Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) preliminära resultat *

Transkript

1 Rapport till Näringsdepartementet: Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) preliminära resultat * Pernilla Andersson Joona & Lena Nekby Utvärderingen av Försöksverksamheten för nyanlända invandrare (FNI) baseras främst på en uppläggning med slumpmässig sortering inom respektive AF kontor till FNI eller en kontrollgrupp vilket gör en kausal tolkning av deltagande i FNI möjligt. Resultaten som redovisas i rapporten visar en liten men positiv effekt av deltagande i FNI på sannolikheten att få ett osubventionerat (endast svagt signifikant) eller subventionerat arbete samt en större positiv effekt på sannolikheten att få en arbetsmarknadsutbildning i jämförelse med deltagande i ordinarie verksamhet. Inga skillnader i sannolikheten att få reguljär utbildning noteras. En större positiv effekt av deltagande i FNI på osubventionerat arbete noteras när utvärderingen baseras enbart på personer som haft möjlighet att delta under minst ett år. * Vi vill tacka Vanja Bardh-Olsson, Göran Ferm, Theofania Lazaridis, Arbetsförmedlingen samt Monica Lindberg, Länsarbetsnämnden i Stockholm, Hans-Göran Johansson, Länsarbetsnämnden Kronoberg län, Allan Waktmar, Länsarbetsnämnden i Skåne län. Särskilt tack riktas till Eskil Wadensjö samt till Peter Skogman Thoursie, Lena Schröder, Gülay Özcan och seminariedeltagare vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Pernilla Andersson Joona, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet och Stockholms universitets Linnécentrum för integrations forskning (SULCIS), e-post: pernilla.andersson@sofi.su.se. Lena Nekby, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, SULCIS och IZA Research Fellow, e-post: lena.nekby@ne.su.se.

2 1. Inledning Möjligheten för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är en viktig fråga för politiker och beslutsfattare. För många som kommer som flykting- eller anhöriginvandrare till Sverige, framförallt från utomeuropeiska länder, tar det mycket lång tid från det att man har fått uppehållstillstånd tills man får ett arbete. Politiker har under de senaste åren allt mer kommit att diskutera hur man kan bryta det utanförskap på arbetsmarknaden som i hög utsträckning drabbar just denna grupp av invandrade personer. I vårbudgeten 2007 föreslås t.ex. ett integrationspaket som bland annat inkluderar nya så kallade instegsjobb, där inskrivna vid arbetsförmedlingen får en möjlighet att kombinera en anställning med språkundervisning. Instegsjobben ska särskilt riktas till nyanlända invandrare (Regeringen, 2007). I den integrationspolitiska diskursen tar man upp mottagandet och introduktionsperioden i det nya landet som en viktig del av integrationsarbetet. Introduktionsprogram har dock kritiserats från många olika håll. Bakom kritiken ligger statistik om låga sysselsättningsnivåer för nyanlända invandrare. Endast 60 procent av män och 40 procent av kvinnor med 0-4 års vistelsetid var sysselsatta Sysselsättningsnivån var ännu lägre bland nyanlända som deltar i introduktionsprogram. Endast 30 procent av män och 20 procent av kvinnor som deltar i introduktionsprogram hade arbete efter tre år (Integrationsverket, 2007). Introduktionsprogrammen har därför utretts och granskats av bland annat av Integrationsverket (2002, 2004, 2005, 2007b), Riksrevisionen (2006), Statens Offentliga Utredningar (SOU 2003:75), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL 2006, 2007a, 2007b) samt av olika forskargrupper (Svantesson, 2006; Svantesson et al 2006; Åslund et al., 2007). En nyligen utgiven sammanställning av denna literatur från NTG-asyl & integration (2008) beskriver några av de problem som det råder konsensus om beträffande introduktionsprogrammen. Rapporten nämner bland annat svag anknytning till arbetsmarknaden i introduktionsprogrammen, dålig samverkan mellan olika aktörer som har ansvar för nyanlända, insatser som sker isolerat snarare än samordnat och parallellt, svenskundervisning som bedrivs isolerat utan anknytning till arbetslivet, att många avbryter eller inte blir godkända samt inlåsningsmekanismer i introduktionsprogram (NTG-asyl & integration, 2008). Flera rapporter understryker just behovet av en bättre samordning mellan kommuner och arbetsförmedlingen när det gäller introduktionsprogrammen för nyanlända 2

3 invandrare samt att svenskundervisning bör bedrivas parallellt med arbetsförmedlingens arbetsmarknadsinriktade insatser. Under oktober 2006 startades en försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare (FNI) vid arbetsförmedlingar i Skåne län, Kronobergs län och Stockholms län. Syftet med FNI är att förkorta tiden fram till inträdet på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Försöksverksamheten innebär ett nytt sätt för kommuner och arbetsförmedling att samarbeta när det gäller nyanlända invandrare. Bland annat understryks just samarbetet mellan kommuner och arbetsförmedlingen när det gäller möjligheten att kunna kombinera svenskundervisning med deltagande i arbetsförmedlingens aktiviteter. Försöksverksamheten innebär också att deltagarna har en handläggare som har hand om betydligt färre ärenden än vad som normalt är fallet. Försöksverksamheten består i övrigt av individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska aktiviteter som ingår i Arbetsförmedlingens (AF) ordinarie verksamhet. Parterna har varit angelägna om att försöksverksamheten ska utvärderas. I denna rapport presenteras resultaten av en första preliminär utvärdering av FNI. Syftet med utvärderingen är att undersöka om deltagare i försöksverksamheten i högre utsträckning än jämförbara ickedeltagare når de uppsatta målen. Målen som anges i Arbetsförmedlingens handlingsplan för projektet är att erhålla ett subventionerat arbete, ett osubventionerat arbete, påbörja en reguljär utbildning på minst gymnasienivå eller påbörja en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning senast inom 15 månader från det datum då nyanlända registreras i försöksverksamheten. Inom den arbetsmarknadspolitiska forskningen anses det vara mycket svårt att genomföra denna typ av utvärdering om kausala slutsatser ska dras, d.v.s. slutsatsen att skillnader i utfallet mellan deltagare och icke-deltagare enbart beror på att den första gruppen deltagit i försöket och den andra inte har det. Ofta kan man argumentera för att grupperna av deltagare och icke-deltagare skiljer sig från varandra på ett sådant sätt att det är möjligt att just dessa skillnader har en inverkan på skillnader i utfallet och inte deltagandet i sig. Försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare har lagts upp på två sätt, det ena på ett sätt som möjliggör en kausal utvärdering av dess effekter. Ett antal kommuner (Södertälje, Botkyrka, Huddinge, Ljungby, Växjö, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad) har en uppläggning med intern kontrollgrupp. Arbetsförmedlingskontoren i dessa kommuner fördelar nyanlända invandrare inom den definierade målgruppen till en försöksgrupp respektive en kontrollgrupp (eller jämförelsegrupp) genom ett slumpmässigt urval. Definitionen av målgruppen ges i nästa avsnitt. I de flesta fall har det inte varit möjligt att ha 3

