Sid 1 (32) TillT KulturnämndK. den. Johan Westin Kulturdirektör. Administrativ chef. av en dessa. Verksamhetsplan. Bilaga

Transkript

1 Kulturförvaltningenn Tjänsteutlåtande Dnr: 1.1/4630/2013 Sid 1 (32) TillT KulturnämndK den Kulturförvaltningenn Verksamhetsplan 2014 Förslag till beslut 1. anta förslag till verksamhetsplan 2014 och överlämna planen till kommunstyrelsen 2. till kommunstyrelsen anmäla omföring av investeringsbudget till 2014 gällande Liljevalchs konsthalll om sammanlagt 4,0 mnkr 3. anta verksamhetsavdelningarnas kvalisgarantier 2014 Berit Svedberg Johan Westin Kulturdirektör Administrativ chef Läsanvisning Kulturförvaltningen fortsätter sitt långsiktiga arbete med att leda l mot effekter. Syf är att ändra fokus till det vi vill att våra målgrupper ska få ut av våraa verksamheter snarare än att beskriva allt vi gör. Kulturförvaltningen har under respektive inriktningsmål tagitt fram en eller flera nämndmål. Under respektive nämndmål framgår det vilken eller vilkaa nämndmålet riktar sigg emot. Varje nämndmål består av en beskrivningstext, ett antal åtaganden och förväntat resultat av dessa åtaganden. Åtagandena är de samma som återfinns i respektive avdelnings verksamhetsplan. Respektive avdelnings verksamhets- plan anmäls till Kulturnämnden i början av Bilagor: Bilaga 01 KunKuf Bilaga 02 Jämställdhets- och mångfaldsplan Bilaga 03 Handlingsplan mot diskriminering och trakasserierr Bilaga 04 Aktivisplan Bilaga 05 ROV-processer 06 ROV-indikatorerr Bilaga 07 Internkontrollplann Bilaga 08 Kvalisgarantier Bilaga 09 Styrande dokument Bilaga

2 Sid 2 (32) Inledning Kulturnämndens uppgifter och utmaningar Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med m yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Barn och ungas rätt till eget skapande och möjligheter att delta i kultur ärr extra viktigt. Vi ska främja allas möjlighet till kulturupplevel- som är en egen förvaltning och Kulturförvaltningen som rymmer en rad verksamheter: Stock- ser, bildning och till att utveckla skapandets förmågor. Kulturnämnden ansvarar för huvuddelen av stadens kulturverks amheter genom Stadsarkivet holms stadsbibliotek, Stadsmuseet, Medeltidsmuseett och Stockholmsforskningen, Liljevalchs konsthall och Stockholm konst, Kulturskolan Stockholm samt evenemangen Kulturnatt, Kuldet fria turfestivalen, We are Sthlm och medborgarskapsceremonin den 6 juni. Kulturnämnden ska skapa goda förutsättningar för både stadens egna institutioner och kulturlivet att erbjuda kulturupplevelser av hög kvali till alla i Stockholm. Kulturnämnden ska följa och främja utvecklingen av kulturlivet och ansvara för kultur- ochh utvecklingsstödet till kulturell verksamhet samt bidragen till lokalförvaltande organisationer och folkbildningen. Kulturförvaltningenn tolkar som sitt uppdrag att arbeta för att allaa i Stockholm tar del av ett kulturliv som är angeläget och av hög kvali. Ambitionen är att kulturen ska växa i takt med att staden växer. Kreativi, mångfald och konstnärlig kvali ska s prägla och stödja sam- och hällets utveckling. Samtidigt ska s stadens kulturhistoriska värdenn bevaras, levandegöras förmedlas så att Stockholm och dess människor äger ett levandee kulturarv som används och utvecklas. Kulturvision Kommunfullmäktige har beslutat att alla stadens verksamheter ska s omfattas av kulturvisionen. Kulturvisionen tar avstamp i visionen om ett Stockholm i världsklass Den angerr bland annat att Stockholm är en välkomnande stad som är fylld av vibrerande energi och kreativi - där den mänskliga mångfalden ger staden sin egen själ och många identier. Staden är dess människor. Stockholm ska leda kulturutvecklingen i regionen och skapa evenemang och kulturutbyten av internationell toppklass. Staden ska möjliggöra ett konstnärligt starkt s och obundet profession- och tu- ellt kulturliv. Nyskapande, entreprenörer och innovationer ska stimuleras och kulturristlivets aktörer ska samverkaa för marknadsföring av Stockholmm som den kreativa huvudsta- att ändra den i Skandinavien. Att leda mot effekter Kulturförvaltningenn har påbörjat ett långsiktigt arbete att leda mot m effekter.. Syf är fokus till vad våra målgrupperr ska få ut avv våra verksamheter snarare än attt beskriva allt vi gör. Med fokus på de effekter vi kan uppnå blir både styrningenn av verksamheterna och me- som besökt en av våra kulturinstitutioner eller eleven som får undervisningg vid Kultursko- lan? ger ett tydligare uppdrag. Genom förbättrad och inbyggd uppföljningu g och utvärdering kan verksamheterna också bättre anpassa utbud och kommunika ation till de behov som finns. ningsskapandet för medarbetarna tydligare. Att fråga sig Vad ska s ha hänt hos en besökare Att leda mot effekter är ett förhållningssätt för hur verksamhetenn ska ledas och följas upp som mycket väl passar in i stadens modell ILS för styrning. I denna verksamhetsplan finns

3 Sid 3 (32) förslag till elva stycken nämndmål som utgår från detta sätt att tänka. t Avdelningarna formule-f Målgrupper Den övergripande målgruppen är alla i Stockholm, dvs. stockholmare, besökare och turister och allaa de som verkar i Stockholm på olika sätt. Ett viktigt arbete är att under 2014 definiera förvaltningens målgrupper och vilka som är mest angelägna för de olika verksamheterna. Barn och unga är en prioriterad grupp men även äldre i äldreomsorgen och funktionsnedsatta uppges som prioriterade grupper i budgeten för Kultur och fritid för alla rar åtaganden som är delmål och sedan aktivier som ska åstadkomma måluppfyllelse. Under 2014 avslutas det omfattande kompetensutvecklingsprojek Kulturr och fritid för f alla! En del aktivier genomförs i början av året. En rad aktivier ska s också leva vidare i Stock- resul- holms kulturförvaltning och Botkyrkas kultur- och fritidsförvaltning. Följeforskningens tat ligger till grund för de strategier projek lämnar efter sig, bland annat: Uppdatera och utveckla förvaltningens jämställdhet och mångfaldsplan. Ta fram ett chefsutvecklingsprogram för förvaltningens chefer Systematisera mätning av vårt bemötande med s.k. Mystery Visitors Implementera bemötandeguiden Använda metoder för uppföljning och dialog hos våra målgrupper m Utmaningar Stockholm växer, inte bara i antal utan i kunskap, komplexi och o mångfald. Förvaltningens huvudsakliga utmaning handlar om hur kulturlivet ska utvecklass i samma takt som Stockholm växer. Det är en tillgång, om man förmår ta tillvara den. Både egna verksamheter, institution- för- er och det fria kulturlivet möter utmaningar när staden expanderar och kulturens villkor ändras. Sådana exempel är hurr kulturen ska ta plats i nya stadsdelsområdenn eller hur digitali- seringenn kan innebära både möjligheter och utmaningar för till exempel e biblioteket. Andra utmaningar rör hyresutveckling och behovet av lokalunderhåll. Kompetensmässigt innebär förändringarna inom kulturlivet, demografin och stadsutvecklingen nya behov av kompetens- behöver vara insattt och förberedd kring de möjligheter som framtiden erbjuder. Stockholmaren med rötter i hela världen ska känna igen sig i såväl kulturens innehåll och ut- försörjning i framtiden. Sammantaget innebär framtidsutmaningarna att kulturförvaltningen tryck som i de medarbetare hen möter. Ett Stockholm i världsklass inspireras av och inspirerar omvärlden. Internationella arenan Kulturens möjligheter och villkor förändras snabbt. Det som sker på den internationella are- me- nan påverkar kulturlivet i Stockholm. Dett gäller till exempel områden som digitalisering, dieutveckling, upphovsrätter, kulturanslag g, teknik och transporter. När möjligheten attt resa eller på distans uppleva kvaliskultur förenklas, ökar tillgängligheten till en internationell repertoar. Det skapar förväntningar om ett kulturliv som speglarr den kultur r som finns i andra delar av världen. För att vara en kulturelltt attraktiv stad i världenn krävs att Stockholm är en dynamisk plats att verka på, besöka och samarbeta med. När svensk film, design och litteratur har internationella framgångarr skapas förväntningar på ett Stockholm som kan katalysera denna potential.

4 Sid 4 (32) Särskilda satsningar I budgeten anges särskilda satsningar för 2014, bland annat: Lässatsning Lässatsning inom Stockholms stadsbibliotek delas upp i två delar. Dels en satsning attt stödja och stärka hela stadens förskolor i arbete med barns språkutveckling. Dels en satsning på barn och unga i ytterstaden och inom våra växtplatsområden i stadsdelarna. Open streets Evenemangsavdelningen kommer att intaa en aktiv och operativ roll i genomförandet av "Open Streets" i nära samarbete med Trafikkontoret. Varje helg under sommaren skall en central gata stängas av för biltrafik och fyllas med kultur, idrott och evenemang avv olika slag. Aktivi- Kulturårr för barn och unga erna kommer attt genomföras i samarbete med andra evenemang, näringslivet och kulturen. Kommunikationsstaben ansvarar för projektledning och samordning av satsningen på kultur för barn och unga under 2014 och Med ett kulturår ska barn och ungaa i ännu högre grad få möjlighet till kultur både genom egett skapande och genom att ta del avv professionell kuli ögon- tur. Projek ska ta avstamp i stadens program för barn- och ungdomskultur Kultur höjd, det ska ha ett mångfaldsperspektiv och ska nå barn och unga i hela Stockholms stad. s Satsningen ska dels lyfta fram befintlig barn- och ungdomskultur, dels förstärka med nya ak- tivier. Satsningen genomförs i samarbete med Kulturhuset Stadsteaternn och utbildningsförvaltning- sammanhang och visar på möjligheten och potentialen i att använda musik som verktyg för en. El Sistema El Sistema bygger på visionenn om musikens förmåga att få människor att växa i ett socialt social, kulturell och mänsklig utveckling,, att stärka gemenskape en liksom barnens och ungdogrupper, möjlighet att delta och vara en aktiv och attraktiv del i kulturlivet så att barn och unga får till- marnas självkänsla och identi. El Sistema ska ge familjer i socioekonomiskt svaga gång tilll nya förebilder och blir bekanta med ett professionellt kulturliv. k El Sistema ska, som i Venezuela, bidra till att göra samhället mera socialt hållbart, stärka demokratiutvecklingen och öka integrationen. El Sistema kommer under årett att fördubbla sin verksamhet ochh detta kommer att göras på ett strategiskt och hållbart sätt. Växtplatsområdena som t ex Husby, Bredäng/Skärholmen samt ytterligare en växtplats är i fokus. Avdelningarnas uppdrag Evenemangsavdelningen Med staden och det offentliga rummet som kuliss och med visionen att Stockholm 2030 är en evenemangs- och upplevelsestad i världsklass, kommer evenemangsavdelningen fortsätta utmen veckla de egna evenemangen. Genom ett aktivt samarbete både med stadens kulturliv även med näringslivet och stadens förvaltningar kommer evenemangsavdelningen genomföra och stödja andra evenemang. Evenemang gsavdelningen ska bjuda Stockholmarna och besökar- na på ett brett kulturutbud i syfte att stärka stadens image. Med ökade besökssiffror och nöjda besökare kommer evenemangsavdelningen att intensifiera och fördjupa f arbe.

5 Sid 5 (32) Kulturskolan Skapande i alla dess former erbjuds ungdomar med skilda bakgrunder och intressen genom att arbe med att utveckla Kulturskolan fortsätter. Kulturskolan ska erbjuda undervisning av hög kvali i kulturella färdigheter till Stockholms barn och ungdomar, 6-22 år, på deras fri- tid. Fokus bör läggas på att finna metoderr för att erbjuda fler barn och ungaa plats i Kultursko- lans undervisning. Kulturskolans verksamhet ska omfamna mångkulturellaa miljöer och särskilt satsa på att locka barn och ungdomarr i ytterstadsdelar. Kulturskolan erbjuder ca elevplatser under året och gläder Stockholmarna med cirka stora och små evenemang varje år. Kulturskolan finns nära eleverna. Skolan erbjuder ettt brett utbudd inom de esiska ämnena musik och sång, teater och musikal, dans och cirkus, konst och media, m och riktar sig till allti- funktionsnedsättning. Kulturskolans utbud ska vara väl känt inom målgruppen. Undervisning- en leds av lärare med hög ämneskompetens och arbetssätten kännetecknas av ett stort deltaga- från nybörjare till avancerade. Dessutom finns specialkompetens för barn och unga med rinflytande och en anpassning till varje barns eller ungdoms ochh grupps förutsättningar och behov. Deltagande i kulturskoleverksamhet bidrar till utvecklingg av såväl konstnärliga som sociala förmågor i ett livslångtt perspektiv. Med ettt tydligt fokus på resultat för målgruppen i verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning på allaa nivåer införs en ny organisation i Kulturskolan fr.o.m. augusti En effektiv, modern och omvärldsorienterad organisation baserad på p teambaserat arbetssätt och en tydlig rollfördelning. Syft är att skapa maximalt värde för eleverna. e Arbe sker utifrån inriktningen i den av kulturnämnden fastställda strategiska planen, Kulturskola 2030, och slutsatserna från den översyn av Kulturskolan som genomfördess under Kulturstrategiska staben Kulturstrategiska stabens uppdrag är att bidra till att alla i Stockholm deltarr i ett kulturliv som känns angeläget och håller hög kvali. Arbe omfattar fördelning av stödd till det fria kulturoch föreningslivet samt kulturstrategiska frågor. Det strategiska arbe utvecklar och samord- att nar förvaltningens omvärldsbevakning och långsiktiga strategier. Staben har ansvar för samordna förvaltningens ambitioner i stadsutvecklingen. I uppdraget ingår att via olika stödvara en former och utvecklingsinsatserr bidra till att det fria kulturlivet och o föreningslivet ska väsentlig del av stadens kulturliv, präglat av hög kvali, mångfald i kulturella uttryck, bredd i antalett aktörer och tillgängligt för alla. Som stockholmare och besökare ska man kunna delta i ett kulturliv som känns att det är "för mig". Kulturstrategiska staben s processleder Växtplats- Husby, Tensta, Farsta, Skärholmen och Bredäng. Liljevalchs konsthall / Stockholm konst projek som handlar om att samordna s och utväxla stadens resurser i fem stadsdelsområden; Liljevalchs är Stockholms vackraste utställningsmiljö och stockholmarnas egen konsthall som visar konst och form i minst fyra stora utställningar om året. Liljevalchs utställningsprogram vänder sig både tilll den breda publiken och till de som är särskilt intresserade av vissa konstnärskap eller konst- och formriktningar. Detta avspeglar sig i utställningarna för 2014: : Vårsa- från longen, Ung Vårsalong, (Market), Berit Lindfeldt, Makers Move 11 konsthantverkare Sverige och Norge, samt Vera Nilsson. Stockholm konsts uppdragsgivare/beställare är kommunala bolag, förvaltningar och byggher- rar. Avdelningen arbetar med nya offentliga verk tilll gator, parker, bostadsområden och torg,

6 Sid 6 (32) och med inköp av konst som placeras bland annat på arbetsplatser, förskolor, skolor och äldreboenden inleds på allvar det mångåriga och omfattande konstnärliga gestalt- ningsarbe för bland andra stadens storaa stadsutvecklingsområden Hagastaden och stafäl-, och det konstnärliga gestaltningsarbe för stadens och Sveriges nav: Slussen. Under 2014 fortsätter planeringen av en utbyggnad och upprustning av Liljevalchs med mål att stå klart till 2016 när konsthallen fyller 100 år. Stadsmuseet, Medeltidsmuseet & Stockholmsforskningen Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen är stadens kollektiva minne. Samoch an- lingar, dokumentation, Faktarummet, utställningar, webb, visningar, stadsvandringar nan programverksamhet bidrarr sammantaget till att stockholmar re intresserar sig för och enga- arbe- gerar sig i sin stad. Känslan för Stockholm genomsyrar hela verksamheten.. Avdelningen tar aktivt både med att vara synliga och angelägna för Stockholmare på många håll i staden men också med att hitta sätt att lära kännaa besökarnaa och öka deras medverkan i verksamhet- Utställningen handlar om brott, straff ochh trygghet i Stockholm och syftar till att belysa en en. Under 2014 dominerar den stora utställningssatsningen Skuggsidan på båda museerna. angelägen storstadsfråga för att ge kunskap, skapa engagemang och visa påå möjligheter att påverka kommer också planeringenn för en ny utställning att a inledas som ska vara basen i det framtida ombyggda Stadsmuseet. Stockholm är en stad som förändras. Stora och omvälvande byggprojekt pågår på många plat- ser i staden. I exempelvis omdaningen avv Slussen har Stadsmuseet flera roller som verk- samhetsutövare, antikvariska experter ochh som den instans som för framtiden dokumenterar den kommande förändringen. Planeringenn för ombyggnaden av Stadsmuseet fortsätterr under 2014 liksom den omflyttning av personal som är en förutsättnin g för att ökaa den publika ytan i Stadsmuseet. Stockholms stadsbibliotek När människor i rörelse möterr bibliotek i rörelse är allt möjligt ; så lyder utgångspunkten för Stockholms stads biblioteksplan. Planen antogs av Stockholms kommunfullmäktige och anger riktning för den övergripande utvecklingen av stadens samtliga bibliotek. Stockholms stadsbiblioteks (SSB) strategi för utveckling bygger på närhet till stockholmarna; tillsammans med stockholmarnaa skapas angelägen, tillgänglig och effektiv biblioteksservice som inspirerar till lärande, läsande och reflektion. För 2014 poängteras att böcker och bibliotek är centrala delar i Stockholms kulturpolitik. Stockholmarna är en mångfacetterad målgrupp, med olika förutsättningar, intressen och behov och alla skall erbjudas fri och jämlik tillgång till SSB:s service. Under 2014 ges papperslösa och personer utan fast adress tillgång till lånekortt med tillhörande service. Biblioteken präglas av både bredd och spets och skall ta tillvaraa de unika resurser som finns på platsen och i omgivningen. Under 2014 genomförs och planeras flera ny- och ombyggnat- inför renovering och ombyggnation av Stadsbiblioteket på Sveavägen. Parallellt fortsätter utvecklingen av det digitala biblioteket och alla biblioteks servicenivå anpassas utifrån när ioner av bibliotek. Bland annat det nyskapande biblioteket i Kista Galleria samt planeringen och var behoven är störst. Under 2014 skall SSB nå fler och nya användare i allmänhet, men m i synnerhet barn och unga boende i ytterstaden och framförallt i växtplatsprojeks utvalda områden. Det vill säga bo-

7 Sid 7 (32) ende i Farsta, Skärholmen, Bredäng, Husby och Tensta. Satsningen avser även Rinkeby. Ge- de satsningar som samtidigt sker inom Stockholms grund- och gymnasieskog kolor. nom att fokusera på förskolebarn samt barn och ungas fritid skaa SSB:s satsning komplettera Genom samverkan med externa parter tillförs biblioteken nya kompetenserr och infallsvinklar med målet att effektivt nå ny publik Samtidigt som barn och unga tydligt prioriteras skall SSB vara tillgängligt för alla och användarna spegla mångfalden i Stockholms befolkning. I sta- dens budget poängteras insatser för personer med funktionsnedsättning och äldre som i ak- lyck- tiva former har stöd från staden. Även för dessa krävs riktade insatser för att SSB skall as med det målet att spegla stadens mångfald. Barn och unga är dock likväll den mest priorite- rade målgruppen; genom att nå ett barn skapas förutsättningar att påverka ett helt livs läsva- för nor. KF:s inriktningsmål: 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och o växande stad boende, företagande och besök Kulturförvaltningenn bidrar till kommunfullmäktiges mål och visionen om ett Stockholm i världsklass genom att erbjuda ett rikt kulturliv med både bredd och o spets. Kulturen harr en mycket viktig roll i stadens ambition att vara mångsidig och upplevelserik, växande och innode krea- vativ samt medborgarnas Stockholm. Kulturlivet har en strategisk roll för att utveckla tiva näringarna, medverka i stadsutvecklingen och skapa mötesplatser bådee för stockholmarna och för besökarna. Kulturen bidrar till en dynamisk storstad i internationelll framkant. En stad med god livskvali innehåller kultur i världsklass. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Företag väljer att etablera sigg i Stockholm framför andra städer i norra Europa Kreativaa miljöer med kreativa människor görr Stockholm intressant som etableringsplats, vilket bidrar till den ekonomiska tillväxten. Förvaltningens egna kulturinstitutionerr har en rad olika samarbeten med näringslivet och andra kulturinstitutioner. smål Andel upphandlad verksamhet i konkurrens 0 % 37 % Nämndmål: Kulturutövare upplever goda villkor för konstnärlig och kulturell verksamhet i Stockholm Beskrivning Med stöd till konstnärlig och kulturell produktion av hög kvali kvalificerar vi stadens konstnärliga värde och stärkerr dess attraktionskraft. Kulturaktör rer väljer attt verka i Stockholm med en stark drivkraft att nå publiken/deltagarna. Kulturförvaltningen samverkar med Kul- turdirekt och andraa förvaltningar och bolag. Förvaltningen leder och driverr projekt och pro-

8 Sid 8 (32) cesser inom stadsutvecklingsområdet i dialog och nätverkande med m nyckelpersoner i andra förvaltningar och bolag. Kloka beslut, som bidrar tilll goda villkor för kultur och konstnärligt skapande fattas i alla berörda förvaltningaf ar och bolag. Förväntat resultatt Kulturaktörer väljer att verka i Stockholm. VP kommentar Kulturstrategiska staben åtar sig: s Konst- och kulturskapare tar plats i hela Stockholm Professionella konst och kulturskapare genomför program i hela staden. Nya platser för kultur etableras Beslut, som bidrar till goda villkor för kultur och konstnärligt skapande, fattas i berörda för- valtningar och bolag. smål Antal kulturaktörer som söker stöd Tertial Kulturföretagares etablering i Stockholm 2 % KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Stockholmarna är nöjda medd kultur- och idrottsmöjligheterna i Stock- holm Kulturverksamheterna bidrar till att åstadkomma ett fritt och öppet kulturliv i Stockholm med hög kvali, stor mångfald och bättre tillgänglighet för alla både genom förvaltningens egna verksamheter och med hjälp av bidrag till det fria kultur- och föreningslivet. smål Det fria kulturlivets intäkter exkl. offentliga bidrag 40 % Stockholmarnas nöjdhet med Stockholms kulturlivv 87 % Ungdomars nöjdhet med möjligheterna till eget utövande av kultur- 51 aktivier tas fram av nämnden 87% 51% Nämndmål: Alla i Stockholm tar del av ett kulturliv som är angeläget och avv hög kvali Beskrivning Kulturen är en dynamisk, utmanande och h obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Kul- turbegreppet kan tolkas på många sätt: Kulturen har ett egenvärde som kan ge olika mening till olika människor Kulturen skapar samhällsnytta och ett institutionellt värde genom kulturinstitutionernas ex-

9 Sid 9 (32) istens. Kulturen har ett funktionellt värde, t ex genom att bidra till att skapa välfärd, tillväxt, hälsa, kunskaper och insikter, utbildning, lek, rekreation, image m.m. Nämndmålet är också kulturförvaltningens övergripande uppdrag. Verksamheten finnss till för alla i Stockholm, dvs. både invånare, i besökare och företagare, men följande målgrupper är särskilt prioriterade: Barn och unga Personer med funktionsnedsättningar Äldre inom äldreomsorgen Nya målgrupper, dvs. att nå och angå dem som inte redan tidigare har hittat till kulturlivet. Våra besökare och våra eleverr ska bättre spegla mångfalden somm finns i befolkningen, vilket även påverkar vårt utbud. Kulturen ska bli angelägenn för fler. Förväntat resultatt Våra befintliga målgrupper anser att dett finns ett utbud som ärr angeläget för dem Fler medborgare och besökare i Stockholm är delaktiga i ett angeläget kulturliv av hög kva- li. Fler barn och unga är delaktiga i ett angeläget kulturliv av högg kvali Fler personer med funktionsnedsättningar är delaktiga i ett angeläget kulturliv av hög kvali- befolkning. Fler nya besökaree och eleverr medför att t delaktigheten i kulturlivet bättre speglar Stockholms Aktivi Arbeta för att ta fram indikatorer kopplat till nämndmålet Identifiera och definiera målgrupper Startdatum Slutdatum Nämndmål: Barn och unga i Kulturskolan upptäcker, utvecklar och uttrycker sin konstnär- lighet och skapande förmåga Beskrivning Kulturskolans utbud är en blandning av tradition och förnyelse inom i de esiska uttryckssät- andra. Utbudet förändras och aktualiseras s utifrån de önskemål som kommer fram i dialogen med målgruppen. Det finns förutsättningar inom respektive ämne att arbetaa med fördjupning. Deltagande i kulturskoleverksamhet bidrar till utveckling av såväl konstnärliga som sociala förmågor i ett livslångt perspektiv. Förväntat resultatt Eleverna tillägnar sig kunskap och förmåga att skapaa inom konstnärliga ämnen. De är nöjda ten och innebär en möjlighet för f eleverna a att utveckla sin skapande förmågaa i möte med med verksamheten, känner sig inspireradee och har roligt tillsammans. Eleverna kännerr sig sedda och uppskattade för den de är. De ges förutsättningar att självständigs gt utöva kultur. Eleverna tycker attt lärarna lyssnar och attt de kan påverka undervisningen. De känner glädje

10 Sid 10 (32) och får en ökad självkänsla genom att delta i den utåtriktade verksamheten.. De får positiva upplevelser och erfarenheter av att ingå i ett större konstnärligt sammanhans ng tillsammans med andra. VP kommentar Kulturskolan åtar sig: Eleverna tycker att kulturskoleverksamheten ger dem kunskaper och upplevelser som de har glädje av. Lärarnaa planerar och genomför undervisningen utifrån ämnesplanerna. Undervisningen är en blandning av tradition och förnyelse f inom de esiska uttryckssätten. Det finns förutsätt- fram i dialogen med målgruppen förändrar vi utbudet. Lärarna har ett individualiserat för- ningar inom respektive ämne att arbeta med fördjupning. Utifrån de önskemål som kommer hållningssätt utifrån de förutsättningar gruppen ger. Eleverna framträder vid utställningar, konserter och föreställningar runt om i staden Alla elever erbjuds att delta i minst en föreställning, utställning eller konsert per år och sam- produktioner för hela Kulturskolan. Ävenn uppspel/evenemang i mindre format är av stort värde och vi är måna om att hålla en högg kvali på alla nivåer. Eleverna är delaktiga och har inflytande över undervisningen. Lärarnaa har ett individualiserat förhållningssätt och försöker lyhört möta varje barn utifrån dess behov och önskemål utifrån de möjligheter samspelet i gruppen ger. Eleverna inspireras till att ta egna initiativ och utmanas att taa eget ansvar för sitt lärande. arbeten sker mellan olika ämnen. Evenemangen genomförs både lokalt ochh i gemensamma smål Antal belagda elevplatser under årett i kulturskolans verksamhet Nämndmål: Med stadens offentliga torg och gator som kuliss och evenemangen som platt- Beskrivning Med stadens offentliga torg och gator som kuliss och evenemangen som plattform, öka intres- form, öka intresset och synliggöra kulturen för stockholmare och besökare set och synliggöra kulturen förr stockholmare och besökare Förväntat resultatt Stockholmare och besökares kunskap om kulturutbudet i Stockholm ökar. Publiken blir överraskad och upplever något nytt och spännandee eller nya ställen. Antalet besökare till evenemangen ökar och andelen nya besökare blir fler. VP kommentar Evenemangsavdelningen åtar sig: Stockholms evenemangsstrategi utvecklas Evenemangsavdelningen deltar i utvecklingen genom att aktivt medverka m som operativt stöd

11 Sid 11 (32) för stadens förvaltningar och bolag inom evenemangsfrågor. Festivalerna presenterarr det etablerade och det nya, okända och lyfterr fram den mångfald avv kultur somm finns i Stockholm. Kulturnatt Stockholm Öka kunskapen om kulturutbudet i Stockholm. Att besökarna blir överraskade och upplever något nytt och spännande samt tar stegett och besöker ställen de inte varit förut. Stockholms Kulturfestival Stockholms Kulturfestival ska vara en generös, kulturell, lättillgänglig och attraktiv kulturfest som lockar till sig stockholmare och turister i olika generatione er. Festivalen ska innehålla alla genrer - högt och lågt, brett och exklusivt, svenskt och internationellt. Stockholmss Kultur- festival ska vara branschledande och i ständig utveckling.

12 Sid 12 (32) We Are Sthlm We Are Sthlm, ska fortsätta vara Europass största och världens bästa b ungdomsfestival. Festi- känsla där allt är möjligt. Festivalen roar, engagerar och inspirerar genomm ett brett och ex- valen är en gratis, inspirerande, välkomnande, trendsättande festival med internationell klusivt program inom kultur, idrott, IT, samhälle och miljö för alla a ungdomar i Stockholm mellan år. Medborgarskapsceremonin 6 juni De nya medborgarna, deras familj och vänner upplever en värdig och välkomnande cere- kul- moni. Open streets Varje helg under sommaren skall en central gata stängas av förr biltrafik och fyllas med tur, idrott och evenemang av olika slag. Aktivierna kommer att a genomföras i samarbete med andra evenemang, näringslivet och kulturen. smål Antal besök Deltagande institutioner Nämndmål: Stockholmare och besökare har tillgång till och berörss av konstt både på konsthallen Liljevalchs och i konstnärligt gestaltade offentliga o rum runt om i staden Beskrivning Stockholmarna upplever stadens konstnärliga och kulturella verksamheter som angelägna, av hög kvali och tillgängliga. Liljevalchs konsthall ger kulturell stimulanss för en bred mål- liksom grupp av stockholmare och gästande besökare med olika smakinriktningar. Förväntat resultatt Mer konst i stadenss offentliga rum, utomhus och inomhus. Stockholms stads beställaree internationella och lokala utövare inom den offentliga konstens fält får större kunskap om verksamhetsområdet. Internationellt och nationellt verksamma aktörer a inomm offentlig konst får kunskap om Stockholms stads 1%-regel. Fler besökare. VP kommentar Liljevalchs/Stockholm konst åtar sig: Enprocentsregelnn efterlevs och konst av högsta kvali tillkommer därmed för alla stockholmare, oavsett förutsättningar med avseende på till exempel e uppväxtförhållan- den, genus och etnici, på allmän platsmark och i skolor, äldreboendeä en och Stock- holms stads övriga arbetsplatser när staden bygger om- till eller e nytt i egen regi. Mer konst i stadenss offentliga rum, utomhus och inomhus.

13 Sid 13 (32) Stockholmare och besökare uppfattar Liljevalchs som en inspirerandee aktör på konst- scenen, nutid, dåtid och framtid. Liljevalchs synlighet ökar. Fler tar del av Liljevalchs utställningar. Fler följer Liljevalchs digitalaa medier. Antalet besökande barn ökar via pedagogiska projekt Bistå stadsdels- och fackförvaltningar samt kommunala bolag med konstkunskap Stockholm konst finns till som en resurs för de förvaltningar, stadsdelar och kommunala bolämplig lag som vill ha råd om införskaffning av ny konst och ansvarar för f att nya verk får en placering. I samband med invigningen avv varje nytt verk, sker en kunskapsförmedlande överlämning till beställaren/brukaren av verken. Stadsmuseet, medeltidsmuseett och Stockholmsforskningen åtar sig: Stadens konstsamling och stadens konst på allmän plats berikar alla i Stockholm. Stadens synliga konst är välvårdad till glädje för allaa i Stockholm. Stadens konst är synlig i stadens lokaler och utomhus på allmänn plats samtt i utställningar. Stadens konst är synlig i det offentliga konstlivet och väcker engagemang nationellt och inter- nationellt. smål Antal besök Nämndmål: Stockholmarna läser, lär och reflekterar Beskrivning Stockholmarna läser, lär och reflektera. I detta skall Stockholmss stadsbibliotek (SSB) vara stockholmarens partner i vardagen. Ett förvänt resultat som delvis följs uppp genom fem över- för- gripande indikatorer. Nämndmålet bryts även ner i sex åtaganden med egnaa tillhörande väntade resultat. Genom ytterligare indikatorer och en mängd konkreta aktivier kopplade till respektive åtagande bryts planering och uppföljningen sedann ner i SSB: :s egna verksam- för hetsplan. Nedan redovisas de fyra åtaganden som direkt fokuserar på vad SSB skall åstadkomma stockholmarna. Vidare finns i avdelningens egen verksamhetsplan två ytterligare åtagandena som berör Internationella Biblioteket och h Regionbibliotek Stockholm. Verksamheter som s till stor del har nationella och regionala finansiärer, uppdrag, målgrupper och uppföljningsrutiner. Under 2014 ser SSB över relationen mellan dessa verksamheters olika huvudmän, uppdrag och uppföljning. Konkret efterfrågas i Stockholms stads budget för 2014 ett utökat samarbete mellan regionens kommuner i syfte att öka invånarnas gemensamma tillgång till bibliotek. Under året initierarr och utreder Regionbiblioteket förutsättningarna för detta. Förväntat resultatt Stockholmarna använder Stockholms stadsbibliotek som en partner i sin vardag för läsande, lärande och reflektion.