Progression av obehandlad apikal parodontit vid rotfyllda tänder En röntgenologisk, retrospektiv kohortstudie
|
|
- Ove Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Progression av obehandlad apikal parodontit vid rotfyllda tänder En röntgenologisk, retrospektiv kohortstudie Emilie Lavin Richard Truong Handledare: Helena Fransson Avdelningen för endodonti Masterexamensarbete (30 hp) Tandläkarprogrammet April, 2013 Malmö högskola Odontologiska fakulteten Malmö
2 Abstract There is a high frequency of endodontically treated teeth with apical periodontitis in Sweden, but a lack of a well-established practice of how to deal with these. This study aims to investigate radiographic progression of untreated apical periodontitis in previously root-filled teeth left without intervention and to identify factors that affect the progression in order to reach a better foundation for making treatment decisions. Radiographs of root-filled teeth with apical periodontitis (n = 120) were examined with regards to the change of the apical periodontitis over at least three years during Progression of the apical periodontitis was observed in 22.5 % of the studied teeth in spite of probable clinical decisions that treatment was not needed for the apical periodontitis or treatment could be postponed. None of the studied variables: the size of the apical periodontitis, the length of the root-filling, the sealing quality of the root-filling, the type of the coronal restoration or the sealing quality of the coronal restoration were found to be correlated to the progression of the apical periodontitis. The apical periodontitis was unchanged in 50 % of the teeth and observed more often in the maxilla (p=0.02). Key words: Disease Progression; Endodontics; Epidemiology; Longitudinal Studies; Periapical Periodontitis; Radiography, Dental 2
3 Abstract I Sverige finns en hög frekvens av rotfyllda tänder med apikal parodontit och en praxis för behandling saknas. Denna studie syftar till att röntgenologiskt kartlägga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder som ej blivit föremål för ytterligare endodontisk eller kirurgisk behandling och att identifiera variabler som påverkar progressionen för att ge ett bättre underlag för behandlingsbeslut. Röntgenbilder på rotfyllda tänder med apikal parodontit som lämnats utan åtgärd (n = 120) granskades avseende förändringen av den apikala parodontiten under minst en 3-års period under åren Progression av den apikala parodontiten observerades i 22,5% av de studerade tänderna, trots att man sannolikt tidigare bedömt att den apika parodontiten inte behövde behandling eller att man kunde avvakta med behandling. Ingen av de studerade variablerna: den ursprungliga apikala parodontitens storlek, rotfyllningens längd, rotfyllningens täthet, typ av koronal restaurering eller den koronala restaureringens täthet befanns ha något samband med den apikal parodontitens progression. Oförändrad apikal parodontit observerades vid 50 % av tänderna och signifikant oftare i överkäken (p=0.02). 3
4 Inledning I Sverige uppskattas antalet rotfyllda tänder till cirka 13 miljoner vilket motsvarar 8,6 % av alla tänder i den vuxna befolkningen (1). Av dessa har 25 % apikal parodontit (2). Detta innebär att det möjligen finns cirka 3,2 miljoner rotfyllda tänder med apikal parodontit i den svenska befolkningen. Enligt Strindbergskonceptet bör en rotfylld tand som efter en läkningsperiod fortfarande uppvisar apikal parodontit ses som en tand med tecken på kvarvarande infektion och tanden bör därmed behandlas (3). Detta eftersom infektionen ibland akutiserar och i vissa fall kan infektionen spridas till andra delar av kroppen och bli livshotande. Dock vet man väldigt lite om hur ofta detta sker eller hur en kvarstående apikal parodontit vid en tidigare rotfylld tand faktiskt påverkar patientens hälsa. Praxis för hur rotfyllda tänder med kvarstående apikal parodontit hanteras i tandvården förefaller vara annorlunda mot vad Strindbergskonceptet rekommenderar då det förekommer en stor variation bland tandläkare vid beslutsfattande om rotfyllda tänder med kvarstående apikal parodontit. I en studie av Reit och Gröndal (4) presenterades 33 fall med rotfyllda tänder med apikal parodontit för 35 tandläkare. I 3 av dessa 33 fall var samtliga tandläkare helt överens om att revidera rotfyllningen och de enskilda tandläkarna förespråkade revision av 7 upp till 26 av de 33 tänderna. Därför bör det vara så att en andel av de rotfyllda tänder med apikal parodontit man finner i epidemiologiska studier av olika anledningar lämnats utan ytterligare behandling. I Sverige anges att 2/3 av alla apikala parodontiter finns vid rotfyllda tänder (5). Många studier visar att rotfyllningslängd (6-12), rotfyllningstäthet (6-12) samt att den koronala restaureringens täthet (7-13) har stor betydelse för förekomst av apikal parodontit. En del studier har visat att typ av koronal restuarering har en inverkan på förekomst av apikal 4
