Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet"

Transkript

1 UV MITT RAPPORT 2006:29 ARKEOLOGISKA FÖRUNERSÖKNINGAR Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet Väg E18 sträckan Hjulsta Kista Uppland Spånga och Sundbybergs socknar Hjulsta och Kymlinge bytomt och gravfält RAÄ RAÄ 169 RAÄ 222 RAÄ 249 och RAÄ 285 Lena Beronius Jörpeland

2

3 UV MITT RAPPORT 2006:29 ARKEOLOGISKA FÖRUNERSÖKNINGAR Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet Väg E18 sträckan Hjulsta Kista Uppland Spånga och Sundbybergs socknar Hjulsta och Kymlinge bytomt och gravfält RAÄ RAÄ 169 RAÄ 222 RAÄ 249 och RAÄ 285 nr Lena Beronius Jörpeland

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2006:29 ISSN Kart- och ritmaterial Franciska Sieurin-Lönnqvist Arkeobild Utskrift Birger Gustafsson igital AB Stockholm 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket Gävle. nr L1999/3 Fig. 1 fig. 3 5 och fig. 20 är godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket (dnr /2192)

5 Innehåll Inledning...5 Sammanfattande resultat...5 Topografi och fornlämningsmiljö...7 Hjulsta by och intilliggande fornlämningar...7 Kymlinge by och intilliggande fornlämningar...8 Redovisning av de förundersökta lokalerna...9 Hjulsta bytomt RAÄ Målsättning och metod...10 Undersökningsresultat...11 Arkeologiska objekt...11 Naturvetenskapliga analyser...11 Fyndmaterial...16 atering...16 Utvärdering och potential...18 Hjulsta nyupptäckt gravfält RAÄ Målsättning och metod...20 Undersökningsresultat...20 Fyndmaterial...21 Utvärdering och potential...21 Hjulsta gravfält RAÄ 95 och Målsättning och metod...22 Undersökningsresultat...22 Utvärdering...23 Kymlinge bytomt RAÄ Målsättning och metod...23 Undersökningsresultat...23 Fyndmaterial och datering...24 Utvärdering och potential...24 Kymlinge rest av gravfält RAÄ Målsättning och metod...25 Undersökningsresultat...25 Fyndmaterial...26 Utvärdering och potential...26 Referenser...26 Kartor...27 Muntliga uppgifter...27 Administrativa uppgifter...27 Spånga socken...27 Hjulsta bytomt RAÄ Hjulsta nyupptäckt gravfält RAÄ Hjulsta gravfält RAÄ 95 och RAÄ

6 Sundbybergs socken...28 Kymlinge bytomt RAÄ Kymlinge gravfält RAÄ Figurer...94 Tabeller...94 Bilagor Schaktbeskrivningar Hjulsta bytomt RAÄ Anläggningstabell Hjulsta bytomt RAÄ Fyndtabell Hjulsta bytomt RAÄ Rutbeskrivningar Hjulsta bytomt RAÄ Makrofossilanalys Hjulsta bytomt RAÄ 249 av Jens Heimdahl Anläggningstabell Hjulsta nyupptäckt gravfält RAÄ Schaktbeskrivningar Hjulsta gravfält RAÄ 95 och RAÄ Anläggningstabell Hjulsta gravfält RAÄ 95 och RAÄ Schaktbeskrivningar Kymlinge bytomt RAÄ Anläggningstabell Kymlinge bytomt RAÄ Fyndtabell Kymlinge bytomt RAÄ Rutbeskrivningar Kymlinge bytomt RAÄ Anläggningstabell Kymlinge gravfält RAÄ Fyndtabell Kymlinge gravfält RAÄ Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet

7 Inledning Med anledning av en planerad utbyggnad av vägförbindelserna vid E18 Hjulsta och Kista har Länsstyrelsen i Stockholms län beslutat om arkeologiska förundersökningar (lst dnr samt tilläggsbeslut dnr ). Utbyggnaden berör sju fornlämningar; RAÄ 249 RAÄ 95 och RAÄ 96 samt en nyupptäckt fornlämning RAÄ 285 alla vid Hjulsta RAÄ 280 vid Granholmen samt RAÄ 169 och RAÄ 222 vid Kymlinge Spånga och Sundbybergs socknar Stockholms kommun Uppland (fig. 1). Uppdragsgivare var Vägverket region Stockholm. En av fornlämningarna RAÄ 280 en sentida bebyggelselämning ingick i uppdraget men har ännu inte förundersökts. enna undersökning skall genomföras som antikvarisk kontroll i samband med att markarbete utförs. enna är i nuläget inte utförd varför denna rapport kommer att publiceras separat. e övriga fornlämningarna är knutna till två bebyggelseenheter Hjulsta och Kymlinge. Till Hjulsta hör Hjulsta bytomt RAÄ 249 samt gravfälten RAÄ 95 och RAÄ 96. Under förundersökningen av Hjulsta bytomt påträffades ett hittills okänt gravfält. Gravfältet har erhållit nummer 285 i fornminnesregistret (FMIS). Till Kymlinge hör Kymlinge bytomt RAÄ 222 samt en mindre rest av gravfält RAÄ 169. Förundersökningarna har utförts av två projektgrupper. en ena gruppen som har ansvarat för förundersökningen av bytomterna bestod av Lena Beronius Jörpeland Mathias Bäck Ingela Harrysson samt biträde Johan Andersson. Anna Mcevitt praktikant från kulturvetarlinjen vid Stockholms universitet deltog också i fältarbetet vid Hjulsta bytomt. en andra gruppen ansvarade för förundersökningen av gravfälten. Gruppen bestod av John Hamilton Susanne Svensson och Niklas Stjerna. Föreliggande rapport redovisar samtliga förundersökningar. Ansvarig för rapporten är Lena Beronius Jörpeland. Susanne Svensson har ansvarat för underlag till rapportens gravfältsdelar. Rapporten är upplagd så att en kort sammanfattning av undersökningsresultaten presenteras inledningsvis. ärefter följer en kort introduktion i topografi och fornlämningsmiljö för de två bebyggelseenheterna. Slutligen redovisas de separata förundersökningarna. Sammanfattande resultat e skilda förundersökningarna hade något olika utgångsläge. I och med de stora exploateringarna på 1970-talet hade flertalet gravfält på Järvafältet helt eller delvis undersökts. Kymlinge bytomt hade också såsom den första bytomtsundersökningen delundersökts Hjulsta bytomt var däremot inte undersökt alls varför det arkeologiska materialet härifrån var okänt. Hjulsta bytomt RAÄ 249 förundersökning inför en särskild undersökning. en arkeologiska förundersökningen har påvisat relativt omfattande äldre bosättning från mellersta och yngre järnålder. Även den medeltida perioden är representerad i ett fåtal fynd och 14 C-dateringar. enna äldre bosättning verkar ha legat i övergången mellan odlingsbar mark och högre liggande terräng ställvis med berg i dagen. Främst i söder är ett par boplatsterrasser belägna. På dessa finns spår efter överlagringar både i form av stratigrafi mellan en eller flera anläggningsnivåer men även Hösten 2006 förundersökte Riksantikvareiämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt sex lokaler i Spånga socken Uppland. Vid Hjulsta bytomt RAÄ 249 har en relativt omfattande äldre bosättning från mellersta och yngre järnålder påvisats. en medeltida perioden är representerad i ett fåtal fynd och 14 C-dateringar. Vid förundersökningen påträffades också ett nyupptäckt gravfält inom bytomten RAÄ 285. Gravfältet har uppskattats bestå av cirka 24 stensättningar. Vid gravfälten RAÄ 95 och RAÄ 96 vars utsträckning inom vägområdet skulle fastställas påträffades inte något av antikvariskt intresse. Inga dolda anläggningar tillhörande gravfälten sträcker sig in till vägområdet. Vid Kymlinge bytomt var förundersökningsområdet delat i två delar av Hanstavägen. På södra delen var hela området förstört av byggnationer i området. På det norra området däremot påträffades två mindre ytor med bevarande medeltida/förhistoriska kulturlager. Slutligen förundersöktes en rest av gravfält RAÄ 169. Inom det avbanade området påträffades sex stensättningar varav en fortfarande är övertorvad. Anläggningarna befanns vara i relativt skadat skick två anläggningar hade i stort sett komplett överbyggnad. Två bytomter och tre gravfält vid Järvafälltet 5

8 6 Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet överlagrande depositioner på äldre anläggningsnivåer. I sydvästra delen av bytomten finns en markant förhöjning i omgivande åkermark. Platsen har hyst ekonomibyggnader i sen tid. Här påträffades ett nyupptäckt gravfält och en husgrundsterrass som syntes när området avverkades. Gravfältet erhöll nummer 285 i fornlämningsregistret. I flera av de schakt som innehöll äldre anläggningar och lager påträffades keramikskärvor av förhistorisk karaktär. Medeltida närvaro är uttryckt i ett par föremål 14 C-dateringar men också i form av förmodade huslämningar. Några tydliga stengrunder förutom från de yngre perioderna tal har inte kunnat identifieras men det finns stenkonstruktioner och ett stort antal stenblock i schakten som mycket väl kan vara syllstenar i glest liggande syllkonstruktioner. e synliga husgrunder som finns ovan mark hör huvudsakligen till den yngsta periodens bosättning på Hjulsta: slutet av 1800-talet samt början av 1900-tal. Perioden tal var sparsamt representerad i fyndmaterialet exempelvis påträffades endast ett par fragment kritpipor. essa låg tillsammans med yngre rödgodstyper som klart kan dateras till perioden tal. Ett tydligt drag är att dessa föremål huvudsakligen påträffades i schakt som låg i norra kanten av bytomtsimpedimentet. Vid undersökningen visade det sig att kartmaterialet från 1800-talet ganska väl speglar perioden 1700-talets andra hälft och framåt. Nyupptäckt gravfält vid Hjulsta by RAÄ 285 förundersökning inför särskild undersökning. Inom området påträffades 24 förmodade stensättningar. En tredjedel av gravarna är fortfarande övertorvade av de övriga befanns en del av gravöverbyggnaderna vara välbevarade och en del visade sig vara i mer eller mindre skadat skick. Inga gravar påträffades i den omkringliggande åkern. et fyndmaterial som tillvaratogs vid undersökningen bland annat fynd av båtnitar talar för en datering till yngre järnålder. Tidigare undersökningar av kringliggande gravfält har gett dateringar till folkvandringstid vendeltid och vikingatid. Gravfälten RAÄ 95 och RAÄ 96 förundersökning i avgränsande syfte. Efter genomförd förundersökning framgick att det inte finns något av antikvariskt intresse inom vägområdet inga dolda anläggningar tillhörande gravfälten RAÄ 95 eller 96 sträcker sig in till vägområdet. Kymlinge bytomt RAÄ 222 förundersökning inför slutundersökning. Vid undersökningen visade det sig att området söder om Hanstaleden det som utgör den egentliga fornlämningen enligt FMIS var helt förstört av tidigare exploatering. Byggsopor och påförda lager upp till en mäktighet av fem meter låg på hela ytan ingenstans påträffades äldre orörda lämningar. På området norr om Hanstaleden som före undersökningen hade mer ursprunglig karaktär fanns tre mindre ytor med bevarade kulturlager. Två av dessa är perioden från yngre järnålder medeltid. Rikliga mängder obrända djurben en bennål och skärvor av ett stengodskrus från 1300-talet påträffades vid schaktning och rensning. En 14 C-datering pekar mot tidsperioden vikingatid tidig medeltid. Även detta område var dock stört av tidigare exploatering. Av de sex upptagna schakten saknade två helt och hållet matjord eller kulturlager. Gravfält RAÄ 169 förundersökning inför särskild undersökning. Inom det avbanade området påträffades sex stensättningar varav en fortfarande är övertorvad. Anläggningarna befanns vara i relativt skadat skick endast två anläggningar hade i stort sett komplett överbyggnad. e

9 övriga var endast fragmentariskt bevarade. Ett par väl bevarade brandlager med rikligt med brända ben påträffades samt ett par fragment av förhistorisk keramik och en röd glaspärla. Fynden och anläggningarna talar för att dateringen av dessa gravar är vendeltid. Topografi och fornlämningsmiljö Avsikten med nedanstående presentation är att översiktligt redovisa de undersökta lokalerna med omkringliggande fornlämningar. Hjulsta by och intilliggande fornlämningar Hjulsta by uppträder sparsamt och sent i de medeltida skriftliga källorna. en äldsta uppgiften är från år 1486 då namnet skrevs Hiwilistha. Redan då förefaller två hemman finnas i Hjulsta. en östra gården är upptagen i en jordebok över Gustav Karlsson (Gumsehuvud) efterlämnade gods. I kronans jordebok år 1562 är två frälsehemman upptagna som ägs av Nils Ryning respektive Birger Nilsson/Grip (MS 1992:319). Äldre kartor över Hjulsta saknas och det är först på 1818 års karta som byn med säkerhet kan lokaliseras till det fornlämningsmarkerade området. Kartan som är en ägomätning finns i lantmäteriet i Stockholm (akt 88). en visar två kringbyggda gårdar. Ett storskaligt kartöverlägg över själva bytomten bifogades Länsstyrelsens kravspecifikation. I kartan benämns den östra gården Oppgården medan den västra gården är benämnd som Nedergården. Laga skifteskartan från år 1895 (LMV A 98 15:1) visar att de två gårdarnas husbestånd vid den här tiden är spridd över hela bytomtsimpedimentet (fig. 2). e båda kartorna är således mycket unga belägg för bebyggelsens lokalisering. I kontrast mot de sparsamma medeltida uppgifterna framstår Hjulsta under järnåldern som en omfattande gård/by. Hjulsta är beläget i Spångaåns dalgång och har det högsta fornlämningstalet i norra Spånga. Över 200 gravar fördelade på ungefär 6 8 gravfält beroende på hur man tolkar ägogränserna i äldre tid kan antas höra till Hjulsta (fig. 3). en nu genomförda förundersökningen då ytterligare ett gravfält har registrerats till Hjulsta accentuerar detta förhållande. Sammantaget ger fornlämningsbilden intrycket av att det inom Hjulstaområdet under järnåldern har funnits ett flertal gårdar/boplatser. Anita Biuw framför tanken att det under äldre järnålder fanns minst två gårdar senast etablerade under romersk järnålder. Hon menar att dessa boplatser överges någon gång mellan äldre och yngre järnålder senast i vendeltid. Ett ny gemensam bebyggelseplats etableras det som sedan blir Hjulsta byplats i historisk tid (Biuw 1992:271f). Resonemanget grundar sig på att boplatslämningar från romersk järnålder och folkvandringstid har påträffats under två av de undersökta gravfälten (RAÄ 94 och RAÄ 102A). et är dock endast under RAÄ 102A som man säkert kan tala om en gårdsbebyggelse de övriga boplatsresterna är mer vaga indikationer. Båda boplatslämningarna hör till två stora gravfältskomplex (RAÄ 94 RAÄ 95 och RAÄ 96 samt RAÄ 102 A B). En komplikation är att endast tre gravfält är totalundersökta medan tre är delundersökta övriga gravfält är inte undersökta alls. Två av de totalundersökta gravfälten har ett delvis perifert läge (RAÄ 106 och RAÄ 106 A). Enligt Biuw kan dessa vara resultat av en nyetablering Två bytomter och tre gravfält vid Järvafälltet 7

10 inom Hjulsta under folkvandringstid. I anslutning till gravfälten finns ett område med förhöjda fosfatvärden och terrasseringar (RAÄ 212). et är dock inte klart om denna bosättning verkligen hör till Hjulsta eller om det kan vara fråga om någon av tre försvunna men under medeltiden namngivna enheter i Spånga (Biuw 1992:271f). Även söder om Hjulsta bytomt finns ett gravfält (RAÄ 122). Är detta tecken på ytterligare en boplats/gård eller bör detta gravfält kopplas till bebyggelse inom bytomtsområdet? et nyupptäckta gravfältet på bytomten understryker att bebyggelsefrågan är komplicerad vad gäller Hjulsta under järnålder. Klart är att det finns indikationer på minst två gårdar med relativt parallella dateringar till perioden romerskt järnålder folkvandringstid. e undersökta gravarna har en tyngdpunkt i perioden vendeltid vikingatid även om det också finns gravfält vars gravar har en datering i romersk järnålder folkvandringstid. Hjulstaområdets omfattande järnålderslämningar antyder en betydande bebyggelse åtminstone under delar av järnåldern vilken inte motsvaras av de skriftliga uppgifterna från medeltiden. etta tyder på att viktiga förändringar kan ha skett i övergången mellan yngre järnålder och medeltid. Kymlinge by och intilliggande fornlämningar et äldsta kända skriftliga belägget för Kymlinge är i ett testamente från år 1347 in villa Kymmelinghe. I jordeböckerna från 1540-talet består byn av ett skattehemman samt ett hemman tillhörande Helgeandshuset (MS 1992:322). en geometriska jordeboken från år 1636 visar två gårdar (A 10:9). I början av 1800-talet tillkom ytterligare en enhet som kom att kallas Övre Kymlinge. en gamla byn kallades därmed Nedre Kymlinge och avhystes på 1920-talet (Biuw 1992:112). Till Kymlinge finns sex gravfält registrerade (fig. 4). I samband med undersökningarna av gravfälten RAÄ 168 och RAÄ 169 i mitten av 1970-talet gjordes en mindre undersökning huvudsakligen inom bytomtens (Nedre Kymlinge) östra del (Biuw 1992:135f.). et är värt att notera att Kymlinge byplats var den enda bytomten inom norra Spånga som blev föremål för en arkeologisk delundersökning under den här perioden. etta kunde göras enbart tack vare att byplatsen var övergiven (Biuw 1992:135). Bybebyggelsen låg på en avlång åkerholme. Före undersökningen genomfördes en fosfatkartering vilken resulterade i att den största sammanhängande undersökningsytan schakt II kom att ligga på den norra delen av åkerholmen (fig. 5). Vid undersökningen påträffades nio härdar fyra husgrundsrester 14 stolphål och fyra osäkra ej tolkade anläggningar. et var inte möjligt att tolka de framkomna lämningarna till några konstruktioner. Flera anläggningar visar dock att det är fråga om husrester bland annat tolkades en anläggning som ett husgolv. en äldsta 14 C-dateringen som togs i ett stolphål nedgrävt i bottenleran gav en datering till A 390. Ett stolphål med datering till medeltid A 1440 visar att bytomtsytan nyttjades åtminstone under 1000 år (Biuw 1992:136ff). en nu genomförda förundersökningen bör med ett av schakten ha tangerat den gamla undersökningsytan. Beskrivningen av undersökningen och dess resultat är relativt sparsam enligt den tidens strävan efter ett objektivt synsätt varför 8 Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet

11 det inte omedelbart går att relatera den nu gjorda förundersökningen till det äldre materialet. Två av gravfälten till Kymlinge blev i det närmaste totalundersökta. essa två RAÄ 168 och RAÄ 169 utgjorde de två största gravfälten till gården/byn. Anita Biuw skriver i sin avhandling att gravfält RAÄ 168 som innehöll cirka 80 gravar är vad fynden beträffar ett av de rikaste från folkvandringstid som hittills undersökts i Mälardalen (Biuw 1992:117). Huvuddelen av det andra gravfältet RAÄ 169 som närmare bestämt bestod av 72 högar och stensättningar undersöktes mellan åren Gravfältet är anlagt från folkvandringstid till och med vikingatid (Biuw 1992:269). å dessa undersökningar avslutades låg fem synliga stensättningar kvar i Övre Kymlinges trädgård. essa blev föremål för förundersökning inom nuvarande projekt. Sammanfattningsvis kan man framhålla att Kymlinges bebyggelsehistoria innehåller många frågetecken. Klart är att gravfältsfynden delvis är av både av rikt och mycket ovanligt slag vilket även kan sägas gälla den medeltida perioden. Redovisning av de förundersökta lokalerna Hjulsta bytomt RAÄ 249 Bytomten är belägen invid och söder om motorväg E 18. en utgör en trädbeväxt förhöjning i omgivande landskap. I nordost finns berg i dagen på en nivå av cirka 26 meter över havet. Mot söder sluttar marken och här finns flera synliga terrasseringar (fig. 6). Mot väster sluttar marken något ned mot den forna åkermarken. Här är nivåskillnaden inte lika stor som i söder. Över hela bytomten finns synliga husgrunder efter den bebyggelse som fanns under talet. Rester av landsvägen mellan Stockholm och Enköping är bevarad i en liten sträckning nordost om bytomtsimpedimentet. Även byvägen inom Hjulsta kan skönjas idag (fig. 7). Omedelbart sydväst om det stora bytomtsimpedimentet finns ett berg som framträder som en oval förhöjning här kallad åkerholme. Centralt på åkerholmen finns berg i dagen. Östra och västra sidan sluttar relativt brant ned mot den odlade marken. Mot söder finns troligen naturliga avsatser som har nyttjats och terrasserats vid bosättningen. Både högst upp på åkerholmen och i den södra sluttningen finns synliga husgrunder. En vattenled Spångaån utgjorde byns gräns mot söder i äldre kartmaterial. Avståndet till ån var endast cirka 50 meter från åkerholmens kant enligt äldre kartmaterial. Jordbruket vid Hjulsta upphörde i mitten av 1900-talet. Under talen låg en däcksverkstad i Hjulsta något som har avsatt spår i form av nedgrävningar och utfyllningar av gummidäck. Förundersökningsområdet utgjorde delvis öppen gräsmark men med betydande inslag av äldre träd täta snår och buskage. Ett par slånsnår dels på terrasserna i söder men också inom det område som visade sig innehålla gravar röjdes innan förundersökningen kom igång. Men någon omfattande avverkning gjordes inte före undersökningen. Åkerholmen avverkades helt och hållet först efter tilläggsbeslut om förundersökning av gravfältet. Fornlämningen har delats in i fem skilda delområden för att lättare kunna beskrivas. elområdena utgår både från topografiska och funktio- Två bytomter och tre gravfält vid Järvafälltet 9

