Massa- och pappersindustrins möjliga utveckling fram till 2050
|
|
- Ann-Sofie Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM för LETS scenarioarbete Input från WP3, Karin Ericsson, Massa- och pappersindustrins möjliga utveckling fram till 2050 potentiell drivmedelsproduktion och dess effekter på biomassanvändningen Bakgrund och syfte Massa- och pappersindustrin använder stora mängder massaved (som alternativt kan användas för energiändamål), liksom stora mängder el och bioenergi. Massa- och pappersindustrin har dessutom goda möjligheter att producera biodrivmedel i framtiden. Hur den svenska massaoch pappersindustrin utvecklas i framtiden med avseende på produktionsvolymer och har därför stor inverkan på den svenska energianvändningen och på möjligheten att producera stora mängder biodrivmedel i Sverige. Kunskap om möjliga utvecklingsvägar för massa- och pappersindustrin är därför viktig input till scenariearbetet inom LETS. Syftet med detta PM är att visa vilka mängder biodrivmedel som massa- och pappersindustrin skulle kunna producera i framtiden (2050), och vilka effekter det skulle få på användningen av fasta biobränslen och elbalansen. Hur fortsatt energieffektivisering inom massa- och pappersproduktionen inverkar på användningen av biobränslen kommer också att illustreras. Elanvändningen i massa- och pappersindustrin uppgick 2008 till 22,0 TWh, varav 5,9 TWh produceras internt i mottrycksturbiner. Massa- och pappersindustrins elanvändning motsvarade 45 % av den totala elanvändningen i industrin. Bioenergianvändningen i massapappersindustrin uppgick samma år till 53,9 TWh, varav ca 44 TWh utgjordes av svartlut (en biprodukt från kemisk massaproduktion) och ca 10 TWh av fasta biobränslen (bark och avverkningsrester) (Energimyndigheten, 2009). Därutöver användes 3,9 TWh fossila bränslen, vilka emellertid är på väg att fasas ut från den dagliga produktionen. Förutom den egna stora användningen av bioenergi förser skogsindustrin övriga samhället, i synnerhet fjärrvärmesektorn, med biobränslen såsom bark, avverkningsrester och träpellets. Hanteringen och försäljningen av biobränslen sker inom skogsindustrikoncernernas bränslebolag. I framtiden skulle massa- och pappersindustrin även kunna bli en stor leverantör av biodrivmedel. Massa- och pappersindustrin har goda möjligheter att producera andra generationens biodrivmedel via förgasning av svartlut. Två lovande kandidater är metanol och DME (dimetyleter) som kan användas i modifierade dieselmotorer. Verkningsgraden för produktion av dessa biodrivmedel är förhållandevis hög, bortåt 60%. En fördel med att integrera produktionen av biodrivmedel i massa- och pappersindustrin är att på så sätt kunna utnyttja industrins kunnande och befintlig infrastruktur för biomassaförsörjning. Den främsta fördelen är emellertid att det möjliggör produktion av dessa biodrivmedel från svartlut i stället för fast biomassa. Det är betydligt enklare att förgasa svartlut än fast biomassa. Då svartluten idag
2 utnyttjas för att producera processånga som används i tillverkningsprocesserna innebär det att ett eventuellt bortfall av svartlut måste kompenseras genom en större användning av fasta biobränslen för att producera processånga. Hur mycket biobränslen som kommer att behövas beror på hur mycket svartlut som avleds för att producera biodrivmedel och på hur behovet av processvärme (energieffektiviteten) i massa- och pappersproduktionen utvecklas. Svartlutsförgasning har testats vid ett antal pilot- och demonstrationsanläggningar i Sverige sedan 1980-talet. Tidigare var syftet med svartlutsförgasning framför allt att möjliggöra elproduktion med gaskombi och därigenom öka elutbytet. På senare år har emellertid den främsta drivkraften varit att möjliggöra produktion av biodrivmedel. För närvarande testas svartlutsförgasning i kombination med produktion av DME i en demonstrationsanläggning i Piteå. Den främsta anledningen till att svartlutsförgasning inte har slagit igenom är de stora investeringsbeloppen som krävs och rädslan för att en ska medföra produktionsstörningar inom massa- och pappersproduktionen. Kemisk och mekanisk massaproduktion Massaproduktionen kan grovt delas in i två processer; kemisk och mekanisk massaproduktion. De två processerna skiljer sig fundamentalt med avseende på energianvändning och vedutbyte, och som resultat av detta är produktion av biodrivmedel från svartlut endast möjlig i samband med kemisk massaproduktion. I den kemiska processen friläggs cellulosafibrerna från veden genom att flisen kokas i en kemikalielösning. Omkring 50% av veden omvandlas till massa. Återstoden består huvudsakligen av lignin som utgör det huvudsakliga energiinnehållet i svartlut. Svartluten indunstas för att öka torrhalten och förbrännas därefter i den sk sodapannan. I sodapannan produceras högtrycksånga som utnyttjas för elproduktion och som processånga i tillverkningsprocesserna. I botten på sodapannan återvinns kokkemikalierna i form av en smälta. I den mekaniska massaprocessen, å andra sidan, friläggs fibrerna genom att träflisen mals i sk raffinörer. Processen är mycket elintensiv. Omkring 95% av veden omvandlas till massa. Energisituationen i massanbruken skiljer sig också åt beroende på om de är fristående bruk med avsalumassaproduktion eller integrerade bruk med både massa- och pappersproduktion. produktionsvolymer Den svenska massa- och pappersproduktionen uppgick 2008 till 12,1 miljon ton massa och 11,7 miljoner ton papper. Den kemiska processen svarade för 8,5 miljon ton, varav 50% var avsalumassa, och den mekaniska processen svarade för 3,6 miljoner ton, varav 13% var avsalumassa. Det är svårt att sia om hur produktionsvolymerna inom svensk massa- och pappersindustri kommer att utvecklas fram till De framtida produktionsvolymerna är beroende dels av efterfrågan på pappersprodukter globalt och dels på hur den svenska produktionen står sig i den internationella konkurrensen. Historiskt sett har den svenska massa- och pappersproduktionen stadigt ökat under de senaste årtiondena. Under de senaste tio åren har tillväxttakten varit 1,2% för massa och 1,5% för papper. Om dessa tillväxttakter står sig under de kommande 40 åren innebär det att massaproduktionen skulle öka med drygt 60% fram till En så stor produktionsökning är emellertid tveksam med avseende på råvaruförsörjningen. Råvaruförsörjning bestod 2007 av 47,9 miljoner m3 massaved (exkl. bark), varav cirka 11% importerades. I dagsläget finns möjlighet att öka virkesuttaget ur den svenska skogen med kanske 10%, något som eventuellt kan öka i framtiden då klimatförändringarna förväntas medföra ökad skogstillväxt. Samtidigt pekar utvecklingen mot försämrade möjligheter att importera massaved i framtiden p.g.a. ryska virkestullar m.m..
3 För analyserna i detta PM görs den grova bedömningen att massa- och pappersproduktionen ökar med 20% fram till För enkelhetens skull antas produktionen av både kemisk och mekaniska massa öka med 20%, liksom den av papper. Huruvida kemisk eller mekanisk massa kommer att klara sig bäst i framtiden beror dels på vilka papperskvaliteter som kommer att efterfrågas och dels på den relativa prisutvecklingen på el och massaved. Höga elpriser missgynnar mekanisk massaproduktion medan höga massavedspriser slår hårdare mot kemisk massaproduktion. Energieffektivisering och produktion av biodrivmedel Produktionsprocesserna i massa- och pappersindustrin har kontinuerligt energieffektiviserats under de senaste decennierna. Ändå finns det utrymme för fortsatt effektivisering. Effektiviseringsmöjligheterna är störst på värmesidan (behovet av processånga) och därmed inom kemisk massaproduktion. Den specifika elanvändningen kan förmodligen också minska något i produktion av mekanisk massa och för olika typer av papper. Hur den specifika elanvändningen utvecklas för papper som helhet beror emellertid framför allt på vilka typer av papper (katong, finpapper, hygienpapper m.m) som kommer att produceras. Modelleringar inom projektet kretsloppsanpassad massafabrik visar att det finns stora möjligheter att minska behovet av processånga i kemisk massaproduktion genom ökad värmeintegrering och slutning och processer. Det genomsnittliga processvärmebehovet i kemisk avsalumassaproduktion i Sverige uppgick till 18 GJ/ton För produktionsanläggningar för avsalumassa som utnyttjar är det typiska processvärmebehovet 11 GJ/ton massa, och behovet bedöms kunna minska till 7 GJ/ton med framtida (Bergelin m.fl., 2010). Tabell 1 presenterar den genomsnittliga användningen av processvärme och el för olika produktionsprocesser, liksom egna och litteraturbaserade uppskattningar för hur dessa skulle kunna utvecklas med hjälp av och framtida. Tabell 1: De specifika behoven av el och processvärme i produktion av massa och/eller papper. Genomsnittlig energianv. Energianvändning antaget energieffektivisering Produktionsprocess Energibärare Enhet 2007 a Kemisk avsalumassa Värme GJ/ton massa b 7 b Kemisk avsalumassa El kwh/ton massa b 700 b Integrerad produktion av GJ/ton papper inkl. Värme massa och papper massa b 11 b Mekaniska massa Värme GJ/ton massa 0,9 0,7 0,5 Mekanisk massa El kwh/ton massa Papper Värme GJ/ton massa 4,9 4,0 3,0 Papper El kwh/ton papper a Wiberg, 2007 b Bergelin m.fl. (2010) Möjlig utveckling - fem fall För att analysera hur energieffektivisering och produktion av biodrivmedel inom massa- och pappersindustrin påverkar på biobränsleanvändningen och elbalansen konstrueras fem fall. Fall 1 och 2 illustrerar effekten av energieffektivisering och fall 3-5 en kombination av energieffektivisering och produktion av biodrivmedel. Energieffektivisering antas ske med hjälp av respektive framtida enligt de specifika energibehoven som ges i Tabell 1.
4 Den kemiska massaproduktionen, med eller utan produktion av DME, modelleras baserat på anläggnings data från Bergelin m.fl. (2010). Användningen av fossila bränslen antas ha fasats ut i samtliga fall. Elproduktion antas endast förekomma i de kemiska massabruken. Elproduktionen i den mekaniska massaproduktionen är för närvarande mycket liten. De fem fallen är: Fall 1: Fall 2: Fall 3: Fall 4: Fall 5: Dagens produktionsvolymer 20% ökad massa- och pappersproduktion 20% ökad produktion, DME- produktion från 20% av svartluten i fristående respektive integrerade bruk 20% ökad produktion, DME produktion från 50% respektive 20 % av svartluten i fristående och integrerade bruk 20% ökad produktion. Maximal DME- produktion från 100% av svartluten Resultat och avslutande diskussion Den svenska massa- och pappersindustrins möjliga utveckling enligt de fem fallen presenteras i Tabell 2 och 3. Tabell 2: Massa- och pappersindustrins utveckling med avseende på olika energibärare för fall 1 och 2 (energieffektivisering) (TWh/år). Dagens 20% ökade produktionsvolymer produktionsvolymer (Fall 1) (Fall 2) I dag (2008) Fossila bränslen 3, Biobränsleanvändning (exkl. svartlut) 10 11,2 3,5 13,5 4,3 Elanvändning 22 21,4 21,0 25,6 25,2 Elproduktion 5,9 9,2 11,7 11,6 14,1 Tabell 3: Massa- och pappersindustrins utveckling med avseende på olika energibärare för fall 3-5 (20% ökad produktionsvolym, energieffektivisering+ DME- produktion) (TWh/år). I dag 20%/20% (Fall 3) 50%/20% (Fall 4) 100%/100% (Fall 5) (2008) Fossila bränslen 3, Biobränsleanvändning (exkl. svartlut) 10 19,5 7,0 22,2 7,5 43,8 17,7 Elanvändning 22 26,6 26,2 27,2 26,8 30,5 30,1 Elproduktion 5,9 10,5 11,9 9,4 10,1 6,2 3,2 DME-produktion 0 6,7 6,7 11,0 11,0 33,4 33,4 Bränsleanvändningen i massa- och pappersindustrin skulle kunna minska markant om eller framtida utnyttjades i produktionsprocesserna. Med framtida skulle bränsleanvändningen (exklusive svartlut) kunna minska från 13,9 TWh till 3,5 TWh förutsatt dagens produktionsvolymer. Med fullt utnyttjande av skulle bränsleanvändningen kunna
5 minska från 13,9 TWh till 11,2 TWh. Den interna elproduktionen ökar också markant eftersom mindre ånga behöver tappas av från mottrycksturbinerna och det finns utrymme att utnyttja kondensturbin. Utifrån antagandet om att massa- och pappersproduktionen ökar med 20% skulle DMEproduktionen som mest kunna uppgå till 33 TWh, vilket motsvarar 39% av dagens bensinoch dieselkonsumtion. För att kompensera bortfallet av svartlut måste användningen av fasta biobränslen på bruken öka. Biobränsleanvändningen ökar från 10 till 44 TWh/år om massaoch pappersproduktionen antas ske med och till 18 TWh om produktionen antas ske med framtida. En del av ökningen, 3,9 TWh, orsakas av utfasningen av fossila bränslen. Den framtida utformningen (energieffektiviteten) på bruken får sålunda stort genomslag på behovet av biobränslen. Det är inte särskilt troligt att all svartlut kommer att förgasas för produktion av biodrivmedel inom de närmaste 40 åren. Massa- och pappersindustrin karakteriseras av långa kapitalcykler och förgasningsen har ännu inte slagit igenom. Inom de närmaste 40 åren är det troligare är att de massabruk som implementerar svartlutsförgasning enbart förgasar en del av svartluten, kanske 20-40%, medan resten förbränns i sodapannan. Investeringen i förgasaren medför då möjlighet att öka brukets kapacitet eftersom sodapannan ofta utgör en flaskhals. Om 20% av svartluten används för produktion av biodrivmedel skulle den årliga produktionen av DME kunna uppgå till 6,7 TWh (7,9% av bensin- och dieselförbrukningen), förutsatt att massaproduktionen ökar med 20%. Referenser Bergelin, N. et al., utkast 2010, opublicerad. Case study: DME via gasification of black liquor, in: Grahn, M. (Ed.), Interpreting Well to Tank Analyses. Energimyndigheten, Energiläget ET 2009:28, Eskilstuna. Wiberg, R., Energiförbrukning i massa- och pappersindustrin 2007 [ Energy use in the pulp and paper industry 2007]. ÅF/Skogsindustriernas Miljö- och Energikomitté, Stockholm.
Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers
Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring
Läs merDet nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merAvgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merKlimatrapport 2014. Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)
Klimatrapport 2014 Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, kontaktperson är MariaPia
Läs merBiobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan
Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan Naturskyddsföreningen är: En ideell folkrörelse Politiskt och religiöst obunden 192 000 medlemmar i landet 6 000 i Dalarna Våra tre ben: naturkänsla konsumentmakt
Läs merCirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016
Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning 4 april 2016 Världen behöver hållbara lösningar Vår värld behöver stål och i takt med ökande efterfrågan krävs också mer hållbara lösningar. Våra kunder
Läs merAska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006
2007-11-16 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt Claes Ribbing Syfte Syftet med denna undersökning var att få reda på hur mycket
Läs merBemanningsindikatorn Q1 2015
1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Läs merEffektiviseringspotential
Effektiviseringspotential i småhus Uppdatering 2013 2013-10-04 Effektiviseringspotential Klimatskal Ventilation Tappvattenuppvärmning Värmesystem Hushållsel Totalt Effektiviseringspotential i småhus Den
Läs merPemco Energi, Pär Westborg
Pemco Energi, Pär Westborg Tänk dig att du tar ett morgondopp i en klar sjö, hör fåglarna kvittra på skogspromenaden eller blickar upp mot en klarblå himmel. Vi vill att den natur som vi har idag också
Läs merKlassen kom tillsammans fram till vilka punkter som vi skulle ta hänsyn till. Dessa var:
Y-bike Alla visioner börjar med en god idé och det är faktiskt precis vad det här projektet handlar om. Att starta något nytt, att väcka kreativa tankar och påbörja en process som kanske någon dag kommer
Läs merFärdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Läs merInformation om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Läs merBSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Läs merMotion Kostnaderna för bygglov och bygganmälan
Motion till Kommunfullmäktige i Upplands Väsby 2016-03-21 Från Ismo Salmi Kristdemokraterna i Upplands Väsby Motion Kostnaderna för bygglov och bygganmälan Bakgrund I Stockholmsområdet råder en kraftig
Läs merOttsjö vattenskyddsområde
Ottsjö vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde Sedan sommaren 2012 arbetar Åre kommun med att upprätta samt revidera vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkterna.
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merEn gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merSmå- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014
Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder Stockholm, december 2014 Metodbeskrivning Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola
Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring
Läs merNya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden.
Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden. Marcus Åsgärde, Produktionschef, Södra Cell Värö Södra Cell Värö
Läs merBruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3
Bruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3 Försäljning och support Rutab AB Tel: 0380-55 50 60 Lerbacksgatan 2 571 38 Nässjö order@rutab.se http://www.rutab.se Utvecklad och tillverkad av: Cabinova AB Verkstadsvägen
Läs merBefolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Läs merMedlemsdialog om BIV:s delaktighet i SFPE
Medlemsdialog om BIV:s delaktighet i SFPE Innehåll medlemsdialogen Syftet med medlemsdialogen är att starta upp dialogen med er medlemmar, inte avsluta den. Styrelsen behöver era åsikter för att kunna
Läs merNär jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Läs mervägtrafiken? Hur mycket bullrar
Hur mycket bullrar vägtrafiken? Information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting om hur du enkelt och snabbt kan beräkna utbredningen av buller från vägtrafik Foto: Hans Ekestang Översiktlig
Läs merSAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning
Läs merKoncept Katalog 2009
Koncept Katalog 2009 Pro-Safe Security Pro-Safe Security System Sweden AB är företaget som ger dig som kund möjlighet att exponera stöldbegärliga varor på ett öppet och säljfrämjande sätt, samtidigt som
Läs merVerksamhetsrapport 2010:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)
Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna
Läs merFordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara
Fordonsbränslen från skogsråvara Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara Fordonsbränslen från skogsråvara Denna broschyr är i huvudsak baserad på rapporten Fordonsbränslen
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merFrågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Läs merPartnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Läs merSvar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/614 2014-11-02 Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-,
Läs merTHE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag
THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag Innehållsförteckning GreenBuilding bakgrund och sammanfattning... 3 Åtaganden för att delta i GreenBuilding som Stödjande
Läs merAktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Läs merVälkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Läs merPROTOKOLL 2015-12-07. Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-12-07 245 Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516 Beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att avslå
Läs merAffärsplan/Projektplan
Affärsplan/Projektplan Datorconfig UF http://www.datorconfig.se Bankgiro: 456-5354 info@datorconfig.se VD/Ekonomiansvarig/Säljare Thomas Palmqvist thomas@datorconfig.se 073-041 62 03 Marknadsansvarig/Säljare
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merHöjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln
Höjd arbetsgivaravgift för unga Konsekvenser för detaljhandeln Om undersökningen 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Mottagare var butikschefer
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merEN BÄTTRE KREDITAFFÄR
3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merFler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
Läs merNedskräpning på trottoarer i centrala staden
Enheten för miljö- och turismstatistik Datum Beteckning 2009-09-30 8566283 Ert datum Er beteckning 1(5) Nedskräpning på trottoarer i centrala staden Stockholm 2009 Metod- och kvalitetsrapport 2(5) Metoddokumentation
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Kemiska bindningar delas in i två huvudtyper Intramolekylära bindningar: De bindningar som finns mellan atomerna i en molekyl, mellan jonerna i e5 salt eller
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs merUtmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB
Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB EU och bostadspolitiken Bostäder är inget politikområde inom EU Bostadspolitiken påverkas ändå av direktiv om miljö
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merSvar på motion från Björn-Owe Björk, Per Lindström samt Anna-Karin Lieber (KD) om synliggörande av skatt för kommunens anställda.
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-09-05 147 Svar på motion från Björn-Owe Björk, Per Lindström samt Anna-Karin Lieber (KD) om synliggörande av skatt för kommunens anställda. KS-2015/607
Läs merPower to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF 2013-11-20
Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF 2013-11-20 Power to gas i Sverige Power to gas är ett nytt koncept men intresset ökar. Swedegas har initierat studien. Belysa förutsättningarna för Power to gas
Läs merRätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Läs merProjekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Läs merÄndrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Läs merFeriejobbsgarantin. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN. Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen 2009-03-16 58 134
Kommunstyrelsen 2009-03-16 58 134 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 49 104 Dnr 09.79-12 marsks13 Feriejobbsgarantin Ärendebeskrivning Lågkonjunkturen och den kraftigt försämrade arbetsmarknaden
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merEnergiförbrukning 2009
Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland
Läs merMotion om uthyrning av tak på stadens fastigheter för installation av solceller. Remissvar.
Sida 1 (5) 2013-10-28 Handläggare Stefan Båmstedt 08-508 279 08 stefan.bamstedt@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-11-19 Motion om uthyrning av tak på stadens fastigheter för installation av solceller.
Läs merETT LIV BLAND MOLNEN
ETT LIV BLAND MOLNEN Internet har förändrat våra liv. Men revolutionen har bara börjat. I takt med att världen krymper och digitaliseras så exploderar nu utbudet av molntjänster som ger oss helt nya sätt
Läs merVERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merFrån min. klass INGER BJÖRNELOO
Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Inger Björneloos klass under två år. Klassen börjar i höst på sitt sista lågstadieår, åk 3. Denna årgång av NÄMNAREN kommer att följa upp vad de gör och hur
Läs merUppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Läs merPå jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vilka egenskaper förknippar vi oss med professionellt och vilka egenskaper tror vi efterfrågas på arbetsplatsen? Manpower Work Life har i
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merUpplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Läs merVägledningen i Redovisningsrevision Vad är på gång i vårt gemensamma arbete.
Vägledningen i Redovisningsrevision Vad är på gång i vårt gemensamma arbete. Hans Gavin Karin Selander 2014-09-19 Projektets historik God sed kommittén gick 2007 genom RS och Intosai. Styrelsen svarade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs mer2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2012-10-31 PIA KRON SID 1/2 EKONOM 08-58785218 PIA.KRON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merfebruari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga
februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga PM Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga Februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga Inledning Under hösten
Läs merLedarskap 2010 2011, Såstaholm
Ledarskap 2010 2011, Såstaholm Välkommen till SLA:s ledarskapskurs! Vill du öka lönsamheten i ditt företag? Utnyttja då möjligheten att investera i dig själv och samtidigt öka lönsamheten i ditt företag
Läs merElever och studieresultat i sfi 2013
Utbildningsstatistikenheten 2014-06-26 1 (9) Elever och studieresultat i sfi 2013 I denna PM beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande
STUDIEHANDLEDNING Demenshandikapp och bemötande Kunskap om demens är nyckeln till förståelse! Produkten kan beställas från: Nestor FoU-center, Marinens väg 30, 136 40 Handen www. nestor-foucenter.se, tel:
Läs merAbstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
Läs merDavid Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Jämviktsvillkor Om vi har ett stort system som består av ett litet system i kontakt med en värmereservoar. Storheter för det lilla systemet
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 juni 2010 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - april 2010) Förändring över motsvarande period föregående
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merFossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011
Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011 Regionförbundets styrelse, 10 februari 2011 Mål och strategier Kalmar län ska vara en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande
Läs merSveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet?
Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet? Det låter helt enkelt för bra för att vara sant. Det är den vanligaste kommentaren när vi berättar om Ecopilot. En innovation som fungerar
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro Augusti 2011
Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti 2011! Ohly näste till rakning Opinionen har ännu inte påverkats av de fruktansvärda händelserna i Norge denna mätperiod är dock bara en femtedel genomförd efter
Läs merSkolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3
Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Landsomfattande granskning vid 77 fritidshem i 17 kommuner Syfte: Att bidra till en förbättrad kvalitet Underlag för förbättringsarbete
Läs merErsättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Läs mer