Civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi

Transkript

1 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, Umeå Telefon: Dnr Datum Sid 1 (10) Civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi Master of Science Programme in Engineering Chemistry Omfattning: 300 högskolepoäng Examen: Civilingenjörsexamen i teknisk kemi. Examensbeskrivningen återfinns på: Nivåtillhörighet: Avancerad nivå Programkod: TYCTK Fastställande: Fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och reviderad , Ikraftträdande: , reviderad version från Ansvarig instans: Teknisk-naturvetenskaplig fakultet (Tekniska högskolan) Utbildningens mål Beskrivning av utbildning på avancerad nivå Se Högskolelagen 1 kap 8-9. Nationella mål för civilingenjörsexamen visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Kunskap och förståelse visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,

2 Sid 2 (10) visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Mål för civilingenjörsexamen i teknisk kemi vid Umeå universitet visa goda teknisk-naturvetenskapliga grundkunskaper med åtföljande fördjupade kemiska kunskaper och färdigheter inom industriell teknisk kemi. Stor vikt läggs vid att studenten skall kunna tillämpa avancerade teorier och matematiska modeller för förbättring, optimering, utveckling och förnyelse av kemiska produkter och processer. Kunskap och förståelse visa grundläggande tekniska kunskaper och färdigheter inom ingenjörsämnen. visa goda kunskaper i matematik, databehandling och kemi med dess tillämpningar. visa fördjupade kunskaper och färdigheter i teknisk kemi. visa en bred insikt om kemins betydelse för framsteg inom skilda tekniska ämnen. Färdighet och förmåga visa god laborativ färdighet samt god förmåga att planera och utvärdera experiment. visa god färdighet i att redovisa kunskaper och resultat, såväl muntligt som skriftligt. visa god färdighet att inhämta och förmedla nya kunskaper inom tekniskt kemiska problemområden samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper för utveckling och förnyelse.

3 Sid 3 (10) visa avancerad färdighet att utnyttja moderna metoder för modellering av kemiska processer och simulering av komplicerade reaktionsvägar under utnyttjande av kemiska, termodynamiska och kinetiska förutsättningar. visa förmåga att optimera kemiska framställningsprocesser under beaktande av råvaru-, kvalitets-, energi- och miljömässiga aspekter. visa förmåga att tillämpa kunskaper för att lösa kemiska miljöproblem. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att värdera risker vid hanterandet av olika typer av kemiska ämnen och kemiska processer. visa insikt om betydelsen av projektorganisation och mångvetenskaplig kompetens vid industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. Innehåll och uppläggning Allmänt Denna utbildning har som mål att ge en bred och djup kompetens som kemist i en modern och innovativ kemianknuten industri. Arbetsmarknaden finns framför allt inom kemisk industri, men även inom många närliggande branscher såsom pappers- och massaindustri, gruvnäring och metallurgisk industri, verkstadsindustri, livsmedelsindustri och elektronikindustri. Kemisk syntes- och processoptimering, produktkontroll, marknadsföring och försäljning liksom spridande av ny kunskap, inkluderande förbättringar för den yttre miljön, är exempel på kunskapskrävande arbetsuppgifter nu och i framtiden. Utbildningen är inriktad mot att ge de kunskaper och färdigheter i matematik, fysik, datavetenskap och miljökunskap som behövs, för att i kemi kunna tillämpa avancerade matematiska modeller för förbättring, optimering, utveckling och förnyelse av kemiska produkter och processer. Grundläggande kemiteknikkurser ger en bas för förståelse av de tekniska aspekterna på lösandet av industriella produktionsproblem medan andra inslag ger kunskap om val av råvaror, utformning av produktkontroll och problemlösningar gällande miljöteknik, energi, avfall och ekonomi. De laborativa momenten i utbildningen är ofta problemorienterade tillämpningar med teknisk inriktning och ett flertal industribesök ingår för att ge en inblick i och förståelse för de industriella kemiska processerna och den miljö där de bedrivs. Den studerandes möjlighet att genom egna val utforma sin kompetensprofil är förlagd till programmets senare del. Under de tre första åren ges kurser som syftar till att ge grundläggande kunskaper. Under de följande åren väljer studenten själv bland ett urval av kurser. Det egna valet av kurser kan delas upp i valbara kurser (profilkurser) och fria kurser. Studierna under den avslutande terminen utgörs av ett examensarbete om 30 högskolepoäng. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner och räkneövningar samt genom handledning i samband med laborationer och projektarbeten. Ett viktigt inslag i utbildningen är att träna muntlig och skriftlig redovisning, vilket normalt sker i samband med laborationer och projektarbeten. Andelen schemalagd undervisning varje vecka är ca 20 timmar. Därutöver måste den studerande räkna med självstudier till totalt motsvarande ett heltidsarbete. Merparten av kurs-litteraturen är på engelska. Utbildningsprogrammet har antagit CDIO konceptets filosofi ( ) och

4 Sid 4 (10) strävar efter att utbilda studenter till att få en helhetssyn på hela livscykeln för produkter och system i vid mening. Med livscykeln menas hela cykeln från idé/koncept till utveckling, produktion, drift, underhåll och skrotning/återvinning. Studenterna skall utbildas så att de efter examen skall kunna arbeta efter modellen planera - utveckla implementera använda när det gäller komplexa produkter, system och tjänster inom kemiteknikområdet Baskurser Med en baskurs avses en kurs där programstudenter har platsgaranti. Nedanstående kurser kan ingå i en civilingenjörsexamen i teknisk kemi. Kurser markerade med * anger projektkurser (se nedan för fullständiga examenskrav och definitioner av projektkurser). Allmänna ingenjörskurser 5KE006 Inledande ingenjörskurs* Programmering och numeriska beräkningar 5DV105 Programmeringsteknik med Python och Matlab 5DV005 Teknisk-vetenskapliga beräkningar Elektronik/Fysik 5EL028 Analog kretsteknik 5EL067 Datorstödda mät- och reglersystem* Grundläggande kemi 5KE016 Kemins grunder* Grundläggande kemiteknik 5KE101 Enhetsoperationer och kemisk reaktionsteknik 5EL091 Processreglering Matematik 5MA009 Envariabelanalys 1 5MA011 Envariabelanalys 2 5MA019 Linjär algebra 5MA005 Differentialekvationer Matematisk statistik 5MS008 Statistik för teknologer Miljökunskap 5MI001 Allmän miljökunskap Projekt- och projektledningskurs 5TN000 Design-Build-Test projektkurs för ingenjörer (A)* Påbyggnadskurser i kemi 5KE002 Akvatisk kemi 5KE011 Bioorganisk kemi 5KE034 Biofysikalisk kemi:termodynamik 5KE038 Biofysikalisk kemi:spektroskopi

5 Sid 5 (10) 5KE081 Analytisk kemi 5KE047 Examensarbete 30 högskolepoäng Valbara kurser På en valbar kurs (profilkurs, avancerad nivå) har studenten platsgaranti på ett urval av kurser som motsvarar upp till heltidsstudier, dock inte med garanti på förstahandsval. Profilkurser från andra lärosäten kan efter prövning av programansvarig ingå i en examen. För att avlägga examen måste minst 45 högskolepoäng valbara kurser på avancerad nivå (profilkurser) ingå. Kurser markerade med * anger projektkurser. Teknisk kemi (profilkurser) 5KE053 Kemometri C 5KE088 Processanalytisk kemi D 5KE055 Processkemometri 5KE001 Teknisk oorganisk kemi 5KE056 Teknisk organisk kemi * 5KExxx Teknisk Kemi 1* 5KExxx Teknisk kemi 2* 5KE031 Yt- och kolloidkemi Fria kurser Fria kurser söks i öppen konkurrens. Fria kurser från andra lärosäten kan ingå i en examen. Nedanstående fria kurser kan bedömas vara av speciell relevans för programmet och examen: 5BY008 Projektledning 1* 5BY008 Projektledning 2* 2FE016 Entreprenörskap 5FY040 Klassisk mekanik 5MA012 Flervariabelanalys 5MH011 Miljökonsekvensbeskrivning 5KE054 Multivariat kalibrering 5KE051 Avancerad experimentell försöksplanering 5KE068 Organisk kemi 5KE085 "Minor Field Study" i kemi* 5TN006 Introduktion till ingenjörsarbete 5TN017 Teknik för hållbar utveckling Kursernas normala placering i tiden framgår av nedanstående blockschema. Avvikelser och variationer kan dock förekomma från år till år. År 1 Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Inledande ingenjörskurs Programmeringsteknik för teknologer Envariabel -analys 1 Envariabel -analys 2 Grundläggande kemi Påbyggnadskurs i kemi

6 Sid 6 (10) År 2 År 3 Differential - ekvationer Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Datorstödda Statistik för teknologer Analytisk kemi Yt- och kolloidkemi mät- och eller fri kurs eller fri kurs reglersystem Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Allmän Analog Påbyggnadskurs i kemi Påbyggnadskurs i Processreglering miljökunskap Linjär kretsteknik kemi algebra Teknisk-vetenskapliga beräkningar År 4 Enhetsoperationer och kemisk reaktionsteknik Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Kemometri eller fri kurs Teknisk kemi 1 eller annan valbar kurs/ fri kurs Teknisk kemi 2 eller annan valbar kurs/ fri kurs Processanalytisk kemi och Processkemometri eller annan valbar kurs/ fri kurs År 5 Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 DBT med Projektledning Examensarbete Valfria kurser Examenskrav För civilingenjörsexamen i teknisk kemi skall det, förutom självständigt arbete på 30 hp, ingå kurser från vart och ett av nedanstående ämnesområden/ämnesgrupper. Poängantalet för kurserna inom vart och ett av dessa skall minst uppgå till nedan angivna minimigränser. Matematik Matematisk statistik Elektronik/fysik Programmering Numeriska beräkningar Grundläggande kemiteknik 30 högskolepoäng

7 Sid 7 (10) Grundläggande kemi Påbyggnadskurser i kemi Teknisk kemi/profilkurser Allmänna ingenjörskurser Miljökunskap 60 högskolepoäng 45 högskolepoäng I examen skall moment rörande teknik för hållbar utveckling ingå med minst samt moment med projektlednings och projektkurser med minst 22,5 högskolepoäng, antingen som separata kurser eller som kursmoment. Projektlednings- och projektkurser För examen krävs 15 hp projektkurser och 7.5 hp projektledningskurser. För att kunna tillgodoräknas som projektkurs krävs att kursen eller momentet markerats som projektkurs i programmets utbildningsplan eller att programansvarig före kursstart skriftligt godkänt kursen eller momentet som projektkurs. Dessutom ska minst 7.5 hp utgöras av projektarbete som bedrivits i grupp om minst 3 personer. Definition projektledningskurs En kurs eller moment i projektledning syftar till att förmedla kunskap om teorier, modeller och verktyg för att driva och leda projekt med tillämpning i akademiska, industriella och administrativa sammanhang. I utbildningen finns inslag av gruppdynamik och situationsanpassat ledarskap samt tillämpningsövningar där teorier och modeller illustreras. Tillämpningsprojekt behöver inte vara relaterade till studentens teknikområde Projektledningskurser: Kurser som får räknas inom kategorin där sista kolumnen anger hur många högskolepoäng av respektive kurs som får räknas inom kategorin 5TN000 Design-Build-Test projektkurs för ingenjörer, 15hp 7,5 hp 5BY008 Projektledning 1, 7,5 hp 7,5 hp Definition projektkurs. En projektkurs är en kurs, eller ett moment i en kurs, som till dominerande del bedrivs i projektform. Detta innebär att: -arbetet har ett väldefinierat mål och en tydlig beställare -arbetet syftar till att förbättra befintlig eller nyutveckla en prototyp, en produkt, ett system, en tjänst eller till att utföra ett förbättringsarbete som genererar ny kunskap -arbetet görs i en tillfälligt skapad projektorganisation -roller, aktiviteter och dokumentation styrs av en dokumenterad projektmetodik Projektkurser: Kurser som får räknas inom kategorin där sista kolumnen anger hur många högskolepoäng av respektive kurs som får räknas inom kategorin 5KE016 Kemins grunder, 7,5 hp 1,5 hp 5KE006 Inledande ingenjörskurs, 15 hp 1,5 hp