12 nella lägen (fig. 8). Som nämnts kallas den östra av de gårdarna Oppgården på kartan från år Nedergården är den västra av de två gårdarna. Gårdstomterna med mangårdsbyggnaderna var topografiskt välavgränsade. Byvägen delvis fortfarande synlig idag löpte i öst västlig riktning söder om dessa gårdstun. Till de båda tomterna hörde också terrasserna i söder och väster samt i sydväst den så kallade åkerholmen. essa har dock här bildat separata delområden. Slutligen utgör schakten som drogs i åkermarken runt omkring bytomtsimpedimentet ett eget delområde. Målsättning och metod Enligt Länsstyrelsens kravspecifikation (dnr ) var målsättningen med den arkeologiska förundersökningen att ta reda på om det innanför gränserna för den kända historiska bytomten fanns bebyggelselämningar från medeltid och eventuellt även från vikingatid vendeltid. Förundersökningen skulle resultera i en tydlig värdering av de äldre lämningarnas potential och omfattning och relativa datering samt värdera senare tiders påverkan på dessa. UV Mitt poängterade i sitt anbud att det främst är två problemområden som får konsekvenser för den arkeologiska förundersökningen av Hjulsta bytomt: Bebyggelsens rumsliga utbredning. Var låg bebyggelsen och hur omfattande var den rent rumsligt under olika tider? e kronologiska förhållandena. Kan bytomtsimpedimentet ha tagits i anspråk redan under folkvandringstid vendeltid något som visat sig vanligt i Mälardalen och finns det perioder av ödeläggelse? Inledningsvis karterades de synliga husgrunderna och terrasskanterna. Husgrunderna har behandlats extensivt någon ambition att kartera samtliga synliga stenkonstruktioner har inte funnits vid undersökningen. Snarare har karteringen syftat till att skapa en bild av den yngre bebyggelsen som också har kunnat användas vid rektifieringen av skifteskartan. Vid den arkeologiska förundersökningen banades grästorven av med maskin ned till kulturlager eller anläggningsnivå. Schakt och anläggningar mättes in med totalstation beskrevs och fotograferades. Endast de fynd som antogs vara äldre med en datering till den efterfrågade tidsperioden tillvaratogs och registrerades. Smulor av bränd lera har ej tillvaratagits eller registrerats. e fynd som kunde dateras till perioden 1600-talet och framåt har endast beskrivits i schaktbeskrivningarna. Ett par undantag finns dock. Några fynd tillvaratogs vid rutgrävningen och dessa har registrerats för att de tydligt skall synas för värderingen av de äldre kulturlagren. essutom registrerades de föremål som påträffades i schakt 7035 trots att de hade en tydlig kronologisk koppling till åren e registrerades för att både keramiken och kritpiporna från schaktet så entydigt pekar mot tidsperioden och denna var relativt sparsamt förekommande i övrigt vid förundersökningen. Se vidare nedan. e naturvetenskapliga analyserna bestod av provtagning av makrofossil samt 14 C-prover. En osteologisk analys var inte planerad men en benbestämning utfördes under fältarbetet i syfte att fastställa innehållet i ett förmodat brandlager. Efter avslutad undersökning fylldes schakten 10 Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet

13 igen. I de schakt där äldre anläggningsnivåer var framrensade täcktes huvuddelen av schaktet med täckduk. Även de gravar som var framrensade täcktes med täckduk. Undersökningsresultat I det följande redovisas resultaten av förundersökningen. Sammanlagt 61 schakt togs upp inom och i anslutning till fornlämningens begränsning enligt FMIS. Huvuddelen av schakten låg på impedimentsmark och den förhöjningen som hade utgjort Hjulsta bys marker i historiskt tid. I beskrivningen nedan har de schakt som innehåller förhistoriska/medeltida lämningar beskrivits mer noggrant. Schaktbeskrivningar till samtliga schakt finns i bilaga 1. et stora antalet schakt inom bytomten är resultat av Länsstyrelsens önskemål om att lämningarnas potential skulle kunna värderas i relation till de yngre gårdslämningarna. Arkeologiska objekt Sammanlagt 217 arkeologiska objekt har karterats i förundersökningen. essa är beskrivna i bilaga 2. Objekten består både av synliga husgrunder ovan mark lager och enskilda anläggningar såsom härdar stolphål etc. Vid förundersökningen undersöktes ett mindre antal anläggningar; sex stolphål och gropar. Sju grävenheter rutor undersöktes i lager som bedömdes vara äldre. e undersökta rutornas beskrivning finns i bilaga 4. Naturvetenskapliga analyser Fem prov för 14 C analys har lämnats till Uppsala universitet för analys. Proverna är tagna i två härdar och ett stolphål. Två sädeskorn i lager på den stora boplatsterrassen har också daterats. En vedartsanalys på de kolprov som är inlämnade till analys har utförts av Ulf Strucke Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Ett tiotal miljöprover har analyserats av Jens Heimdahl UV Mitt bilaga 5. Provtagningen under förundersökningen har visat att det finns välbevarade växtmakroskopiska lämningar i de äldre kulturlagren. Särskilt prover från boplatsterrasserna påvisar hantering av mat i ett fall hittades ett fiskben från abborre men även vegetabilier vilket tyder på att byggnaderna på platsen sannolikt haft funktion som bostäder eller kokhus. En översiktlig osteologisk analys av brända ben från ett brandlager (A3713) har utförts av Berit Sigvallius UV Mitt se anläggningsbeskrivningen. Stratigrafiska förhållanden kulturlagerbild Förundersökningen gav en ganska entydig bild av att de lager som var äldre än 1600-talet var belägna i övergången mellan de topografiskt högsta lägena och den lägre belägna åkermarken. Således finns förhistoriska lager och horisonter längs södra kanten på Oppgården och Nedergården samt väster om Nedergården i anslutning till terrasserna. Begreppet horisont har lanserats inom arkeologin av Jens Heimdahl (Heimdahl 2004) och skall här inte närmare diskuteras. Begreppet förefaller vara användbart på landsbygdsundersökningar när kulturlagren är nedbrutna och tydliga lagerskiljen och depositioner inte är möjliga att identifiera. Samtliga lager inom Hjulsta var starkt lerblandade och vid undersökningen starkt uttorkade. Kulturlagren framträdde som homogena vitgrå lerlager. Sär- Två bytomter och tre gravfält vid Järvafälltet 11

14 skilt fanns en typ av lager som låg under anläggningsnivåerna i schakt S599 S1909 och S1034 S1081 som troligen skall tolkas som horisonter det vill säga naturlig mark som blivit påverkad av aktiviteter på markytan det vill säga anläggningsnivån ovanför. et är troligt att lagerskiljen kan finnas och att lagerbilden är mer komplex än vad hittills framkommit. etta var på grund av den osedvanligt torra och soliga hösten dock inte möjligt att iaktta och säkerställa vid undersökningstillfället. Uppe på gårdstunen där grunderna till de yngre mangårdsbyggnaderna var belägna påträffades inte några äldre kulturlager snarare var lagertillväxten här ganska ringa. I flera schakt påträffades orörd morän strax under grästorven. Norr om schakt 558 var dock lagren relativt mäktiga. En husgrund var här nedgrävd genom de äldre lagren. äremot fanns mäktiga raseringslager framför allt på Oppgårdens gårdstun i anslutning till de yngre byggnaderna. Sopor och byggnadsrester hade deponerats invid husgrunderna troligtvis när de revs. ärefter hade marken jämnats ut och planerats. Stora markarbeten har därmed troligen genomförts efter att gårdarnas bebyggelse revs på 1970-talet. et innebär att framför allt Oppgårdens ursprungliga topografi mot söder och väster kan antas ha förändrats mer eller mindre kraftigt. Även Nedergårdens södra kant verkar vara terrasserad i sen tid. Också här har den ursprungliga markens sluttning förändrats kraftigt under talet. Odlingslager påträffades i norra kanten av Nedergårdens gårdstun. Enligt kartorna laga skifteskartan har här funnits en trädgård. Område 1. Oppgårdens gårdstun med mangårdsbyggnad Oppgårdens gårdstun var en väl avgränsad plan platå högst belägen på hela Hjulsta (fig. 9). Till Oppgården hörde även de terrasseringar som fanns i söder dessa presenteras nedan. Ytan var glest bevuxen med björkdungar och hasselsnår. Berg i dagen syntes fläckvis i norra delen. Här togs fyra schakt upp schakt och Samtliga schakt innehöll huvudsakligen lämningar efter den allra yngsta gårdsbebyggelsen från talet. Ett fåtal anläggningar kan dock vara äldre med förhistorisk datering bland annat ett stenskott stolphål (S393). I sluttningen ned mot terrasserna i söder togs ett mindre schakt upp schakt etta kunde inte grävas i botten på grund av den starka sluttningen och på grund av påförda massor som låg i schaktet och norr om detsamma. en orörda marken på Oppgården bestod av morän. Område 2. Nedergårdens gårdstun med mangårdsbyggnad Nedergården var belägen på en lägre nivå än Oppgården men fortfarande högt i relation till omgivande åkermark (fig. 10). Tunet framstod som en väl avgränsad plan yta med ett stort antal synliga husgrunder ovan mark. Här togs åtta schakt upp; schakt samt Huvuddelen av schakten innehöll lämningar efter den allra yngsta gårdsbebyggelsen från perioden tal. I södra delen av platån påträffades ett flertal förhistoriska anläggningar samt längst i söder ett äldre kulturlager A Anläggningarna bestod av härdar och förmodade stolphål samt gropar. e mest innehållsrika schakten var 549 och 558 samt i viss mån 572. Fynd av förhistorisk keramik påträffades vid rensning och schaktning i de schakt som låg längst i söder (S Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet

15 572 och 549). I norra delen av Nedergården påträffades husgrunder och stenläggningar bland annat i schakt och essa husgrunder som inte var synliga ovan mark bedömdes dock vara från perioden 1700-talets andra hälft början av 1800-talet. Nedergårdens tomt slutar abrupt med en synlig kant i terrängen. enna verkar vara uppbyggd och terrasserad och kan hänga ihop med att det här har legat husgrunder enligt kartmaterialet exempelvis husgrund A774 som låg söder om schakt 558. en orörda marken på Nedergården bestod av morän som exempelvis i schakt 2139 låg direkt under grästorven. Område 3. Terrasserna Oppgårdens terrasser i söder Två långsträckta terrasser i öst västlig riktning var väl synliga ovan mark. I västra delen var dock växtligheten tät och här röjdes ett större slånbärssnår för att terrassens centrala parti (S1034) skulle kunna undersökas. Båda terrasserna hade odlats under 1800-talet och innehöll ett odlingslager direkt under torven odlingslagret var cirka meter tjockt. Terrassernas längd uppskattades till meter. Sex schakt togs upp i anslutning till terrasserna. Framför allt den övre av terrasserna visade sig vara en boplatsterrass med förhistoriska/eventuellt medeltida lämningar i form av kulturlager stenskodda och troligen även oskodda stolphål gropar härdar och skärvstenskoncentrationer (fig. 11 och 12 a och b). Både i schakt 1081 och S1034 påträffades lämningar som kan antas vara byggnadsrester. I schakt 1081 låg ett lager bränd lera/lerklining lager 3301 spridd över ytan på ett lerlager som innehöll små flata stenflisor som tolkades som rester av ett golv lager Stratigrafiska relationer var möjliga att iaktta i ett par av de grävenheter som undersöktes främst i ruta G3289. Från ytan på kulturlager A3238 grävdes ned till en lerlager som innehöll större mängd skärvig och skörbränd sten. När detta lager togs bort påträffades en anläggningsnivå. Bland annat låg hörnet av en uppbyggd stenpackning A3372 i rutans sydvästra hörn. Troligen finns en eller flera bebyggelsenivåer i terrasserna. Kulturlagren/lagret varierade i mäktighet. Som mäktigast var lagren på den norra terrassen i den centrala delen upp till cirka meter (S1034). I schakt 1081 var lagren/lagret inte lika mäktigt. Här tycktes en fyndförande horisont finnas strax ovanför anläggningsnivån som i sin tur vilade på en meter tjock lerblandad horisont. en övre terrassen avgränsades av en terrasskant A6921. en bestod av stora stenblock som delvis låg utrasade över markytans sluttning. Terrasskanten var troligen påbyggd under talet när terrasserna odlades. en undre delen var dock troligen uppförd under förhistorisk tid eftersom de kulturlager som låg norr om terrasskanten låg mot stenblocken. en nedre terrasskanten A6903 var inte uppförd av sten i den västra delen däremot i den östra. enna del var helt tydlig och synlig ovan mark den övre delen var dock troligen påbyggd i sen tid. På den nedre terrassen fanns spridda anläggningar men inte något äldre kulturlager möjligen finns en äldre fyndförande horisont mellan odlingslagret och den orörda leran (exempelvis i S6530). Två bytomter och tre gravfält vid Järvafälltet 13

