S E S S I O N 1. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E. Introduktion

Transkript

1 S E S S I O N 1. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E Introduktion

2 S E S S I O N 1. Övergripande målsättningar Presentera oss för varandra Ge praktisk information Beskriva Kognitiv beteendeterapi (KBT) och vårt arbetssätt under behandlingens gång

3 S E S S I O N 1. Agenda session 1 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista + ID-kontroll Introduktion: presentation och praktisk information Gruppregler Info om självhjälpsgrupper och andra organisationer Vårt arbetssätt under behandlingens gång Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

4 S E S S I O N 1. Presentation och praktisk information Presentation deltagare Namn Vad har du provat tidigare för att hantera spelproblem?

5 S E S S I O N 1. Presentation och praktisk information Praktisk information Insamling personliga uppgifter Utdelning schema Pauser, rökning osv. Återbud

6 S E S S I O N 1. Gruppregler 1. Du ska under behandlingens gång ha som mål att åstadkomma en omfattande förändring av dina spelvanor. 2. Du får gärna berätta för andra om behandlingens innehåll och vad du lär dig, men inte om vad andra delar med sig av om sig själva. 3. Du ska komma i tid och inte gå i förväg. 4. Du ska vara förberedd inför behandlingstillfällena, bland annat genom att göra hemuppgifterna.

7 S E S S I O N Du ska ha som mål att delta vid samtliga 8 behandlingstillfällen. 6. Du ska inte komma påverkad till behandlingen. 7. Du ska inte ägna behandlingstid åt att berätta romantiserande historier om spel. 8. Du ska bidra till att skapa ett öppet och respektfullt klimat i gruppen. 9. Du ska ha din mobil avstängd eller på tyst läge under behandlingstillfällena. 10.Du ska inte låna eller be att få låna pengar från andra i gruppen.

8 S E S S I O N 1. Information om självhjälpsgrupper Spelberoendes riksförbund ( ) Möten onsdagar kl 18 19:45 i Hjorthagen Nationella stödlinjen för spelare och deras anhöriga ( ) Nationella hjälplinjen ( )

9 S E S S I O N 1. Vårt arbetssätt under behandlingen Kognitiv beteendeterapi (KBT) Strukturerad och målinriktad metod Betoning på samarbete mellan kursledare och deltagare Fokus på nuet, mer än det förflutna Evidensbaserad behandling Fokus på att hitta alternativa aktiviteter Hemuppgifter att träna på i hemmiljö

10 S E S S I O N 1. Fokus i KBT-behandling för spelberoende Teman Att skapa ett realistiskt tänkande om spel Att hantera suget efter att spela Att utveckla strategier för att hantera pengar och skulder Att förebygga återfall Att hitta alternativ till det som spelandet ger respektive tar bort

11 S E S S I O N 1. ÖVNING 1: Värderingskompassen För att kunna åstadkomma en förändring i ditt liv, så kan det vara värdefullt att fundera över vad som verkligen är viktigt för dig, och hur du skulle önska att ditt liv såg ut inom olika områden. På så sätt kan man även formulera konkreta strategier för hur man skulle kunna närma sig sina mål. Välj ett område på värderingskompassen som du skulle vilja börja arbeta med. Formulera tre underrubriker under det område du valt. Skatta på en skala från 1 10 var du tycker att du befinner dig just nu (t.ex. 4). Skriv sedan ner tre konkreta saker du skulle kunna göra under veckan för att närma dig ditt mål.

12 S E S S I O N 1. Värderingskompassen

13 S E S S I O N 1. ÖVNING 2: Skäl till att ändra spelvanor Diskutera med din bordsgranne Vad har du att vinna på att ändra dina spelvanor? Vad har du att förlora på att fortsätta spela som du gör idag?

14 S E S S I O N 1. Individuella mål för behandlingen I KBT-behandling sätter man alltid upp mål för vad man vill åstadkomma under behandlingens gång. Tidigare fanns kravet att man hade för avsikt att vara helt spelfri för att genomgå denna behandling. Forskning inom spelberoendebehandling har dock visat att det finns skäl att låta deltagaren själv bestämma huruvida man vill sikta på total spelfrihet eller kontrollerat spelande. Man är oftast mer motiverad att hålla på regler som man själv har ställt upp än om de tvingas på en utifrån. När man väl är spelberoende kan det vara svårt att lära sig spela kontrollerat, men man kanske ändå vill försöka.

15 S E S S I O N 1. ÖVNING 3: Målformulering Formulera mål för hur du vill förändra dina spelvanor med hjälp av formuläret Individuellt formulerade behandlingsmål. Lämna sedan formuläret till kursledarna.

16 S E S S I O N 1. Uppföljning av de individuella målen För att kunna bedöma om du närmar dig dina uppsatta mål kommer du att få fylla i en s.k. veckoregistrering varje vecka när du kommer hit för att se huruvida du lyckats med att hålla dig till de mål du beslutat dig för. Denna registrering kommer att kunna ligga till grund för att se om det är ytterligare något du behöver förändra för att uppnå dina mål.

17 S E S S I O N 1. Att fylla tomrummet efter spel Ett problembeteende (t.ex. att spela) tar ofta mycket tid och energi i anspråk innan man kommer till behandling. När man försöker att ändra på sina spelvanor är det därför vanligt att man plötsligt får en massa tid över. Detta i kombination med att man saknar det positiva som spelandet gav gör en sårbar för att återfalla i problembeteendet. Det enklaste sättet att undvika återfall är att etablera nya vanor och fylla sin tid med meningsfulla och roliga aktiviteter.

18 S E S S I O N 1. Hemuppgifter till nästa session Skriv en lista på alternativa aktiviteter som du kan tänka dig att prova på under behandlingens gång. Använd formuläret Lista över alternativa aktiviteter.

19 S E S S I O N 1. Summering & frågor Vad har vi gjort idag? Har ni några frågor?

20 SESSION 2. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E Förklaringsmodell för spelberoende

21 SESSION 2. Påminnelse Stäng av eller sätt mobilen i tyst läge!

22 SESSION 2. Övergripande målsättningar Att beskriva sambandet mellan spelberoende och hjärnans belöningssystem. Att gå igenom de faktorer som kan bidra till att man blir spelberoende och att man fortsätter att vara det.

23 SESSION 2. ÖVNING 1: Veckoregistrering Fyll i veckoregistreringen för hur du har spelat (om du har spelat) och för hur du utfört dina alternativa aktiviteter under veckan som har gått. Lämna veckoregistreringen till kursledarna när du är färdig.

24 SESSION 2. Agenda session 2 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Biopsykosocial förklaringsmodell för spelberoende Hjärnans belöningssystem vid spelberoende Vilka andra faktorer gör att man fortsätter spela? Kartläggning och diskussion Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

25 SESSION 2. Återkoppling till förra sessionen Rational för sessionen Agenda Närvarolista + ID-kontroll Introduktion: presentation och praktisk information Gruppregler Info om självhjälpsgrupper och andra organisationer Vårt arbetssätt under behandlingens gång Mål och värderingar Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

26 SESSION 2. Genomgång av hemuppgiften 1. Berätta för resten av gruppen om några av de alternativa aktiviteter som du har tänkt prova på under behandlingens gång. 2. Diskutera hemuppgiften utifrån metaforen 1000 saker på listan. Vad är egentligen syftet med dina alternativa aktiviteter?

27 SESSION 2. Biopsykosocial förklaringsmodell Beroende utan droger kan förstås utifrån den biopsykosociala förklaringsmodellen. Spelberoende ingår sedan 1980 i diagnosklassifikationen DSM-IV. Modellen tar hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer i förklaringen till hur ett spelberoende uppstår och varför det fortsätter.

28 SESSION 2. Biologiska faktorer Hjärnans belöningssystem Ärftlighet

29 SESSION 2. Sociala faktorer Attityder/värderingar i samhället Exponering Tillgänglighet Utformning

30 SESSION 2. Psykologiska faktorer Inlärningsteoretisk modell: Spelandet fyller en viktig funktion i spelarens liv, beteenden utlöses i början av att något positivt uppnås/förhöjs (t.ex. eufori) vilket kallas positiv förstärkning Allteftersom beroendeutvecklingen framskrider blir istället att något negativt undviks (t.ex. abstinenssymptom) det som utlöser beteendet och gör att det fortsätter vilket kallas negativ förstärkning

31 SESSION 2. Beteendeanalys Kartläggning av ett problembeteende för att förstå: dess funktion varför man gör det vad som utlöser det när man gör det vad som vidmakthåller det vad som gör att man fortsätter syftar till att försöka förändra beteendet genom att ersätta det med något annat, mindre destruktivt beteende

32 SESSION 2. Beteendeanalys vid spelberoende Att identifiera situationer som utlöser spelande Att kartlägga faktorer som bidrar till spelande Att förstå de kortsiktiga positiva konsekvenserna som gör att man fortsätter spela

33 SESSION 2. Analys i termer av S, R och K S R K

34 SESSION 2. S Stimuli Olika situationer, tankar och känslor som utlöser problembeteendet att spela.

35 SESSION 2. R Respons Problembeteendet som man vill ersätta med något mindre destruktivt beteende

36 SESSION 2. K Konsekvenser Vad problembeteendet leder till på kort och lång sikt

37 SESSION 2. Hjärnans belöningssystem vid spelberoende Spelberoende påminner mycket om drogberoende, trots att det inte kan förklaras av att man intagit någon substans. Det som förenar de olika beroendetillstånden är bl.a. hjärnans strävan att uppnå en förändring av sinnesstämningen (hur man mår och känner sig). Gemensam faktor: hjärnans belöningssystem och dopamin.

38 SESSION 2. Dopamin på naturlig väg Frisätts i hjärnan vid naturliga aktiviteter som när man äter, dricker, motionerar eller har sex. Leder till en känsla av belöning, upprymdhet och tillfredsställelse. Viktigt för vår överlevnad att vissa aktiviteter upprepas.

39 SESSION 2. Dopamin på konstgjord väg Dopamin frisätts även vid artificiella aktiviteter som intag av alkohol och droger samt vid spel om pengar. Större mängder dopamin frisätts av konstgjorda än av naturliga aktiviteter. När ett beroende utvecklas ger man en aktivitet prioritet över alla andra aktiviteter som kan ge belöning. Om man blir spelberoende upplevs naturliga aktivteter inte längre som lika belönande

40 SESSION 2. Motorväg grusväg Vid ett beroende övertränar man vissa vägar i hjärnan på bekostnad av andra. Överträningen gör att hjärnan blir mycket känslig för allt som kopplats samman med spel (stimuli). När något påminner om spel, väcks spelsuget omedelbart. Vägar vi använder ofta blir till motorvägar, andra växer långsamt igen och blir små grusvägar.

41 SESSION 2. Försämrad impulskontroll Aktiviteten i frontalloberna, som kontrollerar impulser, är svagare hos spelberoende jämfört med personer som inte är beroende. Det kan ta ett år eller mer innan systemet normaliserats igen efter att man slutat spela. Behandlingen går ut på att skapa nya kopplingar i hjärnan och åter börja använda de små grusstigarna.

42 SESSION 2. Hjärnans förmåga till omprogrammering Genom upprepad träning ersätts den gamla automatiska responsen att spela med andra beteenden som är mindre destruktiva. Man övar även upp sin impulskontrollförmåga, vilket gör det lättare att motstå frestelser.

43 SESSION 2. Faktorer som gör att man börjar respektive fortsätter att spela Orsakerna till att man började spela behöver inte vara desamma som orsakerna till att man fortsätter T.ex. Orvar började spela på hästar med sin arbetskamrat i ett försök att hitta nya intressen efter sin skilsmässa. Idag spelar han för att dämpa sin ångest och oro över sina skulder som han har samlat på sig genom spelandet.

44 SESSION 2. Inre faktorer som gör att man börjar respektive fortsätter att spela Behov av att fly från verkligheten/obehagliga känslor Drömmar om pengar, om att leva ett lyxliv Längtan efter spänning, en adrenalinkick Ärftliga orsaker, annat beroende i släkten Hjärnans belöningssystem Tankefällor

45 SESSION 2. Yttre faktorer som gör att man börjar respektive fortsätter att spela Att man vunnit eller har varit nära en stor vinst Exponering för spel i ens uppväxtmiljö En positiv inställning till spel i samhället Spelets utformning Tillgänglighet och utbud

46 SESSION 2. ÖVNING 2: Beteendeanalys Kartläggning av de tre senaste gångerna du spelat i termer av S (Stimuli, situation) R (Din reaktion) K (Konsekvenser på kort/lång sikt)

47 SESSION 2. ÖVNING 3: 1. Komplettera din värderingskompass med dina egna definitioner inom varje område vad betyder det livsområdet för just dig? 2. Formulera vad som skulle kunna utgöra hinder för att närma dig ditt mål på inom varje område.

48 SESSION 2. Hemuppgift till nästa session Välj en av de aktiviteter som du har skrivit ned på din lista och ägna dig åt den. Syftet är att utvidga din repertoar av aktiviteter du kan ta till när du känner för att spela.

49 SESSION 2. Summering & frågor Vad har vi gjort idag? Har ni några frågor?

50 SESSION 3. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E Sug och sughantering

51 SESSION 3. Påminnelse Stäng av, eller sätt mobilen i tyst läge!

52 SESSION 3. Övergripande målsättningar Att sätta ord på hur man upplever sug. Att inse att sug är en normal företeelse vid beroendetillstånd. Att känna till att sug kan utlösas av både inre och yttre faktorer. Att få kunskap om effektiva tekniker för att lära sig hantera/stå emot sug.

53 SESSION 3. ÖVNING 1: Veckoregistrering Fyll i veckoregistreringen för hur du har spelat (om du har spelat) och för hur du utfört dina alternativa aktiviteter under veckan som har gått. Lämna veckoregistreringen till kursledarna när du är färdig.

54 SESSION 3. Agenda session 3 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Spelsug Sätt att hantera spelsug Sugkurvan och sugsurfing Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

55 SESSION 3. Återkoppling till förra sessionen Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Biopsykosocial förklaringsmodell för spelberoende Hjärnans belöningssystem vid spelberoende Vilka andra saker kan göra att man fortsätter spela? Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

56 SESSION 3. Genomgång av hemuppgiften Berätta för personen bredvid dig hur det gick när du: Genomförde din alternativa aktivitet

57 SESSION 3. Spelsugets mekanismer Sug är vanligt förekommande vid beroende. Det finns spår i hjärnan som kopplar ihop inre och/eller yttre triggers (stimuli) med spelande. När något i omgivningen påminner om spel sätter dessa triggers (stimuli) snabbt igång mekanismer i hjärnans belöningssystem. Man kan dock lära sig att reagera på dessa triggers (stimuli) med andra beteenden än att spela.

58 SESSION 3. Exempel på hur suget fungerar Brynolf går alltid förbi ett bageri på väg till tobaksaffären. Hans hjärna har kopplat ihop lukten av nybakat bröd med den pirrande känslan av att jag ska snart få röka. Han slutade röka för 3 veckor sedan. Imorse när han var och handlade mat kom en brödleverans till affären. Helt plötsligt blev han extremt röksugen. Alla tankar kretsade kring cigaretter och strax därefter hade han köpt ett lite paket och satt utanför affären och blossade. Vad hände här egentligen?

59 SESSION 3. Faktorer som kan trigga spelsug Rastlöshet Stress Oro Personer man tidigare spelat med Platser Tidpunkter

60 SESSION 3. Olyckliga kombinationer Ofta handlar punktåterfall i problembeteenden om kombinationer av olika triggers som tillsammans skapar möjligheter för att agera på suget. T.ex. för Brynolf: Lukten av nybakat bröd Handlar utan sällskap Lågt blodsocker Behov av tröst efter bråk hemma

61 SESSION 3. Sug är unikt för alla Sug upplevs olika av olika personer. Kan vara: Kroppsligt (pirr i magen, som en hunger) Tankemässigt (påträngande tankar) Känslomässigt (en stark längtan) Sugets intensitet varierar över tid.

62 SESSION 3. ÖVNING 2: Hur upplever du sug? Intervjua din bordsgranne om spelsuget. Ställ följande frågor: Hur upplever du sug? Hur vet du att det du känner är just spelsug?

63 SESSION 3. Vad kan man göra åt spelsug? I början är det bäst att undvika faktorer som man vet triggar sug hos en. Vissa saker hör vardagen och livet till och är svåra att undvika. Det finns saker som man inte har kontroll över själv, t.ex. vem man träffar på i mataffären. Det finns olika sätt att hantera sådana situationer när man ofrivilligt utsätts för triggers som sätter igång spelsug hos en.

64 SESSION 3. ÖVNING 3: Befintliga strategier Berätta för din bordsgranne vad du gör i dagsläget för att hantera spelsug och vilka av dessa strategier som visat sig vara effektiva. Fundera över i vilka situationer det ni gör inte har hjälpt er att stå emot när spelsuget kommer.

