9:159, Stöd och service till vissa funktionshindrade. Till grund för nämnda prop. finns handikappsutredningens tre betänkanden SOU 1989:54, SOU 1990:2, SOU 1990:19 och huvudbetänkandet SOU 1991:46, Handikapp, Välfärd och Rättvisa. Förarbeten till viktigare ändringar i lagen finns i prop. 1996:55, 1999:819 och 2000:101. Andra lagar som riktlinjerna anknyter till är bland annat förvaltningslagen (1986:22), (FL), SFB och hälso- och sjukvårdslagen (1982:76), (HSL). Socialnämnden Sida 1 av 21

2 Innehållsförteckning 1. Allmänt om Sid 2. Inledande bestämmelser Sid Personkrets Sid Rätten till insats Sid 6 2. Verksamhetens utförande Sid 7. Insatser enligt Sid 7.1 Rådgivning och annat personligt stöd.2 Biträde av personlig assistent. Ledsagarservice.4 Biträde av kontaktperson.5 Avlösarservice i hemmet.6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet.7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år.8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna.10 Daglig verksamhet Sid 7 Sid 7 Sid 11 Sid 11 Sid 12 Sid 12 S Sid 1 Sid 14 Sid 16 Sid Köpta platser 5. Individuell plan 6. Förhandsbesked om insats enligt 7. Vissa insatser enligt i samband med vistelse på sjukhus 8. Handläggning av ansökan om insatser enligt 8.1 Ansökan om insats enligt 8.2 Utredning av ansökan om insats enligt 8. Uppföljning av beslut om insats 8.4 Omprövning av beslut om insats 8.5 Barnperspektiv 8.6 När ett barn är föremål för insatser från individ och familjeomsorgen och har en funktionsnedsättning 9. Anmälningsskyldighet 9.1 Anmälan om missförhållanden 9.2 Barn som behöver socialnämndens skydd 9. Behov av företrädare Sid 17 Sid 17 Sid 17 Sid 18 Sid 19 Sid 19 Sid 19 Sid 20 Sid 20 Sid 20 Sid 20 Sid Sid 21 Sid 21 Sid 21 Sid 21 Socialnämnden Sida 2 av 21

3 1. Allmänt om. Mål för insatserna enligt. Enligt 5, ska verksamheten främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Ansökan om insatser enligt. Ansökan om insatser kan göras av; Den enskilde själv Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan, kan insatsen begäras av vårdnadshavare som är legal ställföreträdare för underårig med ansvar för dennes personliga förhållanden God man Förmyndare som är legal ställföreträdare för underårig med ansvar för dennes ekonomiska förhållanden Förvaltare enligt 11 kap 7 föräldrabalken, FB Ombud som har befogenhet enligt lämnad fullmakt. Fullmakt kan lämnas av den som har rätt att själv föra sin talan, legal ställföreträdare eller annan ställföreträdare Den som är bosatt i kommunen och har permanent uppehållstillstånd Handläggaren ska informera om möjligheten att ansöka om insats/bistånd enligt både och SoL. Det finns inga formkrav för en -ansökan. Den som har fyllt 15 år och förstår vad saken gäller och kan uttrycka en vilja har stöd i lagen för sin viljeyttring, se 8 samt sid. 17 i förarbetena, specialmotiveringen, prop. 1992/9:159. Handläggningen av -ansökningar Handläggningen ska ske så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts, jfr. FL 7. Bedömning av behovet av -insats I utredningen ingår att, efter att personkretstillhörigheten konstaterats, undersöka om personen är i behov av den sökta insatsen. Behovet ska vara en följd av funktionshindret. Om behovet faktiskt tillgodoses på annat sätt är personen inte berättigad till insatsen. Utredningen ska visa att den enskilde genom insatsen tillförsäkras goda levnadsvillkor. Vägledning för tolkning av begreppet goda levnadsvillkor, står att finna i prop. 1992/9:159 samt i rättsfall. Vid en bedömning av om den enskilde har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för en person i samma ålder och i samma situation. Sammanfattningsvis kan en ansökan om -insats avslås enbart på någon av följande grunder: Personen tillhör inte personkretsen enligt 1 Ansökan gäller inte någon insats som ryms inom de tio beskrivna insatserna i 9 Behov av den sökta insatsen föreligger inte Socialnämnden Sida av 21

