Val till Sametinget. Sametingsval Samlad information om valet i Val till Sametinget

Transkript

1 Val till Sametinget Sametingsval 2013 Samlad information om valet i Val till Sametinget De administrativa arbetsuppgifterna vid val till Sametinget är uppdelade mellan tre myndigheter: Sametingets valnämnd, Valmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna skrift ger en översikt av hur valsystemet vid val till Sametinget fungerar. För att få detaljerad information om respektive myndighets arbetsuppgifter utöver det som sammanfattas här - kontakta respektive myndighet. Se kontaktuppgifter på sidan 12. Valmyndigheten 953 utg 5

2 Innehåll 1. Val till Sametinget 3 2. Rösträtt, röstlängd och röstkort 3 3. Partier, kandidater och valsedlar 5 4. Så här går röstningen till 6 5. Sammanräkning, mandatfördelning och valresultat 7 6. Gick valet rätt till? Valmyndigheter vid val till Sametinget 12 Kalender Datum Sametingslag Sida okt Anmälan till röstlängden ska ha kommit till valnämnden. 3 kap nov Valnämnden ska senast denna dag upprättat den preliminära röstlängden. 3 kap nov - 15 dec Den preliminära röstlängden finns tillgänglig på ett antal platser i landet för den som vill granska den. Valmyndigheten annonserar om var den finns att se. 3 kap dec Överklagan av valnämndens beslut om vilka som ska tas 3 kap. 5a 4 upp i röstlängden ska ha kommit till länsstyrelsen feb Länsstyrelsen ska fatta beslut om överklaganden som rör 3 kap. 5a 4 den preliminära röstlängden. 1 mars Valnämnden ska senast denna dag ha upprättat den 3 kap. 6 4 slutliga röstlängden. 15 mars Grupper, partier och liknande sammanslutningar ska 3 kap. 9 5 senast denna dag ha anmält sig och sina kandidater till Valmyndigheten. 19 april Valmyndigheten skickar röstkort/ytterkuvert till de röstberättigade. Brevröstningen kan börja. 3 kap maj VALDAG 3 kap. 1 6 Sista dag att skicka brevröst. 3 kap maj Länsstyrelsen får tidigast börja räkna rösterna. 3 kap Valet kan överklagas inom tio dagar från det att valresultatet kungjorts. 3 kap

3 1. Val till Sametinget Sametinget Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. De 31 ledamöterna i Sametingets parlament utses av röstberättigade samer genom val. Val vart fjärde år Ordinarie val till Sametinget hålls tredje söndagen i maj vart fjärde år. Valet 2013 är den 19 maj. Hela landet är en valkrets. Valsystemet är proportionellt, dvs. mandaten (platserna) i Sametinget fördelas i förhållande till antalet röster som grupperna, partierna eller de liknande sammanslutningarna som ställt upp i valet fått. Om ett parti får t.ex. 20 procent av rösterna, ska det också få ca 20 procent av mandaten. 2. Rösträtt, röstlängd och röstkort Alla som vill rösta i valet till Sametinget måste finnas med i röstlängden. Vad krävs för att tas med i röstlängden? Sametinget beslutar vilka som ska tas med i röstlängden. I Sametingslagen (1992:1433) står vilka kriterier en person måste uppfylla för att kunna få rösträtt. Rätten att bli upptagen i röstlängden och därmed ha rösträtt har en person som: Uppfattar sig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om en förälder är eller har varit upptagen i röstlängden. Har fyllt eller fyller 18 år senast på valdagen. Är svensk medborgare. Personer som är inte är svenska medborgare kan ändå får rösträtt om de varit folkbokförda i Sverige de senaste tre åren. För att bli upptagen i röstlängden och därmed ha rösträtt måste man anmäla sig till Sametingets valnämnd. Om man redan varit upptagen i röstlängd vid tidigare val till Sametinget behöver man inte anmäla sig igen. Först görs en preliminär röstlängd De som uppfyller kriterierna för rösträtt och vill delta i valet ska skicka in en anmälan till Sametingets valnämnd senast den 20 oktober Den som har varit med i röstlängden tidigare behöver inte anmäla sig på nytt. Senast den 15 november upprättar Sametingets valnämnd en preliminär röstlängd som finns tillgänglig fram till den 15 december på ett antal platser i landet för den som vill granska den. Valmyndigheten annonserar om var den finns. 3

4 Den preliminära röstlängden kan överklagas Den preliminära röstlängden kan överklagas av: den som anmält sig till röstlängden men inte blivit upptagen den som tagits upp i den preliminära röstlängden och som vill överklaga att någon annan tagits upp i röstlängden. Överklagandet skall ha kommit in till Länsstyrelsen i Norrbottens län senast den 15 december Överklagandet prövas vid ett offentligt sammanträde hos Länsstyrelsen i Norrbottens län den 15 februari De beslut som länsstyrelsen fattar om överklagandet går inte att överklaga. En slutlig röstlängd upprättas och trycks När länsstyrelsen har beslutat i eventuella överklaganden upprättar Sametingets valnämnd en slutlig röstlängd. Detta görs senast den 1 mars Den slutliga röstlängden trycks och används av länsstyrelsen under sammanräkningen efter valet så att markering i röstlängden kan göras att väljaren röstat. Röstkort/ytterkuvert skickas till alla röstberättigade Valmyndigheten skickar ut röstkort till alla röstberättigade (dvs. de som finns upptagna i den slutliga röstlängden). Röstkortet skickas till väljarna ca 30 dagar före valdagen. Röstkortet är även ett ytterkuvert som rösten läggs i och används både vid brevröstning och vid röstning i vallokal, därav namnet röstkort/ytterkuvert. På röstkortet/ytterkuvertet står väljarens namn och nummer i röstlängden. Du har rösträtt vid valet till Sametinget den 19 maj 2013 Namn Ditt nummer i röstlängden Vid brevröstning ska du och 2 vittnen intyga att rösten gjorts i ordning på rätt sätt. Vittnena måste ha fyllt 18 år. Väljarens make/maka eller barn får inte vara vittne. Glöm inte att klistra igen detta kuvert när du gjort i ordning din röst! 1 Väljaren intygar. Jag försäkrar på heder och samvete att jag själv lagt in en valsedel i ett valkuvert och i närvaro av nedanstående vittnen lagt in valkuvertet i detta ytterkuvert som jag därefter klistrat igen. Väljarens namnteckning Två vittnen intygar. RÖSTKORT/ YTTERKUVERT Ska du rösta i vallokal? Klistra inte igen detta kuvert, utan ta med det öppet till vallokalen. Du behöver heller inte fylla i några uppgifter i fälten nedan. 2 Vi intygar att väljaren egenhändigt undertecknat ovanstående försäkran. Vi känner inte till något som strider mot det som intygats av väljaren. Första vittnets namnteckning Adress Andra vittnets namnteckning Adress Den som saknar sitt röstkort/ytterkuvert kan få ett nytt hos Sametingets valnämnd, Länsstyrelsen i Norrbottens län eller Val myndigheten. Även valsedlar och information skickas I brevet från Valmyndigheten finns, förutom röstkortet/ytterkuvertet, även alla valsedlar, valkuvert, material för brevröstning och information om hur röstningen går till. 4

5 3. Partier, kandidater och valsedlar Anmälan är obligatorisk Alla grupper, partier eller liknande sammanslutningar som vill delta i ett val måste anmäla sig och sina kandidater till Valmyndigheten senast den 15 mars Valmyndigheten beslutar om att registrera gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen och dess kandidater för valet. Valmyndighetens beslut kan inte överklagas. De grupper, partier eller liknande sammanslutningar som inte redan har mandat i Sametinget måste lämna in ett dokumenterat stöd av minst 50 personer, som är upptagna i den slutliga röstlängden för det kommande valet. Valsedlar med kandidater trycks Gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen måste anmäla minst tre kandidater. Alla kandidater måste ge sitt samtycke till att finnas med på en valsedel. De grupper, partier eller liknande sammanslutningar som anmält sig och sina kandidater får sina valsedlar upptryckta av Valmyndigheten. På valsedlarna trycks namnet (beteckningen) på gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen och namnen på de anmälda kandidaterna. En grupp, parti eller en liknande sammanslutning kan anmäla kandidater till en eller flera listor. Valsedlarna finns i alla vallokaler och skickas hem till alla väljare tillsammans med röstkortet/ ytterkuvertet. Dessutom får grupperna, partierna eller de liknande sammanslutningarna valsedlar att själva distribuera efter eget önskemål. Om en grupp, parti eller liknande sammanslutning har flera listor med olika kombinationer av kandidater så trycks lika många av varje lista. Önskar någon grupp, parti eller liknande sammanslutning beställa fler valsedlar utöver detta får de själva betala för dessa valsedlar. Vid val till Sametinget finns varken blanka valsedlar eller valsedlar med enbart namn på grupp, parti eller liknande sammanslutningar. Detta har sin förklaring i att alla partier måste registrera sig på förhand för att ställa upp i valet. Det går inte, som vid allmänna val, att skriva ett partis namn på en blank valsedel. Valbarhet - vem kan väljas? Vid val till Sametinget finns tre krav för att vara valbar: att ha rösträtt i valet till Sametinget, att vara svensk medborgare och att vara anmäld kandidat för ett registrerat parti. 5

6 Namn Ditt nummer i röstlängden Jag försäkrar på heder och samvete att jag själv lagt in en valsedel i ett valkuvert och i närvaro av nedanstående vittnen lagt in valkuvertet i detta ytterkuvert som jag därefter klistrat igen. Väljarens namnteckning Vi intygar att väljaren egenhändigt undertecknat ovanstående försäkran. Vi känner inte till något som strider mot det som intygats av väljaren. Första vittnets namnteckning Adress Andra vittnets namnteckning Adress 4. Så här går röstningen till Vid val till Sametinget kan väljarna antingen rösta i vallokal på valdagen eller brevrösta. 1. Rösta i vallokal på valdagen Vid val till Sametinget finns det vallokaler på ett antal orter i Sverige. Sametingets valnämnd beslutar om på vilka orter det ska finnas vallokaler och utser valförrättare till varje vallokal. Väljarna kan rösta i vilken vallokal som helst på valdagen. I vallokalen finns valkuvert och valsedlar. Väljaren ska med sig sitt röstkort/ytterkuvert till vallokalen. Om väljaren inte är känd för valförrättarna måste väljaren visa ID-handling för att få rösta. Vallokalerna ska ha öppet för röstning kl De röster som tas emot i vallokalerna skickas sedan till Länsstyrelsen i Norrbottens län som granskar och räknar rösterna. Så här går röstningen i vallokal till: Väljaren får ett valkuvert av valförrättarna. Han eller hon går därefter bakom en valskärm och gör i ordning sin röst i avskildhet. Valsedeln ska där stoppas in i valkuvertet. Väljaren lämnar sedan sitt valkuvert, röstkort/ytterkuvert och ID-handling till valförrättarna. Sedan valförrättarna kontrollerat att rösten gjorts i ordning på rätt sätt antecknar de att väljaren röstat i väljarförteckningen. Därefter lägger en valförrättare ner valkuvertet i röstkortet/ ytterkuvertet och röstkortet/ytterkuvertet klistras igen. 2. Brevrösta Vid brevröstning använder väljaren det valkuvert och en av de valsedlar som han eller hon fått tillsänt sig tillsammans med röstkortet/ytterkuvertet. För att brevrösta behöver väljaren även två vittnen. Dessa personer ska vara över 18 år och får inte vara väljarens make/maka eller väljarens barn. Så här går brevröstning till: Väljaren gör i ordning sin röst, dvs. lägger ner en valsedel i ett valkuvert. Valkuvertet ska sedan i vittnenas närvaro läggas ner i röstkortet/ ytterkuvertet, som klistras igen. Därefter ska väljaren och vittnena fylla i uppgifterna utanpå röstkortet/ytterkuvertet. Du har rösträtt vid valet till Sametinget den 19 maj 2013 Vid brevröstning ska du och 2 vittnen intyga att rösten gjorts i ordning på rätt sätt. Vittnena måste ha fyllt 18 år. Väljarens make/maka eller barn får inte vara vittne. Glöm inte att klistra igen detta kuvert när du gjort i ordning din röst! 1 Väljaren intygar. RÖSTKORT/ YTTERKUVERT Ska du rösta i vallokal? Klistra inte igen detta kuvert, utan ta med det öppet till vallokalen. Du behöver heller inte fylla i några uppgifter i fälten nedan. 2 Två vittnen intygar. Väljaren ska stoppa röstkortet/ytterkuvertet i ett särskilt omslagskuvert, klistra igen omslagskuvertet och till sist posta brevrösten senast valdagen, dvs. söndagen den 19 maj Adressen till Länsstyrelsen i Norrbottens län står förtryckt på omslagskuvertet och portot är betalt. 6

7 Personrösta Väljarna röstar på en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning och kan samtidigt på valsedeln markera vilken kandidat de helst vill se vald. Det kallas att personrösta. Väljaren kan personrösta genom att kryssa för en (1) kandidat. Väljare kan endast personrösta på en kandidat vars namn är tryckt på valsedeln. Väljarna får inte skriva till ytterligare namn på en valsedel och på så sätt personrösta på någon annan kandidat än de som beslutats av partiet. 5. Sammanräkning, mandatfördelning och valresultat Sammanräkningen hos Länsstyrelsen i Norrbottens län startar en vecka efter valet. Först granskas rösterna och valkuverten läggs ner i valurnan Länsstyrelsen granskar först rösterna från vallokalerna och kontrollerar att de gjorts i ordning på korrekt sätt. De röstkort/ytterkuvert som godkänns öppnas. I röstkortet/ytterkuvertet ska det ligga ett valkuvert. Valkuvertet tas ut och om det är korrekt iordninggjort läggs det ner i valurnan och väljaren prickas av i röstlängden.väljarens röstkort/ytterkuvert separeras från rösten när valkuvertet läggs ner i valurnan och på så sätt separeras väljarens röst från hans eller hennes identitet, dvs. valhemligheten skyddas. När alla vallokalsröster har granskats, granskas brevrösterna på samma sätt. Dessutom kontrolleras att väljaren inte redan är avprickad i röstlängden, dvs. att han eller hon inte redan har röstat. Sedan töms valurnan och valsedlarna bedöms och räknas När alla valkuvert är nedlagda töms valurnan. Valkuverten öppnas och valsedlarna tas ut. Valsedlarna bedöms allt eftersom de räknas. Först räknar Länsstyrelsen ihop antal valsedlar för varje grupp, parti eller liknande sammanslutning. Sedan räknar Länsstyrelsen antalet personröster för varje kandidat. Så här bedöms en valsedel Om väljaren kryssar för två eller fler kandidater på valsedeln räknas det som en röst på den aktuella gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen. Samma sak gäller om väljaren lägger ner två (eller fler) valsedlar i samma kuvert med samma beteckning men med olika kandidatuppsättningar eller olika markeringar för personrösten. En valsedel bedöms som ogiltig om den: saknar beteckning (t.ex. om beteckningen är överstruken), har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt, har mer än en partibeteckning (t.ex. om det ligger två eller flera valsedlar i samma valkuvert och de har olika partibeteckningar). Länsstyrelsen tar inte hänsyn till strykningar eller tillskrifter av namn på valsedlar. 7

8 Mandatfördelning mellan partier När alla röster är räknade kan mandatfördelningen börja. De 31 mandaten (platserna) i Sametinget fördelas först mellan grupperna, partierna och de liknande sammanslutningarna. Beräkningssättet kallas den jämkade uddatalsmetoden och är samma som används vid valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige och valet till Europaparlamentet i Sverige. Vid val till Sametinget finns det ingen spärr för hur många procent en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning måste ha för att få vara med i mandatfördelningen. Hela landet är en enda valkrets. Faktaruta 1: Den jämkade uddatalsmetoden För alla grupper, partier och liknande sammanslutningar räknas jämförelsetal fram. Det första jämförelsetalet får man genom att det totala antalet röster för respektive grupp, parti eller liknande sammanslutning delas med 1,4. Den grupp, det parti eller den liknande sammanslutningen som har högst jämförelsetal får det första mandatet och får därefter ett nytt jämförelsetal genom att röstetalet delas med 3. Övriga grupper, partier och liknande sammanslutningar behåller sina jämförelsetal tills de får mandat. När en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning får sitt andra mandat delas röstetalet med 5 för att beräkna nästa jämförelsetal, och efter tredje mandatet med 7 osv. EXEMPEL MANDATFÖRDELNING: Fördelning av de första fyra mandaten vid 2009 års val 1. Alla partiers röstetal delas med 1,4 så att alla partier har ett jämförelsetal. 2. De som efter delningen med 1,4 har störst jämförelsetal är Jakt- och fiskesamerna. De får första mandatet. Jakt- och fiskesamernas röstetal delas därefter med nästa delningstal, dvs. 3. Övriga konkurrerar med samma ursprungliga jämförelsetal. 4. De som nu har störst jämförelsetal är Samerna. De får det tredje mandatet. Samernas röstetal delas med nästa delningstal, dvs. 3. Grupp, parti eller liknande sammanslutning Röstetal Mandat 1 Mandat 2 Mandat 3 Mandat 4 Albmut - Almetjh - Almasj - Folket ,57 83,57 83,57 83,57 Guovssonásti ,42 446,42 446,42 446,42 Jakt- och Fiskesamerna ,57 346,33 356,33 356,33 Min Geaidnu Mijá Gäjnno Mijjen Geajnoe ,28 354,28 354,28 354,28 Samerna ,42 461,42 461,42 215,33 Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet ,57 648,57 302,66 302,66 Solidaritet 62 44,28 44,28 44,28 44,28 Vuovdega-Skogssamerna ,42 381,42 381,42 381,42 3. De som har störst jämförelsetal nu är Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet. De får andra mandatet. Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiets röstetal delas därefter med nästa delningstal, dvs De som har störst jämförelsetal nu är Guovssonásti. De får det fjärde mandatet. Guovssonástis röstetal delas därefter med nästa delningstal, dvs. 3. På detta sätt fortsätter räkningen tills dess att alla 31 mandaten är utdelade. 8

9 Ledamöter och ersättare utses För varje grupp, parti eller liknande sammanslutning som fått mandat utses ledamöter. Det utses en ledamot per mandat (plats). Sedan utses ersättare för ledamöterna. Det är personrösterna som i första hand avgör vilka kandidater som blir valda. Kravet (spärren) för att bli invald på personröster är att kandidaten har fått minst 5 % av gruppens, partiets eller den liknande sammanslutningens totala antal röster (dock minst 25 personröster). Om kandidatnamnet finns på flera olika listor för samma parti räknas personrösterna samman från alla de olika listorna. Av de som klarat spärren för personröster är det den som fått flest personröster som får den första platsen för gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen, den med näst flest personröster får den andra platsen osv. Om flera kandidater har fått lika många röster drar länsstyrelsen lott mellan dem. 5% Om gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen har fått fler mandat än kandidater som klarat spärren för personröster används den så kallade heltalsmetoden när återstående ledamöter utses. För varje ledamot utses lika många ersättare som gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen har fått mandat, dock alltid minst tre. En ersättare kan vara ersättare för flera ledamöter. Faktaruta 2: Heltalsmetoden Heltalsmetoden är en metod för att utse ledamöter som inte valts på personröster. Heltalsmetoden innebär att man ordnar valsedlarna efter vilket kandidatnamn som står överst på flest valsedlar. Man bortser från de kandidater som utsetts till ledamöter med hjälp av personröster. Om gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen bara har en lista kommer mandaten i praktiken att tillfalla kandidaterna i den ordning de står på listan. Om gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen har flera listor blir beräkningen mer omfattande. Det görs en beräkningsomgång för varje mandat som ska tillsättas. Efter varje omgång bortser man från den som valts in och sorterar valsedlarna på nytt efter vilka namn som nu står överst. Ett nytt jämförelsetal räknas fram för nästa namn på den lista där det namn som tog mandet stod på. Övriga kandidater som står överst har kvar sitt jämförelsetal. Det namn som nu har högst jämförelsetal tilldelas nästa mandat. Och så fortsätter beräkningen tills dess att alla mandat är tillsatta. Vid lika jämförelsetal mellan två eller flera kandidater ska platsen lottas mellan dem. På finns mer information om hur jämförelsetalen räknas fram. 9

10 EXEMPEL UTSE LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE Grupp X hade vid valet två listor med kandidater, nr och nr Bilden nedan visar de tio översta namnen på respektive lista. Grupp X 1. Anders Andersson 2. Björn Baer 3. Carl Calais 4. David Denson 5. Eva Erlandsson 6. Fia Fjällman 7. Gerd Gunnarsson 8. Helena Harnek 9. Inga Ingelson 10. John Jansson Grupp X 1. Karin Kanna 2. Linn Loman 3. Mariann Monet 4.Nina Nutti 5. Olof Omma 6. Per Peter Pilvi 7. Quer Qvarts 8. Rakel Ranelid 9. Susanne Sikku 10. Tinna Tranström Grupp X fick sammanlagt 410 röster. Detta gav tre mandat. Röster totalt 410 Röster på lista Röster på lista Kandidater med flest personröster (lista) Karin Kanna (00200) 94 Björn Baer (00100) 25 Anders Andersson (00100) 19 Linn Loman (00200) 18 Vilka blir ledamöter? Eftersom spärren för personröster är 5% av rösterna för en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning betyder det att en kandidat måste få minst 21 personröster för att kunna bli vald på personröster (5% av 410 röster är 21 röster). Dessutom finns ett krav på minst 25 personröster. Två kandidater, Karin Kanna och Björn Baer, uppfyllde dessa krav för att bli vald på personröster och utses därmed till ledamot. Eftersom inga fler kandidater uppfyllde kraven för personval ska således det tredje mandatet tillsättas med heltalsmetoden. Överst på respektive lista när det första mandatet är tillsatt är Anders Andersson (lista 00100) och Linn Loman (lista 00200). Deras respektive jämförelsetal är samma som antal röster för respektive lista, dvs. 151 för Anders Andersson och 259 för Linn Loman. Den som har högst jämförelsetal, Linn Loman, får det tredje mandatet. Vilka blir ersättare? Eftersom de ledamöter som utsetts kommer från båda listorna får Grupp X två uppsättningar ersättare (ersättargrupper). Det ska alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. En person kan vara ersättare för flera ledamöter. För Karin Kanna och Linn Loman blir ersättarna de tre som står närmast efter dem på lista nr 00200, dvs. Nina Nutti, Olof Omma och Per Peter Pilvi. För Björn Baer blir ersättarna de tre som står överst på lista nr 00100, dvs. Anders Andersson, Carl Calais och David Denson. 10

11 Valresultat Räkningen och mandatfördelningen hos länsstyrelsen brukar ta ca 3 dagar, dvs. resultatet beräknas vara klart den 29 maj. Resultatet publiceras på Valmyndighetens webbplats så snart det är klart. Länsstyrelsen kungör också resultatet av sametingsvalet i Post- och Inrikes Tidningar. 6. Gick valet rätt till? Att överklaga valet Den som anser att ett fel eller misstag begåtts som påverkat utgången av valet kan överklaga utgången av valet. Det är bara röstberättigade och de grupper, partier eller liknande sammanslutningar som deltagit i valet som får överklaga. Den som vill överklaga ska skicka sitt överklagande till Valprövningsnämnden. Valprövningsnämnden ska ha fått överklagandet tidigast dagen efter valdagen och senast tio dagar efter det att valresultatet kungjorts. Valprövningsnämnden prövar överklagandet och kan upphäva ett val och besluta om omval om en avvikelse kan antas ha inverkat på valutgången. Om det går att göra rättelse genom en ny sam manräkning eller annan mindre åtgärd kan Valprövningsnämnden i stället uppdra åt Länsstyrelsen i Norrbottens län att göra en sådan. Olagligt enligt brottsbalken Vissa regler om vad som är förbjudet vid val finns i Brottsbalkens kap. 17 Om brott mot allmän verksamhet m.m. Det är t.ex. förbjudet att försöka hindra eller förvanska resultatet av ett val eller en omröstning. Det är också förbjudet att ge eller ta emot belöning för att rösta på ett visst sätt eller för att inte rösta alls. Man får heller inte ta reda på hur någon annan har röstat. Dessa händelser kan inte överklagas via Valprövningsnämnden utan anmäls till polisen och kan prövas i allmän domstol. 11

12 7. Valmyndigheter vid val till Sametinget Sametinget Box KIRUNA Tel Fax Sametingets valnämnd Tar emot anmälningar till röstlängden och upprättar en preliminär röstlängd, gör efter samråd med Valmyndigheten den preliminära röstlängden tillgänglig för den som vill granska den på ett antal platser i landet, fastställer den slutliga röstlängden, och ansvarar för röstmottagningen och ordnar t.ex. vallokaler och rekryterar röstmottagare. Länsstyrelsen i Norrbottens län Luleå Tel Fax norrbotten norrbotten@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Norrbottens län Beslutar i eventuella överklaganden av den preliminära röstlängden, tar emot alla brevröster och alla vallokalsröster, genomför rösträkningen och fördelar sedan mandaten samt fastställer vilka som blir ledamöter och ersättare. Valmyndigheten Box Stockholm Tel Fax valet@val.se Valprövningsnämnden Stockholm Tel Fax riksdagsinformation@ riksdagen.se Valmyndigheten Har ett samordningsansvar för valet, tillhandahåller IT-stöd för administration av valet, framställer och skickar röstkort och information till de röstberättigade. beslutar i samråd med Sametinget om var den preliminära röstlängden ska hållas tillgänglig för granskning, registrerar grupper, partier och liknande sammanslutningar och deras kandidater, samt trycker valsedlar. Valprövningsnämnden Prövar eventuella överklaganden av val. Valprövningsnämndens beslut kan inte överklagas. 12