Svar på regeringsuppdrag Dnr Försäkringskassans förslag för minskat krångel

Transkript

1 Svar på regeringsuppdrag Dnr Försäkringskassans förslag för minskat krångel

2

3 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (147) Socialdepartementet Stockholm Försäkringskassans förslag för minskat krångel Svar på regeringsuppdrag om förenklingsarbete 12 april 2012 Postadress Besöksadress Telefon PlusGiro Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

4

5 Försäkringskassans förslag för minskat krångel i sammanfattning Socialförsäkringen i Sverige är på många sätt fantastisk och unik. Men många kunder upplever att det kan vara krångligt att ansöka om sin ersättning. En krånglig socialförsäkring kan i värsta fall leda till att kunder inte ansöker om förmåner de har rätt till, vilket i längden skulle kunna urholka förtroendet för socialförsäkringen. Försäkringskassan har under många år systematiskt samlat in synpunkter och förbättringsförslag från våra kunder. Det har vi gjort med hjälp av kundundersökningar och vårt kundsynpunktssystem men också till exempel genom kampanjen 100 gamla grejer mot 100 nya idéer och Hjälp oss att bli bättre på vår webbplats. Vi har lyssnat på tusentals förslag från både kunder och medarbetare och lärt oss mycket om vilken situation kunderna befinner sig i och vad de uppfattar som besvärligt. Många av förslagen har vi redan tagit till oss och genomfört. Vi har de senaste åren bland annat gjort det möjligt för kunden att själv följa sitt ärende och se när pengarna kommer på Mina sidor gjort det möjligt att ansöka på webben för att slippa krångel med kuvert och porto gjort det möjligt att ringa och ställa frågor om sitt ärende till oss på 10 olika språk sett över hur vi ger beslut till våra kunder och ändrat arbetssätt på flera områden. Men vi har också fått in många kloka förslag och synpunkter där vi inte själva kunnat göra förenklingarna. Vi är därför mycket positiva till att vi har uppdraget att se över vilka regelförenklingar som går att göra för att det ska bli lättare för våra kunder att göra rätt. Vi lämnar här förslag på ett trettiotal regeländringar. Eftersom det omfattande uppdraget har genomförts på kort tid kan naturligtvis ytterligare utredning behövas i olika avseenden. Utöver dessa förslag lyfter vi fram områden där vi ser att en större översyn av regelverket skulle vara av värde. Listan på förslag är alltså lång, men några har vi valt ut i denna sammanfattning. Dessa viktiga förslag skulle innebära ett rejält kliv mot en enklare och mer lättbegriplig socialförsäkring för många människor. Det är också de förslag vi bedömer skulle ha störst betydelse för möjligheten att skapa e-tjänster som är enkla för kunderna att använda och förstå, och för att öka automatiseringen av handläggningen. Automatisering och e-tjänster, när de utformas rätt, bidrar dessutom till att minska risken för felaktiga utbetalningar. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (147)

6 Ta bort kravet på anmälan om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (VAB) En av de allra vanligaste synpunkterna som Försäkringskassan får är att det är svårt att komma ihåg att anmäla tillfällig föräldrapenning (VAB) första dagen man är hemma med sitt sjuka barn. Dessutom förstår man inte varför man först måste anmäla och sedan ansöka om ersättning. Samma synpunkt kommer från de som har föräldrapenning. För att underlätta för föräldrarna föreslår Försäkringskassan därför att kravet på anmälan tas bort för tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning. I stället ska det räcka med en ansökan. Se vidare förslag SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 4 (147) Ta bort intyget om barns frånvaro från förskola eller skola En annan vanlig synpunkt från föräldrar gäller kravet på intyg från förskola eller skola om att barnet har varit frånvarande när man söker tillfällig föräldrapenning. Det upplevs som mycket krångligt, faktiskt till den grad att det finns de som helt avstår från att ansöka om tillfällig föräldrapenning och i stället tar ut komptid eller semester. Dessutom innebär intyget merarbete för förskole- och skolpersonal. Försäkringskassan föreslår att intyget för barns frånvaro tas bort och att det istället genomförs preventiva åtgärder och riktade kontroller baserade på riskanalyser. Att kontrollera varje ärende gällande tillfällig föräldrapenning är inte motiverat utifrån vare sig risk-, kostnads- eller kundperspektiv. Se vidare förslag Förenkla föräldraförsäkringen Många föräldrar har svårt att överblicka alla olika typer av dagar som finns inom föräldraförsäkringen. Sedan jämställdhetsbonusen kom är det också svårt att förstå vilka av dagarna som ger rätt till bonus. Att föräldraförsäkringen är komplicerad beror på att den har byggts ut för att möta föräldrars behov av stöd i olika situationer, men Försäkringskassan ser möjligheter till förenklingar som skulle underlätta avsevärt för föräldrarna utan att för den skull försämra stödet. Försäkringskassan föreslår att man - tar bort kravet på gemensam ansökan för samtidigt uttag av föräldrapenning (så kallade dubbeldagar) - gör det möjligt att ta ut även de reserverade dagarna som dubbeldagar, så att föräldrarna inte behöver hålla reda på vilka dagar som kan tas ut som dubbeldagar - låter även dubbeldagar grunda jämställdhetsbonus när föräldrarna tar ut andra dagar än de reserverade dagarna, så att föräldrarna enklare kan förstå konsekvensen av att ta ut föräldrapenning för att vara hemma samtidigt. Se vidare förslag

7 Förenkla reglerna för dem som behöver bidrag till bostadskostnader Bestämmelserna för de olika bostadsförmånerna upplevs ofta som krångliga och ibland även som orättvisa. Det gäller särskilt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer och unga utan barn, samt bostadstillägg till personer med sjukeller aktivitetsersättning. En del kunder har rätt till både bostadsbidrag till barnfamiljer och bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning vilket skapar ytterligare förvirring. Försäkringskassan föreslår därför ett nytt bostadsbidrag som blir lätt att förstå och lätt att administrera. Bostadsbidraget och bostadstillägget slås ihop till ett bidrag som beräknas utifrån årligen fastställda schabloner för bostadskostnader. På det sättet kommer vi ifrån den detaljreglering som finns idag. Förslaget leder till att ansökningarna blir mindre komplicerade och att ansökan inte behöver göras varje år. Se vidare förslag SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 5 (147) Ge dem som sjukanmäler sig till Försäkringskassan en vecka på sig att komma in med anmälan Den som är anställd sjukanmäler sig till arbetsgivaren, men andra ska sjukanmäla sig direkt till Försäkringskassan. Många glömmer att göra det första dagen. Som reglerna ser ut måste kunden då förklara varför anmälan kom in sent. Om det inte finns något godtagbart skäl till den sena anmälan blir kunden utan sjukpenning, även om han eller hon inte kan arbeta på grund av sjukdom. Försäkringskassan föreslår därför att den som ska sjukanmäla sig till Försäkringskassan får en vecka på sig att göra det. Till skillnad från föräldraförsäkringen kan sjukanmälan inte tas bort, eftersom reglerna om tidsbegränsning av sjukpenningen gör att det är viktigt att veta att kunden kommer att ansöka om sjukpenning. Se vidare förslag Förenkla för föräldrar och närstående i vissa svåra livssituationer För kunder som befinner sig i riktigt svåra situationer måste kontakten med Försäkringskassan fungera problemfritt. Det gäller till exempel när ett barn blir allvarligt sjukt eller avlider, eller när man behöver vårda en närstående som är allvarligt sjuk. För att underlätta för dessa kunder föreslår vi därför följande förenklingar: - En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att ta hand om ett friskt barn därför att den andra föräldern vistas på sjukhus med ett annat av familjens barn ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning, precis som vid läkarbesök. Se vidare förslag De föräldrar som har mist ett barn ska kunna ta ut de tio dagar med tillfällig föräldrapenning som de har rätt till fram till och med den 90:e dagen efter den dag som barnet avled, i stället för som idag bara fram till och med den 30:e dagen. Se vidare förslag