4 lika många individer i försöks- och kontrollgrupperna på grund av det fastslagna volymmålet. Istället eftersträvs en fördelning där 70 procent ingår i försöket och 30 procent utgör kontrollgrupp. I ett antal kommuner och stadsdelar i Stockholms län har det inte varit möjligt att ha en intern kontrollgrupp. I dessa kommuner/stadsdelar skrivs istället alla nyanlända invandrare i målgruppen in i försöksverksamheten. För att även deltagare i försöksverksamheten i dessa kommuner ska ha en jämförelsegrupp har man gjort ett urval bland övriga kommuner och stadsdelar i Stockholms län. Nyanlända invandrare som skrivs in vid arbetsförmedlingarna på dessa kommuner och stadsdelar och som ingår i målgruppen utgör då en kontrollgrupp. Denna uppläggning med extern kontrollgrupp är problematiskt vad gäller en kausal tolkning av deltagande i FNI av ett antal skäl som diskuteras senare i rapporten. 1 Tidigare forskning om effekterna av introduktionsprogram och arbetsmarknadspolitiska åtgärder på nyanlända invandrares möjlighet att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden visar inte på odelat positiva resultat. Svantesson och Aranki (2006) finner att nyanlända som under introduktionsprogrammet har haft arbetsmarknadskontakter, både på kort och lite längre sikt har högre sysselsättningssannolikhet än dem som inte har haft arbetsmarknadskontakter. Dock har de inte tagit hänsyn till eventuella selektionsproblem, d.v.s. att nyanlända som redan från början har bättre resurser att klara sig på arbetsmarknaden i högst utsträckning har arbetsmarknadskontakter. 2 Ett annat exempel på åtgärder för att underlätta nyanlända invandrares inträde på arbetsmarknaden är det så kallade SIN-försöket. Försöket med Arbetsplatsintroduktion för vissa nyanlända invandrare (SIN) inleddes i september 2003 i 20 kommuner i Sverige. Effekten av deltagande i SIN har sedan utvärderats av Johansson och Åslund (2006). Den ursprungliga tanken bakom SIN är att handläggaren på arbetsförmedlingen ska medverka på arbetsplatsen inledningsvis men i praktiken kom SIN framförallt att handla om intensifierad sök- och matchningshjälp för deltagarna. Studien visar att SIN framförallt har bidragit till ett ökat inflöde till arbetspraktik och att deltagande i arbetspraktik ökar chanserna att senare få arbete. 1 Notera att Malmös och Lunds kommuner ingår i försöksverksamheten men inte kommer att ingå i utvärderingen. I dessa kommuner har det inte varit möjligt att ha en intern kontrollgrupp och vi har inte heller ansett att det finns rimliga jämförelsekommuner inom samma arbetsmarknadsområde. 2 I studien används data från en enkätundersökning som integrationsverket genomförde bland handläggare i Sveriges 52 största kommuner. Handläggarna besvarade frågor kring vilken typ av introduktionsaktiviteter som nyanlända invandrare har deltagit i inom ramen för introduktionsprogrammet. 4

5 Utvärderingen av Försöksverksamheten för nyanlända invandrare (FNI) som baseras på uppläggningen med intern kontrollgrupp, dvs uppläggningen med en slumpmässig sortering inom respektive AF kontor till FNI eller till en kontrollgrupp vilket möjliggör en kausal tolkning ger följande resultat: Deltagande i FNI leder till en högre sannolikhet att få ett osubventionerat (endast svagt signifikant) samt subventionerat arbete. Effekten är dock liten, deltagare i FNI har cirka 2,0 procentenheters större chans att få osubventionerat eller subventionerat arbete än deltagare i kontrollgruppen. En betydligt större positiv effekt noteras däremot för deltagare i FNI på sannolikheten att få en arbetsmarknadsutbildning (cirka 9,0 procentenheters högre chans). Dessutom har deltagare i FNI högre sannolikhet över tid att få en arbetsmarknadsutbildning. Med andra ord, deltagare i FNI lämnar introduktionsprogram för arbetsmarknadsutbildningar signifikant fortare än deltagare i kontrollgruppen. Inga skillnader i sannolikheten att få reguljär utbildning noteras mellan deltagare i FNI och deltagare i kontrollgruppen. En särskild analys av personer som haft möjlighet att delta i FNI under minst ett år visar en större positiv effekt av deltagande i FNI på osubventionerat arbete (cirka 9,0 10,0 procentenheters högre chans). 2. Beskrivning av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) Försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) startade den 1 oktober 2006 i kommuner inom tre län: Skåne, Kronoberg och Stockholm. Syftet med försöksverksamheten har varit att tidigt ta tillvara det yrkeskunnande, tidigare arbetslivserfarenheter och utbildning som nyanlända invandrare har med sig från sitt hemland. Handlingsplanen stipulerar att detta ska ske genom att utveckla Arbetsförmedlingens tjänsteutbud, verksamhetsmetoder och servicevägar för nyanlända invandrare i syfte att avsevärt förkorta tiden fram till inträdet på den svenska arbetsmarknaden jämfört med idag. Försöksverksamheten utgörs bland annat av att de nyanlända invandrarna får en personlig coach på Arbetsförmedlingen. Handläggare har speciellt rekryterats för att arbeta med inskrivna i försöksverksamheten och de har hand om betydligt färre arbetssökande än vad som normalt är fallet. Enligt operativa kontaktpersoner i FNI, har en handläggare i Kronobergs län normalt sett hand om ärenden. För handläggare som arbetar inom FNI går det c:a 40 ärenden per heltidstjänst. Även i Skåne har en handläggare inom FNI hand om c:a 40 ärenden. 5