8 Sid 8 (10) 5EL067 Datorstödda mät- och reglersystem, 7,5 hp 3 hp 5KE001 Teknisk oorganisk kemi, 15 hp 3 hp 5KE056 Teknisk organisk kemi, 15 hp 3 hp 5KE085 Minor Field Study I kemi, 30 hp 7,5 hp 5TN000 Design-Build-Test projektkurs för ingenjörer, 15hp 7,5 hp 5KEXXX Teknisk kemi 1, 15 hp 3 hp 5KEXXX Teknisk kemi 2, 15 hp 3 hp Kursen i Design-Build Test uppfyller kravet att projektarbetet har bedrivits i grupp om minst 3 personer. Teknik för hållbar utveckling: Kurser som får räknas inom kategorin där sista kolumnen anger hur många högskolepoäng av respektive kurs som får räknas inom kategorin 5MI001 Allmän miljökunskap, 7,5 hp 7,5 hp 5KE001 Teknisk oorganisk kemi, 15 hp 2,5 hp 5KEXXX Teknisk kemi 1, 15 hp 2,5 hp 5TN017 Teknik för hållbar utveckling 7,5 hp Examensarbete/självständigt arbete Examensarbetet inom civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi utförs normalt efter programmets nio första terminer, och får påbörjas när förkunskapskraven i kursplanen är uppfyllda. I examensarbetet, som omfattar 30 högskolepoäng på avancerad nivå, skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden och muntligen och i en skriftlig rapport/uppsats redovisa resultatet av arbetet. Arbetet ska innehålla en frågeställning av ämnesmässig fördjupning inom huvudämnet kemi och inom det fördjupningsområde man valt för sin examen. Uppgiften utförs normalt individuellt, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar i ett större examensarbete. De enskilda insatserna skall då klart kunna urskiljas vid examinationen. Examensarbetet förläggs i normalfallet till näringslivet, men utgör en del av universitetsstudierna. Valet av arbete och studieort skall godkännas av programansvarig i förväg, och programansvarig är också slutexaminator för denna kurs. En hemhandledare vid universitetet ska alltid utses, som har ansvaret för att en erforderlig ämnesfördjupning uppnås. Vidare utses alltid en handledare vid arbetsplatsen som ansvarar för den löpande handledningen. Rapporten ska språkligt och stilistiskt utformas så att den kvalitetsmässigt motsvarar rapporter inom tekniska högskolan och industrin. Rapporten skall skrivas på engelska. Dispens från detta språkkrav kan medges av programansvarig efter motiverad anhållan från handledaren på arbetsplatsen. I sådana fall skall rapporten förses med en fyllig engelskspråkig sammanfattning, en så kallad extended abstract. Behörighet och urval

9 Sid 9 (10) Behörighetskrav För tillträde till utbildningsprogrammet krävs förutom grundläggande behörighet: Områdesbehörighet 9, dvs Ma E, Fy B, Ke A. Urval För urvalsregler hänvisas till universitetets antagningsordning: Examination och betygssättning Examinationsformer Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är muntligt och/eller skriftligt. Det kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc. Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos aktuell prefekt begära att annan lärare utses att sätta betyg i förnyat prov. Betyg Betyg sätts för varje kurs och, om så bedöms lämpligt, även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan U (Underkänd), 3 (Godkänd), 4 (Icke utan beröm godkänd) eller 5 (Med beröm godkänd). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.

10 Sid 10 (10) Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren.