Bern. Landpromemoria Schweiz

Transkript

1 Bern Anna Ehgartner Landpromemoria Schweiz Officiellt namn: Schweizerische Eidgenossenschaft, Confédération Suisse, Confederazione Svizzera, Confederaziun svizra Huvudstad: Bern Officiella språk: tyska (modersmål för 63,7 % av befolkningen), franska (20,4 %), italienska (6,5 %) och rätoromanska (0,5 %). Övriga (9,0 %). Yta: km2. Folkmängd: 8,3 miljoner, varav 25 procent utländska medborgare (årsslut 2012) Nationaldag: 1 augusti Födelsetal: 10,3/1000 (2012) Religion: 41,8 % tillhör den romersk-katolska kyrkan, 35,3 % den protestantiska kyrkan och 22,9 % andra religioner. Statsskick: konfederation med 26 kantoner Förbundspresident: Didier Burkhalter (FDP) för Parlament: tvåkammarsystem med en stor kammare om 200 ledamöter som representerar folket och en liten kammare om 46 ledamöter som representerar kantonerna. Regering: sju ledamöter som väljs av parlamentets generalförsamling (båda kammare). Senaste/nästa allmänna val: 23 oktober 2011/18 oktober Valuta: schweizerfranc, CHF (1 CHF = 7,3 SEK, februari 2014). BNP/cap (löpande priser, PPP): 540,273 SEK (2012) [Sverige: SEK]. BNP-tillväxt: 1,0 % (2012), 1,3 % (2013, regeringens prognos). Inflation: 0,07 % (2013). Viktigaste handelspartners: Tyskland, USA, Italien och Frankrike. Arbetslöshet: 3,2 % (december 2013) Bistånd/BNI: 0,46 % Export/import: 201 mdr CHF/177 mdr CHF (2012). Exportvaror: kemikalier, maskinell apparatur, elektronik, ur och bijouterier. Importvaror: kemikalier, maskiner, elektronik, metaller och bilar.

2 2(10) I förtydligande syfte anges ibland i löptexten även namn och förkortningar på tyska; vi har av utrymmesskäl undvikit vidare namngivning på något av de andra officiella språken. * * * * * Kort historik Schweiz grundades 1848 efter det att man antog förbundsförfattningen som är en avvägning mellan centraliserad och decentraliserad makt i enlighet med vad som ofta benämns med subsidiaritetsprincipen. Konfederationens skapande ledde till ökat utbyte mellan kantonerna, vilket främjade den ekonomiska utvecklingen i landet. Under de båda världskrigen utövade Schweiz en strikt neutralitetspolitik vilken innebar att landet kunde bistå med humanitär hjälp men i övrigt inte beblandade sig. Internt fanns dock motsättningar främst mellan den fransktalande delen som sympatiserade mer med Frankrike och den tysktalande delen som sympatiserade mer med Tyskland. Neutraliteten har förblivit ett bärande element i den schweiziska identiteten och landet var inte bara neutralt under det kalla kriget utan neutraliteten tolkades så strikt att medlemskap i FN inte blev verklighet förrän Neutraliteten har även spelat in starkt i Schweiz inställning till EU där ett avgörande moment var en folkomröstning 1992 i vilken befolkningen sade nej till en anslutning till det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Schweiz är på många sätt ett konservativt land med stark patriotism även om det finns en del områden där man har mycket mer liberala policyer än Sverige (t.ex. vad gäller droger, dödshjälp och prostitution). Schweiz införde kvinnlig rösträtt väldigt sent. På nationell nivå skedde det först 1971 och det dröjde ändra fram till 1990 innan Appenzell Ausserhoden efter federala påstötningar som sista kanton införde kvinnlig kantonal rösträtt. Statsskick Konfederationen Schweiz har ett utpräglat decentraliserat styrelseskick där den politiska makten är tydligt uppdelad mellan parlamenten på nationell nivå, de 26 kantonerna och den kommunala nivån (Gemeinde). Den exekutiva makten ligger hos förbundsrådet (Bundesrat) som är en slags permanent samlingsregering med sju medlemmar vilka väljs direkt av parlamentets båda kamrar. Schweiz tillämpar inte parlamentarism

3 3(10) utan regeringsledamöterna väljs in en och en av parlamentet. Regeringssammanträdena leds av förbundspresidenten som är primus inter pares inom regeringskollektivet och väljs på ett år enligt anciennitetsordning. Statschefsfunktionen utövas av regeringen som kollektiv. Regeringsledamöterna företräder var sitt departement och samlas i vanliga fall en gång per vecka. Vid regeringssammanträdena fattas kollektiva beslut. Parlamentet kan inte tvinga en regeringsledamot eller regeringen att avgå genom misstroendevotum. Regeringen kan å andra sidan inte heller upplösa parlamentet och utlysa nyval. Regeringens främsta uppgift är att genom styrningen av de sju ministerierna genomföra den federala lagstiftningen och utarbeta förslag till nya lagar samt att förhandla med andra länder. Parlamentet har 246 ledamöter varav 46 tillhör den lilla kammaren (Ständerat) som representerar kantonerna (motsvarande senatorer) och den stora kammaren (Nationalrat) om 200 ledamöter som representerar det schweiziska folket. Parlamentet är av ett så kallat milissystem där samtliga ledamöter huvudsakligen har ett annat yrke än att vara parlamentsledamot. Ledamöterna sammanträder fyra gånger per år i treveckorsperioder. Parlamentets huvudsakliga funktion är att anta ny lagstiftning och att granska regeringen. Det schweiziska styrelseskicket med starkt decentraliserad makt gör att de 26 kantonerna besitter större befogenheter att fatta beslut över exempelvis barnomsorg än vad kommunerna gör i Sverige. På lokal nivå ansvarar varje kommun (Gemeinde) själv för sitt eget skolsystem, sociala tjänster, lokal planering samt skattefrågor. Schweiz är känt för sin direkta demokrati varigenom myndiga medborgare vid fyra tillfällen per år ges möjlighet att i bindande folkomröstningar ta ställning till olika frågor. Följande tre typer av folkomröstning finns: Folkligt initiativ, vilket ger medborgarna rätten att föreslå en ändring eller ett tillägg till konstitutionen. För att initiera folkomröstningen krävs att behöriga namnunderskrifter samlas in inom 18 månader. Fakultativt referendum, vilket ger de röstberättigade en möjlighet att folkomrösta om en av parlamentet antagen rättslig akt under förutsättning att behöriga namnunderskrifter samlas in inom 100 dagar.

4 4(10) Obligatoriskt referendum, vilket inträffar vid ändringar i konstitutionen samt vid schweizisk anslutning till vissa internationella organisationer (såsom t.ex. FN). Valet 2011: läget i parlamentet och regeringssammansättningen Parlamentsval äger rum vart fjärde år, senast i oktober Landets största parti, det schweiziska folkpartiet (SVP), såg vid det senaste valet för första gången på länge sitt stöd sjunka. Partiet är dock med 26,6 procent av rösterna fortsatt landets största. SVP beskrivs ofta som högerpopulistiskt, med en aggressiv och högljudd retorik mot EU, Nato, invandring och sådant som uppfattas som icke-schweiziskt. Partiet låg år 2009 bakom initiativet att förbjuda byggandet av fler minareter och inför valet 2011 bakom initiativet om automatisk utvisning av kriminella utlänningar. SVP låg även bakom initiativet nej till massinvandring i februari 2014, där väljarkåren beslutade att införa kvoter för invandring samt nationell preferens på landets arbetsmarknad. Det socialdemokratiska partiet (SP), traditionellt sett ett av de mot omvärlden och EU mest öppna partierna, backade i valet något och landade på 18,7 procent. Det liberala partiet (FDP), som står för en konservativ och näringslivsvänlig hållning, fick 15,1 procent av rösterna. Kristdemokratiska CVP backade också något till 12,3 procent. Miljöpartiet GPS, som också traditionellt sett varit EU-vänligt, backade likaså något, ner till 8,4 procent av rösterna. Detta skedde delvis på bekostnad av att det mer EU-kritiska liberala miljöpartiet GLP fyrdubblade sina mandat i den stora kammaren efter att ha fått stöd av 5,4 procent av väljarna. Det borgerligt demokratiska partiet BDP, som brutit sig ur SVP, fick stöd av 5,4 procent av väljarna. Valet till den stora kammaren sker genom proportionella val med kantonerna som valkretsar vilket gör att fördelningen av mandaten i huvudsak följer det procentuella stödet. Fördelningen av de sista mandaten kan dock slå på marginalen, vilket t.ex. förklarar varför det socialdemokratiska partiet ökade från 43 till 46 mandat i den stora kammaren trots att partiet backade från 19,5 till 18,7 procent av rösterna. Valet till den lilla kammaren sker huvudsakligen genom det s.k. first past the post system där den som fått flest röster får en plats för kantonen. Detta system främjar kandidater som kan accepteras i breda lager vilket inte passar SVP:s framtoning bra och partiet har således låg representation i den lilla kammaren.

5 5(10) Mandatfördelningen är uppdelad efter kantonens storlek och Zürich har t.ex. 34 mandat. Fördelningen från valet 2011 ser ut så här: Stora kammaren Lilla kammaren SVP 54 5 SP FDP CVP GPS 15 2 GLP 12 2 BDP 9 1 Övriga 6 1 Ministrarna i Bundesrat väljs utan författningsrättsligt stöd på ett sådant sätt att en konkordansregering bildas. Konkordans innebär att alla större partier från höger till vänster är representerade med en till två ministrar. Traditionellt har fördelningen av ministerposterna skett mellan de fyra största partierna genom en s.k. magisk formel och ministrar som kandiderat för ytterligare en ämbetsperiod har alltid blivit återvalda. I och med att kandidatens personlighet fått allt större betydelse på senare tid har alltför kontroversiella kandidater inte fått tillräckligt stöd för att bli valda. Detta har bland annat resulterat i att ministrarna idag kommer från fem olika partier. Icke desto mindre består systemet för val av ministrar i stort som det varit. I sin tjänsteutövning verkar ministrarna i huvudsak inte som partipolitiker, utan som ämbetsmän, inte helt olikt EU-kommissionärerna. Ordförandeskapet i regeringskollektivet roterar årligen, vilket innebär att också uppdraget att vara landets president tilldelas efter anciennitetsordning. Utrikesminister Didier Burkhalter (FDP) är president Övriga sex regeringsmedlemmar är: Kommunikations-, miljö- och energiminister: Doris Leuthard (CVP) Utrikesminister: Didier Burkhalter (FDP), tillika president Inrikesminister: Alain Berset (SP) Justitie- och migrationsminister: Simonetta Sommaruga (SP) Ekonomi- och handelsminister: Johann Schneider-Ammann (FDP) Försvarsminister: Ueli Maurer (SVP) Finansminister: Eveline Widmer-Schlumpf (BDP) Schweizisk politik

6 6(10) Folkomröstningsinstitutet utgör ett vitalt inslag i den schweiziska politiken och används för allehanda frågor. När denna rapport skrivs har Schweiz nyligen avslutat en folkomröstning av vardera sorten, varav de två första förslagen antogs: 1. Ett internationellt mycket uppmärksammat folkligt initiativ som handlar om att ge aktieägarna rätt att årligen välja styrelse och bolagsledning samt bestämma dessa företrädares lön. 2. Ett fakultativt referendum om att på ett komplext sätt minska redan beviljade bygglov för att hindra alltför stark bebyggelse av landsbygden. 3. Ett obligatoriskt referendum gällande en författningsartikel om att familjeliv och arbetsliv ska kunna kombineras, vilken skulle kunna ligga till grund för bättre barnomsorg med mera. Efter att befolkningen röstade nej till ett schweiziskt inträde i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) valde Schweiz att istället ingå bilaterala avtal med EU. Idag finns över 100 sådana avtal, huvudsakligen avslutsförhandlade 1999 och Relationen mellan EU och Schweiz är viktig och intensiv; ca 80 procent av Schweiz import kommer från EU och ca 60 procent av landets export går till EU. Dessutom dagspendlar ett stort antal människor in från Italien, Frankrike, Tyskland och Österrike för att arbeta i Schweiz (mer om ekonomi nedan). För närvarande går det bilaterala samarbetet på lågvarv eftersom EU kräver en lösning på de s.k. institutionella frågorna, vilka tar sikte på vissa problemområden såsom formerna för schweiziskt övertagande av vidareutvecklad EU-rätt och avsaknaden av en oberoende rättslig instans i händelse av tvist. Bakgrunden till dessa krav är inte minst att Schweiz har introducerat en rad åtgärder som bland annat minskar möjligheten för tjänsteföretag inom EU att verka i Schweiz och som begränsar den fria rörligheten för medborgare från nya EU-medlemsländer (de s.k. EU8). Då EU har svårt att vidta åtgärder mot denna sorts begränsningar har Schweiz ombetts komma med ett förslag med lösningar på de institutionella frågorna. Den text Schweiz hittills presenterat ger dock föga hopp om snar enighet, även om den senaste utvecklingen antyder att de annars så låsta positionerna kan ha mjuknat lite. Schweiz motvilja mot bl.a. en överstatlig rättsinstans är tätt kopplad till den vikt landets befolkning fäster vid grundläggande frågor såsom landets oberoende och neutralitet. I en folkomröstning om förbud för byggande av minareter 2009 och under valrörelsen 2011 i samband med det s.k. Ausschaffungsinitiativet förekom grov retorik mot muslimer respektive invandrare,

7 7(10) framförallt från SVP. Valaffischer där minareter liknades vid missiler och där vita får sparkade ut ett svart från en bakgrund med den schweiziska flaggan gjorde att Schweiz fick internationell uppmärksamhet. Högerpopulistiska krafter lyckades framgångsrikt i ett kampanjande som låg på eller över gränsen för vad som kan anses vara acceptabelt och båda initiativen vann stöd från en majoritet av väljarna. Resultatet av folkomröstningarna blev att regeringen fick tillsätta kommissioner för att utarbeta lagförslag som å ena sidan har att beakta folkviljan och å andra sidan har att beakta Schweiz internationella åtaganden (bl.a. Europakonventionen om mänskliga rättigheter och avtal med EU). Nära kopplat till den senare folkomröstningen är det faktum att drygt 25 procent av landets befolkning är utlänningar (vilket delvis kan förklaras med att det tar mycket lång tid att bli schweizisk medborgare). Konsekvenserna av den folkomröstning som hölls den 9 februari 2014 med resultatet att stoppa massinvandringen kan ännu inte uppskattas exakt. I teorin sägs hela det första bilaterala avtalspaketet Schweiz har med EU upp, vilket innebär avtal beträffande inre marknaden, forskning, offentlig upphandling, osv. De första två områden där konkreta effekter syns är Erasmus+, samt Horizon 2020, där Schweiz nu av EU behandlas som tredjeland. Efter katastrofen i Fukushima svängde folkopinionen i Schweiz i sin inställning till kärnkraften som står för ca 40 procent av landets energiförsörjning. Den schweiziska regeringen fattade därefter, som första europeiska land, beslut om att Schweiz skulle avveckla sin kärnkraft (avvecklingen i Tyskland ska dock enligt planerna gå snabbare). Diskussioner och förhandlingar pågår om hur kärnkraften ska kunna ersättas i och med att de fem kärnkraftverken avvecklas efter 50 års användning med sista nedstängning per Schweizisk ekonomi Schweiz är världens 19:e största ekonomi och landet har världens sjunde högsta BNP/capita (2012, Världsbanken). Schweiz tillväxt har de senaste fem åren varit högre än genomsnittet i EU och landet har stått emot den internationella finanskrisen väl. Arbetslösheten är fortsatt låg och Schweiz får ofta topplaceringar i internationella mätningar om konkurrenskraft. Viss protektionism och brist på konkurrens har lett till att den inhemska prisnivån är den högsta i Europa. Zürich och Genève har i internationella rankingar hamnat väldigt högt i kategorin livskvalitet. Schweizerfrancen, som har ett solitt rykte om att vara en trygg valuta i orostider, har drabbats av en kraftig appreciering, vilket påverkat landets

8 8(10) exportindustri och turismnäring negativt. Den schweiziska centralbanken fattade därför i september 2011 beslut om att låsa CHF till en lägsta kurs om 1,20 euro. Denna kurs har man framgångsrikt kunnat hålla sedan dess även om det sker till ett högt pris; sedan beslutet fattades t.o.m. januari 2013 har centralbanken lagt 178 miljarder CHF på stödköp av utländska valutor. Paradoxalt nog har Schweiz alltså ökat sin interdependens till EU genom valutapeggningen. I övrigt har den ekonomiska relationen under senare påverkats av kontroverser på framförallt skatteområdet, vilket är tätt relaterat till den starka finanssektorn i Schweiz som står för 11 procent av landets ekonomi och ca arbetstillfällen. Många EU-länder förhandlade till sig ett bättre samarbete inom utbyte av information i skatteärenden efter att Schweiz 2009 satts upp på OECDs gråa lista över ickesamarbetsvilliga skatteparadis. EU önskar också se ett automatiskt utbyte av information i skattefrågor, vilket Schweiz önskar undvika p.g.a. landets banksekretess. Istället har Schweiz förhandlat fram källskatteavtal med inslag av amnesti för Storbritannien, Österrike och Tyskland. De båda tidigare avtalen trädde i kraft den 1 januari 2013 men avtalet med Tyskland röstades ner i det tyska parlamentets ena kammare. Förhandlingar pågår med andra länder. Enligt EU utgör de schweiziska kantonernas skatterabatter till bl.a. utländska holdingbolag olagligt statsstöd och därmed ett brott mot frihandelsavtalet från Schweiz har sedan länge haft en stark verkstadsindustri. Framförallt den schweiziska klockindustrin och instrumenttillverkningen står för 50 procent av världsproduktionen. Läkemedelsindustrin står också för en stor del av ekonomin. Men Schweiz är också en stor marknadsplats för råvaror som olja, socker och kaffe. Schweiz internationellt Schweiz var med i grundandet av European Free Trade Association (EFTA) blev landet medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Landet har även sedan 1992 varit medlem i Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). Genève har länge spelar även en stor roll för internationella organisationer inte minst för att flera av dem har sina kontor i staden, däribland Röda korset, WHO, UNHCR och WTO. Det dröjde dock ända fram till 2002 innan Schweiz blev FN-medlem. Schweiz valde 1996 trots sin strikta neutralitet att börja samarbeta med NATO inom ramen för partnerskap och fred (PfP). Schweiz bidrar bl.a. till utbildning i säkerhetspolitik och i kampen mot spridning av lätta

9 9(10) vapen samt i fredsbevarande operationer och minröjning. Schweiz deltar bl.a. i Kosovo (KFOR) och (tillsammans med Sverige) i övervakningen av stilleståndslinjen mellan Nord- och Sydkorea. Relationerna mellan Sverige och Schweiz Handel Sverige exporterar framförallt personbilar, telekomutrustning, papper, stål och järn till Schweiz, till ett totalt värde om ca 13,8 mdr SEK (2012). Importen från Schweiz till Sverige gäller framförallt maskiner, läkemedel, optiska instrument och obehandlade metaller och uppgår till ca 11 mdr SEK (2012). Nivån på direktinvesteringar har också varit hög; 2011 uppgick de schweiziska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till ca 59 mdr SEK och motsvarande siffror för svenska direktinvesteringstillgångar i Schweiz var ca 50 mdr SEK (SCB). Bland de ca 100 svenska dotterbolagen är de allra flesta försäljningskontor och de tillverkande företagen är relativt få. Viktiga exempel på svensk-schweiziskt samarbete är ABB som har huvudkontor i Zürich och Tetrapak i Lausanne. IKEA öppnade sitt första utomnordiska varuhus i Schweiz och har totalt nio varuhus i landet, varav fyra har öppnat de senaste sju åren. H&M har ett drygt fyrtiotal butiker i Schweiz. Volvo har en relativt betydande försäljning med marknadsandelar som ligger klart över europeiskt snitt. Även den svenska musikindustrins (STIM) upphovsrättsliga exportintäkter från Schweiz är relativt höga (4MSEK 2012). Den schweiziska regeringens beslut att köpa JAS Gripen kan leda till att ett stort antal kontaktytor och tekniksamarbeten skapas, vilket i sin tur kan skapa många affärsmöjligheter. Politik De senaste åren har ett intensivt officiellt besöksutbyte på regeringsoch parlamentsnivå skett mellan länderna. Dels har utbytet skett inom ramen för rent bilaterala kontakter, främst manifesterat i statsministerns officiella besök i Bern i december 2010, eller justitieminister Simonetta Sommarugas besök i Stockholm 2013, såväl som Catharina Elmsäter-Svärds besök i Schweiz i december samma år. Dels har utbytet skett på marginalen av träffar i multilaterala fora, såsom t.ex. besöket i Schweiz av en svensk parlamentarisk delegation i samband med ett större möte för Inter-Parliamentary Union (IPU). Informella träffar äger ofta rum inom ramen för World Economic Forum i Davos, där flera svenska regeringsmedlemmar har deltagit. Besök sker även på kommunal nivå.

10 10(10) Schweizare står för en stor andel av den totala turismen (nionde plats i antal turistnätter 2012) till Sverige. Kunskapen om och intresset för svensk kultur är tämligen utbrett, framförallt inom musik och skönlitteratur. Svensk pop åtnjuter gott renommé; t.ex. slog Mando Diao tidigt igenom i Schweiz. Jonas Jonassons bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann har toppat bestsellerlistorna i Schweiz vid årsskiftet 2013/2014. Även Stieg Larsson var under lång tid högt placerad på rankingen över sålda böcker och gjorde där sällskap med Henning Mankell. Den svenska bilaterala representationen i Schweiz består av Sveriges ambassad i Bern. Per Thöresson är ambassadör sedan Ambassaden stöds av fem underlydande honorärkonsulat (Basel, Genève, Lausanne, Lugano och Zürich). Även honorärkonsulatet i Schaan (Liechtenstein) hör till ambassaden. Sverige har även en ständig representation vid de internationella organisationerna i Genève. Exportrådet (numera the Swedish trade & invest council) har ett lokalt kontor i Zürich där också den svensk-schweiziska handelskammaren (SSCC) har sitt huvudsäte. THÖRESSON