6 I Stockholm har en handläggare normalt sett hand om ärenden medan handläggare inom FNI har hand om maximalt 35 deltagare. 3 En annan del av försöket är att tidigt erbjuda arbetsmarknadsinriktade insatser i kombination med svenskundervisning. Enligt handlingsplanen ska verksamheten bestå av en för individen lämplig kombination av aktiviteter som ingår i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Det kan t.ex. handla om validering, aktivt arbetssökande, praktik, utbildning och i vissa fall rehabilitering. Stor vikt ska läggas vid att deltagarna får möjlighet att vara ute på praktik. Ett viktigt inslag i försöksverksamheten är att undervisning i svenska ska kombineras och varvas med andra aktiviteter. I praktiken har man under försöksverksamheten första år inte fullt ut lyckas med detta. I Kronobergs län har nästan alla deltagare läst SFI på halvtid men man upplever att SFI har haft en del administrativa problem med att leva upp till den flexibilitet i tid och alternativa undervisningsformer som krävs. Mellan 75 och 80 procent av deltagarna i FNI har eller har haft aktiviteter som har anordnats av Arbetsförmedlingen parallellt med SFI. 4 I Stockholm har man upplevt en del problem med att anordna aktiviteter parallellt med SFI. Eftersom SFIundervisningen traditionellt sett inte har varit upplagd så att man parallellt ska kunna delta i Arbetsförmedlingens aktiviteter har det varit svårt att på så kort tid ordna detta. Länsarbetsnämnden har arbetat med denna fråga och bland annat upphandlat en särskild aktivitet där deltagarna läser SFI två dagar i veckan, har praktik två dagar i veckan och läser yrkessvenska en dag i veckan. Flera SFI-anordnare har ändrat sin SFI-planering för att öka flexibiliteten. 5 I Skåne län har de arbetsmarknadspolitiska insatserna under större delen av FNI-tiden kombinerats med SFI-undervisning. 6 Enligt handlingsplanen kan inskrivningen i försöksverksamheten vara i längst ett år. Om man därefter inte har övergått till osubventionerat eller subventionerat arbete eller har påbörjat en reguljär utbildning eller deltar i någon arbetsmarknadsutbildning sker en övergång till ordinarie aktiviteter och verksamhet vid Arbetsförmedlingen. De individer som ingår i kontrollgruppen kommer att under hela perioden ta del av Arbetsförmedlingens och kommunens ordinarie verksamhet för nyanlända invandrare. 3 från Hans-Göran Johansson, , Monica Lindberg och Allan Waktmar, från Hans-Göran Johansson, från Monica Lindberg, från Allan Waktmar,

7 Sammanfattningsvis är den stora skillnaden mellan försöks- och kontrollgrupperna följande: (1) att deltagare i försöket har en personlig coach, en handläggare som har hand om betydligt färre personer än vad som normalt är fallet och (2) att svenskundervisning ska ske parallellt med deltagande i Arbetsförmedlingens aktiviteter. Som nämndes tidigare är ett av syftena med försöksverksamheten att tiden från uppehållstillstånd till inträdet på den svenska arbetsmarknaden ska förkortas för nyanlända invandrare. De utfall som nämns i handlingsplanen och som vi undersöker är om de nyanlända senast inom 15 månader från det datum då de registreras i försöksverksamheten eller som tillhörande kontrollgruppen (1) erhållit subventionerat arbete, (2) erhållit osubventionerat arbete, (3) påbörjat en reguljär utbildning på lägst gymnasienivå eller (4) påbörjat en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. I handlingsplanen anges ett kvantitativt mål om att minst 70 procent av deltagarna i försöksverksamheten ska uppnå något av detta. Syftet med utvärderingen är att se om deltagarna i försöksverksamheten i högre utsträckning än personer som ingår i kontrollgruppen övergår från Arbetsförmedlingens aktiviteter till någon av de ovannämnda aktiviteterna samt om åtgärder inom försöksverksamheten minskar tiden till inträde på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare, i första hand till osubventionerat arbete. Enligt handlingsplanen ska försöksverksamheten inte omfatta alla nyanlända invandrare. 7 Målgruppen definieras enligt följande: Deltagarna ska vara mellan år, ha permanent uppehållstillstånd och kunna anvisas till försöksverksamheten, i normalfallet, senast tre månader efter erhållet uppehållstillstånd. Deltagaren ska ha erfarenhet och/eller utbildning inom ett specifikt yrkesområde. Deltagaren ska, efter genomgången arbetsmarknadspolitisk bedömning uppskattas med samordnade insatser från arbetsförmedlingen och kommunen samt vid behov efter rehabiliterande insatser, kunna ta ett arbete omgående (AMS, 2007a, s. 6) I realiteten har definitionen av målgruppen kommit att ändras något. I Kronobergs län reviderades den ursprungliga handlingsplanen i ett tidigt skede. För att uppnå rätt nivå på antalet deltagare utvidgades målgruppen till att gälla både dem som erhållit permanenta uppehållstillstånd (PUT) och dem som erhållit tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) från sista 7 Kommunen har skyldighet att anordna introduktionsprogram för nyanlända invandrare som har fått uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl och humanitära skäl samt för anhöriga till flyktingar som ansökt om uppehållstillstånd senast inom två år efter att den anhöriga togs emot i kommunen (NTG-asyl & integration, 2008). 7

8 kvartalet Från årskiftet 2007 har deltagarna skrivits in senast tre månader efter att de erhållet PUT. Krav på formell erfarenhet och utbildning blev mer flytande och i princip har personlig kompetens, oavsett erfarenhet och utbildningsbakgrund gällt som krav för intagning i verksamheten. 8 Även i Stockholms län har definitionen av målgruppen blivit mer otydlig. Anledningen är framförallt att det finns ett volymmål, d.v.s. ett mål om att ett visst antal personer ska ingå i försöksverksamheten. I flera fall har det inte funnit tillräckligt många personer som faller inom målgruppen för att uppnå volymmålet. Därför har man i Stockholms län också tagit in deltagare som inte uppfyller alla formella krav. Det ser dock inte ut på samma sätt i alla kommuner och stadsdelar. I t.ex. Södertälje, Botkyrka och Kista har man tagit in många som inte uppfyller kriterierna medan man i andra kommuner och stadsdelar kunnat följa den ursprungliga definitionen av målgruppen på ett bättre sätt. 9 I Skåne län har man utvidgat målgruppen till att innefatta både personer med tillfälligt uppehållstillstånd och personer med en vistelsetid som överstiger tre månader. 10 Att definitionen av målgrupperna kan variera mellan länen, mellan kommuner och stadsdelar samt mellan AF kontor är dock inte ett problem i uppläggningen med en intern kontrollgrupp eftersom sorteringen till försöks- och kontrollgrupperna inom respektive AF kontor sker efter det att målgruppen definierats och analysen tar hänsyn till eventuella skillnader mellan AF kontor. Det kan dock minska jämförbarheten i uppläggningen med extern kontrollgrupp eftersom samtliga deltagare i en kommun eller stadsdelen är antingen i försöket eller i kontrollgruppen. 3. Metod och data 3.1. Uppläggningen av försöket Generellt sett är syftet med en utvärdering att kunna belägga om en särskild åtgärd, i detta fall FNI, har haft någon effekt på utfallet för de personer som deltar i försöket. Det är en vanlig frågeställning inom arbetsmarknadsforskningen men det är ofta svårt att fastställa vad den verkliga effekten är. Svårigheten ligger i att kunna ta reda på hur utfallet hade sett ut för dessa individer om de inte hade deltagit i försöket. Eftersom vi inte kan observera utfallet för samma personer både när de deltar och när de inte deltar i försöket måste man finna en jämförelse- eller kontrollgrupp. Personerna som ingår i jämförelsegruppen ska i så stor utsträckning som möjligt likna de personer som deltar i försöket utom i det avseende att den 8 från Hans-Göran Johansson, från Monica Lindberg, från Allan Waktmar,

9 ena gruppen deltar i försöket och den andra inte gör det. Det bästa sättet på vilket man kan åstadkomma två sådana grupper är att bland de potentiella deltagarna (målgruppen) slumpmässigt fördela personer mellan försöks- och kontrollgrupperna. En slumpmässig fördelning innebär att grupperna i genomsnitt kommer att vara lika i den meningen att inga observerbara eller icke-observerbara skillnader finns mellan försöks- och kontrollgrupperna. I försöket har Södertälje, Botkyrka, Huddinge, Växjö, Ljungby, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad fördelat personer i målgruppen på detta sätt inom respektive AF kontor. För att i praktiken kunna genomföra denna slumpmässiga fördelning av personer i försöksrespektive kontrollgruppen har man följt anvisningar från Arbetsförmedlingen (se bilaga 1 i appendix B). Först har man utifrån målgruppsdefinitionen valt ut nyanlända arbetssökande som kan tänkas delta i försöksverksamheten. Man har sedan för dessa personer skrivit ut första sidan från AIS (Arbetsförmedlingens databas) och lagt alla i en hög med texten nedåt. Sedan har en verksamhetsledare, chef eller person i liknande ställning på ett slumpmässigt sätt dragit fram personer som ska delta i försöksverksamheten. De arbetssökande som inte har dragits fram kodas som kontrollpersoner. I handlingsplanen nämns att könsaspekten särskilt ska beaktas. I Kronobergs län har man först delat upp deltagare efter kön och därefter gjort det slumpmässiga urvalet separat för män och kvinnor. 11 Som nämndes tidigare har man p.g.a. volymmålet inte haft lika många i försöks- och kontrollgrupperna. Istället eftersträvas att 70 procent av de potentiella deltagarna ingår i FNI och 30 procent utgör kontrollgruppen. På sikt bör båda grupperna vara tillräckligt stora för att i genomsnitt vara lika i avseende på både observerbara och icke-observerbara egenskaper. Detta är viktigt för att statistiskt kunna undersöka om det finns skillnader i utfall mellan grupperna. I vissa kommuner har det inte varit möjligt att ha en uppläggning med en intern kontrollgrupp. Istället har man inom Stockholms län gjort en uppdelning av kommuner/stadsdelar i försöksoch kontrollkommuner/stadsdelar. Vi har i denna studie benämnt denna uppläggning som den med extern kontrollgrupp Vi kommer då att jämföra personer i försökskommunerna med personer i kontrollkommunerna som om de hade bott i en försökskommun skulle ha ingått i försöksgruppen. Denna uppläggning är problematiskt av flera skäl: (1) personer i försöks- och kontrollkommuner kan systematiskt skilja sig åt beträffande observerbara och ickeobserverbara egenskaper, inte minst på grund av att målgruppen kan definieras olika i olika kommuner/stadsdelar. (2) Det är möjligt att åtgärder/arbetssätt kan skilja sig åt mellan kommuner och stadsdelar och mellan AF kontor. Tidigare introduktionsprogram för 11 Huruvida detta har gjorts även i Stockholm och Skåne län är osäkert. 9

10 nyanlända har kritiserats för dålig samverkan mellan kommuner och inom kommuner mellan stadsdelar (NTG-asyl & integration, 2008). (3) Det är möjligt att nyanlända möter olika lokala arbetsmarknader. Dessa problem innebär att en kausal tolkning kan ifrågasättas. Resultaten för deltagare inom uppläggningen med en extern kontrollgrupp ska därför tolkas som (betingade) samband. De kommuner och stadsdelar i Stockholms län som har deltagit i FNI är: Järfälla, Vantör, Hässelby/Vällingby, Skärholmen, Haninge, Kista, Solna/Sundbyberg och Nacka/Värmdö. Eftersom alla personer som ingår i målgruppen och har skrivits in vid Arbetsförmedlingen i någon av dessa kommuner/stadsdelar ingår i försöksverksamheten finns det ingen lämplig grupp inom kommunerna/stadsdelarna att jämföra med. Istället har ett antal andra kommuner och stadsdelar i Stockholms län valts ut för att utgöra jämförelse- eller kontrollgrupp (se tabell 1). Det är länsarbetsnämnden i Stockholms län som har valt ut kommuner och stadsdelar som fungerar som kontrollgrupper. I Stockholms stad har man gjort ett urval av stadsdelar som liknar deltagande stadsdelar så mycket som möjligt, i första hand med avseende på inflödet av nyanlända. Övriga kommuner har valts utifrån vilka som förmodas ha tillräckligt många nyanlända i målgruppen för att kunna uppnå 30 procent av antalet deltagare i försökskommunerna. Det finns stadsdelar i Stockholms kommun och kommuner i Stockholms län som inte ingår i utvärderingen; varken som försöks- eller kontrollgrupper. Dessa övriga kommuner och stadsdelar behandlas inte i utvärderingen. I försökskommuner/stadsdelar har man först identifierat målgruppen och sedan har dessa individer fått en kod i AIS (Arbetsförmedlingens databas) som indikerar att de deltar i försöksverksamheten. I kontrollkommunerna har på motsvarande sätt målgruppen identifierats och sedan kodats som tillhörande kontrollgruppen. Enligt uppgift från den ansvarige på Länsarbetsnämnden i Stockholm har handläggare på deltagande AF kontor, kommuner och stadsdelar arbetat fram en gemensam intervjumall som ett hjälpmedel att identifiera deltagare till försöksverksamheten. 12 Av handlingsplanen framgår att utvärderingen ska ske 15 månader efter inskrivning i försöksverksamheten och att tiden i verksamheten ska vara som längst ett år. Eftersom försöket startade 1 oktober 2006 och datamaterialet sträcker sig till 9 januari 2008 är det enbart de personer som skrevs in under de första dagarna som vi har kunnat följa under 15 månader. Detta är troligen en för liten grupp av personer för att göra en statistiskt sett tillfredsställande utvärdering och dessa personer är kanske inte representativa för samtliga 12 från Monica Lindberg,

11 deltagare i FNI under året. Därför studerar vi de personer som har skrivits in i försöket, respektive kodades som tillhörande kontrollgruppen, under hela perioden från 1 oktober 2006 till 9 januari I en separat analys begränsas populationen till dem som skrevs in i försöket, respektive kodades som tillhörande kontrollgruppen, under de tre första månaderna, d.v.s under oktober, november och december 2006, vilka har haft möjlighet att delta i försöket under ett helt år. Vi kommer att studera sista registrerade arbetsmarknadsstatus i AIS databasen för att undersöka hur stor andel i de båda grupperna som har uppnått något av de uppställda målen under perioden fram till början av januari Vi tar därmed inte hänsyn till personer som under året eventuellt uppfyllde ett av de definierade utfallen men därefter åter registrerats i Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Arbetsmarknadsstatus bedöms endast utifrån den sista registrerade noteringen i AIS databasen. Tabell 1: Översikt över kommuner med intern respektive extern kontrollgrupp Kommuner med Kommuner/stadsdelar med extern intern kontrollgrupp kontrollgrupp Försöksgruppen Kontrollgruppen Stockholm Botkyrka Kista Rinkeby Södertälje Vällingby Spånga/Tensta Huddinge Järfälla Upplands Väsby /Sigtuna Solna Sundbyberg Sollentuna Skärholmen Liljeholmen Vantör Farsta Haninge Märsta Nacka Värmdö Nynäshamn Kommuner som deltar i försöket men som inte ingår i utvärderingen Kronoberg Växjö Ljungby Lessebo Skåne Landskrona Malmö Kristianstad Lund Helsingborg 11

12 3.2. Data Det datamaterial som vi använder är hämtat från Arbetsförmedlingens databas AIS och innehåller information om alla individer som efter antingen skrevs in som deltagare i FNI eller som blev utvalda att ingå i kontrollgruppen. Både deltagare och kontrollgrupp har kunnat identifieras i AIS genom tilläggskoder. 13 Avaktualisering eller återkallad anvisning kan också identifieras i AIS. 14 Återkallande av anvisning till FNI kan ske om den enskilde: missköter sig stör verksamheten eller om det i övrigt finns särskilda skäl till återkallelse Anvisningen får också återkallas om den enskilde: får ett arbete eller flyttar från kommunen Vi kan i datamaterialet följa båda gruppernas aktiviteter fram till De utfall som utgör den beroende variabeln i vår analys, d.v.s. de variabler som vi kommer att jämföra försöks- och kontrollgruppen med avseende på, hämtas ifrån AIS. Utfallsvariablerna är (1) erhållit subventionerat arbete, (2) erhållit osubventionerat arbete, (3) påbörjat en reguljär utbildning på lägst gymnasienivå eller (4) påbörjat en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. En stor brist i datamaterialet är att det inte finns någon information om deltagande i SFI eller annan svenskundervisning. Dessa uppgifter finns inte hos Arbetsförmedlingen utan hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och det finns inget utarbetat system för att koppla samman med denna information. Då det är en uttalad del av FNI att deltagande i Arbetsförmedlingens aktiviteter ska ske parallellt med deltagande i svenskundervisning och att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna ska utvecklas, är det viktigt att kunna undersöka om deltagande i svenskundervisning verkligen sker parallellt med deltagande i Arbetsförmedlingens aktiviteter och om det skiljer sig mellan försöks- och kontrollgrupperna. I samband med denna första preliminära utvärderingsrapport har det inte 13 De individer som anvisas till FNI har kodats med ett F i position C för Försöksverksamhet, och de individer som väljs ut till kontrollgruppen kodas med ett K i position C för Kontrollgrupp. Både försöksverksamhet och kontrollgrupp ska också ha ett I i position D. Samtliga koder är fasta AMS-koder. 14 Vid avaktualisering eller återkallad anvisning ändras bokstaven F till S i fast AMS-kod position C. 12

13 varit möjligt att ta fram information om deltagande i SFI eller annan undervisning i svenska men vi ser det som mycket viktigt att kunna göra det i slutrapporten. Vad som i så fall krävs är att individinformation om samtliga deltagare i FNI (både de som registreras i försöket och de som registreras i kontrollgruppen) matchas med information från kommunerna om deltagande i SFI. Bristande information om språkundervisningen innebär att vi inte heller kan säkerställa om det är skillnader inom FNI i språkundervisning eller i exempelvis intensivare handläggning som driver eventuella skillnader i utfall mellan deltagare i försöks- och kontrollgrupperna Analysmetod Givet att sorteringen till försöket alternativt kontrollgruppen har skett slumpmässigt bör individerna i respektive grupp vara lika i genomsnitt både vad gäller observerbara karakteristika som ålder, utbildning och erfarenhet men även vad det gäller icke-observerbara egenskaper som motivation, intresse och andra svårfångade men viktiga egenskaper som kan påverka inträdet till exempelvis osubventionerat arbete. Slumpmässig indelning i försöket alternativt kontrollgruppen är nödvändigt eftersom deltagande i försöket inte bör vara korrelerad med några personliga egenskaper om förekomsten av en kausal effekt av programdeltagande ska kunna säkerställas. Annars, om exempelvis personer med större arbetslivserfarenhet sorteras in i försöket i större utsträckning än i kontrollgruppen, blir det omöjligt att säkerställa om det är försöket i sig som har lett till ett snabbare inträde på arbetsmarknaden eller om det istället handlar om en selektion av deltagare till försöket. Därför måste särskilt intresse riktas mot att undersöka slumpmässigheten i sortering till försöket alternativt kontrollgruppen. Med utgångspunkt ifrån uppläggningen med intern kontrollgrupp där en kausal tolkning är möjlig, skattas därför två varianter av följande enkla modell med en så kallad linjär sannolikhetsmodell: Y i = 0 + β1fni + β 2Kvinna + β 3Kontor + X i β 4 β + ε i Y i indikerar en av fyra möjliga utfallsvariabler för person i: osubventionerat arbete, subventionerat arbete, reguljär utbildning på lägst gymnasienivå, eller yrkesinriktad utbildning. Samtliga är kodade som noll/ett variabler där en person som har uppnått ett av utfallen är kodad som ett och en person som ännu inte uppnått utfallet är kodad som noll. FNI är en noll/ett variabel som indikerar om personen deltagit i försöket (FNI lika med ett) eller 13

14 tillhört kontrollgruppen (FNI lika med noll). Kvinna är en noll/ett variabel som indikerar om personen är kvinna (kvinna lika med ett) eller man (kvinna lika med noll). Kontor är ett antal dummy variabler (noll/ett variabler) som anger vilket AF kontor individen är inskriven vid. Eftersom fördelningen på grupp åtminstone delvis (i Kronobergs län) tog hänsyn till kön, d.v.s. den slumpmässiga sorteringen till försöks- och kontrollgrupperna gjordes separat för män och kvinnor, måste skattningen av effekten att tillhöra försöket ( β 1 ) på de givna utfallsvariablerna (Y i ) ta hänsyn till kön (kvinna). Hänsyn måste också tas till AF kontor (kontor) eftersom slumpning skedde på kontorsnivå. Den slumpmässiga feltermen ( ) indikerar alla andra faktorer som påverkar utfallet men som inte inkluderas i den enkla modellen. Om slumpning har skett på ett korrekt sätt finns inget i (egenskaper som påverkar utfallet men som inte går att mäta) som är korrelerat med deltagande i FNI. Detta innebär att koefficienten för FNI i modellen anger den kausala effekten av deltagande i FNI på utfallet. Den formella tolkningen av koefficienten är skillnaden (i procentenheter) i sannolikheten att uppnå utfallet mellan deltagare i FNI och deltagare i kontrollgruppen. Regressionsskattningar kan även ta hänsyn till andra individuella produktivitetsegenskaper som ålder och utbildning (markerad som en vektor X i ovan ekvationen) för att testa om fördelningen till försöks- och kontrollgrupperna verklighen har skett slumpmässigt. Skillnader i en enkel regression utan kontrollvariabler och i en mer avancerad regression med flera kontrollvariabler bör inte skilja sig åt om fördelningen är slumpmässig. 15 Vi kommer därför att skatta både en enkel modell som bara kontrollerar för kön och AF kontor samt en mer utvecklad modell som dessutom rensar för skillnader mellan individer i ålder, utbildning, inskrivningstid i försöket (alternativet i kontrollgruppen) och län. Estimeringar för deltagare i uppläggningen med extern kontrollgrupp skiljer sig något från ovan beskrivning. Framförallt kan vi inte rensa för eventuella kontorseffekter på resultaten då samtliga deltagare i ett AF kontor antingen är fördelade till FNI eller till kontrollgruppen. 16 Istället kontrolleras för arbetslöshetsnivån inom kommunen/stadsdelen för att fånga upp eventuella skillnader mellan kommuner/stadsdelar i lokala arbetsmarknader samt för födelseland för att kontrollera för eventuella skillnader mellan kommuner/stadsdelar i selektionen av nyanlänada invandrare. Vi vill återigen påpeka att försökskonstuktionen med extern kontrollgrupp är problematiskt att använda för en kausal tolkning av deltagande i FNI på utfallen av flera skäl. För det första är 15 Om så är fallet, d.v.s. att fördelningen på grupper inte tycks ha fungerat tillfredställande (slumpmässigt), kan en mer utvecklad modell som säkerställer för skillnader i ett antal individuella och/eller kommunspecifika egenskaper mellan grupperna (försök och kontroll) delvis korrigera för detta. 16 Samtliga deltagare tillhör Stockholm län varför det är ointressant att kontrollera för län i estimeringen. 14

15 det tveksamt, med den information vi har fått, att sorteringen av kommuner/stadsdelar som försöksgrupp alternativt kontrollgrupp har skett slumpmässigt. För det andra kan definitionen av målgruppen variera mellan kommuner och stadsdelar. 17 För det tredje kan selektionen av nyanlända, arbetsmetoder och erfarenhet av handläggare vid AF kontor samt lokala arbetsmarknader skilja sig åt mellan kommuner och stadsdelar. Detta innebär att det är mycket troligt att det finns systematiska skillnader mellan individer i försöks- och kontrollgruppen (selektionsproblem), mellan arbetsmarknader i försöks- och kontrollgruppen samt mellan arbetsförmedlingar (och deras arbetssätt) i försöks- och kontrollgruppen. Dessa systematiska skillnader gör att skillnaden i resultat mellan försöks- och kontrollgrupperna kan bero på andra faktorer än just deltagande i FNI. På grund av detta kan resultaten i skattningar för person som ingår i uppläggningen med extern kontrollgrupp tolkas som samband och inte som en kausal effekt av deltagande i försöket. 17 Vi vet inte hur personer i kontrollkommuner/kontrollstadsdelar har valts och om dessa personer valts på samma grunder som personer i försökskommuner. 15

16 3.4. Definitioner De fyra utfallsvariablerna som är av intresse för utvärderingen (osubventionerat arbete, subventionerat arbete, reguljär utbildning, yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning) definieras utifrån Arbetsförmedlingens statistik. Arbetsförmedlingen defininerar arbetsmarknadsstatus både för kvarstående inskrivna arbetssökande (sökandekategori) och för arbetssökande som skrivs ut från arbetsförmedlingen (avaktualiseras). I Tabell 2 redovisas hur respektive utfall definieras utifrån antingen individens sökandekategori (skat) eller avaktualiseringsorsak (avors). Se även Tabell 3 för en beskrivning av aktuella skat- och avorskategorier. Tabell 2: Definition av de olika utfallen Handlingsplanen Begrepp inom AMV Operationalisering. Definition i AMS kodbok Osubventionerat arbete Osubventionerat arbete: Avors: 1, 2, 3 eller skat: 21, 22, 31, 35, 41 Subventionerat arbete Påbörjat en reguljär utbildning på minst gymnasienivå Påbörjat en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning Fått arbete, osubventionerat eller subventionerat Tillståndsförändring där det nya tillståndet innebär att man befinner sig i arbete enligt AMS definition. Inom AMV har en person arbete om personen befinner sig i någon sökandekategori som innebär arbete eller om personen är avaktualiserad med en kod som innebär arbete. Annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning. Yrkesinriktad utbildning som ges i form av kurser som länsarbetsnämnden eller Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare där syftet är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla arbete. Subventionerat arbete: Avors: 4 eller skat: 33, 38, 39, 42, 43, 49, 77, 78. Avors 7 Skat 81 och skat 85 16

17 Tabell 3: Beskrivning av avaktualiseringsorsak och ett relevanta sökandekategorier Avaktualiseringsorsak Beskrivning (avors) 1 Tillsvidareanställning eller egen näringsverksamhet utan stöd 2 Tidsbegränsad anställning 3 Fortsatt anställning hos samma arbetsgivare 18 4 Anställning inom Samhall 5 Annan känd orsak 6 Okänd orsak 7 Annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning 8 Avliden 19 Sökandekategori Beskrivning (skat) 21 Deltidsarbetslös 22 Timanställd 31 Tillfälligt arbete 33 Nystartsjobb 35 Ombytessökande Samhall 38 Utvecklingsanställning 39 Trygghetsanställning 41 Ombytessökande 42 Lönebidrag 43 Offentligt skyddat arbete, OSA 49 Särskilt anställningsstöd 77 Anställningsstöd för långtidssjukskrivna 78 Instegsjobb 81 Arbetsmarknadsutbildning 85 Lärlingsplats Källa: AMS (2007b) 4. Avgränsningar och beskrivande statistik 4.1 Avgränsningar Under perioden 1 oktober 2006 till 9 januari 2008 har totalt personer skrivits in i FNI eller i kontrollgruppen. Vi har gjort ett antal restriktioner beträffande vilka individer vi inkluderar i analysen. Som nämndes inledningsvis kommer inte Malmö och Lunds kommuner att ingå i utvärderingen då det inte har varit möjligt att ha en intern kontrollgrupp i dessa kommuner. Vi har inte heller funnit några lämpliga kommuner inom samma arbetsmarknadsområde som skulle kunna fungera som jämförelsekommuner. Individer 18 En arbetssökande som från sökandekategori (skat) 21, 31, 41, fortsätter sin anställning eller var permitterad och återgår till tidigare arbetsgivare, eller övergår från skat 38, 39, 42, 43, 44, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 53, 54 till anställning hos samma arbetsgivare/praktiksamordnare, AMS (2007), s Argument till kodning är att undvika att skicka enkäter till personer som har avlidit. Vid presentation av statistik redovisas personer under rubriken Annan känd orsak, AMS (2007), s

18 inskrivna i FNI vid arbetsförmedlingarna i Malmö och Lund exkluderas därmed från utvärderingen. I Malmö på AF Nya Invandrare har 511 personer skrivits in i FNI och i Lund har 104 personer skrivits in vilket innebär att totalt 615 individer utesluts från analysen. Det finns två arbetsförmedlingskontor i Stockholms län som inte finns med i handlingsplanen men som har registrerat individer som deltagare i försöket alternativt i kontrollgruppen. Detta är AF Globen med sju personer i FNI och två personer i kontrollgruppen och AF Internationella akademiker med nio personer i FNI och tolv i kontrollgruppen. Dessa 30 personer utesluts också från analysen. Under tiden som Försöksverksamheten har bedrivits har ett antal personer bytt arbetsförmedlingskontor och är inskriven i AF kontor som inte tillhör Försöksverksamheten. Det är således svårt för oss att avgöra huruvida personerna i fråga har deltagit i försöket eller i ordinarie verksamhet. På grund av denna osäkerhet exkluderas ytterligare 55 personer från analysen. Således kommer individer ingå i utvärderingen. 20 Av dessa är personer inskrivna vid kontor med en intern kontrollgrupp av vilka 77 procent är deltagare i FNI och 23 procent deltagare i kontrollgruppen. I uppläggningen med en extern kontrollgrupp har personer registrerats varav 82 procent ingår i försöksgruppen och 18 procent i kontrollgruppen. Utöver dessa avgränsningar finns ett antal personer som vi är osäkra beträffande deltagande i FNI. Det är framförallt individer där kodningen av någon anledning har varit inkonsekvent. Ett antal individer har exempelvis bytt status från att registreras som deltagare i försöket till att registreras som tillhörande kontrollgruppen eller tvärtom. Dessutom har ett antal individer avaktualiseras från AF och därmed avskrivits från Försöksverksamheten av andra anledningar än att de har uppnått en av de fyra utfallskategorierna nämnda i handlingsplan. 21 Av dessa skäl finns det en osäkerhet beträffande deltagande i FNI för totalt sett 442 personer. En känslighetsanalys av om resultaten påverkas av så kallad selektivt bortfall från deltagande i FNI måste därför göras. 4.2 Beskrivande statistik Som vi nämnde tidigare är avsikten att det inte ska ha förekommit någon selektion vid indelningen av individer i försöks- och kontrollgruppen. I uppläggningen med en intern kontrollgrupp ska detta ha undvikits genom att en och samma AF kontor i deltagande 20 Ytterligare två personer uteslöts på grund av att information om utbildningsnivå saknas. 21 Här inkluderas personer som har avaktualiserats av känd orsak eller okänd orsak men som kvarstår som registrerad i en sökandekategori som indikerar status som arbetslös. 18

19 kommuner slumpmässigt fördelat individer mellan de två grupperna. I uppläggningen med en extern kontrollgrupp ska det ha undvikits genom att kommuner och stadsdelar som ingår i försöket respektive kontrollgruppen valts på ett sätt som är slumpmässigt. I det senare fallet har troligen inte detta följts vilket vi tidigare påpekat. I tabell 4 redovisas en jämförelse med avseende på ett antal observerbara egenskaper: ålder, kön, inskrivningstid i FNI respektive kontrollgruppen, utbildning och födelseland. 22 Om fördelningen mellan grupperna är slumpmässig förväntar vi oss att grupperna ska vara lika med avseende på observerbara och icke-observerbara egenskaper (balanserat). Eftersom sorteringen till FNI och kontrollgrupp var slumpmässigt men inte jämn (cirka 70 procent av nyanlända sorteras in i FNI och 30 procent in i kontrollgruppen) kan redovisningen av andelar i tabell 4 påverkas av varierande storlek i antalet nyanlända mellan AF kontor. Det är därför fortfarande möjligt att materialet är balanserat inom respektive arbetsförmedling (uppläggningen med intern kontrollgrupp) vilket säkerställs i regressionsanalysen. Som vi nämnde ovan ingår inte Malmö och Lund i utvärderingen men för att få en uppfattning om hur det ser ut på dessa arbetsförmedlingar presenterar vi deskriptiv statistik också för deltagare i FNI i dessa kommuner. 22 Inskrivningstid i FNI respektive i kontrollgruppen mäter tiden från inskrivningsdatum till sista registrerade notering. Endast ett fåtal större ursprungsländer redovisas i tabell 4. 19

20 Tabell 4: Genomsnitt/andelar - jämförelse mellan försöks- och kontrollgruppen Kommuner med intern Kommun/stadsdel kontrollgrupp med extern Malmö och Lund kontrollgrupp Försök Kontroll Försök Kontroll Försök Ålder (år) 33,4* 34,3 34,9 34,7 32,5 Kvinnor (%) 28,0 25,4 36,1 32,3 15,9 Inskrivningstid (dagar) 245,9 240,8 210,3*** 251,1 214,8 Utbildningsnivå (%): Förgymnasial <9 år 28,7*** 36,4 22,1 20,0 22,5 Förgymnasial, 9-10 år 12,8 14,4 14,1 16,2 14,6 Gymnasial 25,5 23,2 27,0 26,5 34,5 Eftergymn. < 2år 5,6 5,3 5,7 5,0 4,6 Eftergymn, 2 år 27,0*** 20,1 30,3 31,2 23,8 Forskarutbildning 0,3 0,6 0,8 1,2 0,0 Födelseland (%) Irak 58,0** 63,0 42,3*** 26,9 48,1 Iran 0,6 0,6 6,0 3,8 3,7 Somalia 3,8** 2,0 6,8*** 14,2 2,6 Serbien Montenegro 5,4 4,0 0,7 0,8 4,2 Afghanistan 2,2 2,3 4,7 3,5 3,7 Eritrea 1,1* 0,3 6,4 5,4 1,5 Libanon 1,7 1,4 0,9 0,4 6,9 Azerbajdzjan 1,1 0,8 3,5 1,9 0,2 Syrien 2,4 3,1 1,2* 2,3 1,6 Övriga 23,6 22,6 27,8*** 40,8 27,6 Utfall (%): Osubventionerat arbete 9,1** 5,9 13,9*** 25,3 11,7 Subventionerat arbete 4,5** 2,5 6,4** 3,5 8,0 Reguljär utbildning 1,3 1,1 1,6 2,7 2,4 Arbetsmarknadsutbildning 10,2*** 2,3 0,9* 0,0 23,4 Totalt 24,8*** 11,9 22,9*** 30,8 45,5 Antal individer Notera: Signifikanta skillnader mellan försöksgrupp och kontrollgrupp markeras med stjärnor, *** indikerar att medelvärdena är signifikant skilda från varandra på 1 procents signifikansnivå, ** på 5 procents signifikansnivå och * på 10 procents signifikansnivå. Kommuner med intern kontrollgrupp Jämför vi först personer i försöks- och kontrollgrupperna i kommuner med en intern kontrollgrupp finner vi en liten skillnad i genomsnittsålder på aggregerad nivå (genomsnitt för alla deltagande nyanlända), men ingen signifikant skillnad i andelen kvinnor eller inskrivningstid. Vissa skillnader gällande utbildningsnivå noteras mellan försöks- och kontrollgruppen. Andelen deltagare med den lägsta utbildningsnivån är mindre i försöket än i kontrollgruppen. På samma sätt är andelen med lång eftergymnasial utbildning signifikant högre i försöksgruppen än i kontrollgruppen. Dessa skillnader i observerbara produktiva 20

21 egenskaper mellan personer i försöket och i kontrollgruppen gör att slumpmässigheten i sorteringen till vardera gruppen eventuellt kan ifrågasättas. Men eftersom respektive AF kontor sorterade cirka 70 procent av målgruppen in i försöket kan skillnader i genomsnitt spegla skillnader mellan AF kontor, en skillnad som vi rensar för i regressionsanalyser. I övrigt är signifikant fler personer födda i Irak och svagt signifikant fler i Somalia i försöket än i kontrollgruppen. I den nedersta delen av tabell 4 ser vi hur stor andel i de olika grupperna som senast den 9 januari 2008 hade uppnått något av de stipulerade utfallen. Observera att vi i denna sammanställning inte har tagit hänsyn till exakt när under året det skedde utan bara den sista registrerade statusen av personen i fråga (dock senast den 9 januari 2008). Bland deltagare i FNI i kommuner med en intern kontrollgrupp hade cirka 9 procent fått ett osubventionerat arbete jämfört med 6 procent i kontrollgruppen. Dessa andelar är signifikant skilda från varandra och vi kan tolka skillnaden som ett första tecken på att deltagande i FNI har haft en positiv effekt på sannolikheten att få osubventionerat arbete. Detsamma gäller subventionerat arbete då 4,5 procent i försöket hade totalt sett ett osubventionerat arbete jämfört med 2,5 procent av kontrollgruppen. Inga skillnader i reguljär utbildning noteras. Slutligen är den genomsnittliga skillnaden i arbetsmarknadsutbildning mellan grupperna stor och signifikant. Bland deltagare i FNI hade 10,2 procent en arbetsmarknadsutbildning, jämfört med 2,3 procent i kontrollgruppen. 23 Om vi slår samman alla fyra utfallen får vi ett övergripande uppfattning om andelen som uppnått målen med försöksverksamheten. Bland deltagare i FNI i kommuner med en intern kontrollgrupp hade totalt 25 procent uppnått något av utfallen vilket är signifikant större än andelen i jämförelsegrupp. Resultatet är dock långt ifrån det volymmål på minst 70 procent som också anges i handlingsplanen. Notera dock att endast 26 procent av urvalet har haft möjlighet att delta i försöket under ett helt år, resterande har skrivits in i försöksverksamheten efter 1 januari Kommuner/stadsdelar med extern kontrollgrupp Går vi nu vidare till deskriptiv statistik för deltagare inom uppläggningen med en extern kontrollgrupp finner vi att det inte finns några signifikanta skillnader mellan deltagare i 23 Det tycks vara en stor skillnad mellan kommunerna beträffande hur vanligt det är att hänvisa arbetssökande till arbetsmarknadsutbildning. Bland kommuner med intern kontrollgrupp är det framförallt kontoren i Skåne län som använder sig av denna möjlighet. 24 I avsnitt 5.3 redovisas resultat baserad enbart på personer som haft möjlighet att delta i försöket eller varit inskrivna i kontrollgruppen under minst ett år. 21

22 försöks- och kontrollgrupperna beträffande ålder, kön och utbildning. Däremot har deltagarna i FNI varit inskrivna vid AF i genomsnitt kortare tid än individer i kontrollgruppen. 25 Här finner vi också skillnader beträffande födelseland. Denna skillnad beror delvis på att vi jämför individer inskrivna vid olika AF kontor och selektionen av nyanlända kan variera mellan kommuner och stadsdelar. Beträffande utfallsvariablerna finner vi att en signifikant högre andel personer i kontrollgruppen har fått ett osubventionerat arbete jämfört med personer som deltog i FNI. Cirka 25 procent av personer som ingår i kontrollgruppen hade vid observationsperiodens slut fått ett osubventionerat arbete jämfört med 14 procent bland deltagare i FNI. En större andel i FNI har ett subventionerat arbete än i kontrollgruppen. Precis som för kommuner med intern kontrollgrupp, noteras inga skillnader i reguljär utbildning mellan försöks- och kontrollgrupperna i uppläggningen med extern kontrollgrupp. Genomsnittliga skillnaden i andelen som har fått arbetsmarknadsutbildning är liten men svagt signifikant. Bland deltagare i FNI har nästan 1,0 procent fått en arbetsmarknadsutbildning, jämfört med noll procent av deltagare i kontrollgruppen. Totalt har en större andel av deltagarna i kontrollgruppen i förhållande till deltagare i försöksgruppen uppnått ett av de stipulerade utfallen i handlingsplanen. Skillnaden drivs av den högre andelen i kontrollgruppen som fått osubventionerat arbete. Notera att inte heller kommuner med extern kontrollgrupp har uppnått volymmålet på 70 procent. Dessa siffror ger en första indikation om utfallen av FNI. I nästa avsnitt undersöks om dessa resultat kvarstår när vi säkerställer för eventuella skillnader mellan AF kontor samt eventuella skillnader i selektionen av deltagare till försöks- och kontrollgrupperna. 5. Effekter av försöket 5.1 Skillnader i utfall Kommuner med intern kontrollgrupp I tabell 5 presenteras resultaten av regressionsanalyser (linjära sannolikhetsmodeller) där vi undersöker om personer som deltagit i FNI har uppnått de olika utfallen i större utsträckning än personer som deltagit i ordinarie verksamheten (kontrollgruppen). I modell 1 kontrolleras 25 Notera igen att inskrivningstid mäter tiden från inskrivningsdatum till sista registrerade notering. Detta innebär att personer kan ha längre tid i försöksverksamheten än vad som noteras om inga förändringar i åtgärder registreras. 22