Arboga kommun Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2008 Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arboga kommun Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2008 Delårsrapport 2008-06-30"

Transkript

1 Arboga kommun Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2008 Delårsrapport

2 Snabba fakta första halvåret 2008 Delårets resultat per blev minus 0,2 mkr. Prognosen för år 2008 uppgår till minus 7,4 mkr. Nämndernas prognoser jämfört med budget för år 2008 uppgår till minus 1,3 mkr. Det är främst tekniska nämnden som prognostiserar ett underskott (-1,4 mkr). Prognosen för finansiering av kommunens verksamhet visar på ett överskridande jämfört med budget på 11,9 mkr. Totalt uppgår prognosen för år 2008 till minus 13,2 mkr jämfört med budget. Delårets nettoinvesteringar uppgick till 33,1 mkr. Större investeringar som utfördes under första halvåret 2008 var färdigställandet av Vasahallen, parkering i centrum samt reinvestering i va-ledningsnät. Arbogas befolkning minskade under det första halvåret 2008 med 21 personer. Befolkningen i Arboga uppgick till personer den 30 juni Flyttningsnettot, det vill säga skillnaden mellan de som flyttat till Arboga och de som flyttat från Arboga, var plus 18. Antalet tillsvidareanställda i Arboga kommun uppgick till personer. Foto förstasidan Arbogaån en vårdag. Version

3 Innehåll Förvaltningsberättelse 5 Kommunfullmäktiges övergripande visioner, strategiska områden och mål... 5 Omvärldsorientering... 8 Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning... 9 Medarbetare Drift- och investeringsredovisning Verksamhetsredovisning Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Kommunägda företag och organisationer Ekonomisk redovisning 29 Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter till balansräkning Redovisningsprinciper 33 Ordlista och förklaringar 35 Bilaga 1 Nämndernas verksamhetsberättelser 3

4

5 Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges övergripande visioner, strategiska områden och mål För att förtydliga den politiska viljan med planeringen för Arboga kommun antog kommunfullmäktige i februari fyra övergripande visioner. Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. Arbogabon är trygg med stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. Arbogas företag kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. För företagaren finns här en kreativ miljö och mycket god service byggd på nära samverkan mellan företag och samhälle. Kommunen har en lugn tillväxt med över invånare år 2020 där jämlikhet och jämställdhet stärks under planperioden. Utifrån visionerna beslutar kommunfullmäktige om strategiska områden och mål inom dessa områden. Vy över Arboga med Heliga Trefaldighetskyrkan i bakgrunden. Kommunstyrelsen och nämnderna har för sina respektive områden beslutat om detaljmål samt mätbara mått för att mäta måluppfyllelsen. De finansiella målen har valts för att säkerställa att det finns utrymme för bland annat värdesäkring av det egna kapitalet, avsättning till framtida pensionskostnader, egenfinansiering av investeringar och därmed begränsning av nyupplåningen, samt oförutsedda händelser. Strategiska områden och mål Nedan redovisas inom de strategiska områdena de av kommunfullmäktige beslutade målen, nuläget för vissa mål samt uppföljning av några av målen. Område Boende: Arboga ska bli en ännu mer attraktiv kommun att bo i genom att bostadsbyggandet stimuleras. Mål: Alternativa boendeformer i varierande miljöer ska planeras och detaljplaner ska finnas antagna inom fem nya områden Planerna ska omfatta minst 40 lägenheter i flerfamiljshus eller villor per år. Intressenter till boende inom andra planområden ska erhålla besked inom tolv månader. Område: Livsmiljö Arboga ska vara en trygg och säker kommun att leva i. Mål: Antalet deltagare inom fritidsaktiviteter ska öka med minst 10 procent. 5

6 Antalet omhändertagna barn som inte kan vara kvar i hemmet ska minska under planperioden. Område: Service och tillgänglighet Arboga ska vara känt för trygghet och service för våra äldre och funktionshindrade. Mål: Ett nytt trygghetsboende för åldersgruppen 65+ ska stå färdigt år Nuläge: idag finns seniorboendet Örtagården med 24 lägenheter. Seniorbostäder i Arboga AB har fått i uppdrag att utreda ett nytt trygghetsboende. Barnomsorgen ska senast år 2010 erbjuda alternativen familjedaghem och barnomsorg nattetid för de som har detta behov. Nuläge: i dagsläget finns inte dessa alternativ. Område: Näringsliv Antal arbetstillfällen i Arboga ska öka. Mål: Arbetsmarknaden ska breddas så att Arboga tillförs minst tre företag inom områden som inte fanns representerade år. Arboga kommuns service till företagen ska årligen förbättras och inom tre år ska Arboga vara inom de tio bästa i Stockholm Business Alliace s (SBA) serviceundersökning. Nuläge: i års undersökning hamnade Arboga på 20:e plats. Vid mättillfället fanns 44 anslutna kommuner till SBA. Ingen undersökning görs år Antalet nystartade företag ska vara minst 30 per år under perioden Företagen ska ha en bättre överlevnad än genomsnittet i länet. Nuläge: under år startades 57 nya bolag i Arboga kommun. Under de första sex månaderna 2008 startades 49 företag. Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka med 50 per år under perioden Nuläge: mellan åren 2005 och 2006 minskade antalet arbetstillfällen med 43. Statistik för år är ännu inte tillgänglig. Område: Besökare Genom aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia ska vi bidra till att utveckla turism och besöksnäringen som en allt viktigare näringsgren för Arboga. Mål: Minst hälften av alla besökare ska antingen ha erhållit information om, eller fysiskt ha gjort ett besök i stadskärnans intressanta historiska och kulturella miljö. Antalet besökare ska öka med minst fem procent per år. Nuläge: mellan åren 2005 och 2006 ökade antalet besökare med nio procent. Ingen statistik finns tillgänglig för år. Område: Utbildning Arboga ska vara känt för en bra studiemiljö i grundskolan och på Vasagymnasiet. Mål: Antalet elever i grundskolans lägre årskurser F 3 ska inte vara fler än 20 per klass år Nuläge: år var målet uppnått i 63 procent av klasserna. Andelen Arbogaungdomar som väljer Vasagymnasiet för sina studier ska öka med sex procentenheter till år Nuläge: under år minskade andelen elever som valde Vasagymnasiet i årskurs 1 med 2,7 procentenheter. 6

7 Område: Kommunikation Arboga ska befästa positionen som knutpunkt för kollektivtrafik i närregionen både för buss och tågtrafik och i samband med detta se till att bibehålla och utveckla turtätheten. Mål: Förbättra tågförbindelsen mellan Örebro och Stockholm till minst en förbindelse per timme förmiddag och eftermiddag. Nuläge: tågförbindelserna via Arboga går som glesast varannan timme förmiddag och eftermiddag. Område: Kommunen som arbetsgivare Förtroendevalda ska ha ett bra samarbete med alla anställda för att tillsammans utveckla kommunen och servicen till Arbogas invånare. Mål: Alla tillsvidareanställda ska ha rätt till heltidsarbete. Nuläge: en inventering är gjord av antalet anställda som önskar heltid. Osakliga löneskillnader ska vara borta år Sjuktalet ska minskas till under 29 dagar per år och anställd år Nuläge: vid utgången av år uppgick sjuktalet till 30 dagar. Uppgifter per saknas. Dock kan konstateras att sjuktalet sjunkit under det första halvåret

8 Omvärldsorientering Världsekonomin Den finansiella oron inom bostadslånemarknaden i USA fortsätter medan de amerikanska hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen ökat. Flera stora bostadskreditgivare har ekonomiska problem på grund av stora kreditförluster. I Europa anses inflationsutsikterna för de kommande tolv månaderna sannolikt vara den mest kritiska variabeln för Europas ekonomier. I Tyskland har den viktiga privatkonsumtionen utvecklats sämre än väntat. Svensk ekonomi Enligt Konjunkturinstitutet är Sverige snabbt på väg in i en lågkonjunktur med svagare tillväxt och stigande arbetslöshet. Lågkonjunkturen förväntas inte bli lika djup som år 2001 och redan år 2010 vänder ekonomin upp igen. Efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster liksom den inhemska efterfrågan bidrar till försvagningen av den svenska ekonomin. Reporäntan, som för närvarande uppgår till 4,75 procent, kommer enligt Riksbankens prognos, att vara oförändrad resten av år 2008 och sänkas under år 2009 och år 2010 med cirka 0,25 procentenheter vardera åren. Konjunkturinstitutet bedömer att reporäntan kommer att sänkas till 3,75 procent under år 2009 för att sedan sänkas ytterligare till 3,5 procent under år Arboga Befolkningen i Arboga kommun minskade under det första halvåret år 2008 med 21 personer och uppgick den sista juni till personer. Den preliminära befolkningssiffran vid utgången av augusti månad uppgår till personer. Flyttningsnettot var positivt medan födelsenettot var negativt. Befolkningsstrukturen i Arboga innebär att kommunen har fler invånare i åldrarna 7-19 år samt 45 år och äldre jämfört med riket. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är beroende av befolkningsutvecklingen. Totalt fanns 889 företag i Arboga kommun i juni 2008 jämfört med 879 vid utgången av år. Under år startades 57 företag i Arboga medan det under första halvåret 2008 startades 49 företag (enligt Upplysningscentralen). Arbetslösheten (arbetslösa samt personer med aktivitetsstöd) uppgick i juni månad år 2008 till 3,7 procent jämfört med 4,2 procent som årsmedeltal för år. Arbetslösheten i länet och riket uppgick i juni till 3,7 respektive 3,4 procent. 8

9 Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning Resultat 2008 Resultatet enligt resultaträkningen uppgick vid utgången av juni månad 2008 till minus 0,2 mkr, vilket är ett underskott jämfört med budget på 6,1 mkr. Resultatet enligt resultaträkningen bedöms uppgå till minus 7,4 mkr för år En anledning till att resultatet i delårsbokslutet och det prognostiserade resultatet skiljer sig åt är att kostnaderna för löneökningar får effekt sex månader under andra halvåret jämfört med tre månader under första halvåret. Det innebär en ökad kostnad med 2,4 mkr under andra halvåret. En annan anledning är att räntekostnaderna andra halvåret beräknas stiga på grund av högre ränteläge än under första halvåret. Det innebär ca 2 mkr högre räntekostnader andra halvåret jämfört med det första halvåret. Prognosen för år 2008 i förhållande till budgeterat resultat, 5,8 mkr, uppgår till minus 13,2 mkr. Orsaken till det prognostiserade negativa resultatet är att finansieringen av kommunens verksamhet redovisar ett underskott jämfört med budget uppgående till 11,9 mkr. Det är främst utvecklingen av skatteintäkterna som visar ett underskott jämfört med budget (7,2 mkr). Resultat tkr Balanskravsavstämning Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga dess kostnader uppfylls inte i delårets resultat, minus 0,2 mkr. Från periodens resultat ska reduceras reavinster vid fastighetsförsäljning uppgående till 0,7 mkr, vilket innebär att resultatet enligt balanskravet uppgår till minus 0,9 mkr för första halvåret Inte heller uppnås balanskravet om det prognostiserade resultatet blir verklighet (minus 7,4 mkr). Kommunstyrelsen har i september månad beslutat ge nämnderna i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde i oktober redovisa vilka åtgärder nämnderna kommer att vidta för att kommunens resultat för år 2008 ska kunna komma i balans. Kommunen har inga underskott sedan tidigare år som ska täckas. Verksamhetens nettokostnader Nämnderna prognostiserar ett överskridande jämfört med budget uppgående till 1,3 mkr. Det är främst tekniska nämnden som bedömer ett underskott jämfört med budget uppgående till 1,4 mkr. Övriga nämnder bedömer ett resultat i nivå med budget. Under år 2008 har tekniska nämnden beslutat att genomföra ett 35-punktsprogram, som innebär kostnadseffektiviseringar, mot bakgrund av det negativa resultatet för år (minus 6,9 mkr). Kommunstyrelsen har beslutat att de nämnder som prognostiserar ett underskott jämfört med budget, månatligen ska informera kommunstyrelsen om orsakerna till budgetöverskridandet. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Prognosen för skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning redovisar ett underskott jämfört med budget 2008 uppgående till 7,2 mkr. Det är främst den preliminära avräkningen för år 2008 som visar ett underskott (-4,6 mkr). Underskottet beror på en 9

10 alltför optimistisk bedömning i budgeten för år 2008 av skatteunderlagets utveckling än vad som nu bedöms från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Även slutavräkningen för år bedöms ge ett underskott jämfört med budget uppgående till 0,9 mkr. Den så kallade regleringsavgiften, genom vilken finansieringsprincipen regleras, uppvisar ett underskott jämfört med budget uppgående till 1,1 mkr. Finansnetto Prognosen för finansnettot redovisar ett underskott jämfört med budget uppgående till 1,4 mkr. Det är främst räntekostnaden för kommunens långfristiga lån som stigit genom de räntehöjningar som skett samt den nyupplåning (30 mkr) som skedde under hösten. Räntekostnaderna förväntas ge ett underskott jämfört med budget uppgående till drygt 2 mkr. Ränteintäkter för utlämnade lån beräknas ge ett överskott jämfört med budget uppgående till 1 mkr. Eget kapital Kommunens eget kapital har försämrats med 0,2 mkr genom det negativa resultatet för första halvåret Prognosen för år 2008 medför en minskning av det egna kapitalet med 7,4 mkr. Eget kapital tkr Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick för det första halvåret 2008 till 33,1 mkr. Prognosen för år 2008 uppgår till drygt 81 mkr, vilket är ett överskridande av budgeten med cirka 30 mkr. Orsaken är bland annat att gamla exploateringsområden kommer att slutredovisas inför att en ny redovisningsprincip kommer att tillämpas. Nedskrivningsbehov kan komma att föreligga. Under våren 2008 färdigställdes Vasahallen. Totalt uppgick nettoinvesteringen till 31, 9 mkr, varav drygt 12 mkr investerades under första halvåret Andra stora investeringar under de första sex månaderna 2008 är parkering i centrum, 5 mkr, reinvestering i va-ledningsnät, 3mkr, markförvärv 4 mkr samt ombyggnad av Engelbrektsskolan, 1,1 mkr. Likviditet och lån Kommunens likviditet uppgick vid halvårsskiftet till 7,4 mkr, vilket är en minskning med 48,8 mkr sedan årsskiftet. Minskningen beror främst på den utlåning som gjorts till Marieborgs Lagerfastigheter AB på 25 mkr samt de stora investeringar som gjorts under första halvåret. Ytterligare tillfällig utlåning (12 mkr) har under augusti månad skett till Marieborgs Lagerfastigheter AB. Under augusti månad utökades kommunkoncernens checkkredit från 30 mkr till 50 mkr som beredskap för likviditetsförändringar. Ett behov av långfristig nyupplåning kan komma att föreligga under hösten Soliditet Soliditeten uppgick vid halvårsskiftet till 57,5 procent (56,7 procent ) exklusive pensionsåtaganden inom linjen. Ökningen av soliditeten, jämfört med vid bokslutet för år, beror på att de totala tillgångarna har minskat under första halvåret Kommunens soliditet inklusive pensionsåtaganden, som redovisas som ansvarsförbindelser, uppgår till 19,0 procent vid halvårsskiftet (19,2 procent ). 10

11 God ekonomisk hushållning Enligt gällande lagstiftning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Följande finansiella mål har beslutats för år Mål: Årets resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning. Måluppfyllelse: Målet är inte uppfyllt och kommer sannolikt inte att uppfyllas för år Mål: Soliditeten bör inte understiga 60 procent. Måluppfyllelse: Målet är inte uppfyllt och kommer sannolikt inte att uppfyllas för år Kommunfullmäktige har även beslutat att långfristig upplåning endast ska ske till investeringar avseende affärsmässig verksamhet (va-verksamhet samt ABO) eller särskilda boenden (servicehus och dylikt). Ingen nyupplåning har skett under första halvåret Under år 2008 kommer en inventering att ske av nämndernas verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Under hösten 2008 kommer nämnderna att besluta om mål för åren Minst ett av respektive nämnds mål ska vara ett verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. 11

12 Medarbetare Under första halvåret har arbetet för att göra kommunen ännu mer attraktiv som arbetsgivare fortsatt. Att utöka antalet heltidstjänster har prioriterats och kommunstyrelsen har gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till en central rekryteringsenhet. För att öka frisknärvaron har ytterligare satsningar gjorts på förebyggande hälsoarbete. Vid halvårsskiftet hade kommunen 1010 anställda. Det är en ökning med 16 personer jämfört med föregående årsskifte. Av de anställda var drygt 81 procent kvinnor. Personalens sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har sjunkit under första halvåret 2008, från 7,8 procent till 7,1 procent av arbetad tid. Kommunfullmäktige har beslutat att målsättningen är att sjuktalet ska minska till 29 dagar år År uppgick sjuktalet till 30 dagar per år och anställd. Det har inte varit möjligt att få fram trovärdiga uppgifter ur det nya lönesystemet för att följa upp antalet sjukdagar. I beslutet om mål för 2009 års verksamhet har kommunfullmäktige ändrat målsättningen till 27 dagar per år och anställd år SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvaro (%) 60 dagar eller mer (%) Tillsvidareanställda av arbetad tid av den totala sjukfrånvaron Ålder ,0 2,6 0,0 0, ,3 6,8 58,1 47,5 50-9,4 8,5 66,6 55,9 Kvinnor 8,3 7,9 62,7 50,1 Män 6,0 4,1 49,7 40,1 TOTALT 7,8 7,1 60,4 48,9 Källa: Personec Utdata Plus Under årets sex första månader var tendensen att långtidsfrånvaron fortsatte att sjunka men att korttidsfrånvaron ökade något inom vissa områden. Berörda förvaltningar är informerade om detta för att vidta åtgärder. KOSTNAD FÖR SJUKLÖN INKL PO-PÅLÄGG (tkr) Nämnd 2006 t.o.m t.o.m 2008 t.o.m Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Fritids- och kulturnämnden Miljö- och byggnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden TOTALT Källa: Visma Xor Control Kostnaden för sjuklön har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. 12

13 Framtida personalförsörjning Under nästa tioårsperiod kommer cirka 30 procent av personalen att gå i pension. För att få kännedom om hur förvaltningarna arbetar med kommande rekryteringsbehov, fortsätter personalutskottet att bjuda in förvaltningscheferna som redogör för sitt arbete med detta. Löneöversyn och lönepolitik Årets löneöversyn var inte klar vid halvårsskiftet, vilket berodde på sena centrala överenskommelser. Den enda överenskommelse som blev klar var den med Kommunal. Där träffades tidigt en överenskommelse centralt som sedan omgående följdes upp lokalt. Övriga förhandlingar kommer att genomföras under hösten. Lönesättningarna kommer att ske i dialogform, det vill säga i samtal mellan anställd och lönesättande chef. Beslutade lönepolitiska riktlinjer kommer att följas vid lönesättningarna. Rätt till heltid För att kunna erbjuda heltidstjänster görs inventeringar av befintliga deltider när dessa blir vakanta. Förvaltningarna undersöker även möjligheten till kombinationstjänster för att höja sysselsättningsgraden. Hälsofrämjande arbete Under första halvåret har en rad hälsofrämjande aktiviteter genomförts i syfte att sänka sjuktalet och främja hälsan bland personalen i kommunen. Utbildningar och nätverksträffar har arrangerats för hälsoinspiratörerna i kommunen. Deras uppdrag är att tillsammans med chef/arbetsledare arbeta med hälsofrågorna på arbetsplatsen. Hälsoveckan genomfördes på temat hälsa och levnadsvanor i syfte att öka intresset för den egna hälsan samt visa på de möjligheter som finns inom hälsoområdet. Personalen har erbjudits kurser i tobaksavvänjning och viktminskning samt fysiska aktiviteter, tävlingar och utmaningar. Under resten av året fortsätter arbetet med utbildning och samordning av hälsoinspiratörer. Riktade hälsofrämjande projekt kommer att inledas i samarbete med förvaltningarna. Personalen erbjuds löpande kurser och aktiviteter för att främja hälsan. 13

14 Drift- och investeringsredovisning DRIFTREDOVISNING Nettokostnader Bokslut Budget Utfall Utfall Prognos Avvikelse budgetprognos (Belopp i tkr) Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd varav Va-verksamhet varav ABO Summa nämnder INVESTERINGSREDOVISNING Nettoinvesteringar Bokslut Budget Utfall Utfall Prognos Avvikelse budgetprognos (Belopp i tkr) Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd varav Va-verksamhet varav ABO Summa nämnder

15 Verksamhetsredovisning Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Delårets verksamhet Kommunfullmäktige har under perioden hållit sex sammanträden. I januari hölls en allmänpolitisk debatt med måldiskussioner om den kommande flerårsplanen. I juni anordnades för kommunfullmäktige sedvanlig heldag. Kommunstyrelseförvaltningen har drivit vårens arbete med visions- och målarbete och framtagande av underlag för styrdokumentet Mål och strategier samt ekonomisk plan för Ett nytt uppföljningsverktyg har inköpts och arbetet med att driftsätta detta pågår. Arbetet med översiktplanen har fortgått och ett förslag till översiktplan är nu på samråd. Arbetet med att ta fram gemensamma riktlinjer för delegation i kommunen har slutförts under perioden. Vidare har arbetet med att tillgänglighetsanpassa påbörjats. En projektplan för riskoch sårbarhetsanalyser har också tagits fram. Fakta, tkr Personalkontoret har prioriterat arbetet med att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Rätt till heltidsanställning, förebyggande hälsoarbete för att sänka sjukfrånvaron och central rekryteringsenhet är områden som också prioriterats. Möten med samtliga enhetschefer i kommunen har hållits en gång i månaden. IT-enheten har slutfört de två stora projekt, som redovisades i års redovisning, nämligen virtualisering av kommunens serverpark samt byte till ett nytt SAN. Virtualiseringen har varit särskilt lyckad och kommer att innebära lägre kostnader för serverhårdvara och energiförbrukning. På ekonomikontoret har arbetet för att uppnå utlovade delar i åtgärds- och tidsplanen, som kommunstyrelsen beslutat om angående redovisningen, pågått. Ekonomikontoret har också arbetat med att utveckla årsredovisningen. Under första halvåret 2008 har ekonomiska ramar inför flerårsplanen utarbetats. Mål/måluppfyllelse Mål: Öka ungdomars möjlighet att påverka kommunala beslut. Det ska ske genom att antalet remisser till ungdomsfullmäktige ska öka. Kommunstyrelsens strategi är att stödja arbetet med att utveckla nämndernas intresse för att efterhöra ungdomsfullmäktiges åsikter. Målgruppen är samtliga nämnder och förvaltningsledningar. Måluppfyllelse: Under mottog ungdomsfullmäktige fem remisser. Under våren 2008 har ungdomsfullmäktige mottagit tre remisser. Mål: Öka trygghetskänslan i Arboga. Samtliga 6-9 klasser inom kommunens skolor ska informeras om vad kraftigt våld mot kroppen kan ge för skador. Våldsbrotten ska minska under planperioden Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget Prognos helår Avvikelse budget - prognos Bruttoinvesteringar Avvikelse mot budget, tkr Bokslut Prognos helår Kommunfullmäktige Valnämnd -7 0 Revision Kommunstyrelse Kommunkansli Utvecklingscentrum Personalkontor inkl IT Ekonomikontor Överförmyndare 41 0 Summa avvikelse

16 Måluppfyllelse: Kommunstyrelsens strategi är att genom Brottsförebyggande rådet samordna kommunens resurser med andra myndigheter och organisationer. En säkerhetsmässa för samtliga 6-9-klasser planeras till hösten Enligt Närpolisens statistik begicks 108 våldsbrott i Arboga i november. Statistiken från Närpolisen kommer att redovisas i slutet av året då referenspunkten är november månad. Mål: Skapa förutsättningar så att fler arbetspendlare kan välja kollektivtrafik. Antalet pendlare som använder kollektivtrafik ska öka. För att mäta detta görs egna resanderäkningar på Arboga station. Måluppfyllelse: Kommunstyrelsens strategi är att utveckla Arboga station till ett resecentrum med bredare service till resenärerna. Under vecka 12, var det resenärer på Arboga station. Under vecka 14, 2008 var det resenärer på Arboga station. Mål: Skapa en kreativ miljö för Arbogas företag och för nyföretagande. För att se om målet uppfylls ska antalet nystartade företag mätas. Måluppfyllelse: Under år startades 57 företag enligt Upplysningscentralens register (UC). Till och med juni 2008 startades 49 företag (UC). Mål: Att Arboga kommun ska bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt. Det ska ske genom följande strategier: analysera verksamhets- och finansiella nyckeltal för Arboga och jämförbara kommuner. Kartlägga och analysera kommunens samlade pensionsåtaganden. Kontinuerlig ekonomisk uppföljning under året. Utveckla prognosarbetet för säkrare ekonomiska prognoser. Måluppfyllelse: Arbete pågår inom de tre första strategierna och målet förväntas uppfyllas under hösten En långtidsberäkning av kommunens pensionsåtaganden för de kommande 40 åren har gjorts av KPA. Under hösten ska verksamhetsmål, som har betydelse för god ekonomisk hushållning, tas fram av nämnderna Periodens resultat och investeringar samt prognos för helår 2008 Förbrukningen uppgår till 48 procent av driftbudgeten. Små överskott förväntas på utvecklingscentrum och personalkontoret, medan ekonomikontoret förväntas redovisa ett litet underskott. Inga budgetavvikelser förväntas på investeringsbudgeten. Framtiden Visions- och målarbetet samt arbetet med att ta fram ett verktyg för uppföljning kommer att fortsätta under hösten liksom arbetet för att uppfylla fullmäktiges och kommunstyrelsens mål. Arbetet med att utveckla dokumenthanteringen kommer att fortsätta under 2008 med bland annat nämndsadministration. Även arbetet med att förbättra möjligheterna till arbetspendling och öka servicen till resenärerna kommer att fortsätta. IT-enheten har påbörjat ett projekt med så kallade tunna klienter (datorer utan vare sig processor och hårddisk) för att utreda om tunna klienter kan ersätta dagens PC. Ekonomikontoret kommer att fortsätta arbetet med att försöka uppnå det som utlovats i åtgärdsoch tidsplanen angående redovisningen. Under hösten kommer en uppgradering av ekonomisystemet att ske. Nyckeltal Nätverksanslutna Fakturor, 2008 datorer, antal antal behandlade

17 Barn- och utbildningsnämnd Delårets verksamhet Andelen obehöriga lärare i Arboga minskar. Under läsåret /08 var andelen 4,3 procent. Inför läsåret 2008/09 sjunker andelen preliminärt till 3,1 procent, vilket i ett nationellt perspektiv är lågt. Under våren har ett betydande arbete lagts ner på att introducera Rexnet, som är ett IT-baserat verktyg för kommunikation mellan skolledning, lärare, elever och föräldrar. Vid årsskiftet tillträdde en ny biträdande skolchef och under våren anställdes tre nya skolledare; en rektor för område norr inom grundskolan och två biträdande rektorer för grundskolans område norr respektive söder. Genuspedagog och IT-handledare har blivit tillsvidaretjänster från årsskiftet. Mål/måluppfyllelse Mål förskolan: Erbjuda föräldrar till barn 1-5 år plats inom verksamheten inom fyra månader. Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Mål förskolan: Ökad trygghet och bättre arbetsmiljö för barn, föräldrar och personal genom att minska storleken på barngrupperna. Måluppfyllelse: Målet har inte uppnåtts på grund av den stora efterfrågan på barnomsorg. Målet ska dock enligt Mål och strategier inte i sin helhet vara uppnått förrän år Mål förskolan: Hög kvalitet i förskolan genom att höja personalens IT-kompetens. Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. All personal har genomgått grundläggande IT-utbildning. Fakta, tkr 2008 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget Prognos helår Avvikelse budget - prognos Bruttoinvesteringar Avvikelse mot budget, tkr Bokslut Prognos helår Politisk verksamhet Barn- och utbildningskontor Förskoleverksamhet 1-5 år Fritidshem 6-9 (12) år Förskoleklasser 6 år Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxnas lärande Familjepedagogverksamhet Ungdomskontakten Elevhem Ramförändringar Bun Summa avvikelse Mål grundskola: Antalet elever i grundskolans lägre årskurser F-3 ska inte vara fler än 20 per klass år Måluppfyllelse: Målet har inte uppnåtts. Målet ska dock enligt Mål och strategier inte i sin helhet vara uppnått förrän år Mål grundskola: Andel elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procentenhet per år från år 2006 till år Måluppfyllelse: Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan, det vill säga godkända i svenska, engelska och matematik, var preliminärt 97,3 procent. Föregående år var motsvarande andel 95,1 procent. År 2006 var andelen 93,0 procent. Målet är därmed uppfyllt. Mål Gymnasieskola: Andelen Arbogaungdomar som väljer Vasagymnasiet för sina studier ska öka med sex procentenheter till år Måluppfyllelse: Målet kommer inte att uppfyllas. Målet ska dock enligt Mål och strategier inte i sin helhet vara uppnått förrän år Mål gymnasieskolan: Andel elever som går ut åk 3 vid Vasagymnasiet, med slutbetyg, ska öka med en procentenhet per år från 2006 till

18 Måluppfyllelse: Våren 2008 fick 92,7 procent av eleverna på Vasagymnasiets avgångsklasser slutbetyg. Föregående år var motsvarande andel 92,4 procent. År 2006 var andelen 89,2 procent. Målet har uppnåtts. Mål Särvux: Höjd kvalitet inom Särvux genom att öka tiden för studerande på Särvux till 80 minuter per vecka år Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Mål gymnasial vuxenutbildning: Erbjuda sådan utbildning som efterfrågas av enskilda vuxna, företag, myndigheter eller organisationer. Måluppfyllelse: Gymnasial vuxenutbildning har fortsatt haft lägre efterfrågan på platser än föregående år, men antalet platser har under vårterminen varit begränsat. Tillströmningen har minskat främst på grund av den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden. Antalet elever inom den grundläggande vuxenutbildningen var oförändrat 17, medan den gymnasiala vuxenutbildningen minskade från 87 till 70. Periodens resultat och investeringar samt prognos för helår 2008 Den politiska verksamheten kommer att ge ett sammantaget underskott på cirka 100 tkr. Genom en restriktiv hantering av vikarier och genom att utnyttja personalresursen mer flexibelt än tidigare år kommer förskoleverksamheten sannolikt att redovisa ett nollresultat på helår. Detsamma gäller fritidshem, förskoleklass och grundskola. Obligatoriska särskolan kommer sannolikt att redovisa ett underskott i storleken 400 tkr. Detta orsakas av att fler elever inför läsåret 2008/09 valt att gå det frivilliga tionde skolåret inom den obligatoriska särskolan än vad som beräknats i budget. Gymnasiesärskolan förväntas redovisa ett överskott som motsvarar underskottet inom den obligatoriska särskolan. Hela gymnasieskolverksamheten kommer trots vidtagna och planerade åtgärder sannolikt att redovisa ett prognostiserat underskott på minst tkr på helår. Detta underskott utgörs helt och hållet av de interkommunala kostnaderna. Den i egen regi bedrivna kommunala vuxenutbildningen beräknas ge ett överskott i storleksordningen 400 tkr. De investeringar som gjorts är IT-satsningen inom förskolan. Under andra halvåret måste de medel som finns avsatta för den yttre miljön vid förskolor och skolor nyttjas. Barn- och utbildningsförvaltningen planerar i övrigt att fullfölja årets investeringsbudget. Framtiden Ett fortsatt mindre barn- och elevunderlag inom förskola och grundskola kommer att prägla framtiden de närmaste åren. Även inom gymnasieåldrarna har vi nu passerat maximum vad gäller antal elever. Efter skapandet av F-5-skolor i Arboga tätort har Arboga en modern struktur på sitt skolväsen. Ett uppenbart problem är dock obalansen i tillgången på skollokaler inom grundskolan och den förväntade befolkningsutvecklingen i kommunen. I Götlunda och på Brattberget finns god tillgång på skollokaler. Så är inte faller på norr, samtidigt som den framtida Nyckeltal Förskola: Antal barn/årsarbetare 5,3 5,2 5,6 Fritidshem: Antal barn/årsarbetare 17,3 15,1 15,9 Grundskola: andel behöriga till gymnasiet ,3 Obl. särskola: antal årskurser i Arboga Gymnasiet: andel med slutbetyg 89,2 % 91,8% 92,7% Komvux: Andel elever som slutfört kurs och är officiell statistik från SCB, medan första halvåret 2008 är preliminära uppgifter nybyggnationen förväntas ske på norr. De förändringar som skett på Vasagymnasiet under det senaste året har skapat en ny optimistisk anda hos såväl elever som personal inför frisöket. Det kan dock konstateras att dessa åtgärder inte varit tillräckliga för att vända trenden att söka sig till andra skolor än Vasagymnasiet. Fullmäktiges uppdrag till barn- och utbildningsnämnden, att se över Vasagymnasiets framtida organisation ännu en gång, kommer att fullföljas i syfte att hitta en långsiktigt hållbar lösning. 18

19 Fritids- och kulturnämnd Fakta, tkr 2008 Delårets verksamhet Viktiga händelser under perioden är Vasahallens invigning i april och genomförandet av en ungdomsvecka i juni. Under delåret ha även ett nytt bidragssystem för studieförbunden tagits i bruk, biblioteket installerade en trådlös Internetförbindelse för sina besökare och en ny förvaltningschef, som påbörjar sitt arbete i september, har rekryterats. Alla fritidsledare genomgick en omfattande utbildning inom ett projekt med arbetsnamnet UNO. Projektet genomfördes med medel från Ungdomsstyrelsen. Mål/måluppfyllelse Mål: Sturehallens beläggning ska uppgå till 95 procent av öppen tid. Måluppfyllelse: Under perioden 1 januari till 30 april var beläggningen i Sturehallens följande: Brottarlokalen: 100 procent, Idrottshallen: 72 procent, Bågskytte och bordtennislokalen: 27 procent. Mål: Musik- och dansverksamheten ska omfatta lika många elever som tidigare och hålla samma höga kvalité. Måluppfyllelse: Ämneskurseleverna i musik var 357 personer, (349 elever ). Danseleverna var 256 personer, (211 elever ). Samarbetet med grundskolans lågstadium i kompanjonmusik, år 2 och Vasagymnasiet i det individuella valet i musik och dans, har varit fortsatt bra. Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget Prognos helår Avvikelse budget - prognos 68 0 Bruttoinvesteringar Avvikelse mot budget, tkr Bokslut Prognos helår Politisk verksamhet Förvaltningsledning Förening och idrott administration Idrotts- och fritidsanläggn Turistverksamhet 17 0 Föreningsbidrag fritid Stöd kulturföreningar Medborgarhuset Allmän fritidsverksamhet Folkhälsa Musikskola/Dansskola Bibliotek och kultur Summa avvikelse 8 0 Mål: Bibliotekets verksamhet ska ha en utlåning av 13,4 lån per invånare och år. Målet för antalet besökare är per år. Alla barn i för- och grundskolan ska få minst en föreställning musik/teater per år. Måluppfyllelse: Antal lån per invånare år var 13,3. År besöktes biblioteket av personer, och första halvåret 2008 visar en ökning om 5,3 procent. Målet för musik och teater för barn kommer att uppfyllas. Mål: Fritidsgårdsverksamheten ska ha fortsatt högt brukarinflytande med ett aktivt gårdsråd och ett hälsofrämjande tankesätt. Ungdomskontakten ska fortsätta sin uppsökande verksamhet och ha ett fortsatt gott samarbete med socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt med polisen. Brandsta ska ha verksamhet och arrangemang för Arbogabor i alla åldrar men främst riktat till äldre ungdomar. Måluppfyllelse: Fritidsgården och ungdomskontakten har delvis lyckats med sina målsättningar. Besöksantalet har ökat på fritidsgården och på mellanstadieverksamheten jämfört med motsvarande tid förra året. Brandsta har haft en bred aktivitet och en mängd arrangemang för alla åldrar. Dock har besöksantalet minskat något. 19

20 Periodens resultat och investeringar samt prognos för helår 2008 Enheten Ungdom, förening och idrott har en prognos på ett underskott om cirka 85 tkr. För beräkningen av Vasahallens energibehov saknas ännu pålitligt underlag. Ishallen har haft ett haveri i maskinhallen, kostnad cirka 60 tkr. Musik- och dansskolan förutses få ett överskott. Under det andra halvåret 2008 har förvaltningen haft åtskilliga vakanser, vilket medför ett överskott, beräknat till cirka 150 tkr. De investeringar som gjorts är byggnation av ny idrottshall, en ny ismaskin, nödvändigt idrottsmateriel och musikinstrument samt inventarier till biblioteket, fritidsgården och Gamla brandstationen. Därtill har investeringar gjorts i en ny skateboardyta med bland annat en ny skateboardramp samt i trådlös Internetförbindelse på biblioteket. Framtiden Fritids- och kulturnämndens grundsyn utgår från alla människors lika rättigheter och lika värde. Alla människor ska därför ha lika rätt och möjlighet till delaktighet i fritidsoch kulturlivet och att vara med i skapandet av detsamma. Fritids- och kulturnämndens uppgift är att skapa förutsättningar för verksamhet och i flera avseenden också bedriva densamma. Nämndmål enligt 2008 års budget är: Attraktiva och tillgängliga fritids- och kulturverksamheter. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Stimulera föreningar och organisationer genom olika stödformer. Öka ungdomars engagemang och självförtroende. Nyckeltal 2006 prognos 2008 Ekbacksbadet, antal besök Musikskolan, antal ämneskurselever Dansskolan, antal danselever Biblioteken, antal lån per invånare 13,3 13,3 13,3 Antal föreningar med föreningsstöd

21 Miljö- och byggnämnd Fakta, tkr 2008 Delårets verksamhet Antalet inkomna ärenden med avseende på bygglov/bygganmälan uppgick för perioden till 92 stycken. Flertalet av dessa ärenden avsåg tillbyggnad av småhus. Antalet inkomna ärenden med avseende på miljöoch hälsoskydd uppgick för perioden till 244 stycken. Mot bakgrund av bland annat den stora personalomsättning som tidigare år belastat förvaltningen har verksamhetsutveckling varit ett prioriterat arbete under året. Bland annat har en organisationsöversyn genomförts. Tidsredovisning samt en modell för mätning av trivsel har införts. Under perioden har tjänsten som livsmedelsinspektör varit vakant under cirka två månader eftersom det har varit låg tillgång på erforderlig kompetens på arbetsmarknaden. Under maj inrättades tjänsten som hälsoskyddsinspektör i enlighet med tidigare beslut inför verksamhetsåret Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget Prognos helår Avvikelse budget - prognos Bruttoinvesteringar 0 0 Avvikelse mot budget, tkr Bokslut Prognos helår Politisk verksamhet Bygglov Miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning Miljö, hälsa, hållbar utv Summa avvikelse Mål/måluppfyllelse Miljö- och byggnämndens övergripande mål är att främja en hållbar utveckling. Nämnden ska stimulera till en ekologisk utveckling med god hälsa och miljö för alla som vistas och verkar i Arboga kommun. Lagar och andra krav utgör en miniminivå för detta arbete. Av miljö- och byggnämnden fastställda mål för verksamhetsåret 2008 är: Mål: Beslut om bygglov fattat på delegation från nämnden ska beslutas inom fyra veckor från att kompletta handlingar föreligger. Måluppfyllelse: I tre fall av totalt 52, har beslut om bygglov fattats senare än fyra veckor. Ingen ytterligare åtgärd vidtas. Mål: Beslut om bygglov fattat av nämnden ska beslutas inom sex veckor från att kompletta handlingar föreligger. Måluppfyllelse: I ett fall av totalt 23, har beslut om bygglov fattats senare än sex veckor. Ingen ytterligare åtgärd vidtas. Mål: Tio procent av antalet öppna/ej avslutade ärenden ska avslutas under Måluppfyllelse: Inga gamla ärenden är formellt avslutade. Arbete pågår med att avsluta cirka 40 ärenden under september Ingen ytterligare åtgärd vidtas. Mål: Tillsyn ska genomföras enligt tillsynsplan. Måluppfyllelse: Förvaltningen kommer av allt att döma inte att kunna utföra periodisk tillsyn i den omfattning som föresatts för år Orsaken till detta består i en kombination av brist på erforderliga personella resurser och det faktum att den del av verksamheten som är händelsestyrd (klagomål, ej periodisk tillsyn och övrig oförutsedd ärendehantering) utgör en betydande del av det arbete som utförs vid miljö- och hälsoskyddsenheten. Även den tidredovisning som utförts av varje medarbetare sedan mars 2008 visar att merparten av enhetens samlade tidsinsats åtgår till händelsestyrd verksamhet. Under andra halvåret 2008 kommer arbetssätt, prioriteringar etcetera att ytterligare ses över i 21

22 syfte att skapa ökade förutsättningar för personalen vid miljö- och hälsoskyddsenheten att utföra periodisk tillsyn i större omfattning. Mål: Inom ramen för arbetet med Agenda 21 ska mätningar av ljudnivåer i utomhusmiljöer inom Arbogas stadskärna utföras. Måluppfyllelse: Inga mätningar är genomförda per Mätningar kommer att genomföras på centrala platser inom Arbogas stadskärna innan och i samband med årets medeltidsdagar. Periodens resultat och investeringar samt prognos för helår 2008 Helårsprognos för nämndens sammanlagda verksamheter visar ingen avvikelse mot budget Bygglovenhetens verksamhet visar ett underskott på personalkostnaderna med anledning av att nuvarande förvaltningschef tillträtt innan dåvarande chef gick i pension. Miljö- och hälsoskyddsenhetens verksamhet visar ett överskott på personalkostnaderna vilket beror på att en nyinrättad tjänst som miljö- och hälsoskyddsinspektör varit vakant under första delen av året. Framtiden Förvaltningen kommer under den resterande delen av året att fortsätta utveckla verksamhetens arbetssätt och hjälpmedel. Prioriterade områden under andra halvåret är att utreda/bereda taxa utifrån risk- och resursbedömning, föra diskussioner med SKL, länsstyrelserna och Jordbruksverket avseende de praktiska konsekvenserna av att djurskyddet övergår till länsstyrelsen den 1 januari Från årsskiftet 2008/2009 påbörjas arbetet med uppföljning av energideklarationer av byggnader. Arbetet med byggnader där allvarliga underhållsbrister föreligger kommer att prioriteras. Det pågående arbetet med samverkan i vissa frågor inom KAK fortsätter. Nyckeltal Nettokostnad per invånare (kr) 2008 Miljö- och byggnämnd Bygglovenheten Miljöenheten

23 Socialnämnd Fakta, tkr 2008 Delårets verksamhet Ett system för uppföljning av förvaltningens verksamhet arbetas fram och arbetet med att processkartlägga verksamheterna har påbörjats. En ny avdelning (Ängen) för demensboende och växelvård om totalt sju vårdplatser öppnade under våren. En ny arbetsorganisation för arbetslinjen och flyktingmottagning/integration i samverkan mellan IFO och AME har utarbetats. Under delåret har IFO flyttat samman i en gemensam öppenvårdslokal. Ett tvätteri i AME:s regi har byggts upp på Hällbacken. Olika satsningar har gjorts för att nå en god arbetsmiljö inom förvaltningen. Bland annat har en ny ledningsorganisation startats inom Vård och omsorg vars syfte är att utveckla ett stödjande ledarskap. Vid årsskiftet blev ett antal personer, på grund av LAS-regler, tillsvidareanställda inom förvaltningen. Förvaltningen har för närvarande 15 personer som inte har någon placering. Dessa personer har fått längre eller kortare vikariat. Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget Prognos helår Avvikelse budget - prognos Bruttoinvesteringar Avvikelse mot budget, tkr Bokslut Prognos helår Politisk verksamhet Central administration Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Handikappomsorg Arbetsmarknadsenhet Summa avvikelse Mål/måluppfyllelse Mål: 85 procent av socialförvaltningens brukare ska vara nöjda med de insatser eller den service de får. Kvaliteten i socialförvaltningen ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Måluppfyllelse: Förvaltningen arbetar med att ta fram en modell för att systematiskt och fortlöpande säkra kvaliteten. Flera av enheterna planerar att göra brukarundersökningar under hösten. De brukarenkäter som gjorts under 2008 visar att procent är nöjda eller mycket nöjda med de insatser och den service de får. Eftersom endast ett fåtal enheter har gjort brukarundersökningar är det osäkert om målet uppnåtts. Mål: Ett gott bemötande och hög kompetens samt en verksamhet som utgår från respektive brukares behov och socialförvaltningens ansvarsområde ska erbjudas. Måluppfyllelse: Flera enheter arbetar med målstyrda arbetsplaner där brukarna aktivt deltar i både planering och uppföljning av arbetsplanen. Mål: Barn och unga samt vuxna som behöver samhällets stöd ska i första hand erbjudas insatser i sin hemmiljö och i öppna former. De som söker försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska inom en vecka erbjudas plats på AME. Arbetets inriktning är förebyggande, rehabiliterande och/eller habiliterande i syfte att möjliggöra ett ökat kvarboende. Utskrivningsklara personer återgår i första hand till ordinärt boende med hemtjänst. Särskilt boende ska inom skälig tid erbjudas personer som beviljats detta bistånd. Måluppfyllelse: Barn och unga erbjuds alltid insatser på hemmaplan. Vid några tillfällen har inte behoven kunnat tillgodoses utan en kortare placering har skett. Inom vuxenvården har inte målet nåtts. De personer som är arbetslösa erbjuds alltid plats på AME inom en vecka. 23

24 Rehabiliteringscentrum har utarbetat riktlinjer för det rehabiliterande arbetet. Under första halvåret har 146 personer kommit tillbaka till Arboga efter att ha vistats på sjukhus. Av dessa har 42 procent gått till vår korttidsavdelning medan 58 procent kunnat gå direkt till sitt eget hem. Under första halvåret 2008 har alla personer erbjudits särskilt boende inom tre månader. Mål: Förbättra servicens kvalitet bland annat med brukarnas delaktighet i planering och genomförande. Brukare ska utifrån egna behov och inom de ramar beviljad insats medger ha inflytande över utformningen. Måluppfyllelse: Handikapprådet och Pensionärsrådet har haft synpunkter på att de vill vara mer delaktiga i den ekonomiska processen. Pensionärsrådet har varit drivande i fråga om att vara delaktiga i planeringen av ett nytt seniorboende/trygghetsboende. Det medel brukarna framför allt har att tillgå för att få inflytande är genom den arbetsplan som upprättas. Några enheter har, eller ska starta brukar- och boenderåd. Mål: Samarbetet inom KAK, med övriga förvaltningar i Arboga, liksom med frivilligorganisationer och andra samverkanspartners ska öka. Måluppfyllelse: KAK har en gemensam familjehemsenhet och en administrativ tjänst som arbetar åt alla tre kommunerna. Arbetsgrupper har fått i uppdrag att arbeta fram förslag på hur flyktingmottagning och integrationsarbete kan bedrivas i samverkan mellan de tre kommunerna. Beslut har även fattats att från hösten ha en gemensam familjerådgivning i Köping. Samarbetet med barn- och utbildningsförvaltningen och fritids- och kulturförvaltningen fortsätter. Strategier för hur förvaltningarna gemensamt ska möta de problem som framkommer i undersökningen Liv och Hälsa Ung har tagits fram. Periodens resultat och investeringar samt prognos för helår 2008 Förvaltningen har under en längre tid aktivt arbetat med åtgärder för att nå ett mer kostnadseffektivt arbete och prognostiserar för första gången på flera år ett nollresultat, det vill säga bedömningen är att vi nu uppnått balans mellan resurser och uppdrag. Årets utfall per den är 48,6 procent i förhållande till budget. År var motsvarande förbrukning 49,66 procent. Framtiden Arbetslinjen, vars syfte är att stödja den enskilde att snabbast möjligt nå egen försörjning, har startas och under hösten behöver verksamheten vidareutvecklas. Socialförvaltningen behöver dessutom utveckla samverkan med andra förvaltningar, bland annat för att få praktikplatser och för att personer i introduktion snabbt ska få tillräckliga kunskaper i svenska. Samverkan med externa samverkanspartners såsom arbetsförmedlingen och försäkringskassan behöver också stärkas. Vuxenvården behöver utvecklas för att nämnden ska nå målet att erbjuda fler vuxna behövliga insatser i hemmiljö. En viktig del i detta är att se över boendestödet och samverkan med tekniska förvaltningen då öppenvård endast är möjlig om personen har ett ordnat boende. Nyckeltal 2006 Barn- och ungdomsvård 2008 Antal dygn i familjehem Antal dygn på behandlingshem Vuxenvård Antal dygn i familjehem En annan viktig del är att fokusera på målen om brukarinflytande och ta reda på vad den enskilde anser om sina möjligheter att påverka. Dessutom måste det tydliggöras vad den enskilde ska kunna ha inflytande över. Antal dygn på behandlingshem AME Biståndsmånader/hushåll 5,1 5,5 3,5 Korttidsvistelse ÄO Antal vårddygn

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015 Ekonomikontoret Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det ekonomiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2019-2021 Antagen av Utbildningsnämnden 2019-01-28 1 Innehåll Utbildningsnämndens verksamhetsplan 1 Inledning 3 Fortsatt process... 3 Uppföljning... 3 Ekonomi 4 Internbudget...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Gröndahl Kim Gustafsson Granskning av delårsrapport 2014 Hallsbergs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl- Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Delårsuppföljning augusti 2016

Delårsuppföljning augusti 2016 Handläggare Datum Maria Engblom -09-08 0480-45 29 02 Delårsuppföljning augusti ÅRET SOM GÅTT Södermöre kommundelsnämnd beslutade den 17 februari att ge omsorgsförvaltningen i Kalmar fullt mandat och ansvar

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd Månadsrapport Utgåva: Månadsrapport Rapportperiod: 2019-02-28 Organisation: Barn och skolnämnd Könsfördelning År: 2019 2 God ekonomisk hushållning År: 2019 Nyckeltal Kön Målvärde 2019 Prognos Helår 2019

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport september med prognos 4 Barn- och utbildningsnämnd 1 Inledning Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens anvisningar redovisa fyra budgetuppföljningar och prognoser under året. Uppföljningen

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET Innehållsförteckning Delårsrapport 2018...3 Driftredovisning...3 Sammanfattning...3 Perioden - Analys ekonomi/verksamhet...3 Helårsprognos...3 - Prognos...3 - Åtgärder

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslut i korthet 2010 Piteå kommun

Bokslut i korthet 2010 Piteå kommun Datum 211-2-8 Sida 1 (9) Handläggare BOKSLUT I KORTHET Version 1. Bokslut i korthet 21 Piteå kommun 2 Resultaträkning kommunen (TKR) Utfall jan-dec 21 Budget 21 Avvikelse mot budget 21 Utfall jan-dec 29

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av kommunens delårsbokslut

Granskning av kommunens delårsbokslut Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsbokslut per 2008-06-30 Finspångs kommun 12 september 2008 Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018 Handläggare Siv Jansson Tel. 0152-294 21 Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per september 2018 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer