MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS. Museer Kulturfakta 2015:1

Transkript

1 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Museer 2014 Kulturfakta 2015:1

2 Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 6 tr Telefon: E-post: info@kulturanalys.se Webbplats: Myndigheten för kulturanalys 2015 Omslag: Detalj från trapphuset i Ostindiska huset, Göteborgs stadsmuseum, Årets museum Omslagsfoto: Marko Vesterinen Formgivning: Bazooka Tryck: Taberg Media Group AB, 2015 ISBN:

3 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Museer 2014 Kulturfakta 2015:1

4

5 Innehåll Sammanfattning...5 Summary...7 Inledning...9 Definitioner...9 Vilka museer ingår i studien? Svarsfrekvenser Tolkning av data och tidsserier Läsanvisning för tabeller och figurer Teckenförklaring/Key to symbols Besök och entréavgifter Totalt antal besök Besök av barn och unga, skolor och förskolor Besöksräkningsmetoder Webbesök Entréavgifter Samlingar Samlingarnas inriktning Digitalisering av samlingarna Utställningar och publika aktiviteter Antalet utställningar Publika aktiviteter Personal Årsarbetskrafter Ekonomi Totala intäkter och kostnader, utveckling över tid Intäkter efter intäktsslag Kostnader efter kostnadsslag Referenser Bilaga I Tabeller Bilaga II Arbetslivsmuseer Bilaga III Besök per museum Bilaga IV Kvalitetsdeklaration Bilaga V Metodbeskrivning uppräkning Bilaga VI List of terms... 65

6

7 Sammanfattning Museer 2014 är en sammanställning av uppgifter om de svenska museernas verksamhet, personal och ekonomi. Statistiken baseras på en enkätundersökning som gått ut till dels de museer som uppfyller ICOM:s definition (sidan 9) på vad ett museum är och där personalens samlade arbetsinsats uppgår till minst en årsarbetskraft (391 museer) och dels de museer som har mindre än en årsarbetskraft (1 199 museer). Svarsfrekvensen för dessa två grupper var 86 respektive 24 procent. År 2014 gjordes omkring 24 miljoner museibesök i Sverige på museerna med mer än en årsarbetskraft. Ytterligare minst besök gjordes vid landets mindre museer, det vill säga museer med mindre än en årsarbetskraft. Dessutom hade publika aktiviteter utanför museerna minst 3 miljoner deltagare. Flest besök gjordes på de centrala museerna, vilka stod för 6,9 miljoner av 2014 års museibesök. Under åren 2005 och 2006 ökade besöken kraftigt vid dessa, vilket berodde på den fri entré-reform som då omfattade 19 av de centrala museerna. Året efter reformens avslutande minskade besöken betydligt för att sedan öka successivt till att hamna på omkring 7 miljoner besök per år. Efter de centrala museerna står kategorin Övriga museer för flest antal besök. Därefter kommer kommunala museer följt av regionala museer och övriga statliga museer. Besök av barn och unga till och med 18 år uppgick till 23 procent av det totala antalet besök. Besök från skolor och förskolor motsvarade 6 procent av museernas totala antal besök. Ungefär 40 procent av museerna hade fri entré för vuxna och ungefär 60 procent hade fri entré för barn och unga till och med 18 år. Museerna har uppgett hur stora andelar av deras samlingar som 2014 var digitaliserade. Med digitaliserad menas att föremålen (eller motsvarande) i museernas samlingar är dokumenterade med en digital bild tillsammans med information om föremålet samt att detta har samlats i en sökbar databas. Genomsnittet för de museer som svarat var att 30 procent av samlingarna var digitaliserade. Museernas målsättning är enligt enkätsvaren att i genomsnitt drygt 80 procent av samlingarna ska digitaliseras. De centrala museerna hade störst andel av sina digitaliserade samlingar fritt tillgängliga för vidareanvändning. Museernas vanligaste publika aktivitet var visningar och guidningar. För tre av de centrala museerna var även filmvisningar en av de vanligast förekommande aktiviteterna. Flest antal föredrag, seminarier, debatter och liknande hölls på de regionala museerna. De centrala museerna hade det största antalet teater-, drama- eller dansföreställningar. Regionala och kommunala museer stod för de flesta stads-, kultur- eller konstvandringar utanför museet. År 2014 utfördes årsarbetskrafter på de av landets museer som hade mer än en årsarbetskraft vardera. Det är dock betydligt fler individer som arbetar på museerna eftersom det inom en årsarbetskraft kan rymmas flera personer som arbetar deltid, eller har en visstidsanställning. Ytterligare minst 72 årsarbetskrafter utfördes på museerna med mindre än en årsarbetskraft vardera. Vid de mindre museerna översteg det ideella arbetet de årsarbetskrafter som utfördes av avlönad personal. De årsarbetskrafter som var uppdragsfinansierade fanns till stor del vid de regionala museerna, och de som finansierades via sysselsättningsfrämjande åtgärder främst vid regionala museer och kategorin Övriga museer. Flest årsarbetskrafter utfördes vid de centrala museerna. Hos dem ökade antalet årsarbetskrafter under 2006, vilket sammanfaller med Accessprojektets inledning och även med fri entréreformen. Access avslutades 2009 och fri entréreformen avslutades Antalet årsarbetskrafter minskade i de flesta museikategorier under perioden för att därefter öka igen. Minskning sammanfaller med den under perioden rådande lågkonjunkturen. Könsfördelningen bland museernas chefer avspeglade 2014 inte könsfördelningen i hela personalstyrkan. Museerna hade förhållandevis fler män än kvinnor som chefer. Bland personal i ledande ställning var 55 procent kvinnor jämfört med 64 procent i hela personalen. Kategorin Övriga statliga museer hade den jämnaste könsfördelningen med 50 procent kvinnor i både hela personalstyrkan och bland chefer. De kommunala museerna hade den högsta andelen kvinnor i 5