4 Behovet är faktiskt tillgodosett Den sökta insatsen är att betrakta som överstigande goda levnadsvillkor, jfr. 7 2 st Redan under utredningsskedet är det viktigt att befattningshavaren som ska svara för verkställighet av ett beslut finns i med i utredningsarbetet. Handläggaren ansvarar för näroch på vilket sätt vederbörande involveras i ärendet. Överklagande av beslut Avslagsbeslut med besvärshänvisning skickas till den sökande. Överklagandet ska vara skriftligt. Om den enskilde önskar hjälp med överklagandet ska vederbörande få detta av handläggaren. Överklagandet ska ske inom tre veckor från det att den sökande fått del av beslutet och inges till den beslutande enheten som har att pröva om beslutet ska ändras. Om beslutet efter den prövningen fortfarande går den enskilde emot, ska ärendet föras vidare till förvaltningsdomstol. Har överklagandet kommit in för sent ska det avvisas med särskilt beslut, motivering och besvärshänvisning. och förhållandet till socialtjänstlagen (2001:45), SoL. Det kan i enskilda fall uppstå frågan om vilken lag som ska tillämpas, SoL eller. Viss vägledning finns då i 4 ; Denna lag innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. I valet av vilken lagstiftning som ska tillämpas måste den enskildes egen vilja vara avgörande. I många fall kan det finnas behov av insatser enligt och SoL samtidigt. Vissa av de insatser som ingår i finns också som bistånd enligt SoL, exempelvis familjehemsplacering, kontaktperson och ledsagare. SoL ger inte den enskilde en absolut rätt till ett visst bestämt bistånd. anger mer konkret vilka insatser som den enskilde har rätt till. Förutsättningen är dock att den enskilde tillhör personkretsen och att han eller hon har behov av insatsen i sin livsföring och att det inte tillgodoses på annat sätt. En begäran om stöd eller service från någon som kan antas tillhöra personkretsen enligt ska, om den sökande inte givit uttryck för något annat, prövas enligt om det gäller en insats som regleras i den lagen. Detta innebär förvisso att -handläggare och socialsekreterare inte fritt kan välja efter vilken lag en inkommen begäran om stöd eller service ska prövas. Den enskilde har en ovillkorlig rätt att få sitt behov bedömt enligt. Om förutsättningar för en tillämpning av föreligger, saknar socialnämnden varje möjlighet att istället besluta om bistånd enligt SoL. Det här innebär alltså att om den enskilde begärt en insats med stöd av ska ärendet alltid utredas och avslutas med ett beslut. Att utan den enskildes begäran flytta över ett -ärende till en SoL-handläggare är inte lagenligt. Om inte den enskildes begäran om stöd eller service avslutas med ett beslut kan den sökande gå miste om rätten att överklaga beslutet vilket utgör ett allvarligt handläggningsfel. Det är önskvärt att det är samma handläggare som ansvarar för individens prövning av rätt till insats enligt som även svarar för eventuell prövning av rätt till bistånd enligt SoL. Socialnämnden Sida 4 av 21

5 Samråd med verksamheten Beslutande handläggare ska före beslut om bifall genom kontakt med enhetschef förvissa sig om att verkställigheten kan verkställa beslutet. I bedömningen tas hänsyn till individens/familjens totala - och SoL-insatser. Detta kan med fördel ske vid team/avstämningsträffar. 2. Inledande bestämmelser 2.1 Personkrets innehåller i 1 bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Lagen omfattar således tre olika personkretsar. För bedömning av personkrets 1 och 2 krävs en diagnos som är fastställd av läkare eller psykolog. Personkrets utgår från behovet hos den enskilde oavsett vilken skada, sjukdom eller funktionshinder som orsakat behovet. I personkrets 1 ingår utvecklingsstörning, neuropsykiatriska diagnoser i form av autism och autismliknande tillstånd. Exempel på ett autismliknande tillstånd är Aspergers syndrom. Neuropsykiatriska diagnoser i form av Tourettes syndrom, ADHD och DAMP är diagnoser som inte omfattas av personkrets 1. Däremot kan dessa diagnoser omfattas av om de uppfyller kriterierna för personkrets. För att tillhöra personkrets 2, skall utlösande faktorer vara sjukdomar av kroppslig art tumörer, hjärnblödningar, inflammationer eller skador som föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador. Med vuxen ålder menas tiden efter utvecklingsåren dvs. från ca 16 år. Skador med begåvningsmässigt funktionshinder som följd som inträffar före 16 års ålder placerar den enskilde i personkrets 1. För att tillhöra personkrets skall man ha funktionshinder som är förvärvade eller medfödda, fysiska eller psykiska, beroende av sjukdom eller skada. Funktionshindret ska, för att omfattas av lagen, vara stort och varaktigt. Det skall ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Med omfattande behov av stöd eller service avses både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde skall i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Socialnämnden Sida 5 av 21

6 Med återkommande avses att stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. Funktionshindret skall vara varaktigt, d.v.s. inte tillfälligt eller av övergående natur. Tidsgränsen för om funktionshindret ska betraktas som varaktigt får bedömas i det enskilda fallet. Varaktighet har i något fall i rättspraxis ansetts föreligga om man vet att funktionshindret kommer att bestå minst i sex månader. Generellt anses dock att varaktighet normalt föreligga om funktionshindret kommer att bestå i minst ett år. Samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att en person ska tillhöra personkrets. Funktionshindret är således inte i första hand beroende av en diagnos. Däremot kan det vara av vikt att det finns någon form av funktionsbedömning/arbetsterapeutbedömning för att kunna bedöma tillhörighet till personkrets. För att bedöma varaktigheten av funktionshindret bör ett läkarutlåtande begäras in av förvaltningen. Handläggaren i respektive ärende kan under utredningsfasen behöva etablera kontakt med såväl sjukvården som försäkringskassan och övriga individ- och familjeomsorgen för att säkerställa att utredningen blir så komplett som möjligt innan beslut fattas. 2.2 Rätten till insats Av 7 framgår att personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt punkten, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 punkten har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 10 punkten. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. omfattar inte alla personer med funktionshinder. För att få ta del av de insatser som anges i lagen måste man tillhöra den så kallade personkretsen (se under punkten 2.1 ovan). Vad gäller 1 1 punkten om autism eller autismliknande tillstånd kan sägas att det handlar om en neuropsykiatrisk diagnos som i regel debuterar före sju års ålder och vars konsekvenser tar sig uttryck i omfattande avvikelser i sociala och känslomässiga relationer och i svåra störningar i språkförmågan. I regel är autism ett livslångt funktionshinder. Som nämnts ovan räknas Aspergers syndrom till autism men däremot inte ADHD. Vidare vad gäller 1 2 punkten, så nämns ovan vilka individer som kan tänkas ingå i gruppen. Till gruppen hör dock inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd som kan medföra begåvningshandikapp, exempelvis demens och inte heller personer med sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. Dessa personer kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kraven i punkten nämnda paragraf. Frågan om personer med Alzheimers sjukdom ska omfattas av personkretsen enligt 1 2 punkten har behandlats i en dom från kammarrätten i Stockholm. Med stöd av läkarintyg kom både förvaltningsrätten (länsrätten) och kammarrätten fram till att Alzheimers sjukdom ingår i personkrets 2. Den person målet gäller har således ett bestående begåvningsmässigt Socialnämnden Sida 6 av 21

7 funktionshinder efter en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder på grund av sjukdom, jfr. RÅ 2008 ref 78, mål nr Verksamhetens utförande Av 6 framgår att verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för ett gott stöd, god service och omvårdnad skall kunna ges.. Insatser enligt Det är ett begränsat antal insatser som kan beviljas enligt. Den som har rätt till insatser enligt har också rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen om det finns behov som inte kan tillgodoses med insatser enligt. Insatserna enligt beviljas med stöd av 9 och är följande:.1 9:1 Rådgivning och annat personligt stöd Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Denna insats utförs av Västra Götalandsregionen. Ansökan ställs direkt dit. Information och rådgivning av mindre omfattning ges naturligtvis vid ansökningstillfället och under handläggningsskedet men det är inte detsamma som insatserna rådgivning och personligt stöd som i sin tur kan bestå av råd och stöd av kuratorer, psykolog, förskolekonsulent, talpedagog, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast..2 9:2 Biträde av personlig assistans Biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen om assistansersättning LASS, (LASS ersattes den 1 januari 2011 av 51 kap socialförsäkringsbalken, SFB). Mer om Rätten till personlig assistans finns reglerad i 9 a. Rätten till personlig assistans är avsedd att omfatta svårt funktionshindrade som behöver hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, kommunicera med andra eller annan hjälp som kräver ingående kunskap, så kallade grundläggande behov. Den som behöver hjälp med dessa grundläggande behov skall även ha rätt till insatser för andra kvalificerade personliga behov i sin livsföring om inte dessa tillgodoses på annat sätt, så kallade övriga behov. Behov av insatser för att förmå eller motivera någon att klä på sig själv, äta själv etc. etc. berättigar inte till personlig assistans. Insatsen är alltså avsedd för krävande och komplicerade fall. Ju större stödbehov, desto mer talar för att rätt till biträde av personlig assistans föreligger. Socialnämnden Sida 7 av 21

8 Ska personlig assistans för övriga behov beviljas, ska brukaren vara delaktig i aktiviteten. Med delaktighet menas att personen är med och ser på och ger instruktioner, exempelvis matlagning, städning, tvätt och inköp. Om personen inte kan beviljas personlig assistans, ska denne istället beviljas hemtjänst enligt socialtjänstlagen för att tillgodose behoven ( Städning, inköp och liknande uppgifter som inte görs tillsammans med den enskilde som ett led i det personliga stödet till honom, skall inte tas med vid beräkningen av behovet av personlig assistans. ), jfr. prop. 1992/9:159 samt även RÅ 1997 not 165). För att hjälp med andra personliga behov ska betraktas som personlig assistans måste de utföras tillsammans med den enskilde, som ett led i det personliga stödet. Tid för städning, inköp och liknande som görs tillsammans med den enskilde som ett led i det personliga stödet ska tas med i beräkningen av det totala behovet av personlig assistans. Om den enskilde vill ha städning, inköp eller liknande uppgifter utförda på tider då han eller hon själv arbetar eller deltar i annan verksamhet och inte är hemma är det inte möjligt att få uppgifterna utförda som personlig assistans (prop. 1992/9:159, s. 176). Vid behov av personlig assistans för städning gäller alltid en individuell bedömning. I normalfall beviljas städning en timma varannan vecka. Prövning av omfattningen sker i varje enskilt ärende. Gällande städning av personalutrymme utgår ingen extra tid. Det ska ingå i overheadkostnaden. Är personen sammanboende utgår halva tiden för hushållstjänster såsom städning, tvätt och inköp. En funktionshindrad person som klarar av att på egen hand sköta sina grundläggande behov men inte klarar av att på egen hand sköta olika former av övriga behov, har ingen rätt till insatsen personlig assistans. Däremot kan personen ha rätt till andra insatser enligt såsom ledsagarservice, kontaktperson etc. Fråga om förekomsten av en undre tidsgräns för grundläggande behov för rätt till kommunstödd personlig assistans, har varit upp till bedömning i några fall. Regeringsrätten (nu högsta förvaltningsdomstolen), skriver i RÅ 2009 ref. 57; En enskild fråga som aktualiseras i målet är om det kan krävas att behovet av hjälp för att tillgodose de grundläggande behoven måste ha en viss tidsmässig omfattning för att berättiga till personlig assistans. Som ovan framgått har det i lagens förarbeten uttalats att något sådant krav inte kan ställas, samtidigt som det framhållits att tidsfaktorn självfallet har betydelse. Regeringsrätten finner mot denna bakgrund att någon bestämd undre tidsgräns inte låter sig uppställas. Det är samtidigt uppenbart att någon som bara i mycket begränsad omfattning har behov av hjälp med något av de grundläggande behoven inte utan vidare kan anses berättigad till personlig assistans. Även om själva tidsåtgången inte är påfallande stor måste dock en samlad bedömning göras bl. a. med hänsyn tagen till om det stöd som behövs är av mycket privat eller integritetskänslig karaktär eller om det förutsätter någon specifik kompetens. Som framhålls av Socialstyrelsen måste såväl kvantitativa som kvalitativa apsekter beaktas. Även hur ofta hjälpen behövs framstår som en viktig faktor. I ett avgörande från kammarrätten i Göteborg mål nr , var det fråga om en man som hade ett visst behov av hjälp med de grundläggande behoven. Kammarrätten fann att mannens behov i dessa avseenden fick anses vara av sådan karaktär att det skulle beaktas vid bedömningen av hans rätt till personlig assistans, även om behoven inte torde kräva någon större tidsåtgång vid varje tillfälle. Vid en samlad bedömning fann kammarrätten, varvid också beaktades att det på grund av hans hälsotillstånd (bl. a. HIV-infektion efter en blodtransfusion) krävdes ingående Socialnämnden Sida 8 av 21

9 kunskaper om honom, att hans behov av hjälp var tillräckligt omfattande (-5 timmar i veckan) för rätten till personlig assistans. Har en person med funktionshinder grundläggande behov som motsvarar 20 timmar eller mer per vecka, skall personen ansöka om assistansersättning enligt 51 kap SFB. Understiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka beviljas personen personlig assistent enligt. Detta handläggs av kommunen. Om försäkringskassan avslagit ansökan om assistansersättning enligt 51 kap SFB, kan kommunen i vissa fall bevilja assistanstimmar enligt. Det ska dock råda stor restriktivitet och bedömningen ska utgå från samma kriterier som försäkringskassan har när det gäller grundläggande behov. Den utredning som ligger till grund för beslut om personlig assistans tar sikte på tidsåtgången vid utförandet av de grundläggande behoven. De olika insatserna mäts i minuter och adderas för att sedan omvandlas till timmar och minuter. Har en person ansökt om personlig assistans enligt och man under handläggningstiden ser att de grundläggande behoven uppgår till 20 timmar eller mer, skall personen uppmanas att ansöka om assistansersättning hos försäkringskassan. Gör av någon anledning personen inte detta ska en anmälan till försäkringskassan göras, att behov av assistansersättning enligt 51 kap SFB föreligger. Dubbelassistans Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter. Om möjligheterna att få bostadsanpassning och/eller hjälpmedel enligt hälso-och sjukvårdslagen, har utretts, har handläggare rätt att ta del av denna handling. Styrkan i detta lagrum framgår bland annat indirekt av förarbetena till 9 a fjärde stycket (stycket kommer från och med den 1 juli 201 att vara paragrafens tredje stycke). Enligt det stycket ska i samband med en ansökan om dubbelassistans normalt bifogas en utredning som visar om behovet istället kan tillgodoses genom bostadsanpassning eller hjälpmedel. Den enskilde kan ha fått ett beslut om bostadsanpassnings-bidrag genom vilket behovet av dubbelassistans skulle kunna tillgodoses på annat sätt. Men den enskilde behöver inte ta beslutets förmåner i anspråk. Först om han eller hon ser till att bostadsanpassning faktiskt kommer till stånd anses behovet tillgodosett på annat sätt i den mening som avses i 7. Avstår den enskilde från att ta beslutet i anspråk är han eller hon ändå berättigad till sökt dubbelassistans, om sådan krävs för uppnående av goda levnadsvillkor (prop. 2009/10:176 s. 57). Sjukvårdande insatser Personlig assistans skall inte beviljas för sjukvårdande insatser. Dessa faller under hälso- och sjukvårdslagen. Råder det tveksamheter om en insats är sjukvårdande eller ej, skall detta bedömas av en läkare. Föräldraansvar Vid beslut om personlig assistans enligt gällande barn skall det normala föräldraansvaret för barnet beaktas. Föräldraansvaret för ett litet barn är alltid stort och allteftersom barnet blir äldre minskar föräldrarnas ansvar. Detta skall påverka behovet av insatsen personlig assistans. Barn kan i särskilda fall få personlig assistans. Det handlar om barn med svåra funktionshinder för vilka föräldraansvaret i kombination med till exempel vårdbidrag, avlösarservice, barnomsorg och skola inte räcker. Barnen ska ha flera funktionshinder samtidigt och därmed ett omfattande Socialnämnden Sida 9 av 21