8 - Den som behöver vårda en närstående ska inte behöva anmäla det till Försäkringskassan, en ansökan ska räcka. Se vidare förslag SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 6 (147) Inför möjlighet för den som har personlig assistans att fördela beviljade assistanstimmar över en längre tidsperiod Behovet av assistans för den som har en funktionsnedsättning varierar ofta under året. Det kan bero på en mängd olika saker, till exempel inskolning av nya assistenter eller aktiviteter som är beroende av årstiden. Idag gör Försäkringskassan en avräkning varje halvår för att se hur många av de timmar som kunden har beviljats som han eller hon också har använt. Detta kan leda till att kunden måste betala tillbaka ersättning efter det halvår som behovet av assistans har varit mindre. Försäkringskassan föreslår därför att assistansersättning beviljas för ett helt år. Det skulle ge större flexibilitet för kunden, och dessutom minska administrationen för både Försäkringskassan och för assistansbolaget. Den som själv anställer sina personliga assistenter skulle också få möjlighet att planera kostnader för till exempel utbildning över en längre tidsperiod än vad fallet är idag. Se vidare förslag Rapportens upplägg Rapporten inleds med en beskrivning av uppdraget och av hur vi har arbetat för att hitta möjliga förenklingar. Rapporten är sedan uppdelad i ett kapitel för varje förmånsområde Förälder, Sjuk, Funktionsnedsättning och Övrigt. I varje kapitel hittar man först en övergripande beskrivning av vilka regler som orsakar det största krånglet inom varje område och vilka förslag till regeländringar Försäkringskassan lägger fram. Sedan beskrivs varje förslag till regeländring inom området i en separat text.

9 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 7 (147) Innehåll FÖRSÄKRINGSKASSANS FÖRSLAG FÖR MINSKAT KRÅNGEL I SAMMANFATTNING... 3 TA BORT KRAVET PÅ ANMÄLAN OM FÖRÄLDRAPENNING OCH TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING (VAB)... 4 TA BORT INTYGET OM BARNS FRÅNVARO FRÅN FÖRSKOLA ELLER SKOLA... 4 FÖRENKLA FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN... 4 FÖRENKLA REGLERNA FÖR DEM SOM BEHÖVER BIDRAG TILL BOSTADSKOSTNADER... 5 GE DEM SOM SJUKANMÄLER SIG TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN EN VECKA PÅ SIG ATT KOMMA IN MED ANMÄLAN. 5 FÖRENKLA FÖR FÖRÄLDRAR OCH NÄRSTÅENDE I VISSA SVÅRA LIVSSITUATIONER... 5 INFÖR MÖJLIGHET FÖR DEN SOM HAR PERSONLIG ASSISTANS ATT FÖRDELA BEVILJADE ASSISTANSTIMMAR ÖVER EN LÄNGRE TIDSPERIOD... 6 RAPPORTENS UPPLÄGG... 6 INNEHÅLL INLEDNING UPPDRAGET GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET FÖRÄLDER FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING BARNBIDRAG UNDERHÅLLSSTÖD FÖRSLAG TILL REGELFÖRENKLINGAR INOM OMRÅDET FÖRÄLDER TA BORT KRAVET PÅ ANMÄLAN FÖR FÖRÄLDRAPENNING OCH TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING TA BORT KRAVET OM INTYG OM BARNS FRÅNVARO FÖR ATT FÅ TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING FÖRENKLA REGLERNA OM SAMTIDIGT UTTAG AV FÖRÄLDRAPENNING OCH JÄMSTÄLLDHETSBONUS INFÖR MÖJLIGHET TILL TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING FÖR VÅRD AV ETT FRISKT BARN NÄR ETT ANNAT AV FAMILJENS BARN VÅRDAS PÅ SJUKHUS FÖRLÄNG TIDEN FÖR UTTAG AV TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING FÖR AVLIDET BARN INFÖR EN GENERELL GRAVIDITETSPENNING TA BORT ANMÄLNINGSKRAVET FÖR FLERBARNSTILLÄGG EFTER 16 ÅR TA BORT KRAVET PÅ GEMENSAM ANMÄLAN OM MOTTAGARE AV BARNBIDRAG DÅ FÖRÄLDRAR RÖR SIG ÖVER GRÄNSERNA HÖJ INKOMSTGRÄNSEN FÖR REDUCERAT UNDERHÅLLSSTÖD SJUK SJUKPENNING OCH REHABILITERINGSPENNING SJUKERSÄTTNING OCH AKTIVITETSERSÄTTNING ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN FÖRSLAG TILL REGELFÖRENKLINGAR INOM OMRÅDET SJUK INFÖR EN GENERELL MÖJLIGHET ATT BETALA UT SJUKPENNING FÖR TID FÖRE ANMÄLAN I UPP TILL SJU KALENDERDAGAR INFÖR EN TIDSGRÄNS FÖR SAMMANLÄGGNING AV DAGAR I REHABILITERINGSKEDJAN TA BORT KRAV PÅ SKRIFTLIG ANSÖKAN OM SJUKPENNING PÅ FORTSÄTTNINGSNIVÅ OCH OM REHABILITERINGSPENNING GÖR DET MÖJLIGT ATT BEHÅLLA REHABILITERINGSPENNING UNDER KORTARE SJUKFRÅNVARO OCH MINSKA DETALJERADE KRAV PÅ REHABILITERINGSPLANEN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ASSISTANSERSÄTTNING VÅRDBIDRAG HANDIKAPPERSÄTTNING... 84

10 4.4 BILSTÖD BIDRAG TILL ARBETSHJÄLPMEDEL FÖRSLAG TILL REGELFÖRENKLINGAR INOM OMRÅDET FUNKTIONSNEDSÄTTNING FÖRLÄNG AVRÄKNINGSPERIODEN FÖR ASSISTANSERSÄTTNING ÖKA MÖJLIGHETEN TILL ASSISTANSERSÄTTNING VID SJUKHUSVISTELSE GE FÖRSÄKRINGSKASSAN MÖJLIGHET ATT ERSÄTTA MEDICINSKA UNDERLAG INOM ASSISTANSERSÄTTNING OCH BILSTÖD TA BORT TAKET FÖR FINANSIERINGEN AV BILSTÖD FÖRENKLA REGLERNA OM BIDRAG TILL ARBETSHJÄLPMEDEL ÖVRIGT BOSTADSFÖRMÅNER AKTIVITETSSTÖD OCH UTVECKLINGSERSÄTTNING NÄRSTÅENDEPENNING TANDVÅRDSSTÖD SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST (SGI) FÖRSÄKRINGSTILLHÖRIGHET UTBETALNING ÅTERKRAV E KOMMUNIKATION SAMT BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER OCH SEKRETESS FÖRSLAG TILL REGELFÖRENKLINGAR INOM OMRÅDET ÖVRIGT ERSÄTT BOSTADSBIDRAGET OCH BOSTADSTILLÄGGET MED ETT NYTT FÖRENKLAT BOSTADSBIDRAG INFÖR MER GENERELLA REGLER FÖR RÄTTEN TILL AKTIVITETSSTÖD OCH UTVECKLINGSERSÄTTNING VID TILLFÄLLIGT UPPEHÅLL INFÖR MÖJLIGHET ATT FATTA INTERIMISTISKA BESLUT OM AKTIVITETSSTÖD OCH UTVECKLINGSERSÄTTNING TA BORT MÖJLIGHETEN ATT BETALA UT AKTIVITETSSTÖD OCH UTVECKLINGSERSÄTTNING INNAN NÄRVAROFÖRSÄKRAN HAR KOMMIT IN TA BORT KRAVET PÅ ANMÄLAN OM NÄRSTÅENDEPENNING INFÖR NÄRSTÅENDEPENNING PÅ TRE FJÄRDEDELS NIVÅ MÖJLIGGÖR ÅTERKRAV MOT LEGALA STÄLLFÖRETRÄDARE MÖJLIGGÖR DIREKTÅTKOMST TILL PERSONUPPGIFTER I SOCIALFÖRSÄKRINGSDATABASEN SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 8 (147)

11 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 9 (147) 1. Inledning 1.1 Uppdraget Försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att identifiera förenklingar av betydelse för den praktiska hanteringen av ärenden, både från medborgarnas och från myndighetens sida i syfte att göra det lättare att göra rätt. Försäkringskassan ska lämna förslag på de regeljusteringar som krävs för att genomföra sådana förenklingar. Försäkringskassan bedriver kontinuerligt ett intensivt arbete för att förenkla för kunderna, och välkomnar därför regeringens initiativ. Vi vet att många kunder upplever att det ibland är krångligt att få den ersättning man har rätt till. Det kan vara svårt att hinna med att anmäla att man är hemma med ett sjukt barn första dagen, svårt att förstå varför man måste ansöka om sjukpenning igen när man redan får ersättning, eller varför man ska behöva lämna så många uppgifter när man söker bostadsbidrag. 1.2 Genomförande av uppdraget För att ta reda på vilka de viktigaste förenklingarna skulle kunna vara har Försäkringskassan arbetat brett. Vi har gått igenom kundsynpunkter, kundundersökningar och förbättringsförslag från såväl kunder som medarbetare. För att ta tillvara den samlade erfarenhet som finns inom myndigheten har vi genomfört olika arbetsgruppsmöten med deltagare från hela organisationen, från servicehandläggare som möter kunderna dagligen till självbetjäningsutvecklare och IT-arkitekter som vet vilka regelhinder man stöter på i utvecklingen av nya och enklare tjänster. Även erfarenheter från myndighetens kontrollarbete har tagits tillvara. Förmån för förmån har gåtts igenom och vi har identifierat vilka områden kunderna tycker är krångligast och var den största effektiviseringspotentialen finns. Resultatet är en stor mängd idéer till förbättringar. Många av dem kommer Försäkringskassan att arbeta vidare med på egen hand, men en del har efter analys visat sig kräva regeljusteringar för att kunna genomföras. Förslagen som presenteras i rapporten är analyserade så långt det är möjligt. Men eftersom det omfattande uppdraget har genomförts på kort tid kan naturligtvis ytterligare utredning behövas i olika avseenden. Bedömningar av kostnader är mycket grova uppskattningar som kan komma att justeras väsentligt efter en detaljerad analys. För att kunna ge en mer heltäckande och korrekt redogörelse av konsekvenser för Försäkringskassans förvaltningsanslag krävs mer ingående beräkningar av införandekostnader, löpande kostnader och eventuella övriga kostnader. Dessa beräkningar kommer att göras i samband med att Försäkringskassan ger remissvar på de regelförenklingar som regeringen vill införa. Regeringen har även möjlighet att återkomma till Försäkringskassan om behov finns att innan

12 förslag skickas på remiss få en mer heltäckande ekonomisk redogörelse i de olika enskilda förslagen. När det gäller införandekostnader har uppskattningar av kostnader för ITutveckling angetts i varje förslag. Kostnader som uppskattas till mindre än en miljon kronor har angetts som mindre kostnader. Till kostnaden för ITutveckling kommer kostnader för information, utbildning, omarbetning av interna dokument osv. Kostnaden för det har inte specificerats i förslagen. Vi är generellt angelägna om ett snabbt ikraftträdande. För de förslag som kräver IT-ändringar behövs minst sex månader från och med beslut om proposition till ikraftträdande. Hur lång tid utvecklingen tar beror både på hur omfattande förändringen är och på beroenden till andra aktuella utvecklingsprojekt. Det gör att införandetiden kan variera beroende på när förändringen föreslås. Vad gäller övriga förslag behöver vi även där viss genomförandetid för att göra ändringar i styrande dokument, informera och utbilda. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 10 (147)

13 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 11 (147) 2. Förälder Inom området förälder ingår här föräldraförsäkringen, barnbidrag och underhållsstöd. Föräldraförsäkringen tillhör de områden där Försäkringskassan får allra flest frågor och synpunkter från kunderna, varför förenklingar inom området är mycket angelägna. Även bostadsbidrag är en förmån vars kundgrupp är främst barnfamiljer. Förenklingsförslaget för bostadsbidrag presenteras dock i avsnitt Föräldraförsäkring När det gäller föräldrapenningsförmånerna är det några synpunkter som återkommer oftare än andra. Begreppen anmäla och ansöka är otydliga för många föräldrar. Vad är det för skillnad? Varför måste man göra både och? Och varför måste man lämna en motivering om man råkar anmäla för sent? När det gäller ersättning med tillfällig föräldrapenning tillkommer ytterligare ett problem: intyget om barns frånvaro från förskola eller skola, som föräldern måste få påskrivet och sedan skicka in till Försäkringskassan. För att underlätta för föräldrar föreslår Försäkringskassan att bestämmelserna om anmälningsskyldigheten för föräldrapenningsförmånerna tas bort. Se vidare förslag Syftet med anmälningsskyldigheten är i första hand att Försäkringskassan ska ha möjlighet att kontrollera att föräldern uppfyller villkoren för rätt till ersättning. Idag sker dock all kontroll först när ansökan kommit in. Det innebär att slopad anmälningsskyldighet inte påverkar Försäkringskassans möjligheter att kontrollera att föräldern uppfyller villkoren för rätt till ersättning. Försäkringskassan föreslår vidare att intyg om barns frånvaro från förskola eller skola tas bort. Att kontrollera varje ärende gällande tillfällig föräldrapenning är inte motiverat utifrån vare sig risk-, kostnads- eller kundperspektiv. Se vidare förslag Under åren har föräldraförsäkringen byggts ut för att tillgodose föräldrars behov av stöd för att kunna kombinera föräldraskap med förvärvsarbete. Det har också inneburit att försäkringen har blivit mer komplicerad. Det är svårt för föräldrarna att förstå bestämmelserna, och därmed också svårt att göra rätt val för familjen och veta vilka konsekvenser valen får. Försäkringskassan föreslår därför flera förenklingar av bestämmelserna om samtidigt uttag av föräldrapenning (så kallade dubbeldagar) och jämställdhetsbonus. Det gäller dels att slopa kravet om gemensam ansökan för dubbeldagar, dels att göra det möjligt att ta ut de så kallade reserverade dagarna som dubbeldagar. Dessutom bör de icke reserverade dagar som föräldrarna tar ut i form av dubbeldagar vara bonusgrundande, vilket de inte är idag. Det är en angelägen förenkling eftersom föräldrarna har svårt att förstå att konsekvensen av att ta ut föräldrapenning som dubbeldagar för att kunna vara hemma samtidigt kan bli att möjligheten till jämställdhetsbonus minskar. Se förslag

14 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 12 (147) Syftet med jämställdhetsbonusen är att den ska underlätta för föräldrar att dela uttaget av föräldrapenning lika. För rätt till bonus gäller att föräldrarna har gemensam vårdnad. Men föräldrar kan ha ett jämställt uttag av föräldrapenning utan att ha gemensam vårdnad om barnet. Det är möjligt genom att den förälder som har vårdnaden om barnet kan avstå dagar till den andra föräldern. Att dessa föräldrar idag är utestängda från att få del av jämställdhetsbonus synes otidsenligt år Om kravet om gemensam vårdnad skulle tas bort måste dock frågan ställas om och hur det ska vara möjligt att betala ut jämställdhetsbonus till fler än två personer (föräldrar och de som likställs med föräldrar). Försäkringskassan anser att det är ett angeläget förslag att ta bort kravet om gemensam vårdnad, men innan ett förslag kan lämnas behöver konsekvenserna utredas närmare. En situation som upplevs som orimlig av föräldrar är att det inte finns rätt till ersättning för att ta hand om ett friskt barn när den andra föräldern vistas på sjukhus med ett annat av familjens barn. Idag går det att få ersättning för vård av ett friskt barn när den andra föräldern besöker läkare med ett annat av familjens barn. Rätten upphör dock om det andra barnet läggs in på sjukhus. Försäkringskassan föreslår att situationen då ett annat barn till någon av föräldrarna vårdas på sjukhus likställs med läkarbesök. Se förslag För att förbättra stödet till föräldrar som mist sitt barn föreslår Försäkringskassan att tidsperioden utökas för uttag av de tio dagar som kan ersättas med tillfällig föräldrapenning. De borde kunna tas ut till och med den 90:e dagen efter den dag som barnet avled. Se förslag En annan vanlig synpunkt från föräldrar är att man vill kunna få föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning för den tid man inte kunde vara på arbetet, oavsett om den tiden stämmer överens med de omfattningar av ersättning som kan tas ut. Om exempelvis föräldern avstått tre timmar av arbetsdagens åtta timmar för vård av barn så kan endast en fjärdedels ersättning betalas ut. Föräldrar blir upprörda över att de inte får ersättning för den faktiska tid som de har avstått från arbete. Det minskar förtroendet för försäkringen och Försäkringskassan. För att lösa det skulle man kunna införa omfattning i procent istället för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels och en åttondels ersättning som idag finns. Ett sådant förslag behöver dock tas om hand i en utredning. Det behöver utredas vilka konsekvenser en sådan ändring kan få inom dagersättningsområdet och för bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst. Vidare finns önskemål om att förenkla beräkningen av tillfällig föräldrapenning eftersom föräldrarna själva varken kan förstå eller räkna ut vad de ska få i ersättning. Det gäller speciellt de som har en oregelbunden anställning. Det kan vara lämpligt att utreda om det går att införa enklare beräkningsregler tillsammans med en utredning av möjligheten till procentberäkning. Många studier har visat att kvinnor behöver vila i slutet av graviditeten. Idag använder en stor andel av de gravida kvinnorna något av samhällets stödsystem i slutet av sin graviditet. Anledningen till att de kan göra det är för det mesta att

15 de har etablerat sig på arbetsmarknaden och har en SGI. Hanteringen av tre olika förmåner (sjukpenning, graviditetspenning och föräldrapenning) och gränsdragningen mellan dessa orsakar problem. Om kvinnor upplever stödsystemet som oförutsägbart och orättvist är det allvarligt. Försäkringskassan föreslår därför på nytt införandet av en generell graviditetspenning för förvärvsarbetande kvinnor istället för graviditetspenning på grund av fysiskt ansträngande arbete. Se vidare förslag Försäkringskassan anser dock att de nuvarande bestämmelserna om graviditetspenning på grund av risker i arbetsmiljön ska behållas för dem som är anställda. De bör dessutom utvidgas till att omfatta även egna företagare. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 13 (147) 2.2 Barnbidrag När det gäller förmånerna inom barnbidrag handlar merparten av kundsynpunkterna om att regelverket inte är rättvist och könsneutralt. Det gäller exempelvis att föräldrarna måste vara överens för att få dela på barnbidraget. Många anser det orättvist att inte få del av barnbidraget trots att barnet bor växelvist hos föräldrarna. Försäkringskassan har tillstyrkt förslagen om utökade möjligheter för båda föräldrar att vara mottagare av barnbidrag i remissvaret på betänkande Fortsatt föräldrar om ansvar ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51). En annan vanlig synpunkt är att familjer drabbas ekonomiskt när andra bidrag dras in till följd av barns skolk. Studieavbrotten påverkar flerbarnstillägget för barn över 16 år samt förlängt underhållsstöd och det särskilda bidraget för hemmavarande barn i bostadsbidraget om barnet är över 18 år. Detta kan bli extra problematiskt när studiehjälpen dras in för barn över 18 år, eftersom skolorna inte har rätt att meddela föräldrarna när myndiga barn skolkar. Föräldrarna kan därför få kännedom om skolket först när bidrag som betalas till föräldrarna dras in. Regeringen har tillsatt en utredning för att se över om studiestödslagstiftningen behöver moderniseras och utreda konsekvenserna vid kopplingen mellan studiestöd och familjers övriga bidrag. Försäkringskassan anser att det är viktigt att försäkringen renodlas och att problem utanför socialförsäkringsbalkens regler löses där de hör hemma för att undvika beroenden mellan olika myndigheters regelverk. Problemet skulle delvis kunna lösas genom att höja barnbidragsåldern till 18 alternativt 19 år. I studiehjälpsutredningens betänkande Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) föreslås bland annat att barnbidragsåldern ska höjas till 18 år för alla. Försäkringskassan har även i remissvaret på studiesociala kommitténs betänkande Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) påpekat att hänsyn inte har tagits till förslaget om höjd barnbidragsålder. En höjning av barnbidragsåldern skulle även lösa problemet med att de barn som är födda under första halvåret inte får barnbidrag för två sommarmånader det år de fyller 16. Föräldrarna har också svårt att förstå att anmälan krävs för att få räkna med barn över 16 år för flerbarnstillägg. Motsvarande krav finns inte för barn under 16 år. Dessutom måste anmälan göras vid två tillfällen för de barn som fyller 16 år under det första kvartalet. Kravet på anmälan gör att föräldrar kan gå

16 miste om flerbarnstillägg. Försäkringskassan föreslår därför att anmälningskravet för flerbarnstillägg efter 16 år tas bort. Förslaget innebär en minskad administrationskostnad genom att det ger möjlighet till automatisering av handläggningen i flertalet ärenden. Se vidare förslag På grund av att föräldrar nu rör sig över landsgränserna i större utsträckning än tidigare behöver regelverket justeras för att inte bli ett gränshinder eller riskera att ansvarsfördelningen mellan EU-/EES-länder sätts ur spel. Det kan uppstå situationer när ingen av föräldrarna får barnbidrag trots att en av dem är försäkrad för förmånen. Om föräldrarna gör en gemensam anmälan om bidragsmottagare blir den som senare vill få barnbidrag beroende av den andra förälderns godkännande. Försäkringskassan föreslår därför att hela barnbidraget ska betalas ut till den förälder som är försäkrad för barnbidrag i Sverige, i de fall när det bara finns en behörig mottagare av barnbidraget. Den förälder som har upphört att vara försäkrad för barnbidrag i Sverige ska få del av barnbidraget när han eller hon uppfyller villkoren på nytt. I båda situationerna bör kravet på en gemensam anmälan tas bort. Se förslag SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 14 (147) 2.3 Underhållsstöd När underhållsstöd betalas ut eller när Försäkringskassan ska fastställa vilket underhållsbidrag en separerad förälder ska betala handlar det om två parter som har separerat. Deras relation är ofta ansträngd, både ekonomiskt och känslomässigt. I den situationen är det viktigt att reglerna är tydliga och enkla att förstå för de enskilda. En situation som drabbar få försäkrade, men som Försäkringskassan får mycket starka synpunkter om när det inträffar, är när underhållsstödet reduceras för att ett barn har inkomster av arv och gåvor, även om arvet är förknippat med ett förbehåll om att pengarna och avkastningen av dem inte får röras förrän barnet fyller 18 år. Det blir dessutom svårt för de försäkrade som samtidigt får bostadsbidrag att förstå varför ett arv med sådant förbehåll inte tas med vid beräkningen av bostadsbidrag, men däremot vid beräkningen av underhållsstöd. Försäkringskassan föreslår därför att den här typen av inkomster inte ska räknas med vid bedömningen av rätt till underhållsstöd. Försäkringskassan föreslår samtidigt att inkomstgränsen för reducerat underhållsstöd höjs, eftersom den inte längre fyller syftet att tillåta barn att sommarjobba utan att det påverkar underhållsstödet. Se förslag Ytterligare ett område som Försäkringskassan får mycket synpunkter kring är barns folkbokföring. Det finns missnöje med att den inte kan göras retroaktivt. Om boföräldern och barnet flyttar och föräldrarna inte är ense om barnets folkbokföring kan det bli ett glapp där barnet och föräldern inte är folkbokförda på samma adress och underhållsstöd därför inte kan betalas ut. Samma problematik finns även inom bostadsbidrag när föräldern inte kan få det särskilda bidraget om barnet inte är folkbokfört hos honom eller henne. Försäkringskassan har tillstyrkt förslaget om ändring i folkbokföringslagen i remissvaret på betänkande Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51).

17 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 15 (147) 2.4 Förslag till regelförenklingar inom området Förälder Ta bort kravet på anmälan för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning Sammanfattning Det är angeläget med förenklingar som kan underlätta vardagen för förvärvsarbetande föräldrar vid användandet av föräldrapenningsförmånerna (föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning). När ett barn exempelvis blir sjukt har föräldrarna mycket att tänka på. De ska inte bara vårda det sjuka barnet utan också förhandla om vem som ska vara hemma, ringa arbetsplatsen, avboka eller omboka inplanerat arbete. Det kanske finns privata åtaganden, det kan vara förälderns tur att skjutsa både det egna barnet och kamrater till fritidsaktivitet. Andra föräldrar måste kontaktas för att ordna upp det. Först dagen eller dagarna efter kommer föräldern ihåg att göra anmälan och ska då förklara varför anmälan är försenad. Nästan alla förklaringar godtas, vilket gör att föräldrar inte förstår varför Försäkringskassan begär en komplettering av detta. För att underlätta för föräldrar föreslår Försäkringskassan därför att den som vill ha en föräldrapenningsförmån inte ska behöva göra en anmälan till Försäkringskassan för att ersättning ska kunna betalas ut. Om föräldern skickar in en ansökan om ersättning inom ett år från den dag ersättningen avser ska Försäkringskassan kunna bevilja ersättning, om övriga förutsättningar är uppfyllda. Förslaget innebär att det blir enklare för föräldrar, som inte behöver tänka på att anmäla föräldrapenningsförmån utan kan koncentrera sig på att vårda barnet. Förslaget innebär också mindre administration då handläggare inte behöver utreda försenad anmälan. Bakgrund Under 2011 handlade Försäkringskassan totalt cirka 2,7 miljoner ärenden med tillfällig föräldrapenning och ca 1,3 miljoner ärenden med föräldrapenning. De flesta ärenden med tillfällig föräldrapenning gäller vård av barn som är yngre än 12 år och avser korta vårdperioder, det vill säga ärenden för vilka det inte krävs intyg om barns sjukdom. Det är vanligast med ärenden som gäller ansökan om ersättning för 2-3 dagar. Gällande bestämmelser generös praxis Enligt 11 kap. 12 socialförsäkringsbalken (SFB) får föräldrapenningsförmåner inte lämnas för tid innan anmälan gjorts till Försäkringskassan. Det gäller dock inte om det funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas.