5 parodontit (12, 14). Tänder som är pelarförsedda har visats ha en likvärdig (10) eller högre frekvens (14, 15) av apikal parodontit jämfört med icke-pelarförsedda tänder. Det finns studier som visar att överkäken har fler apikala parodontiter vid rotfyllda tänder än underkäken (16), men också att det inte är någon skillnad mellan käkarna (17). Molarer är den tandgrupp som har visat högst frekvens av apikal parodontit generellt (18). Molarer har även visat ha högst frekvens av apikal parodontit vid rotfyllda tänder (2, 16, 19). Alla nämnda variabler är dock framtagna genom tvärsnittsstudier. Detta innebär att de enskilda variablernas påverkan på progressionen av apikala parodontiter över tid inte är kända. I en av de få studier som är longitudinella undersöktes 473 patienter. Av dessa hade 304 apikal parodontit på tidigare rotfyllda tänder. Efter 6 år hade 91 (30%) av de rotfyllda tänderna med apikal parodontit läkt, 177 (58%) var oförändrade eller större, och 35 (12%) av tänderna hade extraherats (20). I en annan longitudinell studie undersöktes 351 patienter med periapikala röntgenbilder. Av dessa hade 82 tänder apikal parodontit på tidigare rotfyllda tänder vid första undersökningstillfället. Efter en uppföljningstid på 11 år var 49 (60%) av dessa tänder obehandlade, 15 (18%) var endodontiskt behandlade och 18 (22%) var extraherade. Av de som lämnades obehandlade läkte 19 (39%), 18 (37%), var oförändrade och 9 (18%) blev större (21). I en relativt ny studie undersöktes 720 patienter. Dessa hade sammanlagt 200 tidigare rotfyllda tänder med apikal parodontit. Efter en uppföljningstid på minst 4 år läkte 40 (20%), 57 (29%) förblev oförändrade, samt 103 (52%) blev större. Signifikanta samband hittades mellan bristfällig rotfyllnings- och restaureringskvalitet och den apikala parodontitens progression. Inga signifikanta samband hittades mellan ålder, kön och förekomst av stiftförankring i tänderna (22). 5
6 Riskerna med kvarstående apikal parodontit vid rotfyllda tänder och nyttan av att behandla denna är ej klarlagt vare sig för individen eller samhället. Det har gjorts studier för att se om den inflammatoriska processen påverkar incidensen av kardiovaskulär sjukdom, men resultaten är motstridiga (23, 24). Man vet att denna oftast diskreta inflammation vid tandens rotspets ibland blir akut med utvecklande av lokala abscesser som kan spridas till andra delen av kroppen och potentiellt bli livshotande. Denna brist på kunskap kring riskerna med kvarstående apikal parodontit har uppmärksammats i SBU:s rapport Rotfyllning. I rapporten har ett antal väsentliga kunskapsluckor formulerats där ytterligare forskning efterfrågas. En av dessa lyder: undersöka risk för att tänder med kvarvarande men symtomfria käkbensinflammationer leder till värk och svullnad och/eller att bendestruktionen tillväxer i storlek (25). Behandling eller icke-behandling av rotfyllda tänder med kvarstående apikal parodontit är en återkommande fråga inom tandvården, och denna studie har för avsikt att på ett urval av patienter behandlade på Tandvårdshögskolan i Malmö undersöka progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder som ej blivit föremål för ytterligare behandling av den apikala parodontiten. Syftet med studien var att med hjälp av röntgenundersökning kartlägga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder som ej blivit föremål för ytterligare endodontisk eller kirurgisk behandling och eventuellt identifiera variabler som påverkar progressionen. Material och metod Studien var en retrospektiv kohortstudie med pilotdesign där digitala, apikala röntgenbilder granskades. Statusuppgifter i journalen användes ej som underlag för studien. En patientsökning genomfördes i röntgenprogrammet Romexis på Odontologiska fakulteten, 6
7 Malmö högskola, Malmö. Patienter med intraorala röntgenbilder tagna med minst 3 års mellanrum inom perioden listades. Periapikala röntgenbilder granskades och alla rotfyllda tänder noterades initialt. Därefter valdes de patienter ut som hade minst 2 periapikala röntgenbilder på samma tand med minst 3 års intervall samt att apikal parodontit kunde diagnostiseras på den första periapikala röntgenbilden. Kriteriet för att apikal parodontit skulle diagnostiseras var förekomst av periapikal radiolucens större än dubbla bredden på parodontalspalten. Röntgenbilder med dålig kvalitet där aktuella variabler ej kunde bedömas, tänder där rotfyllningen reviderats under uppföljningsperioden, tänder med retrograd fyllning/rotspetsresektion, tänder med nyligen genomförd rotbehandling och tänder med marginal kommunikation till den apikala parodontiten uteslöts. Inklusions- och exklusionskriterierna kan ses i tabell 1. Screeningen och datainsamlingen skedde i ett mörklagt rum med en bildskärm för röntgenbetraktning (OLÓRIN Vista Line VC190D) under perioden till Under screeningen och datainsamlingen granskades alla röntgenbilder av två oberoende observatörer. Vid meningsskiljaktigheter diskuterades fallet och ett gemensamt beslut togs. I de fall där oenighet eller osäkerhet uppstod gjordes ytterligare en bedömning av en endodontist och ett slutgiltigt beslut togs tillsammans. Exempel på variabler som registrerades under datainsamlingen är rotfyllningstäthet, den koronala restaureringens täthet och tandgrupp. För fullständig lista av variabler och bedömningskriterier se tabell 2. Alla periapikala bilder som fanns tillgängliga mellan första och sista röntgendatumet på aktuella tänder har granskats för att registrera de olika variablerna. Förändringen av den apikala parodontiten följdes under en period på minst 3 år. Tänderna fick under denna tid ej ha blivit rotbehandlade på nytt. Patienter där man med hjälp av tidigare röntgen kunnat bedöma att tanden var rotbehandlad nyligen, som till exempel indikatorbilder och pointbilder, exkluderades från studien. 7
8 Rotfyllningstäthet och den koronala restaureringens täthet bedömdes separat både i första och andra röntgenbilden och vid eventuell skillnad i bedömningen har det sämre värdet använts. Vid statistisk beräkning av sambandet mellan den koronala restaureringen och den apikala parodontitens förändring användes endast de fall där den koronala restaureringen var oförändrad mellan första och andra röntgenundersökningen. Detta gjordes för att utesluta andra påverkande faktorer som till exempel iatrogena skador vid byte av den koronala restaureringen. Statistiska beräkningar gjordes också för om tanden var brostöd eller ej. Variablerna helt utläkt och mindre avseende apikal parodontit samt inadekvat i koronala ½ av roten + adekvat i apikala ½ av roten och adekvat i koronala ½ av roten + inadekvat i apikala ½ av roten avseende rotfyllningskvalitet, slogs ihop på grund av statistiska skäl då grupperna var för små var för sig. För att bedöma den apikala parodontitens förändring granskades periodontalspalten, apikala parodontitens utbredning längs rotytan, storleken på radiolucensen, samt projektionen systematiskt. Statistisk analys Den statistiska analysen genomfördes med hjälp av statistiker och programmet IBM SPSS Statistics v20. En poweranalys utfördes innan studiens start. Chi-2-test utfördes på all data. Kappavärdet för inter- och intraobservationsvariationerna vid bedömning av den för apikala parodontitens förändring beräknades. Tidsperioden mellan intraobservationerna var 6 månader. 8
9 Resultat Efter första patientsökningen i röntgenprogrammet Romexis kvarstod 747 av totalt patienter. Screening av patienternas röntgenbilder utfördes och 90 patienter med totalt 120 rotfyllda tänder som uppvisade apikal parodontit och som kunde följas minst tre år framåt inkluderades i studien. Tidsintervallet mellan första och andra röntgentillfället var i genomsnitt 4 år och 8 månader där den kortaste tiden var 3 år och den längsta 11 år och 10 månader. Patienterna var mellan 15 år och 83 år gamla med en medelålder av 56 år. Fler kvinnor (63%) än män ingick i det studerade materialet. Könsfördelningen är jämförbar med både det screenade materialet på 747 patienter där 56% var kvinnor och samtliga patienter där 55% var kvinnor. Vid bedömningen av apikala parodontiters förändring beräknades interobservatörsvariationen till κ = 0,86 och intraobservatörsvariationerna till κ = 0,85 respektive κ = 0,49. Majoriteten av rotfyllningarna (60,8 %) bedömdes vara täta då inga spalter eller porositeter kunde observeras i röntgenbilderna, 25% bedömdes som partiellt otäta (antingen apikalt eller koronalt) och 14,2% bedömdes som otäta (figur 1). Den vanligaste koronala restaureringen var pelare och krona (52,8%) och 8,9% av de studerade tänderna utgjorde brostöd. Koronal restaurering saknades helt i 3,8% av de studerade tänderna. De flesta koronala restaureringar bedömdes vara täta på röntgenbilderna, men 20,8% bedömdes ha defekter (figur 2). 9
10 Progression av den apikala parodontiten observerades i 22,5% av de studerade tänderna, 50% av de apikala parodontiterna vid de rotfyllda tänderna bedömdes vara oförändrade i storlek och 27,5% bedömdes ha minskat under studieperioden. Bedömningsexempel kan ses i figur 3-5. Ingen av de studerade variablerna: den ursprungliga apikala parodontitens storlek, rotfyllningens längd, rotfyllningens täthet, typ av koronal restaurering eller den koronala restaureringens täthet befanns ha något samband med den apikal parodontitens progression, men oförändrad apikal parodontit observerades signifikant oftare i överkäken (p=0.02). Resultaten presenteras i tabell 3. Statistiska resultat Poweranalysen visade för att få 93,1% power krävdes 70 patienter. Diskussion Huvudsakliga fynd Pilotstudiens mål var att kartlägga den eventuella progressionen av obehandlade apikala parodontiter vid tidigare rotfyllda tänder och eventuellt finna faktorer som påverkar denna. Progression av den apikala parodontiten observerades vid en dryg femtedel av de studerade tänderna och ingen av de tandrelaterade variablerna befanns ha något samband med denna progression. Oförändrad apikal parodontit observerades vid hälften av tänderna och var signifikant vanligare i överkäken jämfört med underkäken. 10
11 Resultatdiskussion Resultaten avseende progression av obehandlade apikala parodontiter på tidigare rotfyllda tänder i vår studie överensstämmer i stor utsträckning med resultaten från en longitudinella studier där en progression på 18 % presenterades (Petersson et al. 1991) Den enda studie där resultaten avviker i jämförelse är den ännu opublicerade studien av Tsesis et al. (22) där en betydligt större andel apikala parodontiter vid tidigare rotfyllda tänder ökar i storlek. Anledningen till detta kan vara att bedömningarna av rotfyllningskvalitet och periapikalstatus skiljer sig åt mellan studierna. Det kan också bero på en sämre rotfyllnings- och restaureringskvalitet i studien av Tsesis et al. (22) med en åtföljande högre risk för progression av den apikala parodontitien. I en systematisk litteraturöversikt har man identifierat bristfällig rotfyllningskvalitet som en riskmarkör för apikal parodontit (25) medan den direkta orsaken är bakterier i rotkanaler som är bristfälligt behandlade och förseglade. Signifikanta samband har setts mellan bristfällig rotfyllnings- och restaureringskvalitet och den apikala parodontitens progression (26), men det har ej observerats i vår studie. Anledningen till att helt otäta rotfyllningar i vårt material inte tydligt visar en progression av den apikala parodontiteten kan bero på att en selektion utav materialet har skett. Alla patienter på Tandvårdshögskolan i Malmö får fullständig undersökning och behandling. Det innebär att man sannolikt har gjort en klinisk bedömning och kommit fram till att avstå från eller avvakta med endodontisk behandling trots att en otät rotfyllning har setts vid röntgenundersökningen. Det bör även påpekas att en otät rotfyllning i sig inte är orsaken till en apikal parodontit utan apikal parodontit uppkommer som ett svar på en infektion i rotkanalen. Om rotkanalsinfektionen är effektivt behandlad behövs en barriär för att förhindra reinfektion av bakterier från munhålan. Barriären består optimalt av en tät rotfylling och en tät koronal restaurering, men endast en tät koronal restaurering skulle teoretiskt kunna utgöra en tillräcklig barriär. 11
12 Den koronala tätheten i den här studien har bedömts på periapikala röntgenbilder och tillgängliga bitewing och speglar sannolikt inte den verkliga situationen. Det är inte omöjligt att antalet koronala otätheter är fler än vad vi funnit i denna studie. Detta kan vara en förklaring till varför inget samband mellan koronal täthet och apikala parodontiters progression kunde ses. I andra studier där man studerat förändringen av apikal parodontit vid tidigare rotfyllda tänder extraherades 12% (20) respektive 22% (21) av tänderna mellan undersökningstillfällena. Detta är relativt höga siffror som ej har kunnat registreras i denna studie eftersom tidigare rotfyllda tänder med apikal destruktion som har extraherats ej har kommit med i den patientdatasökning som gjordes. Detta innebär att den egentliga progressionen av den apikala parodontiten vid tidigare rotfyllda tänder i vårt material kan vara större än rapporterat, då man kan tänka sig att en ökad storlek på den apikala parodontiten kan ha föranlett beslutet om att revidera rotfyllningen eller extrahera tanden. Ett annat skäl till extraktion av rotfyllda tänder med apikal parodontit kan vara att de uppvisat symtom eller bedömts vara tänder med risk för att utveckla symtom och eller progression av den apikala parodontiteten till exempel inför att större protetiska konstruktioner ska utföras. I denna studie fann vi att rotfyllda tänder i överkäken hade fler oförändrade apikala parodontiter jämfört med underkäken under en 3-års period. En trolig förklaring är tolkningen av röntgenbilder. Anatomiska förhållanden gör det lättare att ta ortoradiella röntgenbilder i underkäken jämfört med överkäken där de ofta blir överaxiala. Därför går det att observera små förändringar i underkäken till skillnad från överkäken där små förändringar döljs och man oftare tror att apikala parodontiter är oförändrade. Detta är en trolig förklaring till att vi funnit signifikant fler oförändrade apikala parodontiter i överkäken jämfört med underkäken. 12
13 Att inga av de undersökta tandrelaterade variablerna visade något samband med den apikala parodontitens progression ska ses med viss reservation då det material vi undersökte är selekterat. I denna studie ingår enbart de rotfyllda tänder med apikal parodontit som inte fick någon ytterligare endodontisk behandling. Det är sannolikt att de flesta av de tänder där den apikala parodontiten progredierat också har behandlats antingen genom revisionsbehandling eller tandextraktion, varför vi inte kan uttala oss generellt om hur det går med rotfyllda tänder med apikal parodontit eftersom dessa grupper inte är inkluderade i studiematerialet. Resultaten från vår studie visar hur förändringen av apikal parodontit skett på tidigare rotfyllda tänder där man med största sannolikhet vid en klinisk bedömning ansett att tanden inte behövde någon behandling för den apikala parodontiten och således selekterat bort tänder med uppenbar risk för sjukdomsprogression. Den vanligaste koronala restaureringen var pelare och krona, 52,8%. I två andra epidemiologiska studier där man studerat rotfyllda tänder i allmänhet och inte haft för avsikt att studera förändring av apikal parodontit är 28,6% av de rotfyllda tänderna med apikal parodontit restaurerade med stiftförankring (15) respektive 40% (12). Den höga andelen tänder med pelare och krona i vårt material kan bero på att en mer omfattande behandling ofta krävs i dessa tänder för att försöka behandla rotkanalsinfektionen; antingen kan befintlig krona och pelare avlägsnas för att göra en revisionsbehandling vilket innebär risker och även en betydande kostnad eller så får ett kirurgiskt ingrepp utföras som även det innebär risker men med lägre kostnad. Detta leder säkerligen till en mer restriktiv hållning till behandling av den apikala parodontiten på kronförsedda tänder och att man hellre avvaktar vid osäkerhet, vilket i så fall har inneburit att det i vårt material är fler kron- och pelarförsedda tänder med 13
14 kvarstående apikal parodontit jämfört med tänder med en mindre omfattande restaurering där man kanske oftare reviderar rotfyllningen. Trots kriterierna där nyligen rotbehandlade tänder exkluderades kan det ändå finnas fall som inkluderats där tanden egentligen är under läkning, men inte kunnat fastställas med de tillgängliga röntgenbilderna. Detta kan ha påverkat resultaten och bör därför beaktas. Metodologiska beaktanden En lång uppföljningstid är önskvärd när man studerar förändring av apikal parodontit eftersom läkningsfasen kan ta lång tid. De flesta apikala parodontiter som läker, gör detta inom ett år från rotfyllningstillfället, men det finns anledning att vänta i fyra år och kanske ännu längre (26). Anledningen till att uppföljningstiden blev 3 år var bristande patientunderlag för längre uppföljningstider. Studien är retrospektiv vilket innebär att man gått bakåt i tiden för att samla material och att röntgenbilderna är tagna av många olika personer och har variende projektion och röntgenteknik. Att bedöma apikala parodontiters förändring är i högsta grad projektionskänsligt och detta har varit en svårighet då bilderna har tolkats. Detta är också en realitet i den kliniska verksamhet då en metod för standardiserad röntgenprojektion inte tillämpas, så som i många andra undersökningsmetoder som kariessondering och fickdjupsmätning. För att minska osäkerheten vid bedömningen av förändringen av den apikala parodontiten användes mindre, oförändrad och större för att definiera förändring istället för den vanligare skalan Periapical Index (PAI) som har flera bedömningssteg. 14
15 Framtida studier En framtida studie bör genomföras med ett större patientantal och en randomisering av urvalet. Studien bör också utföras prospektivt, vilket ger möjligheter till att bättre kontrollera röntgenprojektion med någon form av standardisering. En prospektiv studie där man kan studera naturalförloppet av rotfyllda tänder innebär att man kan undvika den selektion som skett i föreliggande material. På okända grunder har ett okänt antal rotfyllda tänder med kvarstående apikal parodontit reviderats eller extraherats varför den verkliga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder kan ha varit större än den vi observerat i vårt material. En längre uppföljning än 3 år hade också varit önskvärt. I slutändan är det är viktigt att fundera på vad man egentligen vill nå med resultaten. En central fråga är om långvarig asymptomatisk apikal parodontit påverkar hälsan och i så fall hur, vilket fortfarande är obesvarat. Denna tanke bör alltid finnas med i resultatvärderingen. Om det skulle visa sig att apikala parodontiter förblir oförändrade efter en behandling kanske man inte bör revidera efter en 4-årsperiod utan snarare se behandlingen som lyckad ifall hälsopåverkan kan anses vara begränsad. Slutsats Våra resultat tyder på att en dryg femtedel av rotfyllda tänder med apikal parodontit visade en ökning av den apikala parodontiten under en 3-årsperiod trots att man sannolikt ansett att behandling ej behövdes för den apikala parodontitien och att hälften av de apikala parodontiterna var oförändrade. Det fanns en tendens att apikala parodontiter i överkäken i större grad kvarstod oförändrade, men tolkningen av röntgenbilderna i överkäken innebar en viss osäkerhet. 15
16 Acknowledgements Per-Erik Isberg för hans värdefulla stöd vid den statiska bearbetningen. Jan Mieziewski för ovärderliga hjälp inom IT. 16
17 Referenser 1. Odesjo B, Hellden L, Salonen L, Langeland K. Prevalence of previous endodontic treatment, technical standard and occurrence of periapical lesions in a randomly selected adult, general population. Endod Dent Traumatol. 1990; 6: Frisk F, Hugoson A, Hakeberg M. Technical quality of root fillings and periapical status in root filled teeth in Jonkoping, Sweden. Int Endod J. 2008; 41: Kvist T. Endodontic retreatment. Aspects of decision making and clinical outcome. Swed Dent J Suppl. 2001; 144: Reit C, Grondahl HG. Management of periapical lesions in endodontically treated teeth. A study on clinical decision making. Swed Dent J. 1984; 8: Eriksen HM. Endodontology--epidemiologic considerations. Endod Dent Traumatol. 1991; 7: Peciuliene V, Rimkuviene J, Maneliene R, Ivanauskaite D. Apical periodontitis in root filled teeth associated with the quality of root fillings. Stomatologija. 2006; 8: Dugas NN, Lawrence HP, Teplitsky PE, Pharoah MJ, Friedman S. Periapical health and treatment quality assessment of root-filled teeth in two Canadian populations. Int Endod J. 2003; 36: Kirkevang LL, Orstavik D, Horsted-Bindslev P, Wenzel A. Periapical status and quality of root fillings and coronal restorations in a Danish population. Int Endod J. 2000; 33:
18 9. Segura-Egea JJ, Jimenez-Pinzon A, Poyato-Ferrera M, Velasco-Ortega E, Rios-Santos JV. Periapical status and quality of root fillings and coronal restorations in an adult Spanish population. Int Endod J. 2004; 37: Estrela C, Leles CR, Hollanda AC, Moura MS, Pecora JD. Prevalence and risk factors of apical periodontitis in endodontically treated teeth in a selected population of Brazilian adults. Braz Dent J. 2008; 19: Siqueira JF,Jr, Rocas IN, Alves FR, Campos LC. Periradicular status related to the quality of coronal restorations and root canal fillings in a Brazilian population. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod. 2005; 100: Hommez GM, Coppens CR, De Moor RJ. Periapical health related to the quality of coronal restorations and root fillings. Int Endod J. 2002; 35: Kirkevang LL, Vaeth M, Horsted-Bindslev P, Bahrami G, Wenzel A. Risk factors for developing apical periodontitis in a general population. Int Endod J. 2007; 40: Kayahan MB, Malkondu O, Canpolat C, Kaptan F, Bayirli G, Kazazoglu E. Periapical health related to the type of coronal restorations and quality of root canal fillings in a Turkish subpopulation. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod. 2008; 105: e Boucher Y, Matossian L, Rilliard F, Machtou P. Radiographic evaluation of the prevalence and technical quality of root canal treatment in a French subpopulation. Int Endod J. 2002; 35: Lupi-Pegurier L, Bertrand MF, Muller-Bolla M, Rocca JP, Bolla M. Periapical status, prevalence and quality of endodontic treatment in an adult French population. Int Endod J. 2002; 35:
19 17. Kamberi B, Hoxha V, Stavileci M, Dragusha E, Kuci A, Kqiku L. Prevalence of apical periodontitis and endodontic treatment in a Kosovar adult population. BMC Oral Health. 2011; 11: Kabak Y, Abbott PV. Prevalence of apical periodontitis and the quality of endodontic treatment in an adult Belarusian population. Int Endod J. 2005; 38: Moura MS, Guedes OA, De Alencar AH, Azevedo BC, Estrela C. Influence of length of root canal obturation on apical periodontitis detected by periapical radiography and cone beam computed tomography. J Endod. 2009; 35: Kirkevang LL, Vaeth M, Horsted-Bindslev P, Wenzel A. Longitudinal study of periapical and endodontic status in a Danish population. Int Endod J. 2006; 39: Petersson K, Hakansson R, Hakansson J, Olsson B, Wennberg A. Follow-up study of endodontic status in an adult Swedish population. Endod Dent Traumatol. 1991; 7: Tsesis I, Goldberger T, Rosen E, Seifan M, Tamse A. Dynamics of periapical lesions in endodontically treated teeth left without intervention: A longitudinal study. European Society of Endodontology Congress 2011 Rome Caplan DJ, Chasen JB, Krall EA, Cai J, Kang S, Garcia RI et al. Lesions of endodontic origin and risk of coronary heart disease. J Dent Res. 2006; 85: Frisk F, Hakeberg M, Ahlqwist M, Bengtsson C. Endodontic variables and coronary heart disease. Acta Odontol Scand. 2003; 61: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rotfyllning :en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU;
20 26. Fristad I, Molven O, Halse A. Nonsurgically retreated root filled teeth--radiographic findings after years. Int Endod J. 2004; 37:
21 Tabeller Tabell 1 Inklusions- och exklusionskriterier Inklusion: Periapikala röntgenbilder med rotfyllningar och apikal parodontit tagna vid två tillfällen med minst 3 års mellanrum Exklusion: Röntgenbilder med dålig kvalitet där aktuella variabler ej kunde bedömas (dålig svärtning, kontrast, projektion, område och skärpa) Tänder med retrograd fyllning/rotspetsresektion Revidering av rotfyllning under 3-årsperioden Nyligen genomförd rotbehandling Tänder med apikal parodontit och marginal kommunikation 21
22 Tabell 2 Registrerade variabler Variabler Kön Tandgrupp Apikala parodontitens ursprungliga storlek (vid största diameter) Apikala parodontitens förändring Rotfyllningslängd Rotfyllningstäthet (bedömt från den sämsta kanalen. För att rotfyllningen koronalt/apikalt skulle bedömas som tät krävdes minst 4 mm rotfyllning utan spalter och porositeter) Koronala restaureringens täthet Koronal restaurering Brostöd Registrering och koder Man Kvinna Incisiv Canine Premolar Molar 1 = <5 mm i diameter 2 = 5 mm i diameter 1 = Helt utläkt (mindre än dubbla bredden på övriga rotens periodontalspalt) 2 = Mindre (tydligt mindre radiolucens) 3 = Oförändrad 4 = Större (tydligt större radiolucens) 1 = 0-2 mm från röntgenologiskt apex 2 = >2 mm från röntgenologiskt apex eller rotfyllningsmaterial utanför röntgenologiskt apex 1 = Adekvat i koronala ½ av roten + adekvat i apikala ½ av roten 2 = Inadekvat i koronala ½ av roten + adekvat i apikala ½ av roten 3 = Adekvat i koronala ½ av roten + inadekvat i apikala ½ av roten 4 = Inadekvat i koronala ½ av roten + inadekvat i apikala ½ av roten 1 = Adekvat (karies ej i anslutning till fyllning eller rotfyllning, inga spalter) 2 = Inadekvat (synliga spalter, sekundärkaries) 1 = Fyllning 2 = Krona 3 = Pelare + Krona 4 = Ingen 1 = Nej 2 = Ja 22
23 Tabell 3 Skillnader i förändring inom varje variabelgrupp jämförd med chi-2-t Förändring av apikal parodontit Mindre Oförändrad Större Totalt P-värde n % n % n % n % Totalt 33 27, , ,519 Ålder < 50 år 7 21, ,0 9 33, ,3 50 år 26 78, , , ,7 0,538 Kön Man 12 36, , , ,5 Kvinna 21 63, , , ,5 0,925 Tandgrupp Incisiv 6 18, ,3 5 18, ,3 Canine 2 6,1 5 8,3 3 11,1 10 8,3 Premolar 13 39, , , ,3 Molar 12 36, ,0 9 33, ,0 0,845 Käke Överkäke 13 39, , , ,7 Underkäke 20 60, , , ,3 0,022 Ursprungliga apikala parodontitens storlek < 5 mm , , , ,2 5mm 0 0,0 0 0,0 1 3,7 1 0,8 0,176 Rotfyllningslängd Adekvat (0-2 mm från rtg apex) 19 57, , , ,2 Inadekvat 14 42, ,3 9 33, ,8 0,651 Rotfyllningstäthet Tät 22 66, , , ,8 Partiellt otät 10 30, ,0 5 18, ,0 Otät 1 3,0 9 15,0 7 25, ,2 0,153 Koronala restaureringens täthet Adekvat 27 81, , , ,2 Inadekvat 6 18, ,3 8 29, ,8 0,442 Koronal restaurering Fyllning 12 40, ,2 7 31, ,8 Krona 2 6,7 5 9,3 1 4,5 8 7,5 Pelare + Krona 16 53, , , ,8 Ingen 0 0,0 2 3,7 2 9,1 4 3,8 0,736 Brostöd Nej 28 90, , , ,1 Ja 3 9,7 6 10,5 1 4,2 10 8,9 0,647 23
24 Figurer Figur 1 Exempel på bedömning av rotfyllningstäthet A. Tand 45 - Adekvat i koronala ½ av roten + adekvat i apikala ½ av roten. B. Tand 46 - Inadekvat i koronala ½ av roten + adekvat i apikala ½ av roten. C. Tand 11 - Adekvat i koronala ½ av roten + inadekvat i apikala ½ av roten. D. Tand 14 - Inadekvat i koronala ½ av roten + inadekvat i apikala ½ av roten. 24
25 Figur 2 Exempel på bedömning av den koronala restaureringens täthet Större koronala otätheter kan ses på periapikala bilder. I detta fall bedömdes den koronala restaureringen på tand 23 som otät. 25
26 Figur 3 Exempel på en oförändrad apikal parodontit I detta fall bedömdes den apikala parodontiten på tand 21 som oförändrad. Utbredningen av den apikala parodontiten från rotytan är likvärdig (markerad på bild). En liten storleksförändring kan ses av apikala parodontiten. Denna anses dock vara projektionsrelaterad. 26
27 Figur 4 Exempel på en minskad apikal parodontit I detta fall bedömdes den apikala parodontiten på tand 12 som minskad. En projektionsskillnad ses på bilderna men minskningen bedömdes inte endast bero på denna. 27
28 Figur 5 Exempel på en ökad apikal parodontit I detta fall bedömdes den apikala parodontiten på tand 16 som ökad. 28
Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merOrto- eller retrograd endodontisk revisionsbehandling
Orto- eller retrograd endodontisk revisionsbehandling thomas kvist Resultat av endodontisk behandling Det finns en ansenlig mängd publicerade undersökningar som rapporterat resultat av endodontisk behandling
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merMot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merResultat av enkät till assistansberättigade
Bilaga 6 Resultat av enkät till assistansberättigade Resultaten i tabellerna i denna bilaga baseras på resultaten från den enkätundersökning Assistanskommittén låtit Statistiska Centralbyrån göra. Frågorna
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merSanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merInvandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Läs merHÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Läs merFrågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merInformation om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Läs merAnne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Läs merLedamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Läs merI regionen ökade svinnet på grund av utgånget datum med 18% under perioden.
Detta dokument är uppbyggd på ett 26 veckor långt marknadstest av RotoShelf 1250/2 I två livsmedelsbutiker och på hyllorna som var monterade I kyldiskar stod primärt mjölk och yoghurt-produkter. Resultaten
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merPå jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vilka egenskaper förknippar vi oss med professionellt och vilka egenskaper tror vi efterfrågas på arbetsplatsen? Manpower Work Life har i
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merAnhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation och att själv bli omhändertagen ett vårdande förhållningssätt inom ambulanssjukvård
Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation och att själv bli omhändertagen ett vårdande förhållningssätt inom ambulanssjukvård Tobias Creutz & Johan Pettersson Georgii Examensarbete på magisternivå
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merHT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merBeräkning av inavelsgrad
1 Beräkning av inavelsgrad Detta är ett försök av mig att på ett enkelt sätt illustrera hur man manuellt kan beräkna inavelsgraden vid olika släktparningar. Inavel kan enklast definieras som andelen genpar
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merUtvärdering APL frågor till praktikant
Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4
Läs mer4 Kostnader för fetma
4 Kostnader för fetma 4.1 Övervikt och fetma i Sverige 2003 Women age 16-84 (n) 3 546 514 1 Men age 16-84 (n) 3 498 040 1 Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence
Läs merÄndrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Läs merDina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.
Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag. Dina tänder är viktiga Du behöver dina tänder varje dag när du äter, skrattar och pratar. Hela tänder och en frisk mun är viktigt för ett bra liv. Gå på
Läs merDnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra, tredje och fjärde kvartalet 2010 Återrapportering
Läs merTandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015
Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2015 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 4144-08 KLAGANDE ID Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt
Läs merMuntlig presentation i plenum. Betyg G eller U. Bedömningsmall kommer att användas för bedömning av presentation.
Tandhygienistprogrammet, termin 1 Cariologiseminarium 2 - Odontologisk Profylaktik 1 Ansvarig: Lena Karlsson HT-2014 Litteraturseminarium utifrån en vetenskaplig artikel: Dental Caries, författare Selwitzet
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merKONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1
Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merTrygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11
Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-
Läs merRökningens effekter på läkningen vid endodontisk behandling
vetenskap schött al & klinik schött et al gunvor schött, övertandläkare, Tandvårdscentralen, Lund diana milenkovski, tandläkare, Odontologiska fakulteten, Malmö karin näsström, enhetschef, odont dr, Karolinska
Läs merHjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten
1 5-2-4 Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten Christina Reuterwall, Docent Bengt Järvholm, Professor Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk
Läs merFler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
Läs merPOST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Läs merKvalitetsmätning Hemtjänst 2011
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011 Under 2011 har en undersökning genomförts hos personer med inom Alingsås kommun. Sammantaget har 526 enkäter skickats ut och totalt har 337 äldre personer med svarat på
Läs merDatorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)
Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter
Läs merKvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merKan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Våra äldres tänder är fantastiska! Svensk tandvård är fantastisk i sitt arbete med förebyggande åtgärder, vilket har lett till att andelen äldre
Läs mer8 European Foundation for Osteoporosis
Europeiska föreningen mot Osteoporos 8 European Foundation for Osteoporosis Frågeformular om livskvalitet Qualeffo-41 (10 December 1997) European Foundation for Osteoporosis Swedish version Copies of this
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merHjo kommun. Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria.
Hjo kommun Rutin Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria. 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011 av MAS 3.
Läs merTvå rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merLastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Läs merRätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Läs merMaria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merKvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher
Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom torsdag den 7 april 06 Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher SEB har under perioden december 05 - februari 06 låtit Sifo/Research International
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merEN BÄTTRE KREDITAFFÄR
3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-11
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merBrevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Läs merSANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.
SANNOLIKHET Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar. tomas.persson@edu.uu.se SANNOLIKHET Grundpremisser: Ju fler möjliga händelser, desto mindre sannolikhet att en viss händelse
Läs merchefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merBefolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa; SFS 2002:267 Utkom från trycket den 22 maj 2002 utfärdad den 2 maj 2002. Regeringen föreskriver i fråga om
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merAntalet äldre - idag och imorgon
Bilaga 1 till Beslutsunderlag - hemsjukvårdsreformen PM. Antalet äldre - idag och imorgon Mikael Sonesson Statistik och Analys Regionförbundet Östsam Mailadress: mikael.sonesson@ostsam.se Tel: 13-262741
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än
Läs merVERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2014 Ö 5774-13 KLAGANDE TO Rättegångsbiträde enligt föräldrabalken: Advokat JS MOTPART Göteborgs Överförmyndarförvaltning
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut Skolinspektionen 2015-02-05 Ridskolan Strömsholm RS AB jamandersson@stromsholm.com Rektorn vid Ridsportgymnasiet Strömsholm becky.evensen@stromsholm.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merKundservicerapport Luleå kommun 2015
LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2016-01-21 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2015 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska
Läs merSamtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Läs merStatistik om gruppvåldtäkter
2000/3 Statistik om gruppvåldtäkter Brottsförebyggande rådet 1 2000-04-10 Jan Ahlberg Gruppvåldtäkter under 1990-talet Inledning BRÅ har gjort en specialundersökning om gruppvåldtäkter baserad på det datamaterial
Läs mer2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
Läs mer