16 I schakt 1081 banades ned till en yta med flera anläggningar. På ytan fanns tre härdar flera stenskodda stolphål och ett lerlager som tolkades som rester av ett golv A1190. Lämningarna norr om terrasskanten framträdde tydligt på en anläggningsyta som släppte från ovanliggande odlingspåverkade matjordslager. Flera skärvstenskoncentrationer exempelvis A3332 A6552 och A3048 påträffades inom schakten bland annat i S6530. et är oklart om det här är fråga om ytstora härdar eller skärvstenskonstruktioner av annat slag. I västra delen av terrasserna var växtligheten tät och bitvis svårgenomtränglig vilket medförde att det var svårt ta upp schakt och dokumentera denna del. en övre stora boplatsterrassen i väster tycktes dock avslutas av en stensträng i nord sydlig riktning A6571. Anläggningen bestod av större stenblock på en 14 meter lång sträcka. Anläggningens datering är oklar den hör inte entydigt till Hjulstas allra yngsta perioder. et finns också i närområdet rester av stensträngar. Omedelbart på andra sidan norr om E 18 finns ett område med fossila åkerytor och stensträngar. I och med att terrasserna har odlats i sen tid är de kronologiska förhållandena oklara när det gäller terrasserna och de synliga stenkonstruktionerna. Troligen är de terrasskanter som rumsligt kan knytas till förhistoriska/medeltida boplatslämningar samtida med dessa. e har dock troligen nyttjats och överlagrats under de senaste århundradena perioder då också nya terrasser kan ha uppförts. Nedergårdens terrass i väster Tre schakt väster om Nedergårdens gårdstun innehöll förhistoriska lämningar i form av härdar stenskodda stolphål och kulturlager/äldre horisonter (fig. 13). essa schakt S2145 S1909 och S599 låg på rad i en nord sydlig linje. Ytterligare ett schakt S969 var beläget väster om de övriga i ett område som hade odlats enligt det äldre kartmaterialet. et visade sig vid förundersökningen att detta schakt huvudsakligen innehöll odlingslämningar eventuellt en stenkonstruktion/odlingsröse som dock innehäll rikliga mängder skärvor av yngre rödgods tegel samt porslin. Längst i norr fanns ett kulturlager som innehöll rikliga mängder skörbränd och skärvig sten sot- och kol samt bränd lera (S2145). Ett par skärvor förhistorisk keramik tillvaratogs vid rensningen. I lagret A2213 var det möjligt att urskilja koncentrationer av skörbränd sten. Lagret kan vara resultat av att ytan på äldre anläggningar är sönderplöjda. Området odlades delvis enligt de äldsta kartorna. Längs västra kanten av Nedergården fanns rester av byvägen som norrut anslöt till landsvägen. Här drogs ett schakt S1909 som innehöll tre stenpackningar på rad innanför en stensatt kant (fig. 14). Stenpackningen visade sig vid rensning bestå av tre skilda anläggningar A2708 A2548 och A2612. Öster om stenpackningarna låg ett förhistoriskt lager A1939. Ett par skärvor förhistorisk keramik påträffades vid rensning. Stenpackningarna uppfattades vid rensningen bestå av tre nivåer. I östra delen av schaktet fanns ett par förmodade anläggningar bland annat en skärvstenskoncentration A2916 och ett förmodat stolphål A2952 som framträdde mot det förhistoriska lagret. Söder härom togs ett schakt (S599) upp på den plana ytan som hade utgjort potatisland enligt kartmaterialet. Under ett matjordslager påträffades en bebyggelsenivå bestående av ett stort antal stenskodda stolphål. 14 Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet

17 Anläggningsnivån vilade på ett lerblandat kulturlager som snarare skall tolkas som en infiltrerad horisont mer än ett regelrätt deponerat lager A1965. en lerblandade horisonten var upp till 015 meter tjock. e stenskodda stolphålen var av två typer. En mindre typ bestående av små skörbrända stenar tätt lagda i fyllningen exempelvis A913 A920 A929 A945 A937. A920 undersöktes i förundersökningen. en större typen var stenskodda med tre fyra större rundade stenar exempelvis A889 och A905. et stora antalet stolphål tolkades tillhöra en eventuellt flera stolphus. Även här verkade ett fyndförande dock omrört lager överlagra anläggningsnivån. Bland annat en mynningsskärva förhistorisk keramik påträffades vid schaktningen. Vid rensning av stolphålen påträffades inte något fyndmaterial. irekt på anläggningsnivån låg också en stenkonstruktion som tolkades vara ett hörn i en stengrund A1976. Vid rensningen av stenarna påträffades en skärva stengods (F71) med en datering till perioden talets slut till 1500-talets slut. Två grävenheter undersöktes i schaktet G761 samt G4362. en sistnämnda rutan undersöktes i den del av schaktet som utvidgades för att eventuellt fånga stengrundens utsträckning österut. Här påträffades endast några små fragment bränd lera. Någon fortsättning av stenkonstruktionen fanns inte österut. Område 4. Åkerholmen Åkerholmen är en markant förhöjning i omgivande plan åkermark (fig. 15). en södra delen var vid undersökningen markplanerad. Här har det i sen tid stått uthus och ekonomibyggnader till Nedergården. Bland annat påträffades grunden till en större byggnad A4126 med en uppskattad längd av 25 meter. Byggnaden var troligtvis ett magasin eller lada. Byggnaden är sannolikt densamma som är avbildad i flygfotot från 1960-talet över Hjulsta (Biuw 1992:148). Husgrunden var troligen uppbyggd av stenmaterial som tagits från gravarna i området. Norr om husgrunden fanns en plan yta där moränen framkom direkt under grästorven. enna yta verkade inte innehålla några äldre anläggningar vilket kan förklaras av att området är avbanat i samband med uppförandet av husgrunden. enna plana yta var troligen belägen inuti byggnaden. Norr om byggnaden finns en uppfartsramp A3490 synlig i terrängen. enna ramp leder upp till en gravhög krönröse A3472 nära en synlig husgrund A5221 belägen mitt på toppen av åkerholmen. enna husgrund är välavgränsad och tydligt uppbyggd av rektangulära stenar. På äldre kartor förefaller husgrunden vara längre. Troligen har krönröset nyttjats som fundament i husets gavel. På och nedanför krönröset samt i anslutning till rampen låg sopor på markytan A4386. Glasbuteljer rostiga hinkar tegel och annat vittnar om att detta var avstjälpningsplats nedanför och bakom byggnaderna. I främre kanten på åkerholmen ned mot åkern ligger en uppbyggd stengrund som är markerad på äldre kartor. Byggnaden är relativt liten och ligger avsides och kan ha varit en smedja. Något som dock inte undersöktes vid förundersökningen. I sydöstra kanten av åkerholmen finns en relativt högt uppbyggd stenterrass A4235. enna framträdde först efter avverkning av sly och snår. Terrassen bedömdes vara en förhistorisk husgrundsterrass efter avbaning Två bytomter och tre gravfält vid Järvafälltet 15

18 av ytan ovanför och innanför stenkonstruktionen. Här fanns ett par förhistoriska stolphål A6641 och A6587 nedgrävda genom ett humöst lager på terrassen A Vid rensning av lagret påträffades en skärva förhistorisk keramik. Område 5. Åkermarken runt bytomtsimpedimentet Arton schakt togs upp i åkermarken runt bytomtsimpedimentet. Endast i två av schakten påträffades äldre lämningar. Ett relativt ytstort kulturlager låg i nordvästra delen av området (S6390). Kulturlagret A6409 var mörkgrått till färgen innehöll rikliga mängder obrända djurben. Vid schaktningen påträffades här ett fragment av ett kritpipskaft. Lagret bedömdes som ett äldre odlingslager emedan det låg under matjorden på den orörda leran. Inte några anläggningar påträffades i anslutning till lagret och eller i intilliggande schakt. I schakt 4454 söder om boplatsterrasserna fanns ett lager med osorterad sten A6505 och eventuellt en härd A6498. etta område kan eventuellt höra ihop med terrasserna. Ett par schakt drogs även inne på bytomtsimpedimentet men i ytor som var åkermark enligt kartmaterialet från 1800-talet. essa schakt S1894 S623 och S2085 saknade i stort sett äldre lämningar. Endast ett matjordslager men även enstaka skörbrända stenar och bränd lera kunde iakttas vid förundersökningen. Fyndmaterial Sammanlagt har 135 fyndnummer registrerats från Hjulsta bytomt se fyndlista i bilaga 3. en största fyndgruppen utgjordes av keramik 36 fyndnummer varav 23 skärvor är förhistorisk keramik. I fyndlistan har dessa benämnts A-gods. Begreppet förhistorisk keramik avser det inhemska lågtekniskt framställda gods som saknar tydliga kronologiska och funktionella särdrag. Huvuddelen av skärvorna utgörs av bukbitar. ärnäst följer ben 32 fyndnummer samt järnföremål 26 fyndnummer. Bland järnföremålen finns nitar broddar hästskofragment och hästskosömmar. En stor fyndgrupp utgörs av bränd lera/lerklining 20 fyndnummer. I övrigt tillvaratogs ett par fragment av kritpipor och glas ett kamfragment i brandlager till en grav samt tre bronsföremål; ett hänge en sölja och ett mynt. Myntet är troligen från 1600-talet och påträffades vid rensning av stensättning A3540 på åkerholmen. Ett fragment av en vridkvarn och ett fragment av en malstenslöpare kan antas höra till den äldre boplatsen. Slutligen finns en bit slagg i fyndmaterialet. atering Något fyndmaterial förutom de båtnitar som påträffades i gravresterna som entydigt kan dateras till perioden järnålder har inte påträffats. en förhistoriska keramik som har samlats in är av traditionell boplatskaraktär från järnålder. Varken godset eller godstyperna kan dateras närmare. Endast en mynningsskärva har påträffats. Ett litet bronshänge (F61) som låg i sluttningen i S1024 för tankarna till en upphängningsanordning för den yngre järnålderns nålhus eller liknande. en medeltida perioden är representerad av ett fåtal fynd även om flera av dem också kan förekomma i yngre järnålder. Fragmentet av vridkvarnen är troligen av så kallad Malungsten (aniel Andersson UV GAL 16 Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet

19 muntlig uppgift). Någon analys av stenmaterialet har inte utförts. Från stenbrottet i Malung har kvarnstenar och brynen exporterats till Uppland och andra landskap (Elfwendahl & Kresten 1993). Brytningen anses ha kommit igång under 1000-talet eller tidigare (Elfwendahl & Kresten 1993:52). Flera exempel finns från Uppsalas medeltida stadslager liksom även från gården Lunda utanför Strängnäs i en sluten fyndkontext från hög- och senmedeltid (Beronius Jörpeland & Skyllberg 2003). Ett par av hästskosömmarna som påträffades kan också föras till perioden yngre järnålder medeltid. Paralleller har hittats vid undersökningen av nämnda gård utanför Strängnäs (Beronius Jörpeland unér & Skyllberg 2003). På stora boplatsterrassen påträffades också en järnnit med rombisk nitplatta (F131). essa nitplattor har paralleller i högmedeltid (Schmidt Wikborg 2006:46) även om de också förekommer i yngre järnålder. Fem 14 C-prover har analyserats från Hjulsta. En tanke med dateringarnas fördelning var att försöka fånga tidsinnehållet i terrasserna istället för en större rumslig spridning av proven med risk för mer disparata dateringar. et visade sig att dateringarna väl faller inom ramen för de arkeologiska tolkningar som gjordes i fält. en äldsta dateringen är från kolbitar i kanten på ett stolphål A2356 i anslutning till det skärvstensbemängda lagret i nordväst A2213 (Ua-28120). Närheten till den äldre boplatsen under gravfält RAÄ 102 samt de relativt höga nivåerna cirka 20 m.ö.h. talar för att en äldre datering är rimlig. ateringen till skiftet mellan förromersk- och romersk järnålder är fullt möjlig även om den dateringen också är äldre än den som angivits för boplatsen under gravfältet. Boplatsen har en huvudsaklig datering till perioden romersk järnålder och folkvandringstid (Biuw 1992:158). Från terrasserna i söder härrör de övriga fyra proven. Två prov från schakt 1034 är analyserade sädeskorn. et ena provet är taget i det lager som har tolkats som huslämning A3297 (Ua-28117) med en datering till perioden högmedeltid. et andra provet är taget i äldre lager i ruta G3289 (Ua-28116) även här är dateringen högmedeltid. Från schakt 1081 är två härdar daterade. Härdarna tolkades i fält som hörande till en och samma anläggningsnivå. Trots detta var dateringen dem sinsemellan för stor för att kunna förklaras med träets egenålder och så vidare. Härd A1143 daterades till perioden folkvandringstid (Ua ). Härd A1164 visade sig däremot vara yngre från tidig vikingatid (Ua-28119). Tabell C-dateringar från schakt Lab. nr I Anl. typ Prov nr Art 14 C-ålder BP Kalibrerat med 1 σ (682 %) Ua G3289 lager Kalibrerat med 2 σ (954 %) Prov 1 Sädeskorn 850± A 1255 A 1040 A 11 A 1120 A 1270 A Ua Lager Prov 2 Sädeskorn 855± A 1225 A 1040 A 1190 A 1120 A 1270 A Ua A1143 Härd PK 1419 Ek 1660± A 280 A 330 A 430 A 250 A 470 A 480 A 540 A Ua A1164 Härd PK1418 Asp 1175± A 900 A A 770 A 980 A Ua A2356 Stolphål Tall 2015±40 60 BC 60 A 160 BC 130 BC 120 BC 80 A Två bytomter och tre gravfält vid Järvafälltet 17