10 omvårdnadsbehov under hela dygnet eller stor del av dygnet. För att insatsen personlig assistans ska kunna beviljas ska först stå klart att barnets behov inte kan tillgodoses med andra insatser till exempel ledsagning och avlösning i hemmet. I sammanhanget ska skolans och barnomsorgens ansvar beaktas. Vad som normalt ingår i föräldraansvaret för olika åldrar har bestämts av praxis, jfr till exempel kammarrättens i Stockholm dom den 1 april 2007, mål nr angående knappt femårig flicka med autism (ej rätt till personlig assistans), samma domstols avgörande den 0 mars 2077, mål nr om sexårig pojke med autism (rätt till personlig assistans trots helt vårdbidrag eller kammarrättens i Jönköping dom den 16 april 2009 i mål nr ), om sjuårig pojke med autism som tillerkändes personlig assistans men rätten konstaterar att föräldraansvaret för grundläggande behov är betydande för friska barn i sexårsåldern. Se JP Socialnet för ytterligare rättsfall. Utförande av personlig assistans Det är viktigt att 6 beaktas vid utförande av personlig assistans. Brukaren skall ges ett stort utrymme att själv kunna välja vem som anställs som personlig assistent. En person som blivit beviljad personlig assistans har också rätt att välja vem som utför insatsen, så kallad assistansanordnare. Antingen kan vederbörande välja kommunen som assistansanordnare eller en annan assistansanordnare, t.ex. ett privat företag eller ett kooperativ. Brukaren kan också välja att själv anställa assistenter. Vederbörande får då endast välja att anställa personliga assistenter som han eller hon inte har hushållsgemenskap med. Tillfälligt utökad personlig assistans Tillfälligt utökad personlig assistans enligt kan beviljas en person som har ett beslut enligt 51 kap SFB om - brukaren blir sjuk och har ett tillfälligt utökat behov av personlig assistans, - brukaren deltar i en verksamhet där han/hon inte har med en personlig assistent, t.ex. daglig verksamhet och brukaren är frånvarande från verksamheten p. g. a. sjukdom eller annat, - brukaren har gjort en ansökan om utökning av assistanstimmar hos försäkringskassan och brukarens utökade behov är så stort att försäkringskassans utredning och beslut inte kan inväntas. I dessa fall skall kommunen ta ut ersättning av försäkringskassan för kostnaderna som beslutet innebär för kommunen. Vid utredning av behovet av tillfälligt utökad assistans görs en kontroll hos assistansanordnaren om det finns medel för timmar sparade hos brukaren. Visar kontrollen att det finns medel ska dessa användas innan tillfällig utökning av personlig assistans beviljas. Vid tillfällig utökning beviljas endast ersättning för merkostnad för tillfällig utökning, inte hela schablonbeloppet. Gäller den tillfälliga utökningen kostnad för dubbelassistans, ska dubbelassistans endast beviljas för den faktiska tid där dubbelassistans verkligen behövs. Merkostnad när ordinarie personlig assistent är sjuk Kommunen skall bevilja ersättning för merkostnader i samband med ordinarie personlig assistents sjukfrånvaro för personer som är beviljade assistans enligt 51 kap SFB (se SKL:s cirkulär 2006:9). Socialnämnden Sida 10 av 21

11 Personlig assistans vid resor Tillfällig utökning av personlig assistans kan beviljas i samband med att en person som är beviljad personlig assistans gör en resa. Praxis när det gäller rätt till insatser enligt i samband med utlandsresor är restriktiv. Personlig assistents omkostnader Är en brukare beviljad assistans enligt 51 kap SFB ingår omkostnader i ersättningen, 1-2 procent av ersättningen skall utgå till omkostnader för de personliga assistenterna (se Riksförsäkringsverkets allmänna råd, RAR, 2002:6). Motsvarande gäller om personen är beviljad personlig assistans enligt och timmarna ersätts med schablonbeloppet.. 9: Ledsagarservice Insatsen ledsagarservice ges i syfte att underlätta den funktionshindrades kontakt med andra. Ledsagarservicen syftar till att bryta den enskildes isolering. Avsikten är att den enskilde skall få hjälp med att komma ut bland andra människor. Exempelvis ledsagning till- och från samt under besök hos vänner eller vid deltagande i fritids- och kulturaktiviteter. Insatsen har karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Ledsagarservice beviljas som regel inte till barn under 12 år. Gällande barn under 12 år är det i första hand föräldrars ansvar att barnen kan delta i olika aktiviteter utanför det egna hemmet för att bryta barnens isolering. Ledsagarservice är inte heller tänkt för personer som bor i gruppbostad. Där bör denna typ av service ingå i själva boendebeslutet. Det är brukligt att omfattningen av ledsagarservice som beviljas uppgår till tjugo timmar per månad. Undantag kan göras om behovet är stort, exempelvis om personen har ett omfattande funktionshinder eller att personen hamnar i en ny livssituation som personen har svårigheter att hantera på grund av sitt funktionshinder. Det är inte tillåtet att spara timmar från en månad till en annan. Vid behov av ledsagning under resor, undersök alltid möjligheten till ledsagarhjälp via tågbolag eller flygbolag mm. Ledsagarservice vid resor Ledsagarservice beviljas i normalfallet endast till resor i brukarens närområde. Ledsagarservice kan beviljas till resor utanför närområdet om speciella skäl föreligger. Med närområdet menas Västra Götalands län och Hallands län. Omkostnader i samband med ledsagarservice Har ledsagaren omkostnader i samband med ledsagningen, betalas dessa omkostnader av brukaren själv. Se högsta förvaltningsdomstolens dom mål nr :4 Biträde av kontaktperson Insatsen biträde av kontaktperson ges som ett icke professionellt stöd av någon med stort engagemang och intresse för andra människor. Något krav på särskild yrkeskompetens krävs inte. En viktig uppgift för kontaktpersonen är att bryta den funktionshindrades isolering genom Socialnämnden Sida 11 av 21

12 samvaro och genom hjälp till fritidsverksamhet. Det är viktigt att den som ges uppdraget som kontaktperson är en person som inte finns i brukarens nätverk. Bruklig omfattning av insatsen kontaktperson är tio timmar per månad. Kontaktperson till brukare som har andra insatser enligt Personer som bor i boende enligt kan bli beviljade kontaktperson om personen saknar socialt nätverk utöver personal på boendet. Kontaktperson är inte tänkt att ersätta personal på ett boende. Har personen insats i form av daglig verksamhet eller om personen går i skola, ska kontaktperson endast beviljas om personen i fråga inte har förmåga att skaffa sig och upprätthålla ett socialt nätverk. Ersättningsnivåer Ersättning utgår till arvode och till omkostnader för en kontaktperson. Sveriges Kommuner och Landstings riktlinjer för ersättningsnivåer till kontaktperson skall användas när ersättningsnivån bestäms. Dessa riktlinjer utgår från gällande prisbasbelopp. Hänsyn skall också tas till funktionshindrets art och omfattning när ersättningsnivån bestäms..5 9:5 Avlösarservice i hemmet Insatsen avser att göra det möjligt för anhöriga eller familjehemsföräldrar att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Avlösarservice kan erbjudas både som regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov. Det är brukligt att insatsen beviljas med åtta timmar per månad. Undantag kan göras om behovet är stort, exempelvis om akuta situationer uppstår för brukarens vårdare, där avlösning krävs för att säkerställa brukarens omsorgsbehov. Avlösning kan ges under såväl dagar, kvällar och nätter som helger. Insatser gäller enbart personen med funktionshindret och inbegriper inte andra familjemedlemmar. Vid bedömning av behov av avlösarservice är det viktigt att beakta barnperspektivet. Avlösning för föräldrarna måste också bli bra för barnet. Samtliga beviljade och sökta insatser ska beaktas vid behovsbedömningen och beviljande av insatser. Hänsyn ska tas till om barnet klarar flera arenor, det vill säga att ha flera olika typer av insatser. I vissa fall är det viktigt att det funktionshindrade barnet möts med få kontaktytor och bra struktur. Avlösning ska ske i hemmet eller i dess närhet, till exempel på lekplats. Avlösarservice får inte ges av personer i samma hushåll som den funktionshindrade. Avlösarservice i hemmet kan också i vissa fall gälla för vuxna personer med funktionshinder. Om den enskilde beviljats biträde av personlig assistans beviljas i normalfallet inte avlösarservice i hemmet. Hänsyn ska också tas till om barnet/familjen har beviljats korttidsavlastning utanför hemmet eller andra insatser..6 9:6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Syftet med insatsen är att den funktionshindrade personen skall erbjudas miljöombyte och rekreation, ge möjlighet till personlig utveckling och/eller att anhöriga genom korttidsvistelse kan beredas avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen kan därför delvis ses som ett alternativ till insatsen avlösarservice. Socialnämnden Sida 12 av 21

13 Förälder eller annan anhörig/vårdare ska få avlösning i omvårdnaden och utrymme för avkoppling. Regeringsrätten har i en dom från den 25 oktober 2006, mål nr , slagit fast att korttidsvistelse kan komma ifråga för att tillgodose såväl behov av avlösning som behov av enbart miljöombyte eller rekreation. Även ensamstående kan få korttidsvistelse, jfr. RÅ 2006 ref.66. Men andra insatser kan ligga närmare till hands, till exempel tillfällig utökning av personlig assistans eller ledsagarservice. Korttidsvistelsen kan förläggas i korttidshem eller i en stödfamilj. Sommarläger och kortkurser kan också utgöra en form av korttidsvistelse. I prop. 1992/9:159 säger lagstiftaren att; Korttidsvistelse innebär att en funktionshindrad person tillfälligt under en kortare eller längre tid vistas på ett korttidshem, hos en familj eller deltar i en lägerverksamhet. Korttidsvistelse kan erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov. Insatsen kan också ges som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och föräldrar. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet beviljas normalt under en ettårsperiod i omfattningen två dygn per månad samt tio extra dygn under lov, varav sju av dessa dygn skall vara sammanhängande. Undantag kan göras om behovet är stort, exempelvis om akuta situationer uppstår för brukarens vårdare, där avlösning krävs för att säkerställa brukarens omsorgsbehov. Egenavgift Egenavgift tas ut för faktiska matkostnader enligt av kommunfullmäktige fastställda nivåer..7 9:7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Insatsen innebär att barn över 12 år med funktionshinder har rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och längre lov, t. ex. sommarlov. Insatsen ges till barn med funktionshinder för att föräldrarna ska få möjlighet att förvärvsarbeta. Men förvärvsarbete är inget krav för att få insatsen, det beror på om behovet kan tillgodoses på annat sätt. I en dom från kammarrätten i Göteborg, 14 juni 2001, mål nr , tillerkändes en 1-årig pojke med autism korttidstillsyn på skolans autismenhet, trots att mamman var hemma under dagarna. Behovet kunde inte tillgodoses hemma eftersom pojken behövde social träning och stöd i frigörelseprocessen från föräldrarna. Insatsen kan också ges till barn med funktionshinder som har ett extra behov av att träffa andra jämnåriga och därmed bryta isolering. Barnen vistas på korttidstillsynen när föräldrarna förvärvsarbetar. Föräldrarna skall lämna aktuella arbetsscheman till korttidstillsynsverksamheten. Det är brukligt att barn som vistas på korttidstillsyn med anledning av andra behov vistas där 6 timmar per månad. Överflyttning från fritidshem till korttidstillsyn Socialnämnden Sida 1 av 21

14 Ett barn med funktionshinder börjar vid korttidstillsynsverksamheten i samband med vårterminens slut det år barnet fyller 1 år. Egenavgift Egenavgift tas ut för faktiska kostnader för mat enligt av kommunfullmäktige fastställda nivåer..8 9:8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar. Anledningen till att ett barn beviljas boende i familjehem eller bostad med särskild service enligt skall vara barnets funktionshinder. Med familjehem avses detsamma som i kap 1 och 2 socialtjänstförordningen (2001:97). Ett familjehem som tar emot ett funktionshindrat barn måste uppfylla minst lika högra krav som de familjehem som tar emot barn med stöd av socialtjänstlagen. Det krävs sålunda en noggrann utredning innan familjehemmet kan godkännas för det särskilda barnet. Det kan noteras att insatsen familjehem inte omfattar vuxna. I de fall vuxna funktionshindrade som tillhör personkretsen har behov av familjehem ska ansökan prövas utifrån 4 kap 1 SoL. Boende i familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj. För vissa barn med komplicerade omvårdnadsbehov är bostad med särskild service en lämplig insats. För att möta barn som har ett mycket omfattande omvårdnadsbehov, kan det krävas speciallösningar. För barn som går i särskolegymnasium på annan ort är boende i elevhem också en boendeform som ryms i denna punkt. Skall ett barn beviljas boende i familjehem eller bostad med särskild service skall det föreligga ett så stort behov av omvårdnad för barnet att föräldrarna inte klarar av att tillgodose detta i hemmet. Skall en ungdom beviljas elevhemsboende skall det finnas ett behov av extra tillsyn och omsorg för att boende i elevhem skall beviljas enligt. Ett ställningstagande skall också göras om barnet kan resa till sin gymnasieutbildning med allmänna kommunikationer innan elevhemsboende beviljas. Regler för att godkänna ett familjehem enligt Samma regler som i socialtjänstlagen gäller för att utreda och godkänna samt att överväga insatsen familjehem. Utdrag ur socialtjänstlagen 6 kap: Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem. Socialnämnden Sida 14 av 21

15 Vård i familjehem och hem för vård eller boende skall bedrivas i samråd med socialnämnden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om vård i familjehem och hem för vård eller boende. När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap 2 alltid beaktas. Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut. Socialnämnden skall i fråga om de barn som avses i 6 - medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, - verka för att de får lämplig utbildning, - lämna vårdnadshavarna och de som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Ett medgivande enligt 6 att ta emot ett barn för stadigvarande vård och fostran meddelas av socialnämnden i vårdnadshavarens hemkommun. Övervägande av insatsen familjehem enligt Vårdas ett barn med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Övervägande om vård i familjehem är i Marks kommun delegerat till socialnämndens socialutskott. Ett övervägande är en rapport som ställs till socialutskottet. Av rapporten skall framgå hur vården av barnet fortskrider och om vården fortfarande behövs samt hur familjehemmet fungerar. Övervägandet sammanställs och föredras i socialutskottet av en -handläggare och en socialsekreterare vid individ- och familjeomsorgsavdelningen. När ett barn varit placerat i ett familjehem i tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap 8 föräldrabalken. Föräldrars egenavgift Kommunen har rätt att ta ut en egenavgift av föräldrar till ett barn som är placerat på institution eller i familjehem med maximalt motsvarigheten till ett underhållsstöd per månad. Lever föräldrarna åtskiljda kan kommunen ta ut maximalt ett motsvarande underhållsstöd per månad och förälder. Egenavgift kan tas ut till och med dagen innan barnet fyller 18 år (enligt kammarrättens i Göteborg dom , mål. nr ). Socialnämnden Sida 15 av 21

16 Utredning av familjehem, fastställan av ersättning till familjehem samt fastställan av föräldrars egenavgift till kommunen sköts av handläggare vid individ- och familjeomsorgen..9 9:9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Insatsen innebär vuxnas rätt till bostad med särskild service om funktionshindret är så stort att den enskilde inte kan bo i en ordinär bostad. Insatsen kan ges i form av en servicebostad eller gruppbostad. Insatsen kan också under speciella omständigheter ges i form av särskilt anpassad bostad. Skall en person beviljas insatsen bostad med särskild service för vuxna skall det vara klarlagt att personen har ett behov av stöd och service som medför att personen inte klarar att bo i ett ordinärt boende Servicebostad En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende och boende i gruppbostad. Det skall erbjudas ett dygnet-runt stöd i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Där det finns flera servicebostäder skall det finnas gemensamhetsutrymme. Gruppbostad Gruppbostad är ett boendealternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Syftet med gruppbostad är att vuxna personer med funktionsnedsättningar som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Gemensamt för boende i servicebostad och gruppbostad är att brukarens samtliga behov av omvårdnad, fritidsverksamheter och kulturella aktiviteter skall vara tillgodosedda genom den beviljade insatsen. En boende i servicebostad och gruppbostad har möjlighet att bli beviljade insatserna rådgivning och annat personligt stöd, daglig verksamhet och även kontaktperson om personen saknar ett socialt nätverk. Annan särskilt anpassad bostad Annan särskilt anpassad bostad för vuxna, avser en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov, men utan fast bemanning. Behövligt stöd och service i anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns tillgå enligt. Stöd kan även ges i form av hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Egna kostnader för bostad med särskild service för vuxna Den som bor i servicebostad eller gruppbostad betalar sin egen hyra. Personen betalar också för mat och andra omkostnader. Personen betalar ingen vårdavgift. Socialnämnden Sida 16 av 21

17 Personer som inte fyllt 19 år har inte möjlighet att bli beviljade aktivitetsersättning hos försäkringskassan. Har dessa personer inte ekonomiska möjligheter att betala hyra, mat och andra omkostnader, kan en ansökan göras om försörjningsstöd för hyra och uppehälle vid individ- och familjeomsorgsavdelningen. Försörjningsstöd beviljas utifrån gällande riktlinjer och praxis..10 9:10 Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig En person som är i yrkesverksam ålder och som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet. Den dagliga verksamheten skall innehålla en meningsfull sysselsättning. Daglig verksamhet utformas i form av dagcenterverksamhet eller på annat sätt, exempelvis praktikplatser på företag eller organisationer. Verksamheten skall ha som långsiktigt mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete. Observera att daglig verksamhet tillförsäkras endast dem som tillhör personkretsen enligt 1 punkterna 1 och 2, vilket framgår av 7. Innan en person börjar i en daglig verksamhet, skall det stå klart att personen inte har möjlighet att få ett arbete genom arbetsförmedlingen eller har möjlighet att gå vidare med en utbildning. 4. Köpta platser Förutom personlig assistans där brukaren har rätt att göra ett kundval av utförare, ska kommunens verksamheter alltid användas när beslutade insatser utförs. Har inte kommunens verksamhet, beroende av funktionsnedsättningens komplexitet, möjlighet att utföra den beviljade insatsen, kan en extern insats köpas in. Insatsen kan köpas in av en privat verksamhet eller från en annan kommun eller ett landsting. Gällande elevhem på naturbruksgymnasium, är i vissa fall socialnämnden skyldig att köpa elevhemsplats, då skolans verksamhet kräver att eleven bor på skolan. Då platser köps skall kvalitets- och kostnadsaspekten alltid beaktas. Kostnaden skall vara i nivå med vad en plats i kommunens egen verksamhet kostar. Kvaliteten skall alltid vara likvärdig eller bättre 5. Individuell plan I samband med att en insats enligt beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom. I planen skall även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen skall fortlöpande och minst en gång om året omprövas, jfr. 10. Landstinget och kommunen skall underrätta varandra om upprättade planer. 6. Förhandsbesked om insats enligt Om en person som anges i 1 tänker bosätta sig i en kommun, skall kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser från kommunen enligt 9. Vid prövningen av en ansökan om förhandsbesked skall bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen skall utan Socialnämnden Sida 17 av 21

18 dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. 7. Vissa insatser enligt i samband med vistelse på sjukhus En lokal överenskommelse har träffats mellan Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) och kommunerna inom Närvårdskansliet i Sjuhärad om hur vissa insatser enligt hanteras i samband med att en person med funktionsnedsättning vistas på sjukhus. Patient med funktionshinder som bor i bostad med särskild service enligt Kommunens ansvar: - Blanketten Överrapportering av person från den kommunala hälso- och sjukvården/socialtjänsten skall vara ifylld och lämnas på akutmottagningen. - I första hand bör närstående följa med vid besök på akutmottagningen. I de fall närstående av olika skäl inte har möjlighet till detta, följer kommunens personal med. - Medföljande personal stannar kvar under vistelsen på akutmottagningen. - Om inläggning på vårdavdelning blir aktuell följer kommunens personal med till avdelningen och ger eventuell övrig information till avdelningspersonal. Efter gemensam överenskommelse skall kommunens personal, under vistelsen på vårdavdelningen, ha kontinuerlig kontakt med vårdavdelningens personal och vid behov besöka personen med funktionsnedsättning. Regionens ansvar: - Under vistelsen på vårdavdelningen har regionen ansvaret för omvårdnads- och sjukvårdsinsatser. - Om det finns särskilda skäl, t.ex. kommunikationssvårigheter, kan avdelningschefen kontakta kommunens enhetschef för att denne skall vara behjälplig att rekommendera personal som känner patienten. Kommunen ersätts för de timmar som kommunens personal tjänstgör på vårdavdelningen. En skriftlig överenskommelse angående ersättningen skall upprättas. - Vid utskrivning följs lokal anvisning Informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Patienter med funktionshinder som har personlig assistans Huvudregeln är att patienten inte har rätt till personlig assistans under vårdtid vid SÄS. Personlig assistans kan medges vid kortare sjukhusvistelse om det finns särskilda skäl. Beslut om detta fattas av försäkringskassa efter dialog mellan representanter från försäkringskassan, SÄS och de personliga assistenternas arbetsgivare. Överenskommelsen fastställd i ReKo Sjuhärads chefsgrupp Revidering fastställd Överenskommelsen vad gäller personlig assistans på sjukhus är under revidering med anledning av ändring av rättspraxis. Socialnämnden Sida 18 av 21