70 år sedan flykten, minnesdag i Slite

Transkript

1 70 år sedan flykten, minnesdag i Slite En minnesceremoni för 70 år sedan flykten från Baltikum firades i Slite hamn lördagen den 13 september med representation från Estlands och Lettlands Ambassader, honorärkonsuler, Sverigeesternas Förbund, företrädare för Gotlands län, Region, Visby Stift och media. Publiken kunde sammanräknas till ca 120 personer. Platsen för sammankomsten ser ut att vara samma som på denna bild från Holmerts arkiv från hösten 1944 Estlands honorärkonsul Riina Noodapera hälsade välkommen och inledde ceremonin tillsammans med Lettlands Honorärkonsul Egil Linge. Anföranden hölls av Estlands ambassadråd Jana Vanaveski, Lettlands Ambassadör Gints Jegermanis, Landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård, Regionstyrelsens ordförande Åkes Svensson åtföljt av en betraktelse av Biskop Sven Bernhard Fast. Visby Vokalensemble framförde verk av bland annat den estniske tonsättaren Urmas Sisask, samt Evert Taube. Samtidigt anordnades en minnesceremoni på Saaremaa/Ösels västkust i Lõmala, för att minnas de stora flyktingvågor som lämnade Estland via Ösel mot friheten.

2 Estlands Honorärkonsul Riina Noodapera och Lettlands Honorärkonsul Egil Linge Estlands Ambassadråd Jana Vanaveski Vi tänkte på varandra och på dem som aldrig kom fram. Vi planterade en ros vid en flyktingbåt i Slite hamn, en ros, som symboliserar ett avslut och fullbordande av något angeläget. Rosens långa stjälk, taggarna och den vackra doftande blomman kan jämföras med livet självt; efter lång tids svårigheter finner man åter lyckan. Men tänker man på vad många av de som flydde berättar så infann sig inte lyckan för dem då, den kom inte i blom förrän den 20 augusti 1991 när Estland åter blev fritt. Tack Gotland från Sverigeesternas Förbund, Estlands Ambassad och Honorärkonsulat på Gotland. Lettlands ambassadör Gints Jegermanis och Lettlands honorärkonsul Egil Linge En ceremoni till havs förrättades med hjälp av KBV 078 då en blomsterkrans i de lettiska färgerna fick gunga iväg på Östersöns vågor till minnet av de stormiga nätter hösten 1944 då människor på flykt togs omhand på Gotlands kust. Symboliskt möttes denna av en tremänning under fulla segel. Röda rosor följde kransen ut på vågorna ledsagade av väl valda ord från Biskop Sven Bernhard Fast. Kören underhöll med Sånger från Havet på kajen och även senare under kaffet där en symbolisk landgång serverades gästerna.

3 Kaffegäster och Landshövdingens avslutningsord Ett antal hälsningar framfördes. På den stora flyktens 70-årsdag minns Estlandsöarnas Förbund dessa svåra tider och tackar gotlänningarna för all den hjälp och det stöd de gav alla de estländare som behövde det under de svåra åren. Laine Tarvis förbundssekreterare Förbundet Estlands småöar. Gotland har för oss Öselbor varit den enda möjliga flyktvägen till Sverige. Stort tack till Gotlänningarna som tog emot våra fäder, mödrar, systrar, bröder och släktingar och gav dem den första hjälpande handen. Raimu Aardam, Saaremaa kommunförbund. En hälsning kommer också från Saaremaa Länsstyrelse, Landshövdingen Kaido Kaasik och Saaremaa sjökulturförening. En hälsning framfördes från Svenska Institutet på Gotland med förhoppning att våra konakter skall fördjupas framöver genom olika gemensamma aktiviteter. Piret Hedin, nyss återvänd från utlandstjänst, är åter på plats i Visby och vill gärna fördjupa och förstärka det samarbete vi haft under lång tid med Estland och Lettland, i synnerhet med vår systerö Saaremaa i Estland.

4 Tackbrev utdelades till Sjöfartsmuseets personal som dukade, serverade och ställde upp på alla vis vid planerandet och genomförandet, till Kustbevakningen för sjötransporten, till kören för väl vald sång, till Region och Stift för medverkan och bidrag till genomförandet. Bland deltagarna sågs flera personer som uppnått hög ålder och som deltog i flyktingmottagandet på olika sätt: en lotta numera bosatt i Göteborg, en busschaufför från KA 3, en person som var med att organisera flyktingtransporterna från Slitebadens Hotell. Bland gästerna fanns också de som kom till Slite som små och inte haft tillfälle att besöka ön förrän nu, på 70-årsdagen av ankomsten till Slite. Hälsningar fanns från absent friends som medbringades av Greta Marle. Riina Noodapera Estlands Honorärkonsul på Gotland Fotografier: Gunnar Fardelin, Anders Nilsson, Riina Noodapera samt från Holmerts arkiv. 70 aastat põgenemisest Gotlandile 13 septembri üritus Slite sadamas Keskpäeval 13 septembril väljus Gotlandilt Slite sadamast piirivalvekaater, pardal Eesti Aukonsul Gotlandil Riina Noodapera ja Läti suursaadik Gints Jegermanis ja Gotlandil elav Läti aukonsul Egil Linge, Gotlandi maakonnavalitsuse esindajad, piiskop ja ka põgenikke kes 70 aastat tagasi Slitesse saabusid. Meretseremooniaga mälestati neid tuhandeid eestlasi ja lätlasi, kes põgenesid 70 aastat tagasi septembris läheneva Punaarmee eest läände. Ligikaudu neist võeti vastu Gotlandi rannikul. Varsti pärast seda läks meri ja rand pooleks sajandiks lukku. Seoses tseremooniaga kus Läti suursaadik koos aukonsuliga heitis valge ja punaste lilledest koostatud pärja Läänemere lainetesse istutati Gotlandil Slite sadamas vana põgenikepaadi juurde roosipõõsas. Rootsi Eestlaste Liit, Eesti Saatkond ja aukonsulaat tänasid sellega Gotlandi vastuvõtjaid. Roosi peetakse oluliste asjade lõpetamise ja täiuslikkuse sümboliks. Roosi pikka vart, okkaid ning kaunist ja lõhnavat õit võrreldakse elu enesega: pärast raskusi leitakse õnn. Kõikidel laeval olevatel inimestel anti võimalus roose merre heita, mälestades oma sugulasi, õdesi, vendasi, lähedasi, kelle saatused siiamani teadmata on. Üritusel osales Eesti Suursaatkonna esindaja Jana Vanaveski, Läti Suursaadik Gints Jegermanis, Gotlandi Maavanem Cecilia Schelin Seidegård, Regioon Gotlandi esindaja Åke Svensson, Gotlandi Piiskop Sven Bernhard Fast ja Visby Vokaalansambel merelauludega. Sadamasse kogunes ligi 120 inimest. Kohvilauas anti tänukirju Slite Meremuuseumi personalile, Piirivalvele, Regioonipiiskopkonna ja laulukoordie esindajatele.

5 Saaremaa Omavalitsuste Liit, Saaremaa Merekultuuri Selts ja Salme vald korraldasid laupäeval, 13. septembril kell 13 Lõmala sadama külastuskeskuse juures päevase mälestusürituse nii kodusaarelt läinud kui mandrilt lahkunud paadipõgenike mälestuseks. Nende tervitusi jagati Slites kohvilauas külalistega. Saaremaa mereäärse koosviibimise mõte oli septembrikuisele merele vaadates panna rannale mälestustulukesi samal ajal, kui taoline üritus korraldatakse ka Gotlandi saare Slite sadamas. Mälestuspäeval osales saarlasi, kelle lähedased ja sugulased lahkusid aasta sõjasügisel pealetungiva Punaarmee eest läände. Riina Noodapera, Eesti Vabariigi Aukonsul Gotlandil Suderbuss saabub Slitesse kaugelt tulnud külalistega Ajaplaanist peab kinni pidama. Kogunemine mälestusmärkide juures. Avakõne Riina Noodapera. Fotod Göran Hellström

6 vasakult Eesti Vabariigi Suursaatkonna asejuht Jana Vanaveski, Gotlandi Piiskop Sven Bernhard Fast, Läti Suursaadik Gints Jegermanis, Gotlandi Maavanem Cecilia Schelin Seidegård, Gotlandi Regiooni juhatuse esimees Åke Svensson, Eesti Vabariigi Aukonsul Riina Noodapera, Läti Vabariigi Aukonsul Egil Linge Slite Meremuuseumi ja Piirivalve esindajatega