65 SESSION 3. Sätt att hantera spelsug Passiv sughantering Alternativa aktiviteter Att tala med någon Avslappning

66 SESSION 3. Sugkurvan och passiv sughantering A Sug Tid

67 SESSION 3. Hur fungerar passiv sughantering? När spelsug väcks låter man bli att svara på det genom att spela. Man kämpar inte emot utan låter bara suget finnas där, man surfar på det. Man kan hantera det genom att: Känna efter var i kroppen suget sitter och exakt hur det känns Påminna sig om att sug är helt naturligt och ofarligt Ta tid från det att det väcks tills det försvinner. Passiv sughantering ger möjlighet att uppleva att suget så småningom avtar utan att man tvingas spela. Det ger en känsla av kontroll och ökat självförtroende.

68 SESSION 3. Passiv sughantering Metaforen Badbollen

69 SESSION 3. Hemuppgifter 1. Öva på att surfa på suget. Låt suget komma och försök inte att bli av med det på något sätt. Lägg märke till hur lång tid det sitter i för dig. 2. Välj en alternativ aktivitet från din lista och utöva den. 3. Välj ett område från din värderingskompass och skriv ned och genomför tre saker under veckan som kan leda till att du närmar dig ditt mål på det området. Använd formuläret Värderingskompassen.

70 SESSION 3. Summering och frågor Vad har vi gjort idag? Har ni några frågor?

71 SESSION 4. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E Tankefällor

72 SESSION 4. Påminnelse Stäng av, eller sätt mobilen i tyst läge!

73 SESSION 4. Övergripande målsättningar Att lära sig mer om tankars betydelse för känslor och beteenden och hur tankar bidrar till att man utvecklar ett spelberoende och sedan fortsätter att spela. Att identifiera sina tankefällor (förvrängda tankar) kring spelande. Att lära sig att ifrågasätta dem. Att utveckla rationella svar på tankefällorna.

74 SESSION 4. ÖVNING 1: Veckoregistrering Fyll i veckoregistreringen för hur du har spelat (om du har spelat) och för hur du utfört dina alternativa aktiviteter under veckan som har gått. Lämna veckoregistreringen till kursledarna när du är färdig.

75 SESSION 4. Agenda session 4 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Tankar om spel och tankars betydelse Tankefällor Illusionen av kontroll Hur man kan arbeta med sina tankefällor Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

76 SESSION 4. Återkoppling till förra sessionen Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Spelsug Sätt att hantera spelsug Sugkurvan och sugsurfing Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

77 SESSION 4. Genomgång av hemuppgiften Berätta för din bordsgranne hur det gick när du skulle: Undersöka och uppleva suget. Lyckades du identifiera vad som inträffade precis innan du blev medveten om suget? Upplevde du hur suget minskade av sig självt? Hur lång tid tog det ungefär för dig? Genomföra din alternativa aktivitet. Försökte närma dig ditt mål på ett utvalt område i värderingskompassen genom att genomföra 3 saker.

78 SESSION 4. Tankar om spel och tankars betydelse Att tänka på spel trots att man beslutat sig för att bli spelfri är normalt. Ibland blir tankarna plågsamma och påträngande och det känns nästan oundvikligt att tankarna ska leda en till att spela.

79 SESSION 4. Kopplingen situation-tanke-känslahandling (beteende) Hur man tolkar en situation påverkar vilka tankar som väcks hos en. Tankarnas karaktär färgar i sin tur vår känslostämning, vilket styr vad vi gör. Genom att utmana sitt sätt att tolka en situation eller ifrågasätta tankar som väcks hos en kan man ändra sina känslor och därigenom det man gör.

80 SESSION 4. Exempel kopplingen S-T-K-H (Situation Tanke Känsla Handling) Gerda håller tal på sin väninna Berits 50-års dag. Medan hon står och pratar ser hon hur någon gäspar stort. Om Gerda tolkar gäspningen som ett uttryck för att hennes tal är tråkigt, blir konsekvensen att tankar som jag är värdelös, kan inte ens hålla ett bra tal väcks hos henne. Detta gör henne ledsen, vilket i sin tur gör att hon avslutar sitt tal så fort som möjligt och går hem tidigt. Om hon istället tolkar gäspningen som att gästen hade sovit dåligt natten innan väcks istället tankar som stackars Börje, jag vet att han har lidit av sömnproblem i flera år hos henne. Hon känner sig glad och nöjd med sin insats, håller klart sitt tal och avnjuter sedan resten av måltiden i godan ro.

81 SESSION 4. Relevans för spel Människan är en logisk varelse som är van vid att söka mönster i händelser i sin omgivning. Detta för att vi vill göra livet förutsägbart och öka vår chans till överlevnad. Ibland lurar hjärnan oss att tro att vi har funnit mönster i situationer där det egentligen inte finns några, t ex i många spel. Många är de som t.ex. tror sig ha funnit system i hur man ska spela på Jack Vegas, trots att utfallet helt styrs av slumpen. Utfallet blir detsamma oavsett: - Vem det är som trycker på knappen - Hur man trycker på knappen - Om man tror att det är ens turdag eller inte

82 SESSION 4. ÖVNING 2: S-T-K-H och spel (Situation Tanke Känsla Handling) Svante erbjuds att dra en lott ur en hatt på firmafesten. Han vinner det finaste priset i potten, nämligen en flygbiljett T/R till Jönköping. Fundera kring hur Svantes känslor och handlingar påverkas av följande två möjliga tankar som dyker upp i hans huvud: 1. Jag visste precis vilken lott jag skulle ta. Snacka om att jag har en talang för detta! En uppenbar skicklighet som jag bör göra någonting av. 2. Vilken otrolig tur jag hade. Av alla Lovikkavantar och annat krimskrams som fanns i potten råkade just jag få Jönköpingsresan! Vilket scenario gynnar utvecklandet av förvrängda tankar om spel?

83 SESSION 4. Vad är en tankefälla? När man har spelproblem är det vanligt att man utvecklar förvrängda tankar om exempelvis slump och sannolikhet. Dessa s.k. tankefällor leder ofta till att man fortsätter att spela.

84 SESSION 4. Vad handlar tankefällor om? Man har speciella kunskaper som kan påverka utfallet i spelet till ens egen fördel. Man är utvald. Vinster tyder på skicklighet och förluster beror på otur. Man har genomskådat hur ett spel är uppbyggt. Slumpens roll i spelets utfall är minimal. Man klarar av att bara spela lite och sedan avbryta.

85 SESSION 4. Illusionen av kontroll

86 SESSION 4. Det personliga valet/aktivt deltagande Man tror att lotten ger större vinstchans om man väljer den själv än om man tilldelas den slumpmässigt. Aktivt deltagande man tävlar med maskinen på ett personligt sätt, som om spelet var en människa.

87 SESSION 4. Praktisk erfarenhet Man tror att chansen att vinna är större om man har haft möjlighet att pröva och lära känna spelet eller spelmaskinen, trots att vinsterna faller ut slumpartat.

88 SESSION 4. Kännedom Man tror att man genom särskild kännedom om platsen eller personerna där spelandet sker, har större möjlighet att påverka vinstchanserna trots att dessa styrs av slumpen.

89 SESSION 4. Skicklighet Man vågar satsa mer än motspelaren då denne verkar vara till synes mindre erfaren och skicklig, trots att spelet även i detta fall är styrt av slumpen. Man tror att vinsten är ett resultat av ens skicklighet, medan förlusten beror på andra olyckliga omständigheter.

90 SESSION 4. Tidiga vinster Man tror att om man korrekt gissar utfallet vid första spelet, så ökar möjligheterna att förutsäga hur utfallen även fortsättningsvis kommer att bli.

91 SESSION 4. Hur kan man arbeta med sina tankefällor? Man lär sig identifiera och bli uppmärksam på sina tankefällor, som ger en illusion av kontroll över slumpen i spelsituationer. Man övar sig på att ifrågasätta sina tankefällor. Man utvecklar rationella svar att ersätta de förvrängda tankarna med.

92 SESSION 4. ÖVNING 3: Tankefällor i gruppen Fyll i formuläret Vanliga tankefällor. Sammanställning av gruppens svar på tavlan.

93 SESSION 4. Hemuppgifter 1. Att under kommande vecka träna på att identifiera, ifrågasätta och ersätta dina egna tankefällor. 2. Välj en alternativ aktivitet från din lista och utöva den. 3. Välj ett område från din värderingskompass och skriv ned och genomför under veckan tre saker som kan leda till att du närmar dig ditt mål på det området. Använd formuläret Värderingskompassen.

94 SESSION 4. Summering och frågor Vad har vi gjort idag? Har ni några frågor?

95 SESSION 5. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E Motivation och förändring

96 SESSION 5. Påminnelse Stäng av, eller sätt mobilen i tyst läge!

97 SESSION 5. Övergripande målsättningar Att definiera vad begreppet motivation betyder för att bättre förstå hur en förändringsprocess kan se ut. Att kartlägga sin ambivalens inför att sluta spela.

98 SESSION 5. ÖVNING 1: Veckoregistrering Fyll i veckoregistreringen för hur du har spelat (om du har spelat) och för hur du utfört dina alternativa aktiviteter under veckan som har gått. Lämna veckoregistreringen till kursledarna när du är färdig.

99 SESSION 5. Agenda session 5 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling från förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Förändringscirkeln Motivation Att kartlägga ambivalens Övning Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

100 SESSION 5. Återkoppling till förra sessionen Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Tankar om spel och tankars betydelse Tankefällor Illusionen av kontroll Hur man kan arbeta med sina tankefällor Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

101 SESSION 5. Genomgång av hemuppgiften Berätta för personen bredvid hur det gick när du: Genomförde din alternativa aktivitet. Försökte närma dig ditt mål på ett utvalt område i värderingskompassen genom att genomföra 3 saker.

102 SESSION 5. Stages of change (Prochaska & DiClemente)

103 SESSION 5. Vad är motivation? Motivation = Vilja x Hopp/Tilltro till sin förmåga. Motivation är en färskvara och kan variera från en dag till en annan.

104 SESSION 5. Att vara motiverad Innebär: Att vara förändringsbenägen, inse vikten av att bryta sitt problembeteende då de negativa konsekvenserna blivit stora. Att ha tilltro till sin förmåga att klara av förändringen. Att uppleva att förändringen innebär något värdefullt.

105 SESSION 5. Brist på motivation Innebär: Att inte ha tilltro till sig själv i att kunna ändra sina spelvanor. Att inte tro sig kunna hantera olika svårigheter som kan uppstå i samband med förändringen. Att sakna hopp. Att känna ambivalens inför förändring. Att tycka sig inte ha tillräckliga skäl till att vilja förändra sina spelvanor. Att sakna färdigheter inte veta hur det ska gå till.

106 SESSION 5. Vanliga faktorer som kan väcka motstånd Pessimism (kan ha sitt ursprung i depression). En känsla av att andra försöker inskränka ens självbestämmande och personliga valfrihet. Tankar om att bli en tråkig Svensson om man ändrar sig. Tankar om att andra ska få rätt och kan triumfera över en. Att man saknar en tydlig målsättning: Vad vinner jag på det? Att agera utifrån hur livet borde vara istället för hur det är.

107 SESSION 5. Varför kartlägga fördelar med spelande och nackdelar med spelfriheten?

108 SESSION 5. Kartlägga motståndet Att identifiera och lära känna fienden Att identifiera vilka drakar jag har att slåss mot

109 SESSION 5. Vita knogars spelfrihet?

110 SESSION 5. Ambivalens Motivation hänger ihop med självtillit och självförtroende. Ambivalens gör att självförtroendet minskar. Det är därför viktigt att lära sig acceptera sin ambivalens och se den som ett naturligt inslag i ett förändringsarbete. Istället för att motarbeta känslan av ambivalens måste den kartläggas och lösas!

111 SESSION 5. Att kartlägga ambivalens Att kartlägga för och nackdelar med spelandet och spelfriheten.

112 SESSION 5. ÖVNING 2: Ambivalenskorset Fördelar med spelande Fördelar med spelfrihet Nackdelar med spelande Nackdelar med spelfrihet Statens institutionsstyrelse (SiS) Caisa Lyly MI-tränare (MINT)

113 SESSION 5. Förändring kan ske på olika sätt Beteendemässigt Tankemässigt Känslomässigt

114 SESSION 5. ÖVNING 3: Att öka den egna motivationen 1. Diskutera med din bordsgranne: Hur viktigt är det för mig att förändra mina spelvanor? Hur säker är jag på att kunna förändra mina spelvanor? Vad kan jag göra för att öka mina chanser att kunna förändra mina spelvanor? 2. Diskutera i storgrupp vad ni kommit fram till.

115 SESSION 5. Hemuppgifter Välj en alternativ aktivitet från din lista och utöva den. Välj ett område från din värderingskompass och skriv ned och genomför tre saker som kan leda till att du närmar dig ditt mål på det området. Använd formuläret Värderingskompassen.

116 SESSION 5. Summering & frågor Vad har vi gjort idag? Har ni några frågor?

117 SESSION 6. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E Ekonomi & budget

118 SESSION 6. Påminnelse Stäng av, eller sätt mobilen i tyst läge!

119 SESSION 6. Övergripande målsättningar Att diskutera olika typer av strategier för att hantera pengar och undvika återfall. Att informera om konstruktiva sätt att hantera eventuella skulder.

120 SESSION 6. ÖVNING 1: Veckoregistrering Fyll i veckoregistreringen för hur du har spelat (om du har spelat) och för hur du utfört dina alternativa aktiviteter under veckan som har gått. Lämna veckoregistreringen till kursledarna när du är färdig.

121 SESSION 6. Agenda session 6 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling från förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Att sluta spela undvika/hantera pengar Koll på ekonomin/budget Skuldhantering/skuldsanering Övning Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

122 SESSION 6. Återkoppling till förra sessionen Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling från förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Förändringscirkeln Motivation Att kartlägga ambivalens Övning Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

123 SESSION 6. Genomgång av hemuppgiften Berätta för personen bredvid hur det gick när du: Genomförde din alternativa aktivitet. Försökte närma dig ditt mål på ett utvalt område i värderingskompassen genom att genomföra 3 saker.

124 SESSION 6. Den vanligaste triggern bakom återfall är pengar En spelberoende kännetecknas bl.a. av personens svårigheter med att kunna hantera sin ekonomi på ett sätt så att pengarna inte leder honom/henne till spelande och kontrollförlust! De tre första månaderna efter avslutad behandling är de mest kritiska för att kunna behålla de framsteg som uppnåtts under behandlingstiden!

125 SESSION 6. Faktorer bakom återfall 49 % Inadekvat användning av pengar. Svårt att släppa drömmen om storvinsten. Kontrollförlust när man har tillgång till pengar.

126 SESSION 6. Ekonomiska problem och spelfrihet Kan man sluta spela när man har fullt upp med sina ekonomiska problem? Kan man få ordning på sina ekonomiska problem på något annat sätt än genom att spela?

127 SESSION 6. Färdigheter att kunna hantera pengar vid spelberoende På samma sätt som företag förbereder sig för krissituationer, kan man själv göra en egen krisplan. De strategier som väljs måste anpassas efter utifrån hur långt man nått i sin behandling. Vilka situationer ska man undvika och vilka måste man ha en strategi för att klara av att hantera?

128 SESSION 6. Strategier för att höja tröskeln Under den första tidens spelfrihet undvik tillgång till pengar. Gradvis ökad egen kontroll över pengar. Man kan undvika att ha pengar med sig då man känner sig sårbar. Man kan upprätta en lista på de nödvändiga utgifterna och låta en närstående ta hand om resten. Man kan be en närstående att inte låna ut pengar till sig!

129 SESSION 6. Strategier för att höja tröskeln Autogiro på räkningar. Bankkort som bara fungerar som bankomatkort, ej som betalkort. Be någon man litar på att hemlighålla halva lösenordet till Internetbanken, eller till datorn, så att man inte kommer åt bankkonto eller spelsidor på egen hand. Installera programvara till datorn: Parental Control K9 Control Net Nanny

130 SESSION 6. Koll på ekonomin Gör en månadsbudget Ofta undviker man att sätta sig in i ekonomin, eftersom det kan framkalla ångest och skuldkänslor. Dessa känslor minskar ofta om man tar över kontrollen över ekonomin igen. Alla problem kanske inte går att lösa på en gång, men det går att minska risken för återfall. Tips: Planera inköp/storhandla Att planera inköp genom att t.ex. storhandla minskar ofta månadskostnaderna, samtidigt som det minskar behovet av tillgång till pengar i vardagen.

131 SESSION 6. Skuldhantering/skuldsanering För att få skuldsanering beviljad krävs följande: Att du är så svårt skuldsatt att du inte på något sätt kommer att kunna betala dina skulder själv på många år. Att det är skäligt (rimligt) med hänsyn till dina personliga och ekonomiska förhållanden. Att du är folkbokförd i Sverige. Skulderna bör inte vara alltför färska (minst tre år gamla).

132 SESSION 6. Skuldhantering/skuldsanering Dessutom vägs andra faktorer in, t.ex.: Hur har skulderna uppstått? Har den sökande gjort några egna försök till betalning och uppgörelse? Hur har den sökande medverkat/samarbetat under utredningen? För mer info:

133 SESSION 6. Vad kan man göra själv? Kontakta kommunens budgetrådgivare. Samla ihop kravbrev och skuldpapper på ett och samma ställe för att få en bättre överblick. Undvik att dra på dig mer skulder, dvs. sluta spela!

134 SESSION 6. ÖVNING 2: Åtgärdsplan Formulera i punktform vad du skulle behöva göra för att få bättre överblick över din ekonomi. Använd formuläret ekonomisk åtgärdsplan.

135 SESSION 6. Hemuppgifter Gör en månadsbudget baserad på dina nuvarande inkomster och utgifter. Använd formuläret budgetmallen eller annan valfri översikt. Välj en alternativ aktivitet från din lista och utöva den. Välj ett område från din värderingskompass och skriv ned och genomför tre saker som kan leda till att du närmar dig ditt mål på det området. Använd formuläret Värderingskompassen.

136 SESSION 6. Summering & frågor Vad har vi gjort idag? Har ni några frågor?

137 SESSION 7. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E Återfallsprevention

138 SESSION 7. Påminnelse Stäng av, eller sätt mobilen i tyst läge!

139 SESSION 7. Övergripande målsättningar Att lära sig identifiera och hantera sina risksituationer. Att lära sig skillnaden mellan punktåterfall och återfall. Att lära sig begränsa/stoppa ett inlett återfall.

140 SESSION 7. ÖVNING 1: Veckoregistrering Fyll i veckoregistreringen för hur du har spelat (om du har spelat) och för hur du utfört dina alternativa aktiviteter under veckan som har gått. Lämna veckoregistreringen till kursledarna när du är färdig.

141 SESSION 7. Agenda session 7 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Introduktion till återfallsprevention Faktorer som kan leda till återfall i spelberoende Till synes irrelevanta beslut Snöbollen Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

142 SESSION 7. Återkoppling till förra sessionen Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling från förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Att sluta spela undvika/hantera pengar Koll på ekonomin/budget Skuldhantering/skuldsanering Övning Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

143 SESSION 7. Genomgång av hemuppgiften 1. Berätta för personen bredvid dig hur det gick när du försökte närma dig ditt mål på ett utvalt område i din värderingskompass genom att genomföra 3 saker. 2. Berätta för din bordsgranne hur det gick när du skulle genomföra aktiviteten som du valde ur din lista över alternativa aktiviteter. 3. Om det inte gick så bra; vad kan du göra till nästa gång för att underlätta för dig själv att genomföra aktiviteten?

144 SESSION 7. Introduktion till återfallsprevention Metodens framväxt Aversionsterapi för alkoholberoende Uppföljningsintervjuer Inre och yttre triggers för återfall Triggers kopplade till färdighetsbrister

145 SESSION 7. Triggers som utlöser återfall Olika inre/yttre triggers (stimuli) blir associerade med spelandet och utlöser återfall. Inre Tankar Känslor Kroppsliga symtom Yttre Situationer Tidpunkter Platser

146 SESSION 7. Triggers för återfall i spel Negativa känslor Konflikter Socialt tryck Oväntad tillgång till pengar Ensamhet Behov av snabba pengar Positiva känslor

147 SESSION 7. Högrisksituationer och egna strategier för att hantera dem Att man hamnar i en högrisksituation utan att man upplever sig ha effektiva strategier för att kunna hantera den ökar risken för återfall i problembeteendet.

148 SESSION 7. Modell för återfall Effektiv hantering av situationen Självförtroendet ökar Risk för återfall minskar Högrisksituation Ineffektiv hantering av situationen Självförtroendet minskar Risk för återfall ökar (Efter Marlatt och Gordon)

149 SESSION 7. Triggers och bot på färdighetsbrister Rastlöshet Uttråkad Uttråkad Prova på nya aktiviteter Oväntad tillgång till pengar Lära sig hantera pengar Räkningar Räkningar

150 SESSION 7. Vanliga teman för spelare Att hantera pengar Att hantera starka känslor Att be om/ta emot hjälp Att uppmärksamma tankefällor Att undvika onödiga frestelser Att hitta nya kickar Att hantera konflikter

151 SESSION 7. Normalförloppet Vanligt att man tar ett antal återfall tills man uppnår total spelfrihet. Hur man tänker om återfallet och hur man hanterar det är avgörande för hur långt återfallet tillåts gå.

152 SESSION 7. Synen på återfall Process snarare än en enda, isolerad händelse. Åtskillnad punktåterfall vs återfall. Bergsklättrarmetafor.

153 SESSION 7.

154 SESSION 7. Faktorer som bidrar till återfall Omedvetenhet om egna risksituationer Färdighetsbrister Tunnelseende minns och vill uppnå positiva konsekvenser av spelandet, minns ej eller ignorerar negativa Oväntade och omvälvande livshändelser Till synes irrelevanta beslut man bagatelliserar och rationaliserar små beslut som sammantaget leder till återfall

155 SESSION 7. Till synes irrelevanta beslut Tidiga varningstecken Till synes Irrelevanta Beslut (TIB) Tusentals beslut varje dag, vissa riskabla, andra inte Tendens att bagatellisera och rationalisera besluten Maj-Britt

156 SESSION 7. Maj-Britt handlar

157 SESSION 7. Åkes Livs Utgång Kassa F r u k t Fruktstånd Ingång M-B

158 SESSION 7. Åkes Livs Utgång Kassa F r u k t Glass Godis Fruktstånd Ingång M-B

159 SESSION 7. Åkes Livs Utgång Kassa F r u k t Glass Godis Fruktstånd Ingång M-B

160 SESSION 7. Hoppsan

161 SESSION 7. Tidsaxel tidiga varningssignaler Ute och handlar hungrig Undviker fruktståndet Tar närmaste vägen Köper godis åt barnbarnen Köper eget litet godis Äter eget litet godis Äter resten

162 SESSION 7. Alternativa beteenden Maj-Britt fattade en mängd små beslut, som sammantaget ledde till att hon bröt mot sitt löfte om att äta sunt och gå ned i vikt. Om man granskar vart och ett av dessa små beslut kan man komma på alternativa beslut hon kunde ha fattat som sannolikt hade underlättat för henne att hålla sitt löfte.

163 SESSION 7. Tidsaxel tidiga varningssignaler Äta något litet innan Köpa frukt på torget Ta längre vägen Ge pengar till godis Köpa veckotidning Slänga godiset i soporna Dra lärdomar av incidenten Ute och handlar hungrig Undviker fruktståndet Tar närmaste vägen Köper godis åt barnbarnen Köper eget litet godis Äter eget litet godis Äter resten

164 SESSION 7. Snöbollen Metafor för att illustrera nödvändigheten av att bromsa i tid.

165 SESSION 7. ÖVNING 2: Tidiga varningssignaler Tänk igenom hur det såg ut för dig senaste gången du hade bestämt dig för att inte spela, men spelade ändå. Fanns det några tidiga varningssignaler som du kunde ha uppmärksammat, som hade hjälpt dig att förstå varthän det barkade? Vad hade du kunnat göra för att bromsa in, så tidigt som möjligt?

166 SESSION 7. Om man har tagit ett punktåterfall Vad kan man göra: Byta miljö (lämna stället där man har spelat och bege sig till en trygg plats där man vet att det är svårt att spela). Ringa någon man litar på. Avdramatisera det man gjort. Att älta det som hänt får det bara att kännas som ett stort misslyckande, vilket kan leda till att man spelar ännu mer för att trösta sig. Tänka igenom vad man kan lära sig av denna situation för att inte upprepa den? Vilka tidiga varningstecken fanns t.ex.?

167 SESSION 7. Hemuppgifter 1. Välj en alternativ aktivitet från din lista och utöva den. 2. Välj ett område från din värderingskompass och skriv ned och genomför tre saker som kan leda till att du närmar dig ditt mål på det området. Använd formuläret Värderingskompassen.

168 SESSION 7. Summering och frågor Vad har vi gjort idag? Har ni några frågor?

169 SESSION 8. G R U P P B E H A N D L I N G A V S P E L B E R O E N D E Repetition och tillbakablick

170 SESSION 8. Påminnelse Stäng av, eller sätt mobilen i tyst läge!

171 SESSION 8. Övergripande målsättningar Att repetera kursens innehåll

172 SESSION 8. ÖVNING 1: Veckoregistrering Fyll i veckoregistreringen för hur du har spelat (om du har spelat) och för hur du utfört dina alternativa aktiviteter under veckan som har gått. Lämna veckoregistreringen till kursledarna när du är färdig.

173 SESSION 8. Agenda session 8 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Genomgång av hemuppgiften Förändringsplan Kursintyg

174 SESSION 8. Genomgång av hemuppgiften Berätta för personen bredvid hur det gick när du: Genomförde din alternativa aktivitet. Försökte närma dig ditt mål på ett utvalt område i värderingskompassen genom att genomföra 3 saker.

175 SESSION 8. ÖVNING 2: Förändringsplan Anteckna fortlöpande i din förändringsplan vad du kan ta med dig från varje session. Vad kan hjälpa just dig att leva spelfritt?

176 SESSION 8. Agenda session 1 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista + ID-kontroll Introduktion: presentation och praktisk information Gruppregler Info om självhjälpsgrupper och andra organisationer Vårt arbetssätt under behandlingens gång Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

177 SESSION 8. Övergripande målsättningar Presentera oss för varandra Ge praktisk information Beskriva Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och vårt arbetssätt under behandlingens gång.

178 SESSION 8. Agenda session 2 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Biopsykosocial förklaringsmodell för spelberoende Hjärnans belöningssystem vid spelberoende Vilka andra faktorer gör att man fortsätter spela? Kartläggning och diskussion Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

179 SESSION 8. Övergripande målsättningar Att beskriva sambandet mellan spelberoende och hjärnans belöningssystem. Att gå igenom de faktorer som kan bidra till att man blir spelberoende och att man fortsätter att vara det.

180 SESSION 8. Agenda session 3 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Spelsug Sätt att hantera spelsug Sugkurvan och sugsurfing Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

181 SESSION 8. Övergripande målsättningar Att sätta ord på hur man upplever sug. Att inse att sug är en normal företeelse vid beroendetillstånd. Att känna till att sug kan utlösas av både inre och yttre faktorer. Att få kunskap om effektiva tekniker för att lära sig hantera/stå emot sug.

182 SESSION 8. Agenda session 4 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Tankar om spel och tankars betydelse Tankefällor Illusionen av kontroll Hur man kan arbeta med sina tankefällor Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

183 SESSION 8. Övergripande målsättningar Att lära sig mer om tankars betydelse för känslor och beteenden och hur tankar bidrar till att man utvecklar ett spelberoende och sedan fortsätter att spela. Att identifiera sina tankefällor (förvrängda tankar) kring spelande. Att lära sig att ifrågasätta dem. Att utveckla rationella svar på tankefällorna.

184 SESSION 8. Agenda session 5 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling från förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Förändringscirkeln Motivation Att kartlägga ambivalens Övning Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

185 SESSION 8. Övergripande målsättningar Att definiera vad begreppet motivation betyder för att bättre förstå hur en förändringsprocess kan se ut Att kartlägga sin ambivalens inför att sluta spela

186 SESSION 8. Agenda session 6 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling från förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Att sluta spela undvika/hantera pengar Koll på ekonomin/budget Skuldhantering/skuldsanering Övning Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

187 SESSION 8. Övergripande målsättningar Att diskutera olika typer av strategier för att hantera pengar och undvika återfall Att informera om konstruktiva sätt att hantera eventuella skulder

188 SESSION 8. Agenda session 7 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Introduktion till återfallsprevention Faktorer som kan leda till återfall i spelberoende Till synes irrelevanta beslut Snöbollen Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

189 SESSION 8. Övergripande målsättningar Att lära sig identifiera och hantera sina risksituationer. Att lära sig skillnaden mellan punktåterfall och återfall. Att lära sig begränsa/stoppa ett inlett återfall.

190 SESSION 8. Tack för er medverkan och LYCKA TILL!