Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon"

Transkript

1 Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon Dokumentation från heldagskonferensen 22 november 2012 på Ersta konferens & hotell i Stockholm. En dag för erfarenhetsutbyte och inspiration med personal som aktivt deltagit i projektet. 1

2 Dokumentation från Syskonprojektets konferens Projektet Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon som pågått mellan 2009 och 2012 har syftat till att uppmärksamma syskonens situation och behov ur ett familjeperspektiv, att utveckla arbetssätt och metoder för möten och samtal med syskon i olika åldrar samt sprida ny kunskap till föräldrar och yrkesverksamma. Projektet har finansierats av Allmänna arvsfonden. I november höll projektet Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon en konferens för att inspirera till fortsatt arbete och utbyta erfarenheter. Till konferensen som hölls på anrika Ersta konferens i Stockholm hade samverkansrådet bjudit in personer som på olika sätt arbetat med projektet. 63 personer deltog i konferensen. Denna dokumentation består av två delar; Den första delen beskriver och refererar de föredrag som handlade om projektet. Den andra delen utgörs av referat av två fristående föredrag från konferensen; Kati Falk, psykolog som berättade om hur en familj påverkas av sjukdom och funktionsnedsättningar och Merete Holmsen, specialpedagog som beskrev hur man kan ha hjälp av bilder i samtal med barn. Del I Erfarenheter från projektet och tankar inför framtiden Den första delen av konferensen gav en inblick i projektets olika delar och föredragen förmedlade en stark känsla av hur viktigt arbetet med syskon till barn med funktionsnedsättning är men också en oro över att det som idag erbjuds är otillräckligt. Det är mycket viktigt att vi tillsammans verkar för att uppmärksamma syskons situation på olika sätt och i olika sammanhang för att föra projektets vision vidare, sade Regine Lundholm, projektledare. Robert Hejdenberg, vd på Ågrenska stiftelsen, samt Regine Lundholm, projektledare inledde konferensen. Detta är inte avslutning utan en uppsamling och uppstart inför framtiden och det fortsatta arbetet med att på olika sätt uppmärksamma små syskon till barn med funktionsnedsättningar, sa Robert Hejdenberg och fick medhåll av Regine Lundholm. Nu gäller det att komma på hur vi på bästa sätt kan sprida den kunskap vi samlat på oss under den här tiden, sa Regine. Hur ska vi förvalta detta så att det inte försvinner ut i intet. Här ligger bland annat ett ansvar på kommunerna som inom ramarna för sina anhörigcenter skulle kunna arbeta med frågan. Syskon är ju anhöriga och kommunen ansvarar för flera verksamheter där syskonsatsningar kan passa. 2

3 Habilitering & Hälsa syskongrupper för små barn Inom Habilitering & Hälsa har man inom ramarna för projektet anordnat syskongrupper för små barn med parallell föräldragrupp. Gruppledarna har under projekttiden fått handledning av psykologerna Christina Renlund och Evi Sikell. Kristina Gustavsson-Bonnier, ansvarig för projektet inom habiliteringen inledde. Inom vår verksamhet har sammanlagt 62 barn och 69 föräldrar deltagit i projektet. På 12 av våra habiliteringscenter har man hållit grupper för små barn och deras föräldrar. Våra erfarenheter har varit mycket goda och vi har lärt oss mycket under projektets gång. Vi kommer också att ha möjlighet att även i fortsättningen erbjuda syskongrupper för små barn med parallell föräldragrupp till våra familjer. Tre yrkesgrupper som varit gruppledare i barn och föräldragrupper berättade sedan om sina erfarenheter ur tre perspektiv; barnens, föräldrarnas och personalen. Barnperspektivet Gruppledarna har upplevt att det var en stor vinst för barnen att få träffa andra barn i en liknande situation och att få kunskap om sitt syskons funktionsnedsättning och svårigheter. Barnen fick med tiden lättare att uttrycka sig, sade Åsa Nilsson, kurator från Norrtulls hc. Vi tyckte att de också fick tillgång till och differentierade känslor och flera barn fick lättare att närma sig sitt syskon. Barnen kom upp med mycket frågor som varför har min bror en knapp på magen, varför kan min syster inte gå eller prata, varför förstår inte mitt syskon mig, berättade Eva Fors, kurator på Norrtulls hc. Gruppledarna berättade att samtalet i barngrupperna stimulerades med aktiviteter och lekar, men att det ena också gav det andra. Genom att ta avstamp i något som ligger nära barnet, exempelvis något som barnet tycker om att göra, kan samtalet leda fram till syskonet, till tankar och känslor kring det. En viktig uppgift i grupperna är att skapa förutsättningar för barnen att prata om sitt syskon och sig själv, June Lagerström, specialpedagog från Flemingsbergs hc. Eva Jonsson, psykolog på Järva hc, berättade om de speciella förhållanden som råder där. 90 procent av våra familjer kommer från andra länder, 5 procent har en förälder som är svensk och en som kommer från ett annat land och 5 procent har två svenska föräldrar. Det betyder att många barn har flera språk och att de språkliga förutsättningarna ser annorlunda ut. När insatserna bygger på ett språkligt utbyte kan det bli komplicerat och då får man göra mer saker tillsammans. Vi fick ändå ihop en liten fin grupp med tre flickor med parallell föräldragrupp. Föräldraperspektivet Samtalet i föräldragrupperna har handlat mycket om att hitta redskap för att tala med sina barn om det svåra. Ord är så viktiga och det kan vara en utmaning att hitta de ord som är verksamma i samtalet, sade Eva Forss, kurator på Norrtulls hc. Det har handlat mycket om att 3

4 sätta igång dialog mellan föräldrar och barn, som ska vara fortlöpande under barnets uppväxt. Många föräldrar har också haft behov av att prata om sina egna känslor och lära sig förstå att de har rätt till sin egen smärta. Men också att alla människor inte är stöpta i samma form och att det är okej. Vi tror att grupperna blir en puff i rätt riktning, sade Eva Jonsson. Att samtalen väckte nya känslor och tankar. Vi hoppas också att föräldrarna blivit stärkta i sin förmåga att vara närvarande med sina barn. Personalperspektivet Gruppledarna är överens om att arbetet med syskongrupperna varit mycket roligt och lärorikt. Vi har lärt oss ännu mer om hur mycket plats barnen med funktionsnedsättning faktiskt tar i familjen, sade Åsa Nilsson. Det är också spännande när man ser vilken effekt den här typen av insatser har, att det verkligen händer något i familjesystemet. Gruppledarna säger också att de förvånats över de små barnens otroliga förmåga att prata kring det som är svårt. Arbetet har också väckt tankar kring hur vi fångar upp de andra syskonen och barnets pappa också så att det inte blir en obalans, sade Eva Jonsson. Vi finns ju till för hela familjen. Gruppledarna uttryckte också att de tror att samtal i grupp tillsammans med andra personer i en liknande situation är mycket verksamt. Ågrenska vistelser för ungdomar och unga vuxna Gunilla Jaeger, verksamhetschef på Ågrenska stiftelsen i Göteborg, inledde med att berätta lite om Ågrenskas verksamhet. Ågrenska är ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser och en unik mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar, deras familjer och professionella. Gunilla berättade att man i många år arbetat särskilt med syskonens situation, bland annat inom sin familjeverksamhet. Renodlade syskonläger är dock nytt för oss och vi har lärt oss mycket av våra syskonläger för ungdomar och unga vuxna. De lärdomarna använder vi oss redan nu av och projektet lever på så sätt redan i vår ordinarie verksamhet. Veckovistelse för ungdomar Marcus Berntsson, idrottspedagog, Samuel Holgersson, sjuksköterska och Astrid Emker, pedagog på Ågrenska, berättade sedan om sitt arbete med och sina erfarenheter av syskonvistelserna. Två lägervistelser, en för ungdomar i åldern år och en för åldern år samt en helgvistelse för unga vuxna i åldern år genomfördes. Eftersom vi har erfarenhet av vistelser för ungdomar, vet vi att det måste finnas en blandning av aktiviteter och samtal. Aktiviteterna är viktiga för att få ihop gruppen 4

5 och skapa en trygghet, som sedan fungerar som bas under samtalen, berättade Samuel. Det är också viktigt för ungdomarna att få göra annat än bara samtala, sade Astrid. Det är ansträngande både för kropp och själ att prata om svåra saker och då behöver man koppla av emellanåt med annat. Under vistelserna gav ungdomarna uttryck för funderingar kring sitt syskon som handlade om att de inte fick lika mycket uppmärksamhet som syskonet, att föräldrarna har större förväntningar på det friska barnet, att man mår dåligt när andra säger negativa saker om funktionsnedsättningar och att man ofta försöker vara duktig och göra saker för att få sina föräldrars uppmärksamhet. Men deras tankar kan också handla om vad funktionsnedsättningen beror på, om den är ärftlig eller vem som ska ta hand om syskonet när föräldrarna inte orkar längre, fortsatte Astrid. Ungdomarna gav också uttryck för positiva effekter av att ha ett syskon med funktionsnedsättningar. Bland annat känner man respekt för alla människor, lär sig att ta mer ansvar än andra jämnåriga, får en starkare drivkraft, har större förståelse för att människor är olika och upplever att man har ett bra tålamod. I gruppsamtalen använde man sig av olika samtalskort, exempelvis med känslor eller frågor. Korten är en god hjälp när man ska få igång samtalet, berättade Samuel. Ungdomarna var positiva i sina utvärderingar och det uppskattades att få träffa andra ungdomar i en liknande situation. Efter lägervistelsen hade man uppföljande samtal med föräldrarna, som tyckte att deras barn mognat under vistelsen, att de fått lättare att ta för sig, men också att prata om det som är svårt. Många föräldrar tycker att det är svårt att själva prata med sina barn om det här, vilket gör att de känner sig otillräckliga och kan ha skuldkänslor, sade Astrid. Därför upplever de det som mycket positivt att deras ungdomar fått komma hit för att samtala om sin situation i förhållande till syskonet. Helgvistelse för unga vuxna Under helgvistelsen för äldre syskon i åldern år ägnades mycket tid åt att samtala och utbyta erfarenheter. Här kom bland annat funderingar upp kring hur uppväxten påverkar en person som vuxen och kanske i det egna föräldraskapet. Man hade ett stort behov av att prata. Det var mycket som var uppdämt under lång tid och flera av deltagarna hade inte tidigare pratat så mycket kring sina tankar och känslor. Den här gruppen hade inte så lätt att släppa loss och ägna sig åt andra aktiviteter, utan ville hellre använda tiden till att prata, berättade Marcus. 5

6 AMC-föreningen Camilla Björk, som tidigare var vice ordförande i AMC föreningen berättade om de två familjevistelser i samband med föreningens årsmöte som anordnats under projektet och där fokus varit på syskonets situation. Vi har haft program för hela familjen från fredag till söndag, men under dessa två träffar har vi också haft speciella inslag för syskonen. Även här har vi varvat aktiviteter och samtal för både små och lite äldre syskon. Under vistelserna har Christina Renlund (författare till boken Litet syskon), deltagit och gjort så kallade berättelseböcker och använt olika samtalsverktyg som djurfamiljer och känslobilder med barnen. Det har varit oerhört uppskattat från familjernas sida, sade Camilla. Christina berättade också om hur hon uppskattat samarbetet med AMC föreningen och att föreningens roll i projektet inte nog kan betonas. Föräldrarna har gett uttryck för att de fått ny kunskap om syskonens situation som de kommer att jobba vidare med hemma men också efterfråga insatser för syskonen hos sin habilitering. Camilla och Christina var överens om att det idag finns luckor i samhällsstödet för syskon. Vi säger ibland att det med särskilda barn också blir särskilda syskon och de har också behov av stöd, sade Christina. Men tyvärr saknas detta för många barn idag, det skulle exempelvis behövas fler naturliga mötesplatser för syskon. Under de här träffarna har vi förstått hur stora behoven av kunskap och insatser för syskon är, sade Camilla. Vi vet ju också att när de åker hem till sitt så finns det små möjligheter till stöd för just syskonen, vilket är ett stort problem. Det är min förhoppning att våra träffar ska kunna fungera som inspiration för andra intresseföreningar som vill göra särskilda satsningar på syskon. För att ge intresseföreningar stöd har Christina och Camilla skrivit ett idéhäfte som ger vägledning och konkret hjälp att planera syskoninsatser. Vi vill visa att det under så kort tid som en helgvistelse går att göra skillnad. Intresseföreningars träffar och helgvistelser kan vara en trygg och naturlig mötesplats för syskon där de får göra sina syskonberättelser, säger Christina Små filmer om familjelivet Under konferensen visade och berättade Christina Renlund om de animerade filmer som tagits fram inom ramarna för projektet, i samarbete med föräldrar, tecknare och filmproducenter. Hittills ligger två filmer på men fler är under produktion. De här små fina filmerna visar på ett så bra och fint sätt olika familjesituationer som kan kännas igen av både syskon och föräldrar i familjer med funktionsnedsättningar. 6

7 Filmerna Pratmandlar och syskonkärlek och När går det över - om att säga precis hur det är" är fyllda med humor, känslor och kunskap. Filmerna kan bland annat användas som utgångspunkt i samtalet med barn. Vi är så tacksamma över att vi kunnat ta fram dessa animationer och jag har redan fått mycket positiv respons på dem från flera håll. En mamma berättade för mig att när hon tittade på en film tillsammans med sin son, så blev det som en isbrytare för vidare samtal. Det är mycket glädjande att få höra att det vi skapat i projektet ger så mycket och verkligen kan hjälpa barn och föräldrar. Gruppdiskussioner Under eftermiddagen fick åhörarna i mindre grupper diskutera intressanta och angelägna frågeställningar som berörde projektets område och verksamhet. Personal som själva deltagit i projektets arbete fick diskutera hur projektets kunskaper och erfarenheter kan förankras i arbetet på den egna enheten/ i den egna verksamheten samt vilket stöd man som medarbetare själv behöver i det fortsatta arbetet med syskonstöd. Verksamhetsansvariga, medlemmar i samrådsgruppen och andra involverade diskuterade; Vilka möjligheter och kanaler kan användas för att sprida projektets kunskaper och erfarenheter? Hur kan vi verka för en långsiktig förankring av budskapet Syskon som har en bror eller syster med funktionsnedsättning bör uppmärksammas samt vilka samarbetspartners är viktiga och hur kan man samverka? Del II Två fristående föredrag Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas föräldraskapet till friska syskon i familjen? Kati Falk är psykolog och har under mer än 20 år arbetat med sjukdom i familjen på olika sätt; med sjuka barn, men också med barn till psykiskt sjuka föräldrar och med friska syskon till hjärtsjuka barn och barn med andra allvarliga sjukdomar. Kati Falk berättade om hur förutsättningarna till ett sunt föräldraskap förändras när ett barn blir sjukt eller föds med funktionsnedsättning. Kati inledde med frågan om vad man anser att barn behöver för att växa upp till välfungerande vuxna. Pendeln svänger fram och tillbaka. På 70-talet talade man mycket om Freud och anknytningsteori, något som man sedan gick ifrån. Men under senare år har 7

8 anknytningsteorierna återkommit och inte minst med hjälp av ny hjärnforskning, fått fast mark under fötterna. Idag vet vi att de tidiga relationerna är mycket viktiga för barnets utveckling och att dessa påverkas i samband med sjukdom. Därför är det viktigt att kunna utveckla ett sunt föräldraskap trots sjukdom i familjen och oavsett om det är en vuxen eller ett barn som är sjukt. Det handlar mycket om att hitta tillbaks till en normalitet. När en familj drabbas av sjukdom blir det ofta en markör av före och efter krisen. Och i dramatiska situationer har vi en tendens att göra dem till vattendelare. Därför går arbetet ut på att hämta upp det positiva som fanns förut i familjelivet och fortsätta bygga där. Revan i väven kan repareras. Och även om saker förändras kan det bli ett sunt familjeliv igen. Tungt arbete Men det är ett tungt arbete som väntar föräldrar med svårt sjuka eller funktionshindrade barn. En av de viktigaste uppgifterna vi har som föräldrar är att skydda vårt barn från allt ont, så att det ska kunna utvecklas så bra som möjligt. Föräldrar till svårt sjuka kan inte skydda dem och de får leva med mycket smärta. Föräldrar upplever också ett misslyckande. Man upplever en stor sorg över att inte ha fått ett friskt barn. Sorgen kommer att finnas kvar under livet. Ofta känner man stor skuld över barnets sjukdom trots att man inte haft någon möjlighet att påverka det som hänt. Särskilt mammorna tar på sig ansvar och skuld. Kronisk ovisshet Kati beskrev hur det kan gå till när ett litet barn med medfött hjärtfel kommer till intensiven. Barnet kanske kommer med helikopter och opereras omedelbart. När föräldrarna för första gången på riktigt får se sitt barn ligger det där med öppen bröstkorg och slangar överallt. Då är det svårt att känna något annat än känslor av sorg och orättvisa. Kati menar att mammor och pappor hanterar situationen på olika sätt. Här behöver man komma in tidigt med stöd, helst redan vid diagnosbeskedet så att inte föräldrarna fjärmar sig från varandra i sin redan pressade situation. Föräldrar till svårt sjuka barn lever också med en ständig oro för försämringar. Den viktigaste gemensamma nämnaren för de här föräldrarna är att de lever i kronisk ovisshet, både kring försämringar och kring hur långt barnets liv kommer att bli. Det blir som en dov underton, som ibland ljuder starkare och ibland svagare, beroende på hur barnet mår. Många föräldrar känner också en stark ilska över det orättvisa i att barnet drabbas. Detta är en känsla som sträcker sig långt över den medkänsla man har med barnet. Ilskan handlar om orättvisan över att barnet inte kan leva som andra, att det inte är friskt, över de begränsningar som ett funktionshinder eller en sjukdom innebär. Det innebär också en ständig plåga att se sitt barn lida. 8

9 Känsla av vanmakt, hjälplöshet kan vara oerhört stark. Det finns ju inget man kan göra. Man måste bara acceptera. Den här vanmakten kan ibland yttra sig som svårigheter att knyta an, en känsla av att det egentligen inte meningsfullt, som föräldrarna behöver bearbeta. Flexibla strategier Även skulden över de friska syskonen, eller partnern som man inte hinner med kan vara tung att bära. Man slits mellan omvårdnaden av det sjuka barnet och det friska barnet och kan ha svårt att hitta en balans. Den ständiga skulden ligger alltid där. Skammen över sina egna tillkortakommanden som förälder. Att man inte orkar, kan ge lika till alla, inte är tålmodig, lekfull eller vad det kan vara. Alla de krav man ska leva upp till och inte orkar med. Hur man gör är man alltid på fel plats och det blir en stress som sliter och pressar. Kati menar att det finns olika sätt för hur man hanterar alla dessa olika känslor, men att det för många föräldrar innebär ett mycket tungt arbete. Att leva med kronisk sjukdom är att leva med kronisk ovisshet och det är en känsla vi nästan är beredda att göra vad som helst för att bli av med. Att vara förälder till ett sjukt barn kräver flexibla strategier. Det är viktigt att kunna ändra strategi under resans gång. I början kanske det bästa är att ta en dag i sänder och inte fundera för mycket, men det kanske inte fungerar så bra i längden. Man behöver anpassa sin strategi efter vad som händer. Det behövs när barnet utvecklas och när sjukdomen eller funktionsnedsättningen förändras. Anknytning och mentalisering Den trygga anknytningen är grunden för relationen mellan föräldrar och barn och den utvecklas under barnets första tre år. I det komplexa samhälle vi har idag är mentaliseringsförmåga en nödvändig förmåga och det lär sig barnet i samspelet med sin förälder. Det handlar om förståelsen av det inre livet, av tankar, känslor och önskningar hos sig själv och andra. Det innebär också förståelsen för att andra människor tänker och känner annorlunda än jag själv och även förmågan att kunna föreställa sig hur andra tänker eller känner. För det krävs det att föräldern är lyhörd och sensitiv men också investerar tid med sitt barn. Det är i samspelet med föräldern som barnet lär sig mentalisera. Men då behövs en förälder som reagera på barnets signaler, men som också har förmågan att reflektera över vad barnet behöver och som agerar därefter och inte bara på impuls. Här har vi användning för våra pannlober. Den trygga anknytningen kräver trygga föräldrar och sjukdom i familjen försvårar de här funktionerna. Vid sjukdom blir ens mentaliseringsförmåga naggad i kanten. Vi stannar vid att reagera, inte reflektera, det finns det ofta inte utrymme för. Belastningen finns ju där hela tiden. Även för föräldrar som är välfungerande i grunden. 9

10 Stress passar inte med föräldraskap Kati refererade här till studier som visar att föräldrar som har ett sjukt barn under det första året efter insjuknandet uppvisar mycket starka reaktioner på stress. Efter ett år upplever 20 procent fortfarande starka stressymtom och efter ytterligare ett år är samma andel 12 procent. Posttraumatiskt stressyndrom passar dåligt ihop med föräldraskap. Känslan av vanmakt, förtvivlan och ilska kommer tillbaka hela tiden. Det lilla barnet väcker mycket starka känslor hos oss som föräldrar och är man redan pressad kan man bli väldigt sårbar för de känslostormar som barnet väcker. Föräldern blir upptagen med sina egna känslor och har inte förmåga att reagera, reflektera och agera. Då kommer barnet i affekt, blir förtvivlat och otillfredsställt och känslonivåerna stiger hos både förälder och barn. Barnet reagerar på förälderns oförmåga på olika sätt, exempelvis genom att sluta visa sina egna känslor eftersom det ger motsatt effekt. Att växa upp med sjukdom i familjen kan också ge positiva effekter på barnet. Många växer upp med en stark drivkraft, en välutvecklad empatisk förmåga och en stor förståelse för andra människor. Men det är bara fallet om de haft en positiv uppväxt där de själva blivit sedda. Andra växer istället upp med känslor av att ha blivit åsidosatta, av skuld och orättvisa och ilska mot sitt syskon. Detta kan bli effekten om man inte får hjälp med att uttrycka det man känner. Barn lägger på sig skuld Det finns amerikansk forskning som tittat på vad som är viktigt att tänka på i en familj med sjukdom eller funktionsnedsättning. Det som är avgörande är föräldrarnas förmåga att processa det som hänt. Ge ord, bearbeta, reagera, reflektera och agera för familjens bästa. En del familjer hamnar i kaos och det blir svårt för barnen. Därför är det så viktigt med stöd i den här situationen. Barn kan också ta på sig skuld om föräldrarna är ledsna. De friska syskonen märker att föräldrarna är ledsna, olyckliga, stressade och om de inte riktigt förstår vad det beror på kan de själva ta på sig ansvaret att göra föräldrarna glada igen. De gör vad som helst för att förändra den svåra stämningen och blir familjens lilla glädjespridare, utan plats för egna känslor. Det är inte bra alls. Kati menar att det därför är viktigt att dela även svåra saker med små barn Ibland tro man att det inte är bra att prata med små barn, men det är fel. Ju yngre barnen är desto mer beroende är de ju av föräldrarnas förmåga. Därför behöver de veta varför mamma och pappa är ledsna. Det ger barnet en känsla av sammanhang, de kan känna en trygghet i att det handlar om annat och att mamma och pappa tar hand om det. Små pauser viktigare än lång semester Det är också viktigt att föräldrarna är närvarande med sitt friska barn. Ibland när ett barn är sjukt blir det så att föräldrarna ständigt turas om att vara med det sjuka barnet. Hemmet blir lidande och det sliter och skapar distans. Om det är möjligt bör man hitta praktiska lösningar på det här, om det så bara handlar om några timmar tillsammans. 10

11 Kommunikation om vardagliga saker är också en viktig faktor. Ibland blir upptagenheten av det man drabbats av så stor att alla annan kommunikation förvinner. Det enda man pratar om är sjukdomen, symtomen, behandlingen eller vad det kan vara. Man processar liksom bara logistiken och den vardagliga kommunikationen som småpratet, leken och skämten försvinner. Det är destruktivt för familjelivet och något man kan behöva stöd med. Det är viktigt att hitta vardagliga pauser, som ger lite återhämtning i det svåra. Det är de små återkommande pauserna som gör nytta, inte den långa gemensamma semestern i en oviss framtid. Familjens identitet förändras Man ska inte lägga över problem på barnen, men samtidigt tycker Kati att vi är dåliga på att låta barn hjälpa till. Barn är som vuxna, de vill också dra sitt strå till stacken när det är svårt. Det kan vara bra att fundera över vad som kan barnens uppgift, vad de bidra med, även om det bara handlar om att tömma diskmaskinen. Familjen får också ofta en förändrad identitet när ett barn blir sjukt. Det är väldigt viktigt ur ett barnperspektiv. Barn känner ofta en trygghet i att familjen är och gör på ett visst sätt och har vissa återkommande rutiner. När någon blir sjuk kommer saker att förändras och det gör att familjen får en annan identitet. Det är smärtsamt och är något man behöver prata om. Att inte få veta är värst Arv och miljö- kan jag eller mina barn bli sjuka också, och så vidare. Viktigt att man får prata om sådana saker. Kati betonar återigen att barn behöver få information om sjukdomen eller funktionshindret och att den informationen behöver återkomma och bli mer komplex i takt med att barnet blir större. Barn har behov att få veta, men små barn behöver skyddas från skrämmande detaljer. Som förälder behöver man därför fundera över vad man berättar och hur. Ibland svarar vi på så mycket mer än vad barnen verkligen frågar efter. Men det värsta är ändå att inte få veta. Länk till material från föreläsningen Kati Falk: 11

12 Samtalsbilder och teckningar en metod för samtal med barn om svåra frågor Merete Holmsen är specialpedagog och har lång erfarenhet av arbete med barn i svåra situationer, som förlust av närstående, socialt utsatta situationer eller med egen eller anhörigs sjukdom eller funktionsnedsättning. Merete är känd för att hon utvecklat samtalsbilderna om den lilla musen Marius, som kan användas i samtal med barn. Merete, som idag arbetar som familjerådgivare vid ett familjecenter i Moss kommun, har inte alltid arbetat med bilder i samtalet med barn. När hon för många år sedan arbetade på ett pedagogiskt psykologiskt centrum vaknade intresset för hur det är att vara friskt syskon till barn med funktionsnedsättningar. När det kom familjer på längre vistelser, bestämde hon och en kollega att de skulle fokusera på syskonens situation. Men när vi ställde frågor fick vi bara undvikande svar. Det var som om det inte gick att närma sig hur de här barnen upplevde sin situation. Då började vi använda oss av påhittade berättelser, som handlade om familjer med funktionsnedsättningar i olika situationer. Vi berättade de här historierna och sedan fick barnen hitta på egna slut till dem. Resultatet blev bättre än Merete kunde föreställa sig. Barnen blev plötsligt mycket intresserade och bara sprutade av tankar, känslor och egna erfarenheter. Det kom fram känslor av orättvisa, av ensamhet och ett stort behov av information och kunskap om funktionshindret. Det blev en ögonöppnare för mig. Musen Marius I fortsättningen använde sig Merete av bilder på barn i olika situationer i samtalen, men eftersom barnen hon pratade med hängde upp sig vid detaljer som kön, etnicitet och ålder, beslutade hon att utveckla ett eget bildmaterial. Jag bestämde mig för att det skulle vara bilder på djur, eftersom de kan vara neutrala är det gäller kön och etnicitet. Barn har dessutom lätt att identifiera sig med djur och identifikationen är viktig. Merete anlitade tecknaren Kjell Midthun och så föddes den lilla musen Marius. Merete förklarar att när man använder bilder i samtal sker en externalisering av egna känslor man flyttar över sina egna känslor och upplevelser på figurerna i bilden och på så vis underlättas samtalet. Om man går vägen om musen Marius så är det lättare för barnet att berätta om sig själv. Men barnet kan själv reglera tempot, när och hur mycket de vill berätta om sig själva och sina egna känslor. 12

13 Kriterier för samtalsbilder Det finns några kriterier som en bild bör uppfylla för att kunna användas i samtal. En samtalsbild är öppen och innehåller inte för många detaljer. Bilden ska förmedla situationer och känslor och ge möjlighet till samtal och reflektion. Barnet ska kunna identifiera sig med bilden. Mina bilder är kopplade till en samtalsguide och man kan använda bilderna i samtal om hur musen Marius upplever sin situation och sedan hur barnen upplever det. Bilderna kan också användas i en informationssituation, exempelvis när ett barn ska genomgå ett ingrepp eller har ett syskon som fått en diagnos. Merete visar en bild på musen Marius som sitter och tittar ut genom ett fönster med sin nallekompis. Man ser inte deras ansiktsuttryck och inte heller vad de tittar på. På så sätt kan bilden användas i en mängd olika samtal. Man kan ställa öppna frågor som Vad tänker Marius på?, Hur har han det?, eller specifika frågor som Marius har precis fått veta att hans syster är sjuk, vad tror att han tänker kring det?. Man kan också ställa frågor kring det specifika barnet som Vad brukar du tänka på när du sitter själv sådär och funderar?, Vad har du för glada tankar och vad har du för ledsna tankar?. Merete poängterar att det kan vara bättre att använda begreppet tänker istället för känner, som är mer laddat och mer abstrakt. Samtalsbilder i grupp Det finns en mening med den lilla nallen som är med på de flesta bilderna. Nallen är som ett stöd för Marius i olika situationer och kan illustrera att det kan kännas fint att ha med ett gosedjur i svåra situationer. Men nallen blir också någon att identifiera sig med. En del barn väljer att identifiera sig med nallen eftersom han är ytterligare ett steg bort. På många bilder vet man inte riktigt hur Marius känner det och det är något som främjar mentaliseringsprocessen. Vi vill ju att barn ska kunna reflektera kring hur andra människor känner det. Vi kommer med våra olika undringar. Hur har Marius det och vad tänker han i den här situationen. Samtalsbilderna kan även användas vid gruppsamtal. Det kan passa vissa barn bättre att samtala i grupp eftersom det inte ställer samma krav på att man själv är aktiv. Det kan också vara bra att få höra andras erfarenheter och tankar kring en liknande situation. Ett tydligt mål Det är viktigt att ha ett tydligt mål med samtalet. Det kan vara att i ett första samtal lära känna barnet, eller att få förståelse för hur barnet känner inför sitt syskons funktionsnedsättning. Syftet kan också vara att ge barnet information om olika saker. När man väljer bilder för samtalet ska de passa till det tema man vill prata om. De första bilderna bör vara trygga och öppna, för att sedan bli mer känsloladdade. De sista bilderna bör inge hopp, optimism och bemästrande. Det finns bilder på Marius som illustrerar hela skeenden, exempelvis från ett ingrepp på sjukhuset till att någon kommer och hälsar på till dess att barnet 13

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror Annorlunda syskonsituation Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Syskonrelationen Annorlunda syskonsituation behöver inte betyda att den är problematisk men den betyder att barn i sin familj

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon?

Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon? Ågrenska 2013-04-20 Arvsfondsdelegationens kansli Andreas Pierrou Box 2218 103 15 STOCKHOLM Dnr. 2009-1375-B Projektnummer 2009/122 Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon? Ny kunskap om och erfarenheter

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

KUNSKAPSINTERVJU - SYSKON

KUNSKAPSINTERVJU - SYSKON KUNSKAPSINTERVJU - SYSKON Lobato & Kao 2002* Kunskapsintervjun med syskon görs efter att föräldrar fått information om syskongrupp/syskonsamtal. Intervjun sker före gruppsamtal eller syskonaktivitet och

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Lilla förskolepaketet

Lilla förskolepaketet Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

mellan barn och föräldrar

mellan barn och föräldrar mellan barn och föräldrar Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer Gävle 2016 09 30 Kalle 9 år, barnexpert i projektet Ohälsa När viktiga tankar och känslor inte sägs

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Västanvindens förskola avdelning Månen och Solen Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013.

Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. 1 Normer och värden. 1. Vi vill att vi tillsammans, både barn och vuxna ska ta ansvar för att alla trivs i gruppen och att vi är rädda om våra leksaker och vår närmiljö.

Läs mer

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är! Familjepaketet Böckerna i Familjepaketet har hög igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar samtidigt många olika sätt att leva. Runt 30% av alla barn idag lever i en frånskild familj.

Läs mer