8 ledande ställning (70 procent) trots att de inte hade fler kvinnor i sin personal än på museerna i genomsnitt. Andelen kvinnor bland personal med s.k. kärnkompetens (yrkesgrupper som har som huvudsaklig arbetsuppgift att förmedla, sköta eller visa samlingarna) och bland övrig personal var jämförbar med andelen i hela personalstyrkan. I den administrativa personalen övervägde dock kvinnorna och i den tekniska personalen övervägde männen. Intäkter och kostnader redovisas för museer med mer än en årsarbetskraft. Deras samlade intäkter uppgick 2014 till 5,1 miljarder kronor. Av dessa intäkter utgjorde bidrag och anslag 63 procent, entréintäkter 11 procent, donationer 4 procent och sponsringsintäkter 1 procent. Närmare hälften av de totala kostnaderna var personalkostnader och 20 procent var lokalkostnader. Inköp av föremål till samlingarna utgjorde 4 procent av kostnaderna. 6

9 Summary Museer 2014 [Museums 2014] is a compilation of information on the activities, personnel and finances of Swedish museums. The statistics are based on a questionnaire sent out to those museums fulfilling ICOM s definition (page 9) of what a museum is, and for which the total work by the staff amounts to at least one full-time equivalent (FTE) position (391 museums), as well as to those museums with less than one FTE (1 199 museums). The response rate for these two groups was 86% and 24% respectively. In 2014 approximately 24 million museum visits were made in Sweden to those museums with more than one FTE. Furthermore, at least visits were made to the country s smaller museums, i.e. to museums with less than one FTE. What is more, public activities outside museums had at least 3 million participants. Most visits were made to the central museums, which in 2014 were responsible for 6.9 million of the museum visits. Between 2005 and 2006, visits to these museums increased considerably, which was a result of the free entrance reform, which then covered 19 of the central museums. In the year after the ending of that reform, visits declined considerably, only to increase successively and to end up at around 7 million visits per year. Following the central museums, the category Other Museums has the largest number of visits. After this come municipal museums, followed by regional museums and other state-run museums. Visits by children and young people under the age of 18 comprised 23% of the total number of visits. Visits from schools and pre-schools corresponded to 6% of the total number of visits to museums. Approximately 40% of the museums had free entrance for adults, and approximately 60% had free entrance for children and young people under the age of 18. The museums have reported the proportion of their collections that was digitalised in By digitalised is meant that the artefacts (or equivalent) in the museums collections are documented using a digital image together with information about the artefact, and that this has been compiled in a searchable database. The average for the museums that responded was that 30% of the collections were digitalised. The aim of the museums is, according to responses given in the questionnaire, that on average 80% of the collections will be digitalised. The central museums made the largest proportion of their digitalised collections freely available for further use. The most common public activity on the part of the museums was exhibitions and guided tours. For three of the central museums, film screenings were also one of the most commonly occurring activities. The largest number of lectures, seminars, debates and the like were held at the regional museums. The central museums have the largest number of theatrical, drama and dance performances. Regional and municipal museums are responsible for most of the urban, cultural or art walking tours outside the museum. In 2014 there were FTEs at those of the country s museums that have more than one FTE each. There are, however, considerably more individuals working at the museums, as one FTE may include several individuals working part-time or on a temporary contract. At least a further 72 FTEs worked at the museums with less than one FTE each. At the smaller museums, voluntary work exceeded those FTEs representing paid staff. Those FTEs that were mission-funded were to a large extent to be found in the regional museums, and those financed through employment promotion measures primarily at the regional museums and in the category of Other Museums. Most FTE staff worked at the central museums. The number of FTEs at these increased in 2006, which coincided with the introduction of the Access project and also the free entrance reform. Access ended in 2009 and the free entrance reform was wound up in The number of FTEs diminished in most of the museum categories during the period 2007 to 2010 only to increase again subsequently. The reduction coincided with the recession during that period. The gender distribution among museum directors in 2014 did not reflect the gender distribution across the staff in total. The museums have relatively more men than women directors. Among the staff in leading positions, 55% were women compared to 64% across the staff as a whole. The category Other State Museums had the most 7

10 equable gender distribution, with 50% of women both across the staff in general and among the directors. Municipal museums have the highest proportion of women in a leading position (70%), despite the fact that they did not have more women on their staff than at museums in general. The proportion of women among staff with core competence (professional groups who have as their primary task mediating, managing or showing the collections) and among other staff was comparable with the proportion across the entire staff. Among administrative staff, women did, however, predominate, and among the technical staff men predominated. Revenues and costs are returned for museums with more than one FTE. Their total revenues amounted to 5.1 billion kronor in Of these revenues, subsidies and subventions made up 63%, admissions charges 11%, donations 4% and income from sponsorship 1%. Almost half of the total costs were staffing costs, and 20% were premises costs. Purchases of artefacts for the collections comprise 4% of the costs. 8

11 Inledning Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) ansvarar sedan den 1 januari 2012 för officiell statistik inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publicerar Kulturanalys officiell statistik för museer för år Kulturanalys har tidigare publicerat statistik om museer för åren Under perioden ansvarade Statens kulturråd för statistiken. Museistatistiken har genom åren framställts med ambitionen att den ska omfatta alla Sveriges museer som faller inom ICOM:s (International Council of Museums) definition (se nedan) och som har anställd personal motsvarande minst en årsarbetskraft. Denna definition omfattade 391 museer år Från och med 2013 har undersökningen utökats för att även omfatta museer med mindre än en årsarbetskraft, vilket är cirka museer, många av dem arbetslivsmuseer. Totalt har alltså museer tillfrågats i årets undersökning. I år har data från och med 2003 setts över och korrigerats eller kompletterats där det har varit möjligt. Därför ersätter denna rapport alla motsvarande uppgifter från och med 2003 som har publicerats tidigare. Insamling av uppgifterna har gjorts med hjälp av en webbenkät som har sänts ut till museerna och genomförts av Action Dialog Partner AB på uppdrag av Kulturanalys. Kulturanalys har sammanställt rapporten och tagit fram tabellerna. Definitioner Museum Kulturanalys använder ICOM:s definition av ett museum. Vi har dock valt att inte exkludera något museum enbart på grundval av ett eventuellt vinstintresse. ICOM:s definition av ett museum: En permanent institution utan vinstintresse som tjänar samhället och dess utveckling, som är öppen för allmänheten, som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut i studiesyfte, för utbildning och förnöjelse materiella och immateriella vittnesbörd om människan och hennes omvärld. 2 Museikategorier 1. Centrala museer: En benämning som används om ett bestämt antal museimyndigheter och stiftelsemuseer som har ett centralt riksintresse enligt riksdagen. Förutom de traditionella uppgifterna att samla, vårda, visa och utveckla verksamheten inom sina specialområden, ska de bedriva forskning, samarbeta med regionala och lokala museer och bistå dem med service, rådgivning, vandringsutställningar och depositioner. De ska även upprätthålla internationella kontakter. 2. Övriga statliga museer: innefattar statligt förvaltade museer som inte räknas som centrala museer. Hit räknas till exempel verksmuseer och universitetsmuseer. 3. Regionala museer: har en regional huvudman, som ett landsting eller en region. Huvudmannaskapet för ett regionalt museum kan vara delat med till exempel en kommun. 4. Kommunala museer: har enbart en kommunal huvudman. 5. Övriga museer: där ingen offentlig instans har något huvudmannaskap. Ett övrigt museum kan fortfarande ha bidrag eller anslag från en offentlig instans. 6. Museer med mindre än en årsarbetskraft: omfattar alla museer som har anställd personal och där arbetet uppgår till mindre än en årsarbetskraft, oavsett huvudman. 7. Botaniska trädgårdar: anläggning där växter eller träd odlas för vetenskapliga studier och visning för allmänheten. 8. Arbetslivsmuseer: verksamhet som har till syfte att bevara och gestalta en arbetsplats kulturhistoriska värden, såväl fysiska som immateriella, inom privat eller offentlig sektor. Redovisas under respektive kategori 1 6 ovan. Särredovisas i bilaga II. 1 Myndigheten för kulturanalys 2011; 2012; ICOM Statutes,

12 Årsarbetskraft Arbetstid som motsvarar minst en heltidssysselsatt person under året (cirka arbetstimmar). Om två personer arbetar halvtid motsvarar det en årsarbetskraft. Alla sysselsatta personer ingår, oavsett anställningsform eller finansieringsform. I tidigare rapporter har årsarbetskraft benämnts årsverke. Vilka museer ingår i studien? Kulturanalys arbetar fortlöpande med att få en heltäckande population, det vill säga att alla museer i Sverige som uppfyller definitionen för ett museum ska vara med i undersökningen. I detta ingår att förtydliga definitionen för vilka museer som ska ingå i statistiken, indelningen i kategorier och lämpliga redovisningsformer. För närvarande saknas en internationell standard för museistatistik och olika länder redovisar på olika sätt. För att arbeta mot en statistik som är mer jämförbar med andra länder har vi valt att i årets statistik särredovisa botaniska trädgårdar då dessa inte ingår i museistatistiken i många andra länder. Av samma skäl redovisas inte arbetslivsmuseerna som en egen kategori. Populationen har under lång tid bestått av museer som uppfyller ICOM:s definition på ett museum och som har anställd yrkesutbildad personal där personalens sammanlagda arbete uppgår till minst en årsarbetskraft (kategorierna 1 5). För att få en mer heltäckande bild av museiverksamheten i Sverige har statistiken från och med 2013 kompletterats med museer med mindre än en årsarbetskraft. Detta har gjorts genom att lägga till framför allt arbetslivsmuseerna där majoriteten har anställd personal som totalt uppgår till mindre än en årsarbetskraft. Ytterligare museer, främst mindre, har kunnat läggas till via en kartläggning i bland annat Tillväxtverkets besöksmålsdatabas. De mindre museerna redovisas genomgående som en egen kategori. I statistiken för år 2013 redovisades merparten av arbetslivsmuseerna separat i en egen kategori. Men eftersom en viss andel av arbetslivsmuseerna har anställd personal som uppgår till mer än en årsarbetskraft och följaktligen ingår någon av de övriga kategorierna redovisar vi dem i år inte i en egen kategori. De flesta arbetslivsmuseer återfinns i kategorin Museer med mindre än en årsarbetskraft och därefter främst i kategorin Övriga museer. Antalet arbetslivsmuseer 2014 var och av dessa återfinns i kategorin Museer med mindre än en årsarbetskraft. En specialredovisning av arbetslivsmuseerna finns i bilaga II. Botaniska trädgårdar har vi också valt att särredovisa i årets statistik. Under hela tidsperioden från 2003 har endast en botanisk trädgård funnits med (Bergianska trädgården). År 2014 har det tillkommit ett antal trädgårdar via besöksmålsdatabasen. I Tabell 1 visas antalet tillfrågade och svarande museer för åren 2013 och Motsvarande uppgifter för hela tidserien finns redovisat i bilaga I. Tabell 1. Antalet museer som har tillfrågats och svarat samt svarsfrekvens* , per museikategori. Table 1. Number of museums surveyed and responding including response rate by museum category Antal tillfrågade museer Antal svarande museer (%) Antal tillfrågade museer Antal svarande museer (%) Centrala museer* Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga *Antalet centrala museer varierar på grund av att de ibland redovisar uppgifter per museum och ibland gemensamt för myndigheten som kan bestå av fler än ett museum. 10

13 Antalet tillfrågade museer i kategorierna Centrala museer, Övriga statliga museer och Regionala museer förändras inte särskilt mycket mellan åren. Variationer bland dessa kan bero på att något museum har haft stängt en större del av året eller hela året. Bland de centrala museerna har Scenkonstmuseet (tidigare Musik- och Teatermuseet) haft stängt för renovering. Variationen kan också bero på att museerna ibland redovisar uppgifter per museum och ibland gemensamt för organisationen som kan bestå av fler än ett museum. Bland Kommunala museer och Övriga museer är variationen större. Variationen kan bero på att personalstyrkan varierar och att vissa museer inte har kvalificerat sig för undersökningen varje år enligt definitionen om minst en årsarbetskraft. Det finns också nystartade museer som har tillkommit och andra museer som har stängt eller förändrat sin verksamhet. Den ökning av antalet museer som finns i kategorin Övriga museer från år 2013 beror främst på tillkomsten av arbetslivsmuseer och museer från besöksmålsdatabasen Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Figur 1. Antalet tillfrågade museer per museikategori Figure 1. Number of museums surveyed by museum category. Över ett längre tidsperspektiv har antalet museer i Sverige ökat. I Figur 2 visas de museer som har svarat på årets undersökning, fördelade efter det år som museet bildades eller öppnades. Museer som svarat att de startat någon gång före 1970 är inte med i figuren. 11

14 Före tal 10-tal 20-tal 30-tal 40-tal 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal 00-tal 10-tal Antal museer som bildades Totalt antal museer Figur 2. Antalet museer efter startår och totalt antal (n=493). Figure 2. Number of museums by opening year. Alla museer har inte fått samtliga frågor i årets undersökning. Frågor om intäkter efter intäktsslag, kostnader efter kostnadsslag, årsarbetskrafter efter kategori, utställningar, publika aktiviteter och digitalisering ställdes endast till museer med fler än tio årsarbetskrafter. Anledningen till detta var att underlätta för de mindre museerna när det gällde att besvara enkäten. Dock har alla i kategorin Centrala museer fått samtliga frågor, trots att ett museum (Tumba bruksmuseum) har färre än tio årsarbetskrafter. Bland Övriga statliga och Regionala museer har majoriteten fått samtliga frågor. Endast en tredjedel av de Kommunala museerna har fått samtliga frågor och en tiondel av de Övriga museerna. Alla museer med mindre än en årsarbetskraft har fått den förkortade enkäten. I Tabell 2 visas antalet museer, fördelade efter hur många årsarbetskrafter anställd personal de har. Tabell 2. Antalet museer som har besvarat frågorna 2014, per kategori och efter antalet årsarbetskrafter. Table 2. Number of museums responding 2014, by museum category and number of full-time equivalents. Antal årsarbetskrafter Minst 10 Mellan 1 9 Mindre än 1 Samtliga Centrala museer Övriga statliga museer * 21 Regionala museer Kommunala museer * 85 Övriga museer * 169 Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga *Dessa museer hade mindre än en årsarbetskraft 2014, men har haft en större personalstyrka under något eller några år i tidsserien Om museet har haft mer än en årsarbetskraft något eller flera år i perioden redovisas det i kategorierna utifrån huvudman. Museer som har haft mindre än en årsarbetskraft under hela tidsperioden redovisas i kategorin museer med mindre än en årsarbetskraft. 12

15 Svarsfrekvenser För kategorierna 1 5 har årets undersökning besvarats av 335 museer, vilket ger en svarsfrekvens på 86 procent (Tabell 1). Svarsfrekvensen var högst bland Centrala museer och Regionala museer där nästan samtliga har svarat. Bland Övriga statliga museer har 88 procent besvarat enkäten och bland de Kommunala museerna har 92 procent svarat. I kategorin Övriga museer var svarsfrekvensen 79 procent, det vill säga lägre än i de övriga kategorierna som nämns ovan. Svarsfrekvensen bland museer med mindre än en årsarbetskraft var totalt sett 24 procent. I denna grupp är majoriteten arbetslivsmuseer som är mycket små och de sköts ofta enbart av ideella krafter. För de mindre museerna kan enkäten upplevas som komplicerad att besvara. Det är också svårare att nå fram till rätt person, särskilt vid ideellt drivna museer. Dessutom har de endast fått enkäten under de två senaste åren och har inte någon vana av att lämna uppgifter till officiell statistik. Tolkning av data och tidsserier I Kulturanalys museistatistik för åren som har publicerats tidigare bestod redovisningarna enbart av de data som har samlats in respektive år. Kompensation för svarsbortfall har inte gjorts. Därför beror variationerna mellan åren till viss del på att antalet svarande museer har varit olika de olika åren. Eftersom bortfallet för de centrala och de regionala museerna har varit litet har tidsserierna för de kategorierna påverkats i mindre grad. Det har också funnits fel i de tidigare uppgifterna som har inrapporterats för enskilda museer. Inför årets undersökning har data från och med 2003 setts över och museerna har getts tillfälle att rätta och komplettera sina egna uppgifter. De uppgifter som publiceras i denna rapport ersätter därför alla motsvarande tidigare publicerade uppgifter för åren 2003 till och med I undersökningen uppstår bortfall då alla inte besvarar enkäten. Ett internt bortfall uppstår också då respondenten inte besvarar samtliga frågor. När data presenteras på en aggregerad totalnivå kommer de att ge en underskattning av de verkliga volymerna. För att få en god uppskattning av totalvolymerna har Kulturanalys kompenserat för bortfallet genom en uppräkningsmetod som kallas imputering. En detaljerad beskrivning av denna metod finns i bilaga V. Den här metoden för uppräkning ger högre värden än de Kulturanalys har publicerat tidigare. Uppräkningar har inte gjorts för kategorierna Museer med mindre än en årsarbetskraft och Botaniska trädgårdar. Anledningen är att dessa kategorier inte har funnits med under hela tidsserien och att svarsfrekvensen var låg. De tidsserier där uppräkning har använts är: totala antalet besök (Tabell 3 och Figur 3) totala antalet årsarbetskrafter (Tabell 20 och Figur 4) totala intäkter (Tabell 25 och Figur 7) totala kostnader (Tabell 26 och Figur 8). Tillförlitligheten för de uppgifter som presenteras är god för kategorierna 1 5, men för kategorin Museer med mindre än en årsarbetskraft är osäkerheten större än för de övriga kategorierna på grund av låg svarsfrekvens. Uppgifterna måste därför tolkas med försiktighet. Övriga tidsserier och tabeller för 2014 som presenteras i rapporten består enbart av de data som har samlats in det aktuella året. Uppgifterna är inte jämförbara med de som har publicerats för 2013 eftersom populationen har utökats och det har skett en viss omfördelning mellan kategorierna. Detta gäller främst kategorin Övriga museer. Möjligheten för museerna att komplettera med data som tidigare inte har rapporteras in kommer att finnas kvar i undersökningen. Det kan innebära att det framöver kommer att ske mindre förändringar i tidsserierna. Läsanvisning för tabeller och figurer Uppräknade värden: de rapporterade uppgifterna har kompletterats med data för de år som saknas. Dessa uppräknade värden ger en god uppskattning av totalvolymerna. Se bilaga V. Rapporterade men inte uppräknade siffor: de värden som har rapporterats respektive år. Ger en underskattning på grund av bortfall då alla museer inte har svarat på enkäten. 13

16 Rapporterade men inte uppräknade siffor för museer med mer än tio årsarbetskrafter: de värden som har rapporterats respektive år. Beskriver endast den del av museisektorn som har mer än tio årsarbetskrafter. Underskattning på grund av bortfall. Korrigerade siffror: omräknade värden på grund av uppräkningen. Ersätter tidigare publicerade siffror. Notera att för kategorin Centrala museer är de uppräknade och de rapporterade uppgifterna lika eftersom det inte finns något bortfall och samtliga museer ingår, oavsett antal årsarbetskrafter. Teckenförklaring/Key to symbols Följande tecken används i tabellerna för att särskilja när: det inte finns något att redovisa ett resultat inte redovisas på grund av för hög osäkerhet en uppgift inte är tillgänglig en uppgift inte kan förekomma. Inget finns att redovisa, noll En uppgift är inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges En uppgift kan inte förekomma 0 Nothing to report, zero.. Data not available or too uncertain to report. Not applicable 14

17 Antal besök Besök och entréavgifter Totalt antal besök Under år 2014 gjordes omkring 24 miljoner museibesök i Sverige. Ytterligare minst besök gjordes vid landets mindre museer, det vill säga museer med mindre än en årsarbetskraft. Besökssiffrorna har tagits fram genom uppräkning av saknade värden och därför ersätter de här publicerade besökssiffrorna de tidigare publicerade uppgifterna för åren Besökssiffror för kategorierna Museer med mindre än en årsarbetskraft och Botaniska trädgårdar har inte uppräknats (Tabell 4). I Figur 3 visas utvecklingen av museibesök per museikategori. Flest besök gjordes på de centrala museerna som stod för 6,9 miljoner av 2014 års museibesök. Under åren 2005 och 2006 ökade besöken kraftigt vid de centrala museerna, vilket berodde på den fri entré-reform som pågick vid 19 av dem. Året efter minskade besöken betydligt för att sedan öka successivt till att hamna på omkring 7 miljoner besök per år. Minskningen av besök vid de centrala museerna 2013 förklaras av att två av de stora museerna, Vasamuseet och Nationalmuseum, hade stängt under delar av året. Tydliga ökningar i besök mellan åren för enskilda museer beror främst på om museet har haft en särskilt populär utställning som har lockat många besökare. Besöksutvecklingen för de centrala museerna har beskrivits mer detaljerat i en särskild rapport från Kulturanalys. 3 Efter kategorin Centrala museer har Övriga museer flest antal besök. Därefter kommer Kommunala museer följt av Regionala museer och Övriga statliga museer Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Figur 3. Antalet besök Figure 3. Number of visits Myndigheten för kulturanalys

18 Tabell 3. Antalet besök vid museer , per museikategori. Table 3. Number of visits to museums , by museum category Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Uppräknade värden. Korrigerade uppgifter Uppgifter för hela tidserien redovisas i bilaga I. Tabell 4. Antal besök vid museer , per museikategori. Table 4. Number of visits to museums , by museum category. Museer med mindre än en årsarbetskraft 2013 Antal museer som svarat 2014 Antal museer som svarat Botaniska trädgårdar * * Summa Rapporterade men inte uppräknade siffor. *Är inte relevant eftersom kategorin inte var med i populationen. En fråga om antalet deltagare på publika aktiviteter utanför museet ställdes också till samtliga museer (Tabell 5). Sådana aktiviteter kan exempelvis vara stadsvandringar, konserter eller deltagande i festivaler. Frågor om antalet deltagare på publika aktiviteter har ställts tidigare år, men då har frågan oftast inkluderat aktiviteter både på och utanför museet. Därför är årets uppgifter inte jämförbara med tidigare uppgifter Tabell 5. Publika aktiviteter utanför museet, antal deltagare Table 5. Public activities outside of the museum, number of participants Antal deltagare Antal museer som svarat Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga Rapporterade men inte uppräknade siffror. 16

19 Besök av barn och unga, skolor och förskolor Besök av barn och unga till och med 18 år uppgick till 23 procent av det totala antalet besök (Tabell 6). Frågan om antalet besök av barn och unga har ställts från och med Vi presenterar dessa som andel av det totala antalet besök för de som har rapporterat uppgifter. En fjärdedel av besöken av barn och unga gjordes inom ramen för besök från skolor och förskolor, vilka i sin tur motsvarade 6 procent av det totala antalet besök på museerna (Tabell 7). De här andelarna bör tolkas med försiktighet för alla kategorier utom för de centrala museerna. Detta beror bland annat på att en del museer inte kan särredovisa antalet barn och unga, exempelvis om de har fri entré. För de centrala museerna utgjorde besök av barn och unga 26 procent av det totala antalet besök. Drygt en fjärdedel av dessa kom från skolor och förskolor, det vill säga 7 procent av det totala antalet besök. Tabell 6. Andelen besök av barn och unga till och med 18 år* , procent. Table 6. Museum visits by children and adolescents in , percent Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft ** Botaniska trädgårdar ** ** 6 Summa.. 30 Samtliga.. 23 *En del museer har en annan åldersgräns än 18 år när de räknar besök av barn och unga. **Inte relevant eftersom kategorin inte var med detta år. Uppgifter om besök av barn och unga från skolor och förskolor har samlats in under ett flertal år (Tabell 6). Det är svårt att säga något om en långsiktig trend för museibesök från skolor och förskolor; dels för att antalet museer som har svarat på denna fråga har varierat mellan åren, dels för att antalet besök varierar ganska kraftigt mellan åren inom enskilda museikategorier. Tabell 7. Andelen besök från skolor och förskolor , procent. Table 7. Museum visits from schools and preschools in , percent Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft * 5 10 Botaniska trädgårdar * * 2 Summa.. 8 Samtliga.. 6 *Inte relevant eftersom kategorin inte var med detta år. 17

20 Besöksräkningsmetoder Museerna har tillfrågats om vilken metod de använder för att räkna hur många besök de har. Ungefär hälften av dem registrerar besöken i kassan i samband med att besökaren köper biljett. Det kan innebära att besöken antingen räknas fram av kassasystemet eller att besöken registreras manuellt av personalen på annat sätt. Fotocell eller annan automatisk räknare används av 14 procent av museerna. Andra (17 procent) räknar inte enskilda besök utan gör en ungefärlig uppskattning av antalet. Detta är vanligast för mindre museer eller museer med fri entré där det inte finns en särskild ingång, såsom friluftsmuseer. Olika metoder att räkna besök kan ge olika resultat. Dessutom finns olika principer på museerna för vilka besök som räknas in i besöksstatistiken. Vid automatisk besöksräkning kan det till exempel variera om museet drar ifrån den personal som passerar ingången eller inte. Detta innebär att besökssiffror inte är helt och hållet jämförbara mellan olika museer. Kulturanalys arbetar för närvarande med att ta fram en mer enhetlig metod för att på sikt få bättre kvalitet i besöksstatistiken. Tabell 8. Besöksräkningsmetoder 2014, andelen museer med respektive metod i procent. Table 8. Museums with different methods for visit counting 2014, percent. Manuell registrering av antalet besök, till exempel vid kassan Fotoceller eller annan automatisk räknare av antalet besök En uppskattning av antalet besök Besökaren registrerar sig själv eller gästbok Museet registrerar inte antalet besök Annan metod Inget svar Samtliga Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga Webbesök Museerna hade sammanlagt minst 23,7 miljoner unika besök på sina webbplatser (Tabell 9). Det var dock många museer som inte mätte antalet besök på webben eller hade sådana uppgifter tillgängliga så användningen av museernas webbplatser var sannolikt större än så. De besök som mättes har inte specificerats utan kan vara både sådana där man tittar efter öppettider och sådana där man tar del av museernas digitaliserade material. En del webbesök kan också kopplas till att de är skapade av datorer, till exempel intrångsförsök eller belastningsattacker, eftersom enstaka toppar i besöksstatistiken inte har ett samband med någon aktivitet på museet, exempelvis en kampanj eller en nyöppnad populär utställning. Kulturanalys har dock ingen uppgift om hur stor andel av webbesöken som kan vara datorgenererade. Frågan om besök på webben ställdes för första gången för år Då rapporterades ungefär 16 miljoner unika besök för 120 museer. 18

21 Tabell 9. Antal unika besök på museets webbplats Table 9. Number of unique visits to the museum s website Antal unika besök 2014 Antal museer som har uppgett Antal museer som svarat vet ej Museet har ingen egen webbplats unika besökare Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga Rapporterade men inte uppräknade siffror. Entréavgifter Ungefär 20 procent av de centrala och de övriga statliga museerna hade fri entré för samtliga besökare hela året (Tabell 10). I de övriga kategorierna var det vanligare med fri entré och motsvarande andelar var procent. Trots att det generellt sett var minst vanligt att ha fri entré bland statliga museer så var det dessa kategorier som hade flest museer med fri entré vid vissa tillfällen, såsom några timmar eller någon dag i veckan. Den genomsnittliga entréavgiften för vuxna var 50 kronor (median) för de 304 museer som tog ut avgifter för vuxna vid ordinarie utställningar. De centrala museerna hade den högsta medianavgiften, 90 kronor, och därefter kom de regionala museerna med en medianavgift på 75 kronor. Resterande kategorier låg lägre med medianavgifter mellan 40 och 60 kronor. Tabell 10. Förekomsten av fri entré eller entréavgifter för vuxna 2014, antal museer. Table 10. Free admission or entrance fees adults 2014, number of museums. FRI ENTRÉ VUXNA Ja, hela året Ja, men avgift vissa Nej, men fri entré vissa Nej, aldrig Antal museer som svarat utställningar tider* Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga *Fritt inträde någon dag eller några timmar per vecka. 19

22 Tabell 11. Entréavgifter för vuxna 2014 på museer som inte hade fri entré, SEK. Table 11. Entrance fees adults 2014 at museums with no free admission, SEK. Entréavgift för vuxna, SEK* Max** Median Min Antal museer som tar ut avgifter Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga *För de museer som tar ut en avgift vid ordinarie utställningar. **Avgifter över 150 kronor kan förekomma på museer där biljetten exempelvis inkluderar en resa med ett ångfartyg eller segelfartyg Majoriteten (ungefär 60 procent) av alla museer hade fri entré för barn och de flesta för barn till och med 16 år eller äldre (Tabell 12). Resterande museer tog ut entréavgift från en lägre ålder. Alla centrala museer utom Tekniska museet och Stiftelsen Skansen hade fritt inträde för barn till och med 18 eller 19 år. Tekniska museet tog ut entré från 7 års ålder och Skansen från 6 år. För de museer som tar ut avgifter för barn och unga under 19 år var den genomsnittliga entréavgiften under åren omkring 40 kronor. År 2013 och 2014 samlades uppgiften inte in. Tabell 12. Fri entré eller entréavgifter för barn och unga 2014, antal museer. Table 12. Free admission or entrance fees for children and adolescents 2014, number of museums. Museikategori Ingen fri entré för barn Avgift tas från åldern: Fri entré för alla Antal museer som svarat 1 7 år 8 12 år år år år* Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga Rapporterade men inte uppräknade siffror. *Ett museum har angett fri entré till och med 35 år. Fri entré upp till en relativt hög ålder var vanligare för museer med konstinriktning. 20

23 Samlingar Samlingarnas inriktning Museerna har tillfrågats om vilka områden som deras samlingar täcker. De huvudsakliga områdena har delats in i följande kategorier: Konst Arkeologi och historia Naturhistoria och naturvetenskap Vetenskap och teknik Etnografi och antropologi Botanisk trädgård (anläggning där växter och träd odlas för vetenskapliga studier och visning för allmänheten) Friluftsmuseum (en samling av byggnader och föremål utomhus för att skapa historiska miljöer och landskap) Ekomuseum (museum som visar upp och skyddar ett områdes kultur- och naturarv, är oftast inte inrymt i en byggnad) Arbetslivsmuseum (museum som berättar om ett yrke eller en arbetsplats med huvudsaklig inriktning på industrisamhällets kulturarv) Specialinriktat museum (museum som speglar ett tema som inte omfattas av någon av ovanstående kategorier) Allmänt museum (museum som har blandade samlingar som inte kan identifieras genom ett huvudsakligt fält) Övrigt (ingen av ovanstående kategorier). Figur 4 visar ett antal museer inom respektive huvudinriktning. Flest museer (249 stycken) har angett arbetslivsmuseum som sin huvudsakliga inriktning. Därefter kommer historia och arkeologi (91) och konst (42) som de vanligaste enskilda inriktningarna. Många museer har angett att de har en allmän och blandad inriktning (50) eller övrig inriktning (71). Ekomuseum Naturhistoria och naturvetenskap Etnografi och antropologi Botanisk trädgård och arboretum Friluftsmuseum Vetenskap och teknik Specialinriktade museer Konst Allmänna museer (blandade samlingar) Övriga Historia och arkeologi Arbetslivsmuseum Figur 4. Samlingarnas huvudsakliga inriktning 2014, antal museer. Observera att arbetslivsmuseerna ligger utanför skalan. Figure 4. The main focus of the collections 2014, number of museums. 21

24 Frågan ställdes även I jämförelse med 2012 har fler inriktningar lagts till eftersom många museer då svarade att deras inriktning var allmän eller övrig och att de inte hade lyckats hitta sin huvudsakliga inriktning inom de givna svarsalternativen. Det är dock fortfarande relativt många museer (121 stycken) som anger allmän, blandad eller övrig inriktning. En förklaring till detta är att många museer inte är verksamma inom endast ett huvudområde och därför hamnar i dessa kategorier. Bland de centrala museerna var historia och arkeologi den vanligaste inriktningen, medan konst samt historia och arkeologi var vanligast för de övriga statliga museerna (Tabell 40, bilaga I). De flesta regionala museer var verksamma inom historia och arkeologi eller hade en allmän, blandad inriktning. Merparten av de kommunala museerna angav historia och arkeologi som inriktning, följt av konst. Bland övriga museer och museer med mindre än en årsarbetskraft uppgav de flesta arbetslivsmuseum som inriktning. Museerna har inte bara angett sin huvudsakliga inriktning utan även de övriga inriktningarna som deras samlingar täcker. Många museer är verksamma inom flera områden. Till exempel har 25 procent av museerna konst som en av sina inriktningar medan 7 procent har det som huvudsaklig inriktning (Tabell 13). Tabell 13. Samlingarnas inriktning 2014, antal museer. Table 13. The focus of the collections 2014, number of museums. Huvudsaklig inriktning Samtliga inriktningar Antal museer Andel av alla museer (%) Antal museer* Andel av alla museer (%)* Konst 42 7, ,4 Historia och arkeologi 91 15, ,1 Naturhistoria och naturvetenskap 4 0,7 52 8,8 Vetenskap och teknik 15 2, ,6 Etnografi och antropologi 7 1, ,7 Botanisk trädgård 8 1,4 21 3,6 Friluftsmuseum 13 2, ,4 Ekomuseum 2 0,3 24 4,1 Arbetslivsmuseum , ,5 Specialinriktat museum 38 6, ,1 Allmänt museum (blandade samlingar) 50 8, ,6 Övriga 71 12, ,1 Summa , ,9 *Museerna kunde ange fler än en inriktning. Därför blir summan högre än det totala antalet museer eller högre än 100 procent. 22

25 Digitalisering av samlingarna Frågorna om digitalisering av samlingarna har utformats i samråd med Digisam och Riksantikvarieämbetet. Tabell 14 redovisar museernas svar på dessa frågor som har ställts till museer med mer än tio årsarbetskrafter. Digitaliserad avser här att föremålen (eller motsvarande) i museernas samlingar är fotograferade och dokumenterade med en digital bild tillsammans med information om föremålet, samt att detta har samlats i en sökbar databas. Vi har inte frågat efter uppgifter om samlingarnas storlek. Tabellen redovisar därför ett medelvärde av de olika museernas svar, oavsett hur stora samlingar de har. Därför går det inte att uppskatta hur stor andel av museernas samlade bestånd som var digitaliserat. Dessa uppgifter bör istället tolkas som att det framgår hur långt digitaliseringsprocessen har kommit på landets museer. Men svarsfrekvensen på dessa frågor har varit relativt låg och uppgifterna som presenteras här måste tolkas med försiktighet. I genomsnitt har museerna svarat att ungefär en tredjedel av deras samlingar var digitaliserad (Tabell 14). Vissa museer med små samlingar har dock en hög andel föremål digitaliserade medan en del museer med stora samlingar har digitaliserat en mindre del av samlingarna. Museernas mål var att drygt 80 procent av samlingarna ska digitaliseras. I genomsnitt var ungefär 20 procent av samlingarna dessutom tillgängliga för allmänheten via webben och museernas avsikt är att närmare tre fjärdedelar av samlingarna ska göras tillgängliga på detta sätt. Museernas digitaliserade samlingar, det vill säga de digitala bilder som är utlagda på webben, kan antingen få vidareanvändas fritt av vem som helst eller ha någon form av begränsning på grund av upphovsrätt. Tabell 15 redovisar i vilken omfattning de olika museikategorierna ger tillstånd till vidareanvändning av digitala bilder av sina samlingar. De centrala museerna har den största andelen av sina digitaliserade samlingar fritt tillgängliga för vidareanvändning. Tabell 15 visar också i vilken grad de digitala bilderna länkas vidare till andra webbplatser med beskrivande texter eller med digitala samlingar. Tabell 14. Digitaliseringsprocessen på museer den 31 december 2014 digitalisering och tillgänglighet. Andelarna redovisas som ett genomsnitt för varje museikategori. Table 14. Proportion of collections digitally documented and available on the web Mean value for each category. Centrala museer Övriga statliga Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Alla museer museer Antal museer som har svarat* Andel (%) av samlingarna som har dokumenterats digitalt Mål: andel (%) av samlingarna som ska digitaliseras Andel (%) av samlingarna som är digitalt tillgängliga via webben Mål: andel (%) av samlingarna som ska bli digitalt tillgängliga via webben Rapporterade men inte uppräknade siffror för museer med mer än tio årsarbetskrafter. *Antal museer som har svarat på en eller flera av dessa frågor. 23

26 Tabell 15. Digitaliseringsprocessen på museer den 31 december 2014 tillgänglighet via andra plattformar och möjlighet till vidareanvändning Andelarna redovisas som ett genomsnitt för varje museikategori. Table 15. Proportion of collections digitally documented and available on other platforms and for further use Mean value for each category. Antal museer som svarat* Andel (%) av museets digitaliserade samlingar som är tillgänglig via andra plattformar än museets egen (till exempel Europeana) Andel (%) av museets digitaliserade samlingar som har länkar till andra beskrivande källor (till exempel auktoritetslistor, Wikipedia, Wikimedia Commons) Andel (%) av museets digitaliserade samlingar som är märkta med: - Fri användning - Begränsad vidareanvändning - Får inte vidareanvändas Centrala museer Övriga statliga museer Rapporterade men inte uppräknade siffror för museer med mer än tio årsarbetskrafter. *Antal museer som har svarat på en eller flera av dessa frågor. Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Totalt Frågan om antalet sidvisningar av det digitaliserade materialet har ställts 2012 och Museerna har rapporterat betydligt fler sid-visningar 2014 i jämförelse med Men många museer mäter inte antalet sidvisningar och bland annat av detta skäl är svarsfrekvensen låg. Därför måste uppgifterna tolkas med försiktighet. Det är också en stor osäkerhet om vad en uppmätt sidvisning representerar. Mätningarna visar inte vad som har visats eller om det är en person som har tittat på materialet, eller om sidvisningarna har genererats på något annat sätt. Tabell 16. Antalet sidvisningar av digitaliserat material 2012 och Table 16. Number of unique visits to the museum s website in 2012 and Antal museer som har svarat 2014 Antal museer som har svarat Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Rapporterade men inte uppräknade siffror för museer med mer än tio årsarbetskrafter. *Sidvisningar av digitaliserat material som var tillgängligt för allmänheten på museets webbplatser. 24