18 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 16 (147) Anmälningsskyldigheten gäller inte när förälder ansöker om tillfällig föräldrapenning för avlidet barn (11 kap. 12 SFB). Anmälan behöver heller inte göras av den som övergår direkt från en föräldrapenningsförmån till en annan föräldrapenningsförmån (2 Försäkringskassans föreskrifter [FKFS 2010:30] om föräldrapenningsförmåner). Av praxis följer att om villkoren för ersättning i övrigt är uppfyllda finns det i regel inte skäl att neka en försäkrad ersättning med anledning av försenad anmälan. Ersättning bör betalas ut om det är styrkt, eller om det inte finns skäl att ifrågasätta, att föräldern har behövt avstå från förvärvsarbete av anledning som ger rätt till tillfällig föräldrapenning. (FÖD domar i mål nr 1255/86, 1872/86, 1969/86, 756/87 och 922/87) Det är vanligt att föräldrar begär ersättning för tid före anmälan Under 2011 handlades ca 1,3 miljoner ärenden med föräldrapenning. När Försäkringskassan får in ett moderskapsintyg om ett barns beräknade födelse så anses det utgöra en anmälan och ett ärende startas. Dessa ärenden är därmed anmälda i tid. Försenad anmälan kan förekomma i kortare ärenden. Försäkringskassan uppskattar att andelen ärenden med försenad anmälan är lägre än för tillfällig föräldrapenning, men någon statistik för detta finns inte. Under 2011 handlades ca 2,7 miljoner ärenden med tillfällig föräldrapenning. Försenad anmälan finns i ca 25 procent av ärendena. Bland dessa är det vanligast att förälder begär ersättning för någon eller några dagar före anmälningsdagen. Som skäl för den sena anmälan anges främst glömska. Det finns även ärenden i vilka föräldern ansöker om tillfällig föräldrapenning för dagar långt tidigare än anmälningsdagen. Många av dessa ärenden gäller dagar i samband med barns födelse och ansökan om ersättning för allvarligt sjukt barn. Att anmälan blir försenad när det gäller dagar vid barns födelse kan bero på att det är första gången som föräldern har kontakt med Försäkringskassan. När det gäller allvarligt sjukt barn kan barnets vårdperiod sträcka sig över lång tid, ibland flera år. Föräldrarna kan turas om i vården av barnet och gör ny anmälan ett flertal gånger fastän det gäller samma vårdperiod för barnet. Föräldern behöver göra en ny anmälan om inte han eller hon i aktuellt ärende har angett att han eller hon kommer att ansöka om ytterligare ersättning i direkt anslutning till det aktuella anspråket. Om föräldern inte har angett orsaken till försenad anmälan på ansökningsblanketten måste dessa ärenden idag kompletteras. Många föräldrar har svårt att förstå att uppgiften om orsaken till en sen anmälan måste kompletteras. Proceduren är oftast av formell natur och leder i de allra flesta fall till att föräldern får ersättning för tid före anmälan.

19 Intervjuer med föräldrar om önskemål om förenklingar i föräldratjänsten avseende tillfällig föräldrapenning Försäkringskassan har intervjuat föräldrar för att få kunskap om vilka förbättringar som föräldrar önskar vad gäller föräldratjänsten på forsakringskassan.se. När det gäller anmälan om tillfällig föräldrapenning till Försäkringskassan visar undersökningen att när ett barn blir sjukt prioriterar föräldrar att först kontakta arbetsgivare, förskola/skola och lösa eventuella andra åtaganden som föräldern har under dagen. Först därefter prioriterar föräldrarna att kontakta Försäkringskassan. Eftersom det kan göras när som helst under dagen så glöms det ofta bort. Några föräldrar tror även att arbetsgivaren kontaktar Försäkringskassan. Vidare framgår att många föräldrar har svårt att förstå skillnaden mellan anmälan och ansökan om tillfällig föräldrapenning. Många föräldrar som använder föräldratjänsten önskar därför en påminnelse om att de, när barnet blivit friskt, också måste fylla i ansökan för att kunna få ersättning. Under 2011 gjordes 3,3 miljoner anmälningar om tillfällig föräldrapenning, medan antalet ansökningar var färre. Det kan vara olika orsaker till att en förälder gör en anmälan men sedan inte ansöker om ersättning, exempelvis att de glömmer att ansöka eller att föräldrarna löser vården av barnet på annat sätt och inte behöver ansöka om ersättning. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 17 (147) Överväganden och förslag Försäkringskassan föreslår att kravet på anmälan tas bort för föräldrapenningsförmånerna. Om föräldern skickar in en ansökan om ersättning inom ett år från den dag ersättningen avser kan Försäkringskassan bevilja ersättning om övriga förutsättningar är uppfyllda. Det bör finnas en gräns för hur långt efter den aktuella ersättningsperioden som man ska kunna komma in med sin ansökan. För att handläggningen ska vara så enkel som möjligt föreslås en absolut ettårsgräns. Syftet med anmälningsskyldigheten är i första hand att Försäkringskassan ska ha möjlighet att kontrollera att föräldern uppfyller villkoren för rätt till ersättning. Vidare ska Försäkringskassan kunna samordna olika förmåner. Av förarbetena framgår att genom att anmälan kommer in får Försäkringskassan också möjlighet att begära in handlingar och förbereda kommande utbetalningar av ersättning (prop. 1984/85:78 s. 75 f.). Idag sker all kontroll först när ansökan kommit in. Det innebär att slopad anmälningsskyldighet inte påverkar Försäkringskassans möjligheter att kontrollera att föräldern uppfyller villkoren för rätt till ersättning. Försäkringskassan kan inte heller använda anmälan som en impuls till att begära in handlingar. Det beror på att först när ansökan kommer in kan vi avgöra om och i så fall vilka ytterligare underlag som krävs för att kunna bedöma rätten till ersättning. Det är därför inte heller möjligt att förbereda kommande utbetalningar med endast en anmälan som grund.

20 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 18 (147) Det är inte ovanligt att regeländringar inom föräldraförsäkringen har inneburit att föräldrars beteende har ändrats, det vill säga föräldrar anpassar sig efter ändringar i lagstiftningen. Ett ändrat beteende med senare ansökningar skulle kunna förorsaka mer arbete i efterhand med samordning av olika förmåner. De flesta föräldrar har dock önskemål om och behov av ersättning i nära anslutning till lönebortfallet. Försäkringskassan bedömer att de positiva effekterna av att föräldrar kan ansöka direkt om föräldrapenningsförmåner utan föregående anmälan överväger ett eventuellt merarbete med samordning. En sådan förenkling skulle välkomnas av de föräldrar som idag har svårt att förstå varför de måste anmäla innan de kan ansöka. Risk för felaktiga utbetalningar När det gäller tillfällig föräldrapenning sker en automatisk kontroll med Arbetsförmedling/A-kassa i samtliga ärenden med tillfällig föräldrapenning, dels för att kunna avgöra rätten till ersättning för arbetslös förälder och dels för att förhindra dubbel kompensation. Arbetsförmedling/A-kassa får uppgifter från Försäkringskassan om utbetalade föräldrapenningsförmåner. Vid utbetalning görs alltid kontroller i systemet att det inte skett utbetalning av annan dagersättning för samma tid. Varje år kontrolleras ca fem procent av ärenden med tillfällig föräldrapenning särskilt på så sätt att kontakt tas med arbetsgivare för att kontrollera att föräldern inte arbetat eller varit ledig av annan anledning än ledighet för tillfällig vård av barn. Kontrollen sker i efterhand när ansökan kommit in. Att anmälningsskyldigheten tas bort påverkar således inte möjligheten att kontrollera. Försäkringskassan genomför förmånsspecifika riskanalyser för felaktiga utbetalningar, där tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning ingår. Vid dessa analyser har Försäkringskassan inte identifierat risker kopplade till själva anmälan. Försäkringskassan bedömer att förslaget till ändring i sig inte kommer att medföra en ökad risk för fel utbetalning. Till denna framställning fogas förslag till ändring i 11 kap. 12 SFB. Kostnader och andra som berörs av förslaget Införandekostnader Kostnaden för IT-utveckling för att ta bort anmälan inom föräldrapenningsförmånerna bedöms bli cirka miljoner kronor. Löpande kostnader Färre kompletteringar av orsaken till sen anmälan innebär en besparing. Ett borttagande av anmälningsskyldigheten ökar också möjligheten till automatisering, vilket innebär minskade handläggningskostnader.

21 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 19 (147) Då vi inte vet om och hur föräldrars beteenden förändras kan förslaget att ta bort anmälningsskyldigheten innebära en viss kostnadsökning på grund av mer arbete med samordning. Till exempel i det fallet att ansökan kommer in sent och annan dagersättning redan har betalats ut för dag/dagar i den ansökta perioden för föräldrapenningsförmån. Det kan då även bli en ökning av ärenden med återkrav, vilket innebär ökade handläggningskostnader. Antalet ärenden kan komma att öka. Det beror på att antalet ärenden bedöms öka då de föräldrar som idag inte ansöker om ersättning för att de glömt att anmäla i tid får en möjlighet att ansöka direkt om ersättning när vårdperioden är slut. Det innebär ökade handläggningskostnader. Försäkringskostnader Försäkringskassan bedömer att det kan bli en viss ökning av försäkringskostnaderna. Det beror på att vissa föräldrar idag avstår från att anmäla när de glömt göra det samma dag. Om anmälan slopas i enlighet med förslaget bedöms att fler föräldrar än idag kommer att ansöka om ersättning. Andra som berörs av förslaget Försäkringskassan bedömer att förslaget inte får några konsekvenser för andra myndigheter, företag etc. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 11 kap. 12 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 12 Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas för tid innan anmälan gjorts till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. Vidare gäller detta inte i fråga om sådan tillfällig föräldrapenning som avses i 13 kap. 31 e. Rätten till en föräldrapenningsförmån går förlorad om en ansökan inte görs inom ett år från den dag ersättningen avser. Detta gäller dock inte i fråga om sådan tillfällig föräldrapenning som avses i 13 kap. 31 e.

22 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 20 (147) Ta bort kravet om intyg om barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapenning Sammanfattning Frånvarointyget är en av de saker som föräldrar lämnar allra mest synpunkter på. Försäkringskassan strävar efter att vara en modern myndighet som kan tillhandahålla tjänster för den jäktade barnfamiljen. Detta är våra självbetjäningstjänster ett bra exempel på. Huvudsakliga användare av tillfällig föräldrapenning är föräldrar som använder internet och smartphones för många av sina kontakter. Pappershanteringen av frånvarointyget påverkar föräldrars utnyttjande av självbetjäningstjänsterna negativt. Dessutom står varken kostnaden för kontrollen eller effekten av den i proportion till den riskbedömning som gjorts avseende felaktigt utnyttjande av tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassan föreslår därför att intyget för barns frånvaro avskaffas och att det istället genomförs preventiva åtgärder och riktade kontroller som baseras på riskanalys. Försäkringskassan kan också öka träffsäkerheten i kontrollinsatserna genom att utnyttja erfarenheter från tidigare kontroller. För att synliggöra kontrollerna mer och därmed få en större social medvetenhet om att omfattande kontroller görs i dessa ärenden avser Försäkringskassan ge en återkoppling till alla som har blivit kontrollerade. Bakgrund På grund av ett överutnyttjande av tillfällig föräldrapenning infördes 2008 ett krav om intyg om barns frånvaro från förskola eller skola. Syftet med intyget var att komma till rätta med överutnyttjandet av förmånen och återupprätta förtroendet för försäkringen. I samband med framtagandet av förslaget att införa ett frånvarointyg pågick en diskussion om det var arbetsgivare som skulle rapportera den anställdes frånvaro till Försäkringskassan eller om föräldern själv skulle lämna ett intyg om barns frånvaro. En grundläggande förvaltningsrättslig princip är att den som söker förmånen också ska bevisa att han eller hon har rätt till den. Resultatet blev därför att införa ett intyg om barns frånvaro som föräldern ska bifoga till sin ansökan om tillfällig föräldrapenning. (Prop.2007/08:94 Åtgärder mot missbruk av tillfällig föräldrapenning, s. 9 ff). Frånvarointyget fångar bara en del av överutnyttjandet Överutnyttjande genom att föräldern arbetar är vanligare än överutnyttjande genom att barnet har varit på förskolan eller i skolan. I en utvärdering från 2007 var det nästan dubbelt så vanligt att Försäkringskassan hittade felaktigheter vid kontroller mot arbetsgivaren som mot förskolan eller

23 skolan. 1 Med intyg om barns frånvaro upptäcks endast de som har haft barnet på förskola/skola samtidigt som de begär tillfällig föräldrapenning. Det finns också andra typer av överutnyttjande, som är svåra att komma åt. En undersökning 2 som Försäkringskassan har gjort visar att förståelsen och accepterandet av oärlighet gäller sådana situationer som är omöjliga att kontrollera. Exempelvis att föräldern är sjuk men behåller barnet hemma och begär tillfällig föräldrapenning för att slippa karensdag eller att man som förälder tycker att man behöver kvalitetstid med barnet. I dessa situationer upplever föräldern att man vårdar barnet och definierar därmed tillfällig föräldrapenning mycket vidare än vad det är tänkt. Föräldrar anser att det är stor skillnad på att felaktigt utnyttja förmånen någon gång och på att göra det kontinuerligt. Det finns väldigt lite acceptans av bidragsmissbruk som sätts i system. Överlag visar studien att föräldrarna vet var gränsen går och vad som är rätt och fel. Men när det finns utrymme för det tolkar föräldrarna situationen till sin fördel. För att komma till rätta med de problem som felaktiga utbetalningar innebär måste man alltså minska drivkrafterna (pengar, tid och liten risk att bli upptäckt) och öka hindren (moral, rädsla för att åka fast). Det handlar mycket om en attitydförändring. 3 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 21 (147) Generella kontroller motiveras inte av riskerna inom förmånen och undergräver förtroendet för Försäkringskassan Försäkringskassan är tveksam till generella kontroller. Om kontroll tillämpas alltför ofta, alltför sällan eller på en felaktig nivå undergrävs förtroendet för myndigheten. Försäkringskassan har förtroende för de försäkrade och utgår ifrån att de vill göra rätt för sig samtidigt som Försäkringskassan är medveten om att det finns risk för att socialförsäkringen kan nyttjas på ett felaktigt sätt. 4 Även Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) förordar fördjupade kontroller framför generella i sin granskningsrapport om en optimal kontrollstrategi. ISF pekar på ett par riskgrupper som de bedömer att det skulle vara mer effektivt att rikta kontroller mot, exempelvis personer som har tagit ut fler dagar med tillfällig föräldrapenning än genomsnittet. Dessa personer är intressantare att granska för att begränsa volymen av felaktiga utbetalningar. ISF menar också att Försäkringskassan kan öka träffsäkerheten i kontrollinsatserna genom att utnyttja erfarenheter från tidigare kontroller. Sammantaget drar inspektionen slutsatsen att nuvarande kontrollinsats med all sannolikhet är felfördelad. 5 Försäkringskassan håller med om att dagens kontrollnivå inom tillfällig föräldrapenning är för hög i förhållande till den risk som förmånen utgör. När 1 Utvärderings-PM- Utvärdering av TFP-kontroll via arbetsgivare, förskola och skola, Peje Bengtsson, Försäkringskassan Analysenheten , s Försäkringskassans rapport: Redovisar 2007:9, Attityder till misstänkt bidragsbrott inom tillfällig föräldrapenning, s. 12ff. 3 Ibid. s. 35ff. 4 Försäkringskassans kontrollpolicy, beslutad ISF Rapport 2011:9, Optimering av kontrollinsatser exemplet tillfällig föräldrapenning, s. 10 och 27.

24 resurser tas i anspråk för kontroll måste de sättas i relation till konsekvensen av och sannolikheten för att bidragsbrott uppstår. Därefter prioriteras kontrollinsatser mellan alla socialförsäkringsförmåner. När frånvarointyget infördes gjordes ingen sådan riskbedömning mellan alla förmåner eftersom bra skattningar av riskerna och de felaktiga utbetalningarna inom samtliga förmåner inte fanns på plats då. Av det totala antalet felutbetalningar av Försäkringskassans alla förmåner är det ca fem procent av totalsumman som avser tillfällig föräldrapenning. Förmånen hör inte heller till de förmåner där det förekommer mest otillåtet utnyttjande. 6 Försäkringskassan anser därför inte att det är rimligt att kontrollera varje ärende inom tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassan har en helt annan kontrollstruktur idag än vad myndigheten hade innan Detta gör att det är svårt att dra någon slutsats av jämförelsen mellan statistik före och efter frånvarointyget infördes. Intyget bör rimligen ha haft en effekt men den är svår att påvisa på grund av att det inte går att bortse från andra påverkande faktorer. Sådana faktorer kan vara exempelvis hårdare kontroller, att över/underutnyttjandet har varierat eller att sysselsättningen minskat bland småbarnsfamiljer. Det kan i vart fall inte konstateras att det är en effekt enbart av intygskravet. 7 Eftersom frånvarointyget inte visar hur stor del av dag som barnet har varit frånvarande är det troligt att det fortfarande förekommer att föräldern ansöker om hel ersättning trots att barnet inte har varit frånvarande en hel dag. Det kan till exempel vara så att barnet har varit frånvarande 1 timme från förskolan men föräldern ansöker om tillfällig föräldrapenning hela dagen. Men sammantaget bör överutnyttjandet genom att föräldern har barnet på förskolan/skolan samtidigt som hon eller han tar ut tillfällig föräldrapenning, rimligen ha minskat sen frånvarointyget infördes. Kravet på frånvarointyg är alltså inte motiverat utifrån kontrollaspekten. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 22 (147) Frånvarointyget gör föräldrarna missnöjda och förlänger handläggningstiden Frånvarointyget är en av de saker som föräldrarna lämnar allra mest synpunkter på. Försäkringskassan strävar hela tiden efter att tillhandahålla och utveckla moderna tjänster för den jäktade barnfamiljen. Detta är våra självbetjäningstjänster ett bra exempel på. Huvudsakliga användare av tillfällig föräldrapenning är föräldrar som använder internet och smartphones för många av sina kontakter. De blir irriterade över den pappershantering som intyget medför och det finns de som då väljer att inte ansöka om förmånen alls. Istället tar föräldern ut kompledigt, flexledigt eller arbetar hemifrån samtidigt som de tar hand om sitt sjuka barn. Detta motverkar försäkringens syfte, vilket är att ge föräldern ekonomisk möjlighet att vara hemma med sitt barn när barnet är sjukt. Pappershanteringen av frånvarointyget medför också att fler föräldrar väljer bort självbetjäningstjänsterna eftersom de ändå måste skicka in papper brevledes. Detta gör att det är större risk att någon uppgift på pappersansökan saknas eller att denna blir felaktigt ifylld. Kontentan blir att ärendet måste kompletteras och tar längre tid att handlägga. 6 Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen, Dnr , s. 2f. 7 Socialförsäkringsrapport 2011:1, Intygskrav inom tillfällig föräldrapenning, s. 28f.