20 Utvärdering och potential Topografin på Hjulsta som den ser ut idag är till stora delar skapad av talets verksamhet. Särskilt Oppgårdens plana tomt och platå är sannolikt resultat av markarbeten efter det att gården revs på 1970-talet (?). En däckverkstad var i funktion åtminstone under 1960-talet och sluttningarna från de högre liggande tomterna har fyllts med gamla däcksrester och sopor. Även på åkerholmens södra kant finns utfyllda partier med däck och sopor från 1900-talet. en nu genomförda förundersökningen har rumsligt sett täckt in hela det impediment som var bytomt under 1800-talet (fig. 16). Hjulsta under järnålder Hjulsta är belägen högt över omgivande åkermark invid Spångaån som lokalt bör ha varit en viktig vattenled under järnåldern. Även läget invid stora landsvägen mot det inre av södra Uppland betyder ett mycket gott kommunikativt läge. Sammantaget verkar det i Hjulsta ha funnits flera bebyggelseenheter. Hur dessa har förhållit sig till varandra är oklart. Samstämmighet i dateringarna talar för att bebyggelsen har etablerats och kanske också flyttats som resultat av samhällsförändringar i bygden. e omfattande lämningar som har påträffats och som troligen hör till perioden mellersta och yngre järnålder/medeltid är belägna på den södra och västra sluttningen (fig. 17). essa två lägen kan hypotetiskt representera två gårdslägen även om de södra terrasserna framstår som mer omfattande än den västra. Intressant att notera är dock att medeltida/senmedeltida föremål är påträffade på båda platserna. en nordvästra delen av bytomten förefaller kunna vara äldre i tid. Härifrån har ett 14 C-prov visat datering ned i övergången förromersk romersk järnålder. enna datering kan indikera en relation med den äldre boplatsen under gravfält RAÄ 102. et är i nuläget inte möjligt att spekulera i när bebyggelsen etableras på de södra terrasserna. en äldsta 14 C-dateringen till folkvandringstid här är bestickande i relation till teorier om bebyggelsens etablering på senare historiska bytomtslägen. I nuläget kan man konstatera att det kan vara så att bebyggelsen här inte är äldre i tid men det stora antalet skärvstenskoncentrationer i området utesluter inte att det även här kan finnas lämningar i botten som i tid motsvarar boplatserna under gravfälten. Klart är att Hjulstabebyggelsen kan nyttjas i den diskussion som handlar bebyggelseförändringarna i Mälardalen. Stora samhällsförändringar som bland annat tar sig uttryck i omarronderingar av bebyggelsen sker både i övergången mellan äldre och yngre järnålder men även i övergången vikingatid tidig medeltid. e senare årens arkeologiska undersökningar av liknande lämningar har visat att dessa förändringar är mycket komplexa skeenden. Hur de enskilda gårdarnas utveckling ser ut i relation till bygden hänger sannolikt ihop med deras specifika roll i samhället. När det gäller Hjulsta finns det också spännande kopplingar till Birka. Bland annat fyndet av ett valbensbräde i en av gravarna ett föremål som endast finns från Birka och Sigtuna (Biuw 1992:155) väcker frågor kring just Birkas relation till sitt omland. 18 Två bytomter och tre gravfält vid Järvafältet

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND

BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management Gotlands Museum dnr: 2012-570-2 Arkeologisk utreding steg 2 i Västerhejde

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2866

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Gravar och vägbankar vid Södertörnsleden

Gravar och vägbankar vid Södertörnsleden uv MITT, rapport 2009:30 arkeologisk förundersökning Gravar och vägbankar vid Södertörnsleden Södermanland; Huddinge socken; Grantorp 5:1 m.fl.; RAÄ 108:1, RAÄ 109:1, RAÄ 110:1, RAÄ 289:1, RAÄ 332:1 2

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Kvarteret Artilleristallet 32:8

Kvarteret Artilleristallet 32:8 UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Artilleristallet 32:8 Västergötland, Göteborg, fornlämning 216, inom Vallgraven Göte Nilsson Schönborg UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Östra Rom. Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11

Östra Rom. Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11 Östra Rom Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11 Östra Rom Enskild väg invid ny E6 Arkeologisk förundersökning

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs UV ÖST RAPPORT 2007:71 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs RAÄ 9 och 12, Årnäs säteri (Årnäs 2:1) Forshems socken, Götene kommun

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

*WXTI\[TÃUVQVOIZ ^QL 4IZ[T]VLI

*WXTI\[TÃUVQVOIZ ^QL 4IZ[T]VLI Ingeborg Svensson Ingeborg Svensson Figur 1. Översiktskarta över Södermanlands län med kommuner, större orter, vägar och angränsande län. Undersökningsområdets geografiska belägenhet är markerat med

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

Flundrarp 8:125. Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 Bo Friman UV RAPPORT 2013:1

Flundrarp 8:125. Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 Bo Friman UV RAPPORT 2013:1 UV RAPPORT 2013:1 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING 2012 Flundrarp 8:125 Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 Bo Friman UV RAPPORT 2013:1 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING 2012

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp UV VÄST RAPPORT 2002:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp Västergötland, Mölndal socken, Alvered 1:8 m.fl., RAÄ 115 och RAÄ 116 Mats Lindqvist UV

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Danvikens hospital RAÄ Stockholm 13:1, Sicklaön 37:2 Nacka socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Boplatslämningar från äldre järnåldern

Boplatslämningar från äldre järnåldern Arkeologisk förundersökning Boplatslämningar från äldre järnåldern Inför byggandet av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1 Bankeryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29 Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och :9 Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 009:34 Mikael Henriksson Redovisning av utförd arkeologisk

Läs mer

Skärvstenshögar i Borsökna

Skärvstenshögar i Borsökna RAORT 2015:58 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Skärvstenshögar i Borsökna Södermanlands län, Södermanland, Eskilstuna kommun, socken, Borsökna 1:300, 48:1 4 Louise Evanni RAORT 2015:58 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47.

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47. RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015 Vallkärratorn 1:47 Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47 Bo Friman Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Rapport 2011:19. Färlöv 19:3. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011. Joakim Frejd

Rapport 2011:19. Färlöv 19:3. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011. Joakim Frejd Rapport 2011:19 Färlöv 19:3 Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011 Joakim Frejd Rapport 2011:19 Färlöv 19:3 Arkeologisk utredning 2011 Joakim Frejd Färlöv 19:3, Färlövs socken

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer