MÅNADSRAPPORT 2013 APRIL

Transkript

1 MÅNADSRAPPORT

2 Månadsrapport Division Primärvård... 2 Månadsrapport Division Opererande... 8 Månadsrapport Division Medicinska specialiteter Månadsrapport Division Vuxenpsykiatri Månadsrapport Division Diagnostik Månadsrapport Division Folktandvården Månadsrapport Division Kultur och Utbildning Månadsrapport Division Service Månadsrapport Division Länsteknik

3 Månadsrapport Division Primärvård Ekonomiskt resultat Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet, radiologi med mera. Divisionen uppvisar ett negativt ackumulerat resultat på 22,3 mkr till och med april, varav minus 0,4 mkr härrör från anslagsfinansierad verksamhet. Resultatet är 9,6 mkr sämre än plan och 5,3 mkr bättre än motsvarande period föregående år. Den 30 april var 85,9 procent kapiterade på hälsocentraler i landstingets regi, det är två procent lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Från 2013 har landstinget ändrat i ersättningsmodellen enligt nedan: År Vårdpeng enligt ålder Vårdpeng enligt ACG Socioekonomisk ersättning CNI Totalt % 25 % 10 % 100 % % 0 % 3 % 100 % CNI har fått en ökad betydelse från Det vi ser i divisionen är att förändringen i ersättningsmodellen ger en positiv utveckling på intäktssidan. Periodens negativa resultat beror i huvudsak på en fortsatt anpassning till marknadssituationen och läkarsituationen med fortsatt stor andel inhyrda läkare. Från årsskiftet har landstinget skatteväxlat hemsjukvårdsverksamheten till länets kommuner, det finns kvar en del omställningskostnader i divisionen. Prognos Divisionen uppvisar ett negativt resultat på 26,2 mkr, vilket är 36,3 mkr bättre jämfört med föregående år. Årsprognosen är beräknad utifrån periodens antal viktade invånare, det är inte taget hänsyn till ytterligare tapp av listade. Det mesta av nettounderskottet härrör från den kapiterade sidan, 25,2 mkr, det är en förbättring med 27,0 mkr jämfört med föregående år. Divisionen 2

4 arbetar utifrån en ekonomisk handlingsplan för att nå ekonomi i balans Beräknad effekt av den ekonomiska handlingsplanen för 2013 motsvarar 13,0 mkr. Vi räknar också med fortsatta omställningskostnader under året som i prognosen är 9,9 mkr lägre jämfört med föregående år. Läkarsituationen är fortsatt problematisk med fortsatt stor andel inhyrda läkare, dock har merkostnaden för inhyrda läkare minskat med 2,9 mkr. Det finns dock kvar en del kostnader för delar av hemsjukvårdverksamheten som landstinget skatteväxlat från årsskiftet till kommunerna. På den anslagsfinansierade sidan redovisas ett underskott på 1,0 mkr, det är 9,3 mkr bättre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att MBHV-enheten som hade ofinansierade driftkostnader för psykologtjänster gått över till Folkhälsocentrum och att Sjukvårdsrådgivningen 1177 har en förbättrad prognos i år. Divisionsstaben har också dragit ner på personalkostnaderna. Underskottet ligger i huvudsak på verksamhetsområde divisionsgemensamt. För att anpassa verksamheten till den nya ramen och de ekonomiska villkoren som gäller i vårdvalssystemet togs en ekonomisk handlingsplan fram som divisionen arbetar utifrån. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder aktuell period Effekt av sparåtgärder enligt prognos för 2013 VO 31 Arjeplog 0,2 0,0 0,2 VO 32 Arvidsjaur 4,9 1,4 3,3 VO 34 Älvsbyn 1,1 0,3 0,4 VO 35 Piteå 6,8 0,8 3,0 VO 37 Gällivare 4,2 1,0 3,7 VO 43 Luleå 2,6 0,1 0,2 VO 44 Boden 3,1 0,6 2,2 VO 45 Divisionsgemensamt 0,4 0,0 0,0 Summa 23,3 4,2 13,0 De sparområden som divisionen inriktar sig på är minska merkostnader för läkare anpassa bemanning och omkostnader till listning samarbete och samverkan mellan hälsocentraler sänka kostnaderna för öppenvårdsläkemedel omförhandla hyreskontrakt vi arbetar också med aktiviteter för att bibehålla/öka antalet listade. Aktiviteter som Lean träningsskolor för ett gott bemötande och en förbättrad flödeseffektivitet samt ett omhändertagande enligt bästa effektiva omhändertagande nivå (BEON) 3

5 Investeringar Investeringar (Tkr) Summa Kvarvarnde ram Årets investeringsutgifter Kvarvarande beslutad ram av tidigare års investeringsutrym 2013 beslutade ram Kalkylbelopp Utfall me av beslutad ram Beräknad årsprognos på investeringar Planerade investeringar - beslut 2013 Akuta investeringar - beslut Övriga investeringar beslutade före 2013, effektuerade 2013 Hjälpmedel (ev) 0 Summa God hälsa och God vård Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete Beställningen inom Vårdval Norrbotten lägger stor vikt vid sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Under våren har hälsocentralerna successivt börjat erbjuda sina listade 30 åringar ett hälsosamtal. Andra åtgärder är att i alla möten med invånare, under livets alla skeenden, föra samtal om levnadsvanor och effekter på hälsan. Riskbedömning och förebyggande åtgärder för att undvika fall, undernäring och trycksår är särskilt viktigt för den äldre befolkningen. Mål och mått; Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete Divisionens mått Mål Utgångsvärde Rapportering Alkohol: Antal patienter, 13 år och äldre, som under perioden har en journalförd fråga om alkoholkonsumtion Matvanor: Antal listade individer med journalfördåtgärd för matvanor Fysisk aktivitet som behandling: Antal journalförda FaR-recept totalt Antal uppföljda FaR-recept Influensavaccinering: Andel listade 65 w år som vaccinerats mot säsongsinfluensa T1: 134 st K: 60 st M: 74 st 2013 T1: 995 st K: 460 st M: 535 st 2013: T1: 2225 st T1: 242 st 70 % 2010: 43 % Första bedömning 2011: 34 % 2012: 38 % Tertialrapport Tertialrapport Tertialrapport Tertialrapport 1 samt i årsrapport Vårdgarantin är sedan 1 juli 2010 lagstadgad och innebär för primärvården att alla ska få kontakt med en hälsocentral samma dag och om man har behov 4

6 av läkarbesök ska man bli erbjudan det inom sju dagar. Erbjudande om tobaksavvänjning ingår också i vårdgarantin. Divisionens mått Mål och mått; Första bedömning M ål Utgångsvärde Rapportering Telefontillgänglighet: Andel vårdcentraler med 95 % besvarade samtal samma dag 10 0 % 2013 T1: 23 av 31 (74 %) Tertialrapport Vårdgaranti läkarbesök inom 7 dagar: Andel vårdcentraler som uppfyller vårdgarantin till 90 % 10 0 % 2013 T1: 16 av 31 (52 %) Tertialrapport Vårdgarantin 0:an, 7:an och tobaksavvänjning Medelvärdet för 0:an i vårdgarantin för primärvård NLL under tertial 1 Medelvärdet för 7:an i vårdgarantin för primärvård NLL under tertial 1 Tobaksavvänjning ingår också i vårdgarantin och av dem som sökt till primärvården på grund av tobaksberoende är det 65 procent som har fått komma på ett besök inom 7 dagar under tertial 1. Motsvarande siffra för tertial 3 år 2012 var 47 procent. Beställarenhetens uppföljningsrapport För övriga verksamhetsresultat under första tertialen 2013 hänvisas till beställarenhetens uppföljningsrapport. 5

7 Engagerade medarbetare Antal årsarbetare Divisionen har under tidsperioden januari april 2013 minskat antalet tillsvidareanställda anställda med 57 personer förutom de som gått över till kommunerna. Totalt har antalet tillsvidareanställda minskat med 125 personer på ett år. Observera att antal årsarbetare och antal personer är olika mått. Antal årsarbetare* Division Primärvård *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Antal årsarbetare, rullande tolv månader, för perioden i diagram ovan, har minskat med 117 årsarbetare, motsvarar 10,4 procent. Hemsjukvården överföring av arbetsuppgifter och personal Primärvården har lämnat över arbetsuppgifter och personal distriktssköterskor och arbetsterapeuter från 1 februari 2013 till länets kommuner. Totalt har 46 distriktssköterskor och 22 arbetsterapeuter övergått till annan huvudman. För att göra övergången och behovet av en anpassning av antalet anställda så smidig som möjligt, har hälsocentralerna inte tillsatt lediga befattningar inom berörda yrkesgrupper under Beslut om vakanshållandet av lediga tjänster och omställningsstöd för att dels klara konkurrensen dels överlämnandet av hemsjukvården till kommunerna, har medfört att antalet tillsvidareanställda i dag är i divisionen. Kompetensförsörjning Den största utbildningssatsningen under 2013 är att utbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor. Vi har beviljat 7 sjuksköterskor studieförmåner under utbildning till distriktssköterska, barnmorska samt till akutsjukvård med inriktning mot ambulansverksamhet under våren Personalenheten har vidare genomfört dialogträffar med chefer kring frågor om framtida kompetensförsörjningsinsatser och aktiviteter för att skapa attraktiva arbetsplatser. Frisknärvaro/Sjukfrånvaro 86 procent av de anställda har inte haft en registrerad sjukfrånvaro över 5 dagar under tidsperioden januari april 2013 vilket är oförändrat från samma tidsperiod

8 Vårt mål är en total sjukfrånvaro under eller lika med 4 procent. I april 2013 har divisionen 5,17 procents sjukfrånvaro vilket är en ökning med 0,90 procent jämfört med april Orsaken till ökningen är framförallt infektionssjukdomar. Översyn av Time-Care och flextidsanvändning Divisionen har under mars och april 2013 genomfört en översyn av tillämpningen av Time-Care och flextiden inom hälsocentralerna. Översynen visar att det finns skäl att överväga om inte en vanlig schemaläggning med ett fast grundschema som bygger på en analys av personaltäthetsbehovet (dagar, tider) vore rimligare i många verksamheter. Åtminstone finns det starka skäl att göra regler och tillämpningarna striktare. Läkarrekryteringsinsatser Divisionens arbete med att få fler läkare till verksamheten har bland annat innehållit följande insatser: Den 8-11 januari marknadsförde vi landstingets primärvård vid Läkardagarna i Helsingfors. Den 12 februari så deltog NLL på Nolias Utbildning och Rekryterings mässa. Den februari marknadsförde vi landstingets primärvård vid Läkardagarna i Uleåborg april genomfördes AT-resa i Piteå älvdal. AT-läkarna i Piteå besökte Arjeplogs, Arvidsjaurs och Älvsbyns hälsocentraler. Under årets första tertial har beslut fattas att aktivt implementera och marknadsföra ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk inriktning. Under årets första tertial har fem ST-läkare i allmänmedicin blivit färdiga specialister, varav tre har tackat ja till fortsatt arbete i länet. Samtidigt har fem personer påbörjat eller är på gång att påbörja en ST i allmänmedicin. Vår marknadsföring vid MSF Utlands kongress i Krakow i november 2012, som samlade ca 300 (av totalt ca 3000) svenska ungdomar som studerar till läkare på olika håll i Europa, har under våren resulterat i många sommarjobbsansökningar och därmed ett uppskattningsvis 25- tal anställningar av läkarassistenter till sommaren 2013 inom landstingets primärvård. Lönetillägget för distriktsläkare och ST-läkare i glesbygd har under våren reviderats och höjts till 7500 kronor per månad mot bakgrund av det bredare uppdraget för läkare verksamma i glesbygd. 7

9 Månadsrapport Division Opererande Ekonomiskt resultat Divisionen redovisar ett positivt resultat per april med 3,9 mkr vilket är en positiv avvikelse med 3,1 mkr mot resultatmålet (0,8 mkr). Kostnader för personal har varit högre än planerat (främst i januari) och avser kostnader för övertid, jour/beredskap, semester samt vikarier. En stor del förklaras av många helgdagar under jul och nyår Även april har höga kostnader för jour/beredskap och förklaras bland annat med att påsken inföll i mars i år. Kostnader för slutenvård vid NUS har ökat kraftigt (+19 procent eller 5 mkr) jämfört med föregående år, trots färre vårdtillfällen. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till förändrad viktlista för DRG som är ett resultat av övergång till ny grupperare nationellt. Genomsnittlig vikt/vårdtillfälle har ökat med 25 procent för den vård som division opererande köper vid NUS vilket är betydligt mer än vad de beräkningar som gjordes inför övergången visade. Även kostnader för öppenvård vid NUS har ökat och förklaras av fler besök (främst till läkare) samt ökad volym strålbehandling (+24 procent). En del av kostnadsökningen är hänförlig kraftig prishöjning (+12 procent) för strålbehandling vid NUS. De kraftiga kostnadsökningarna vid NUS balanseras av lägre kostnader för vård vid framför allt Akademiska sjukhuset men även av återförda kostnader från 2012 avseende för högt upptagna belopp för ej fakturerade vårdtillfällen. Intäkter för patientavgifter, vård av utomlänspatienter, medicinskt färdigbehandlade patienter mm har varit högre än planerat vilket medför att divisionen, trots högre kostnader, kan redovisa ett resultat för första tertialet som är bättre än målet. 8

10 Prognos Divisionens årsprognos visar ett underskott på -22,8 mkr vilket är en negativ avvikelse mot resultatmålet (-18,7 mkr) med -4,1 mkr. I resultatmålet ingår 20 mkr i ersättning från kömiljarden för tillgänglighet (år 2012 fick divisionen 33,4 mkr). I prognosen har divisionen beräknat att få ersättning med 14 mkr från kömiljarden. Beräkningen är gjord utifrån förslaget till incitamentsstruktur och försiktighetsprincipen har tillämpats. Kostnader för personal prognosticeras bli högre än planerat men ökningen balanseras av lägre kostnader för sjukvårdsmaterial, läkemedel samt diverse övriga kostnader. Samtidigt beräknas även intäkter för patientavgifter, vård av utomlänspatienter och medicinskt färdigbehandlade patienter bli högre än planerat. Antal anställda och personalkostnader Antalet anställda har varit närmast oförändrat de senaste åren medan antalet tillsvidareanställda har minskat, se diagram nedan. Omräknat till antal årsarbetare (heltidsarbetare) visar också att antalet varit närmast oförändrat de senaste åren, se diagram nedan. Det innebär att en allt större andel av arbetet utförs av vikarier och tillfälligt anställda. Denna utveckling har även medfört att nyttjandet av övertid har ökat de senaste åren med ökade kostnader som följd. Ett av divisionens mål är att minska nyttjandet av övertid, främst under sommaren. 9

11 Uppföljning av sparåtgärder Under 2013 ska divisionens verksamheter genomföra sparåtgärder motsvarande17,7 mkr. Till och med april har 4,7 mkr av sparåtgärderna effektuerats vilket beloppsmässigt är i nivå med målet. Däremot har divisionen inte lyckats minska nyttjandet av övertid i planerad takt. April är första månaden då divisionen når målvärdet för övertid, se diagram ovan under rubriken Antal anställda och personalkostnader. Enligt årsprognosen beräknas 13,6 mkr av sparåtgärderna effektueras vilket är 4,1 mkr sämre än målet. Minskningen av övertidskostnader bedöms inte nå målet. Divisionen jobbar dock vidare med uppdraget att minska nyttjandet av övertid. Avvecklingen av kirurgbakjouren i Kiruna beräknas bli försenad. En översyn av lokalerna i fd centraloperation i Kiruna pågår men beräknas inte minska lokalkostnaderna under detta år. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2011 Effekt av sparåtgärder per 2011 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2012 Effekt av sparåtgärder per 2012 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder per Effekt av sparåtgärder 2013 enligt prognos VO Akutsjukvård 6,0 3,8 13,1 11,2 9,5 4,2 7,8 VO Allmänkirurgi/urologi 2,0 2,1 3,6 5,9 1,5 0,2 0,4 VO Kvinnosjukvård 2,0 0,7 1,7 0,8 1,2 0 1,0 10

12 VO Ortopedi 4,0 0 6,8 1,5 4,1 0 3,3 VO ögon 0,5 0 4,6 4, VO ÖNH/Käk 1 0,8 0,7 0,5 1,4 0,3 1,1 Sjuktransporter 2, Riks- och regionsjukvård 4,0 13, Summa enl divisionsplan 18,0 7,4 34,6 37,5 17,7 4,7 13,6 Investeringar divsion: Summa beslutad ram 2013 Ej effekturerade investeringar beslutade tom 2012 Årets investeringsut gifter kalkylbelopp Årets investeringsut gifter utfall Ej effekturerade investeringar beslutade tom 2013 Investeringar (Mkr) Planerade investeringar- Beslut Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effektuerade under året Hjälpmedel Summa Investeringarna följer planen. Sammanställning investeringar God vård Verksamhetsvolymer Oplanerade läkarbesök Inflödet av patienter vid akutmottagningen i Sunderbyn fortsätter att öka, ökningen uppgår till drygt 7 procent eller en ökning med 727 patienter under tertial De senaste årens ökning i kombination med underdimensionerade lokaler gör situationen mycket svår främst ur arbetsmiljösynpunkt Även i Kiruna har en ökning skett under första tertialen, nästan 5 procent eller 110 patienter, men här visar mars och april på färre besök jämfört med motsvarande period föregående år. I Gällivare är antal besök i princip oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år, medan det i Kalix och Piteå är en minskning av antalet besök med 4-5 procent. På akutmottagningen i Sunderbyn pågår sedan månadsskiftet januari/februari ett projekt som innebär att bemanna akutmottagningen med en specialist i allmänmedicin under de tider på dygnet då inflödet av patienter är som störst. Projektet hade under en tvåmånadersperiod kontinuerlig bemanning av en specialist i allmänmedicin, med goda resultat under den perioden. Den totala vistelsetiden för patienterna på akutmottagningen förkortades och patienterna fick ett snabbt och professionellt omhändertagande. Även medarbetarna har upplevt förbättring både vad gäller patientomhändertagandet och arbetsmiljön. Projektet har varit utan läkare sedan slutat av mars och rekrytering av ny specialist pågår. Antalet ambulansuppdrag vid de stationer i länet som tillhör akutsjukvården har ökat något jämfört med samma period föregående år, ökningen är störst i Boden och Kalix, medan det i Piteå har skett en minskning av antal uppdrag. Personalen upplever att till viss del består ökningen av patienter som inte är i 11

13 behov av ambulans av medicinska skäl men där en ökad försiktighet hos både 1177 och SOS innebär hellre ett larm för mycket än ett för lite. Operationer på operationsavdelningar Totalt sett är antalet operationstillfällen vid länets operationsavdelningar är märkbart färre än förra året, nästan 9 procent färre. Både akuta och planerade operationer är färre jämfört med samma period förra året. Minskningen noteras inom samtliga verksamhetsområden förutom ögonsjukvården som istället har en ökning. Minskningen är störst inom kirurgin, med nästan 14 procent färre operationer än ifjol, såväl de planerade som de akuta operationerna har minskat. Förlossningar Antalet förlossningar var fler jämfört med ifjol; 858 st jämfört med 796. Ökningen är störst i Sunderbyn, där antalet förlossningar ökade med 55 st jämfört med samma period förra året. Sunderby sjukhus hade 669 förlossningar och Gällivare 189 st. Mål och mått Nyttjad/tilldelad operationstid Nyttjandegraden vid operationsenheten i Piteå är 77 procent, vilket är en försämring jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet planerade operationer vid ortopeden i Piteå har minskat med 23 procent. Operationsstart på utsatt tid För att kunna använda dagen på ett effektivt sätt vid en operationsavdelning är det viktigt att komma igång i tid. Divisionens mål är att 90 procent av operationerna i Piteå och 80 procent av operationerna i Sunderbyn och Gällivare ska komma igång till kl Resultatet är 61 procent i divisionen fördelat enligt följande: Piteå 77 procent (85 procent inom 15 min) Sunderbyn 46 procent (80 procent inom 15 min) 12

14 Gällivare 80 procent (90 procent inom 15 min) Operation höftfraktur Divisionen mäter i vilken utsträckning män och kvinnor opereras för höftfraktur inom 24 timmar. Detta är ett relevant mått för kvalitet eftersom fördröjningar leder till ökad dödlighet och andra komplikationer. Målet är att 90 procent av operationerna ska ske inom 24 timmar, nationella jämförelser visar att divisionen ligger väl till med god tillgänglighet. Denna mätning visar en bättre tillgänglighet för män än kvinnor (88 respektive 76 procent), flertalet av de som opereras är kvinnor. Skillnaden har inte varit så stor vid tidigare tillfällen, skillnaden bedöms vara resultat av en naturlig variation. Tillgänglighet Från och med januari 2013 har tillgänglighetsmätningen förändrats, nu mäts faktiska väntetider till besök och behandling. Divisionens mål är att nå minst 80 procent till både besök och behandling, april är den första månaden divisionen lyckas med det. Mot bakgrund av det nya sättet att mäta och att det har visat sig svårare att uppnå målen bedömer divisionen ett lägre utfall från Kömiljarden än beräknat. Diagrammet visar månadsvisa resultat för tillgänglighet till besök och behandling från januari till april Divisionen mål är att även klara tillgängligheten även under sommarperioden. Under sommaren är resurserna begränsade, och operationsverksamheten neddragen vilket medför att det är viktigt att verksamheterna är i balans före sommaren. De största tillgänglighetsproblemen finns inom ögonsjukvården och flera åtgärder görs för att komma tillrätta med det. 13

15 Engagerade medarbetare Arbetstillfredsställelse Som ett komplement till den årliga medarbetarundersökningen har divisionen valt att genomföra en "trivselbarometer" var fjärde månad. Syftet är att få en snabb och enkel återkoppling kring hur divisionens medarbetare har det på jobbet och kunna följa och vidta åtgärder löpande under verksamhetsåret. En första testenkät gjordes i december 2012 och i början på april 2013 gjordes ett utskick till 200 slumpvis utvalda medarbetare som fick svara på fem korta frågor. 172 personer svarade, alltså en svarsfrekvens på 86 procent vilket divisionen är mycket nöjda med. Målet är att samtliga medarbetare ska ha ett medarbetarsamtal med sin närmaste chef minst en gång per år. Av de som svarat har 58 procent haft ett medarbetarsamtal de senaste tolv månaderna, här finns alltså en betydande förbättringspotential. Enkäten omfattar frågor kring om medarbetarna tycker att de har ett meningsfullt arbete, om möjlighet till utveckling och lära nytt finns, om arbetsklimatet på arbetsplatsen möjliggör utveckling och om man får feedback på utfört arbete. En sammanställning är gjord på divisions- och VO-nivå. Resultatet per april månad på divisionsnivå är ett sammanvägt nyckeltal på 6,9. Divisionen har satt ett mål att nå 8,0 på en 10-gradig skala. Kompetensförsörjning Divisionen har fortsatt stora utmaningar i att rekrytera läkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Personalspecialistresurs (75 procent) kommer under 2013 att jobba med aktiviteter som syftar till en utvecklad kompetensförsörjningsprocess. Arbetet innefattar främst aktiviteter inom området attraktiv arbetsgivare och en förbättrad rekryteringsprocess. Frisknärvaro/sjukfrånvaro Andelen medarbetare som varit sjuka mindre än fem dagar till och med april är 81 procent. Den totala sjukfrånvaron under perioden januari april är 4,8 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med samma period Den långa sjukfrånvaron har minskat marginellt men en ökning på 0,4 procentenheter finns inom den korta sjukfrånvaron. Divisionens mål är att sjukfrånvaron ska ligga på mindre än 3 procent av den totala bruttoarbetstiden. Målet har inte uppnåtts. 14

16 Patientsäkerhet Patientnämndsärenden (PaN) Antalet patientnämndsärenden är fler under första tertialen jämfört med samma period de senaste fyra åren. Divisionen har nu 96 ärenden jämfört med 54 ärenden motsvarande period förra året. Bemötande, kommunikation och Vård och behandlingsärenden står för den största ökningen med 54 respektive 43 procent på ett år. Klagomålen gäller främst brist på information och nonchalant bemötande. Divisionen har påbörjat utbildning i kommunikationsmetoden Teach Back, en enkel metod för att se till att patienten verkligen uppfattar muntlig information rätt. Följsamhet hygienregler Full följsamhet till rutinerna är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner och därigenom öka patientsäkerheten. Alla vårdavdelningar i divisionen gör följsamhetsmätningar, vissa enheter släpar dock efter med registreringen vilket försvårar uppföljningen och försämrar divisionens resultat. Resultatet för tertial 1 visar att följsamheten till de basala hygienrutinerna och klädreglerna är 75 procent, vilket är en försämring jämfört med tidigare. Främsta orsakerna är att man inte spritar sina händer samt bär klockor och ringar i patientnära vård. Synergi Rapporteringen i Synergi fortsätter på samma nivå som 2012 men handläggningstiderna har kortats. Majoriteten av ärendena handläggs inom 60 dagar. Punktprevalensmätningar VRI (Vårdrelaterade infektioner) I mars 2013 genomfördes en punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det preliminära resultatet för divisionen är 7,6 procent (9 patienter med VRI) vilket är en procentuell ökning från höstens mätning som var 4,1 procent (8 patienter med VRI). 15

17 Diagrammet visar punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner från Trycksår Punktprevalensmätning av trycksår har genomförts i mars. Sammanlagt ingick från divisionen 150 inskrivna patienter i åldern 18 år och uppåt, 22 patienter föll bort av olika skäl. Andelen patienter med trycksår har minskat med 5,6 procentenheter sedan den första mätningen mars Kunskapen om trycksår har ökat i verksamheterna. Förebyggande åtgärder sätts in i betydligt högre grad än tidigare, såväl till patienter med trycksår som till patienter med risk för trycksår. Övrigt Sterilcentraler I februari avvecklades sterilcentralerna i Kalix och Kiruna. I och med att centraloperations verksamhet upphört så har behovet av sterilcentraler i Kalix 16

18 och Kiruna minskat. Det pågår en process för att standardisera vilken typ av instrument som ska steriliseras vid sterilcentraler i länet, det finns variation mellan enheter. Övergång till fabrikssterilt material behöver ske i ökad utsträckning för enklare instrument. Samövning - NLL och Försvarsmakten På Sunderby sjukhus har teamträning kring trauma-omhändertagande genomförts tillsammans med Försvarsmakten I 19. Akutsjukvården, kirurg- och ortopedkliniken samt lokala katastrofledningen, LKL deltog. Målet med utbildningen var att traumateamet skulle träna tillsammans i olika delar: Att systematiskt undersöka en traumapatient, säker kommunikation inom teamet, tydligt ledarskap, tydliga rollfördelningar och samverka inom organisationen. Helikopterplattan i Kiruna slutbesiktigad Helikopterplattan, som började byggas utanför Kiruna sjukhus under förra året, har nu genomgått slutbesiktning och den har redan börjat användas som landningsplats. Axelprojekt På ortopedkliniken pågår ett projekt kring axelpatienter där sjukgymnast med god kunskap inom ortopedi och erfarenhet av axelrehabilitering arbetar. Målet med projektet är att minska sjukvårdskonsumtionen i form av operationer genom att kvalitetssäkra vårdprocessen kring axelpatienter som remitteras till kliniken. Hittills har 133 remisser skickats till sjukgymnasten för bedömning/träning och av dem har 11 planerats in för operation. 17

19 Månadsrapport Division Medicinska specialiteter Ekonomiskt resultat Enligt uppdrag har divisionen att senast 2014 reducera sina kostnader med 116 mkr. Under 2012 reducerades kostnaderna med 52 mkr och underskottet uppgick till 65 mkr. Ytterligare åtgärder har påbörjats under 2013 som beräknas minska kostnaderna med ytterligare 25 mkr. Det innebär att divisionen vid årets slut som etappmål 2013 ska redovisa ett resultat på minus 40 mkr. För måluppfyllelse krävs att divisionen per april månad redovisar ett underskott med högst 13,3 mkr. Det ekonomiska resultatet för april visar på minus 28,3 mkr. Det avviker från periodens resultatmål med minus 15 mkr. I resultatet ingår preliminär tillgänglighetsbonus med 0,4 mkr. Flera av de beslutade åtgärderna/strategierna innebär på kort sikt en kostnadsökning men på lång sikt sänkta kostnader. Verksamheterna nivåstruktureras och utvecklas utifrån förändrade krav och särskilda rekryteringsinsatser görs mot bristområden. Det vill säga vi gasar för att bromsa. Divisionens resultat per april kan sammanfattas till följande poster; Personalkostnader, egen personal (-11,3) Divisionen arbetar aktivt för att klara läkarförsörjningen på både kort och lång sikt. En satsning har därför gjorts på utlandsrekrytering och fram till idag är 24 läkare kontrakterade inom VO Internmedicin. Inom VO Rehab/reuma pågår rekrytering av utländska läkare för att klara läkarbemanningen. Lönekostnader under introduktion och språkutbildning uppgår till 4,3 mkr av underskottet. Rekryteringsinsatserna kommer succesivt att minska behovet av inhyrda läkare med början hösten

20 Planerad omstrukturering av slutenvården vid Kiruna sjukhus har försenats på grund av ombyggnation och planerade personaleffektiviseringar har därför inte kunnat genomföras. Enstaka enheter har ökade personalkostnader på grund av brister i personalplaneringen. Flera enheter har ökade kostnader för timvikarier och övertid pga ökande sköterskebrist. Inhyrd personal (-13,3) Underskottet för inhyrd personal uppgår till 13,3 mkr vilket är 2,7 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Den största delen av underskottet är kostnader för att klara behovet av jourbemanningen samt läkarbristen inom främst lungmedicin och reumatologi. Divisionens kostnader för inhyrd personal kommer att minska under andra halvåret 2013 då inhyrd personal växlas ut mot nyrekryterad personal. Läkemedel (recept 0,6 slutenvård -7,6) Underskottet för läkemedel uppgår till totalt 7,0 mkr vilket är 13,0 mkr bättre än motsvarande period föregående år. Kostnader för receptläkemedel visar ett litet överskott. Resultatförbättringen är 12,1 mkr jämfört med motsvarande period föregående år och kan huvudsakligen härledas till minskade kostnader för blödarpreparat (färre dygnsdoser av ett dyrt preparat). Underskottet för läkemedel i slutenvård uppgår till 7,6 mkr. Orsaken är ett ökat antal behandlingar inom cancersjukvård (cytostatika) inom lungmedicin, gastro och hematologi. Av underskottet är 2,3 mkr kostnader för cytostatika som ordineras utanför divisionens ansvarsområde och som därmed inte är möjliga att påverka. Riks/region (8,0) Divisionens långsiktiga arbete med syfte att vårda patienter på rätt vårdnivå genom hemtagning inom hematologi och kardiologi har börjat ge resultat. Labundersökningar (-6,0) Divisionen kan inte balansera kostnaderna för laboratoriemedicin. De sparåtgärder som genomförts inom division diagnostik har medfört en reell prisökning och ökade kostnader för vår verksamhet. Följsamhet till nationella riktlinjer och prioriteringssystem inom det akuta omhändertagandet bidrar också till underskottet. Prognos Divisionens prognos visar ett underskott på 78,4 mkr vilket avviker med minus 38,6 mkr från divisionens resultatmål för Det prognostiserade resultatet består avföljande poster; Läkemedel, -32 mkr Egen personal, -22,8 mkr Inhyrd personal, -33,1 mkr Laboratorieundersökningar, -15,8 mkr Överskott för vårdavgifter (10,2 mkr), köp av riks-/regionsjukvård (6,8 mkr), övriga ersättningar (8,3 mkr) I prognosen har divisionen inte beaktat ersättningen från kömiljarden som beräknas utgå för beviljade merkostnader (0,8 mkr). 19

21 Uppföljning av sparåtgärder De planerade sparåtgärderna för 2013 uppgår till 25 mkr. Enligt prognosen bedöms 8,7 mkr netto effektueras under året då flera av åtgärderna innebär kortsiktigt ökade kostnader under Årets stora satsning i form av process- och lönekostnader för utlandsrekryterade läkare är nödvändig för att kunna sänka kostnaderna 2014 och framåt. Verksamheterna har ett antal huvudstrategier för att sänka kostnaderna men det är inte tillräckligt för att nå en ekonomi i balans vid utgången av Ytterligare åtgärder utöver nuvarande strategier behöver snarast identifieras och vidtas. Bedömningen är att endast en del av kostnadsminskningen kan ske med hjälp av utveckling och effektivisering. Om divisionen ska klara en budget i balans måste uppdraget tydligare definieras och begränsas vilket förutsätter medicinska prioriteringar och beslut både på divisions- och landstingsnivå. Mkr Uppföljning av sparåtgärder Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder aktuell period Effekt av sparåtgärder enligt prognos för 2013 VO Internmedicin 16,0 2,0 2,9 VO Rehab/Reuma 6,0 0,4 2,0 VO Barnsjukvård 2,5 2,0 3,3 VO Divisionsgemensamt 0,5 0,5 0,5 Summa 25,0 4,9 8,7 Investeringar Investeringar (Mkr) Summa Kvarvarnde ram Årets investeringsutgifter Kvarvarande beslutad ram av tidigare års investeringsutrym 2013 beslutade ram Kalkylbelopp Utfall me av beslutad ram Beräknad årsprognos på investeringar Planerade 4,2 1,6 1,6 2,6 3,7 investeringar - beslut 2013 Övriga investeringar- 0,7 0,7 0,6 0,1 0,7 beslutade före 2013, effektuerade 2013 Hjälpmedel (ev) 0 Summa 0,7 2,3 2,2 2,7 4,4 20

22 Utöver ovanstående investeringar behandlar koncernledningen ett ärende om investeringsbehovet för en ny dialysenhet i Gällivare. God vård Kartläggning och analys av vårdprocesser Barnsjukvård Neuropsykiatrisk utredning - ADHD Planering pågår för analys av vårdprocessen ADHD för barn och ungdomar. Avsikten är att belysa hela processen, dvs även där primärvården är involverad, skola och sedan övergången till vuxensidan. Det praktiska arbetet har inte startat. Rehabilitering/Reumatologi Demens En projektgrupp är tillsatt och kartläggningen av processen är påbörjad i maj. Delrapport beräknas vara klar i juni och slutrapport i oktober. Rehabilitering/Reumatologi Palliation Kartläggning och beskrivning av processen Palliativ vård inom slutenvård är påbörjad. Intermedicin - Stroke Kartläggning och analys av strokeprocessen är genomförd och förbättringsåtgärder är identifierade. Utvecklingsarbetet pågår. Intermedicin - Hjärtinfarkt Kartläggning och analys av hjärtinfarktprocessen pågår. Tillgänglighet Divisionen totalt 73% Divisionen har sedan semesterperioden 2012 haft problem med att klara tillgänglighetskravet. För januari månad 2013 var andelen väntande på nybesök < 60 dagar 67% (grundkravet). Divisionen har sedan februari klarat målet 70% både när det gäller grundkravet och den faktiska väntetiden. De verksamheter som har fortsatta problem med att nå målet är främst Lungmedicin, Kardiologi, Neurologi och Reumatologi. Divisionens satsning på utlandsrekrytering är ett led i att nå en god tillgänglighet. Inom divisionen arbetas det också med en förbättrad produktionsplanering med syfte att nå en jämn produktion under hela året och att klara tillgänglighetsmålen. 21

23 Lungmedicin 34% Lungmedicin har rekryterat fyra utländska läkare som succesivt går in i produktion under Förstärkningen på läkarsidan förväntas ge effekter på tillgängligheten under hösten Lungmedicin arbetar också med förbättrad produktionsplanering. Kardiologi 71% En översyn av arbetsorganisationen har gjorts och en kökortningsaktivitet är genomförd under våren Sedan Internmedicin tog över Klinfys, som också förstärkts med spetskompetens, har flödet för diagnostiken förbättrats. Verksamheten arbetar också för en förbättrad produktionsplanering. Neurologi 55% Fyra utländska läkare är rekryterade som succesivt går in i produktion under Förstärkningen förväntas ge effekter på tillgängligheten under hösten Neurologin arbetar också för en förbättrad produktionsplanering. 22

24 Reumatologi 63% Läkarbristen inom reumatologin gör det svårt att klara tillgängligheten. Rekrytering av reumatologer från Ungern pågår och mottagningen har genomfört uppdragsväxling (från läkare till sjuksköterska) och gjort en översyn av sina processer. Under maj månad genomförs kökortningsinsatser med extra mottagning utanför ordinarie arbetstid. Barn- och ungdomsmedicin 82%, Barn- och ungdomsspykiatri 98% Hela verksamhetsområdet Barnsjukvård har en mycket god tillgänglighet. Tillgänglighetskraven innebär dock att besöken för kroniska patienter hela tiden måste bevakas och anpassas till behovet. Säker vård Patientsäkerhetsarbete I divisionens patientsäkerhetsplan finns ett antal uppföljningsparametrar, bl a PPM-mätningarna som genomförs två gånger per år. PPM-mätningen för 23

25 trycksår som genomfördes 5 mars 2013 visar att andelen patienter med trycksår har minskat från 17,8 % till 11,3% sedan hösten Divisionens månadsvisa följsamhetsmätningar visar fortsatt goda resultat: klädregler 92%, basala hygienrutiner 76%. NLLs grundläggande patientsäkerhetsutbildning för all personal genomförs i divisionens verksamheter. Läkare och sjuksköterskor på Barnmedicin i Sunderbyn har utbildats i VAS läkemedelsmodul. Ordination i modulen har startat på avdelning 44 och vid Neonatalavdelningen med målsättningen Kvalitetssäkrade läkemedelsordinationer som uppfyller Socialstyrelsens krav på fullständighet. Utveckling av länsgemensamma behandlingsrutiner Divisionsledningen beslutade hösten 2012 att alla relevanta enheter inom divisionen ska delta i det svenska palliativregistret. Som ett led i detta kommer en samordnare att vara verksam på Sunderby sjukhus under tiden maj-dec Samordnarens roll är att bilda och leda nätverk, utbilda i registerfrågor som verksamhetsenkäter, registreringar och utdata. Denna satsning förväntas öka täckningsgraden i palliativregistret och ge underlag till förbättringsarbeten. Barnsjukvården arbetar inom nätverket Hab i Norr för länsgemensamma rutiner och behandlingsprogram inom barnhabiliteringen. Motsvarande arbete har påbörjats inom barnpsykiatrin med att ta fram vårdprogram för ätstörning, depression och ångest. HÖK för psykogeriatrik är fastställd och implementeras i länet. Höken beskriver samverkan mellan geriatriken, internmedicin och vuxenpsykiatrin för personer med förvirringstillstånd resp. personer med BPSD, beteendemässiga symtom vid demens. Geriatriken kommer tillsammans med psykiatrin att verka som kompetensstöd för övriga kliniker i länet som omhändertar dessa patienter. Inom kardiologin pågår ett aktivt arbete med att utveckla länsgemensamma vård- och behandlingsrutiner. Det pågår också ett större utvecklingsprojekt inom invasiv kardiologi som syftar till att konstituera dygnet runt verksamhet- 24

26 en vid Sunderby sjukhus samt öka kvaliteten och anpassningen till de nationella hjärtriktlinjerna i hela länet. Konsultationsverksamhet länsspecialiteter VO IM Ser över samtliga medicinska specialiteter och subspecialiteter utifrån ett nivåstruktureringsperspektiv. I det sammanhanget diskuteras och beslutas vilken verksamhet som ska centraliseras till Sunderby sjukhus, vilken verksamhet som ska vara utlokaliserad till länsdelssjukhusen osv. Infektion genomför utlokaliserade infektionsronder på alla länsdelssjukhus. Åtgärden syftar till att öka kvaliteten på omhändertagandet och minska förskrivningen av antibiotika för att hejda spridningen av multiresistenta bakterier i länet. Njurmedicinsk mottagning inklusive dialysmottagning finns nu på samtliga sjukhus i länet. Hudsektionen planerar utlokaliserad hudmottagning på alla länsdelssjukhus med start i Kiruna hösten Utlokaliserad neurologisk mottagning ska ske på samtliga sjukhus senast under första halvåret Engagerade medarbetare Under perioden har antalet årsarbetare i divisionen ökat. Utökad PCIverksamhet, övertagande av delar av klinisk fysiologi, utlandsrekryteringar samt start av ny dialysenhet i Kiruna är del av förklaringen. Det finns ett stort rekryteringsbehov av grundutbildade sjuksköterskor och bristsituationen har medfört en ökning av övertid och timvikarier. Det finns också brister i personalplanering och ledarskap på enstaka enheter. En satsning på stöd och utbildning för personalansvariga chefer kommer att genomföras under hösten Kompetensförsörjning Divisionen har genomfört en kompetensförsörjningsstudie med stöd av extern resurs som utgångspunkt inför kommande åtgärder. Inom VO Internmedicin 25

27 har åtgärder vidtagits med syfte att förbättra läkarförsörjningen och minska beroendet av hyrläkare. Läkarbrist som täcks med inköpta veckovisa stafetter är ett av de största hindren mot kontinuitet. Det gäller framför allt inom områdena hudsjukvård, neurologi, nefrologi, kardiologi, lungmedicin och internmedicin. Drygt tjugo läkare har rekryterats, en del finns redan på plats och övriga är på väg in. Divisionen arbetar också aktivt med att stödja frågan om en central enhet för korttidsrekrytering i landstinget. Inför sommaren 2013 är rekryteringsläget ansträngt vilket innebär att såväl kostnader för inhyrd personal samt sommarförmåner beräknas öka jämfört med föregående år. Frisknärvaro / Sjukfrånvaro Frisknärvaron visar en försiktigt positiv trend och och är i medeltal 70% för divisionen. Sjukfrånvaron har ökat något under året första kvartal och divisionen når inte målvärdet 3%. Sommarplanering 2013 Trots bättre sommarplanering enligt de nya rutinerna är bemanningsläget ansträngt inför sommaren. Sjuksköterskebristen har gjort det svårt att rekrytera vikarier men i nuläget beräknas inte kostnaderna för sommarförmåner och övertid öka jämfört med fjolåret. Divisionen övriga pågående utvecklingsarbeten och strukturförändringar Ny slutenvårdsstruktur på Medicin- och rehabiliteringskliniken vid Gällivare sjukhus som syftar till att öka kvaliteten och effektiviteten på den slutenvård som bedrivs vid sjukhuset. Utvecklingsarbete med syfte att förbättra den hematologiska intensivvården och sänka kostnaderna för regionvård med hjälp av hemtagning av regionvård av viss eftervård. Hemtagning av plasmaferesbehandling till Sunderby sjukhus Etablering av ett trafikmedicinskt centrum i Kalix Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer om att minska dödligheten i hjärtstopp utanför sjukhus Införande av ny jourstruktur i Kiruna sjukvårdsområde som syftar till att öka kvaliteten på det akuta omhändertagandet bland annat genom att öka kompetensnivån i första linjens läkarjour Påbörjad översyn av jourstrukturen i östra Norrbotten som syftar till att anpassa nuvarande jourstruktur till förändrade förutsättningar Integrering av Klinisk fysiologi med övrig kardiologisk verksamhet Konstituera etableringen av en akutläkarstruktur vid Piteå sjukhus. Divisionen driver flera frågor om att konkret förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre där utmaningen är att få till stånd åtgärder som ger positiva resultat för både den enskilde patienten och för flödet. Bl a har breddinförande av förstärkt utskrivningsprocess i hela länet startat. Syftet är att identifiera fokuspatienterna, förbättra kvaliteten på utskrivningsprocessen och minska onödiga återinläggningar Ombyggnation och förbättringar av dialysmottagningen vid Gällivare sjukhus 26

28 Månadsrapport Division Vuxenpsykiatri Ekonomiskt resultat Periodens resultat Perioden januari till april redovisar divisionen ett överskott med +0,7 mkr jämfört med budget, vilket är 9,2 mkr bättre än föregående år. Intäkterna är 6,5 mkr bättre än budget (+ 3,8 mkr jämfört föregående år), varav intäkter för utomlänspatienter är + 3,3 mkr. Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 10,0 mkr (6,4 mkr föregående år). Kostnaderna för egen personal har en budgetavvikelse på 7,9 mkr, till följd av vakanser. Vårdkostnader för utomlänsvård avviker med - 2,8 mkr. Årsprognos Årsprognosen pekar mot ett underskott på - 15,9 mkr. Patientintäkterna bedöms bli ca 10,8 mkr bättre än budget (varav 4,5 mkr avser utomlänspatienter). Bristen på läkarspecialister är fortfarande betydande, vilket medför att kostnaderna för inhyrda läkartjänster beräknas uppgå till 29,7 mkr (23 mkr förgående år). Kostnader för egen personal bedöms ge ett överskott med +9,6 mkr jämfört med budget. Här pågår flera rekryteringar, som dock inte ger fulla kostnadsmässiga genomslag detta år. Nettokostnad per verksamhetsområde (mkr) Ack Utfall Ack Utfall Avvikelse mot budget Prognos Avvikelse prognos budget Psykiatrin länsgemensamt -17,9-20,5 1,4-57,2-1,2 Psykiatrin Gällivare -17,9-19,2 1,7-54,2 1,4 Psykiatrin Piteå -21,4-20,4-0,3-62,5-2,8 Psykiatrin Sunderbyn -52,1-52,4-0,3-156,1-9,0 Divisionsgemensamt 109,8 104,0-1,8 314,2-4,3 Totalt 0,7-8,5 0,7-15,9-15,9 27

29 Investeringar Investeringar (Mkr) Summa beslutad ram Kvarvarnde ram av tidigare års Årets investeringsutgifter Kvarvarande investeringsutrym Beräknad årsprognos på 2013 beslutade ram Kalkylbelopp Utfall me av beslutad investeringar ram Planerade 1,3 0 1,3 0,7 0,6 1,3 investeringar - beslut 2013 Övriga investeringar beslutade före 2013, effektuerade 2013 Hjälpmedel (ev) Summa 1,3 0 1,3 0,7 0,6 1,3 Investeringsramen kommer att användas enligt plan. Uppföljning av sparåtgärder Med utgångspunkt ifrån projektet Islossning har divisionen fastställt tre huvudstrategier som ligger till grund för arbetet de kommande åren och som tillsammans kommer att bidra till ekonomi i balans senast år Rekrytering och kompetensutveckling - Uppföljning av kvalitet - Kunskapsbaserad och jämlik vård Divisionens spareffekter uppstår i resultatet av de åtgärder som genomförs inom ramen för strategierna. Beslut om utlandsrekrytering av specialistläkare har tagits och kommer att påbörjas snarast möjligt. Med start 2014 kommer vi att se en reducering av kostnaderna för inhyrda läkartjänster. Registrerade patientbesök Verksamhet Utfall 1304 Utfall 1204 Förändring procent Utfall 1212 Andelar K / M Psykiatrin länsgemensamt - Läkarbesök , / 78 - Sjukvårdande behandlingar , / 73 sjuksköterska , / 74 skötare / 64 paramedicin / 42 Psykiatrin Gällivare - Läkarbesök , / 52 - Sjukvårdande behandlingar , / 39 sjuksköterska , / 59 skötare , / 56 paramedicin , / 35 Psykiatrin Piteå - Läkarbesök , / 41 - Sjukvårdande behandlingar , / 34 Sjuksköterska , / 28 skötare , / 44 paramedicin , / 28 Psykiatrin Sunderbyn 28

30 - Läkarbesök , / 50 - Sjukvårdande behandlingar , / 34 sjuksköterska , / 34 skötare , / 42 paramedicin , / 27 Totalt division Vuxenpsykiatri - Läkarbesök , / 47 - Sjukvårdande behandlingar , / 35 sjuksköterska , / 35 skötare , / 43 paramedicin , / 28 Fortsatt ökning av läkarbesök och totalt antal sjukvårdande behandlingar. Uppföljning av divisionens mål och strategier Strategier Rekrytering och kompetensutveckling Divisionens arbete är indelat i två huvuddelar; - vidta åtgärder för långsiktigt hållbara läkarrekryteringar som minskar behovet av inhyrda läkare - upprätta handlingsplan för kompetensutveckling av alla yrkesgrupper, samt lägga grunden till en rekryteringsfrämjande organisationskultur med tydlig utbildnings- och karriärplanering Uppföljning av kvalitet samt Kunskapsbaserad och jämlik vård När det gäller insatser utifrån strategierna Uppföljning av kvalitet och Kunskapsbaserad och jämlik vård redovisas detta som integrerade delar under rubrikerna Attraktiv region, God hälsa och God vård. Uppföljning av kvalitet omfattar i huvudsak arbetet med systematisk uppföljning, kvalitetsregister och den nationella psykiatrisatsningen. Kunskapsbaserad och jämlik vård tar sin utgångspunkt i divisionens tre huvudprocesser: Att ge vård till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Att ge vård till personer med depression och ångestsyndrom. Att ge vård till personer med missbruks- eller beroendeproblematik. Insatser rörande patientsäkerhet utgår också i stor utsträckning från denna strategi. Attraktiv region Psykiatrins vecka Planering för Psykiatrins vecka är påbörjad och representanter från NSPH, hälso- och sjukvården samt länets kommuner kommer att träffas i juni för att planera aktiviteter som ska genomföras under uppmärksamhetsveckan. Vuxenpsykiatrin har det samlade ansvaret för veckan som preliminärt kommer att genomföras under vecka

31 Brukarmedverkan Samverkan med länets brukar- och anhörigorganisationer genom nätverken Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Brukarrådet LEVA (organisatorisk plattform för regional samverkan inom beroendevården) är angeläget för vuxenpsykiatrins patienter, brukare och närstående. Divisionen stödjer aktivt nätverken och ser det som betydelsefullt med kontinuerlig och nära dialog med företrädare för dessa. Förutom dessa nätverk finns kampanjen Hjärnkoll med attitydambassadörer som kan bistå med de egenerfarnas berättelser. God hälsa Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Enligt statistik från första tertialen har Vuxenpsykiatrin kommit igång bra med registrering av patienternas levnadsvanor. Divisionen är tillsammans med primärvården de som kommit igång med registrering av alla fyra levnadsvanorna. En expertgrupp arbetar med att ta fram en handläggningsöverenskommelse utifrån riktlinjerna som beräknas vara klara innan sommaren. Därefter blir det aktuellt med diskussioner om divisionens fortsatta arbete med de sjukdomsförebyggande metoderna. God vård Patientenkäten Under hösten 2012 deltog vuxenpsykiatrin i en nationell patientenkät som kommer att återkomma vart annat år. För att bättre kunna följa patienternas uppfattning om till exempel bemötande och information gör divisionen egna mellanårsmätningar. En enkät delades ut under vecka 16 och 17. En ny enkätutdelning kommer att ske vecka 42 och 43. Enkäten har tagits fram i samverkan med brukarorganisationerna via Nationell samverkan psykisk hälsa (NSPH). Deltagande i och inrapportering till de psykiatriska kvalitetsregistren Inom den psykiatriska verksamheten finns tio nationella kvalitetsregister: Bipolär, BUSA, PsykosR, RIKSÄT, RättspsyK, ECT, SBR, LAROS, SÖK samt Kvalitetsstjärnan 2. I de psykiatriska kvalitetsregistren registreras uppgifter kring patienters psykiatriska problem, viktiga somatiska och sociala förhållanden samt behandlingar och behandlingsresultat. En mycket stor andel av psykiatrins patienter 2 BipoläR bipolär affektiv sjukdom, BUSA behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD, PsykosR psykosvård, RIKSÄT specialiserad ätstörningsbehandling, RättspsyK Rättspsykiatriskt kvalitetsregister, SBR Svenskt beroenderegister, LAROS - Läkemedelsassisterad rehabiltering av opiatberoende, SÖK Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar som konstaterats/misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, ECT - Kvalitetsregister ECT, Kvalitetsstjärnan Uppföljningsverktyg för att följa behandlingsresultat och vårdkvalitet. 30

32 har samsjuklighet (flera olika psykiatriska tillstånd samtidigt), vilket kan innebära registrering i flera olika register för specifika diagnosområden eller behandlingsåtgärder. Psykiatrins kvalitetsregister är under utveckling på nationell nivå och kommer att utgöra en viktig källa för information om verksamhetens kvalitet. Grundtanken med kvalitetsregistren är att de uppgifter som registreras ska användas på ett sådant sätt att de blir ett redskap för såväl lokala enheter som hela verksamheter för kontinuerlig verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. I diagrammet nedan redovisas antal registreringar per 1000 invånare för riket och för respektive landsting t o m mars Som framgår av diagrammet ligger Norrbotten på sjunde plats i riket. Antal registreringar som görs av psykiatrin i länet och utvecklingen över tid de senaste nio åren framgår av diagrammet nedan. Från den nationella psykiatrisatsningen PRIO Psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa riktas under 2013 och 2014 pre- 31

33 stationsbaserade medel till de landsting som lyckas väl i arbetet med kvalitetsregistren. Det är angeläget för divisionen att även framöver prioritera arbetet med att rapportera aktuella patienter till tillämpligt kvalitetsregister. Vuxenpsykiatrin deltar sedan i höstas tillsammans med psykiatrin i Örebro läns landsting och psykiatrin i Region Skåne i ett nationellt pilotprojet som syftar till att utveckla arbetet med inrapportering och analys av kvalitetsregisterdata. Utvecklingsarbetet handlar bland annat om att göra en samlad analys med syfte att öka täckningsgraden i de olika registren och identifiera möjligheter och hinder för registrering. AKKA- projektet Divisionen medverkar i AKKA-projektet (användbara kvalitet och kostnadsanalyser)som leds av KCP (Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister) och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) där målet är att följa både kvalitet och kostnader då kvalitetsregister och KPP (Kostnad Per Patient) samkörs. Projektet avslutas i oktober 2013 och fram till dess skall olika uppföljningsanalyser tas fram. Uppfyllande av vårdgarantin Samtliga verksamhetsområden har arbetat med väntetiderna samt administrativa rutiner kring dessa, vilket gett resultat. Sunderbyn har sedan årsskiftet ändrat arbetsmetoder för nyinkomna vårdbegäran vilket har resulterat i snabbare handläggningstider och besök. Piteå och Gällivare har sedan tidigare haft korta handläggningstider. Ovan sammantaget ger vår höga tillgänglighet. När det gäller uppfyllande av kömiljarden (andel patienter med väntetid max 60 dagar) klarar vuxenpsykiatrin i april 70 procent. Detta är en lägre andel än vad som tidigare redovisats och det sämre resultatet kommer att analyseras närmare för adekvata åtgärder. Insatser utifrån Patientsäkerhet Nätverk patientsäkerhet Vuxenpsykiatrins nätverk för patientsäkerhet har startat upp sitt arbete med en nätverksträff i Gällivare. Områden som diskuterades var införande av kommunikationsmodellen SBAB, datauttag/statistik ur avvikelsehanteringssystemet Synergi samt information om SKL:s och regeringens Patientsäkerhetsöverenskommelse Nätverket planerar att ha fyra träffar per år. För att ytterligare understryka vikten av systematiskt arbete och uppföljning av insatser när det gäller patientsäkerhetsfrågor kommer frågor rörande patientsäkerhet att vara en stående punkt vid divisionens ledningsmöten. Utbildning riskanalys Landstinget har för andra gången anordnat en utbildning i riskanalys enligt metoden HFMEA. Från vuxenpsykiatrin deltog en psykiatrisjuksköterska från psykiatrin Gällivare och en sjukgymnast från Länsgemensam psykiatri i Öjebyn. I utbildningen ingår en grundläggande metodikgenomgång samt att genomföra en riskanalys på en process från deltagarnas egen verksamhet. I kursledningen fanns representation från vuxenpsykiatrin. 32

34 Insatser utifrån Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Divisionen har två processledare som sedan augusti 2012 arbetar i Norrbotten och Västerbotten med att sprida kunskap om, och stödja enheter i länen med implementering av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande insatser Projektet, vars uppdragsgivare är Socialdepartementet, går under namnet Bättre psykosvård och är kopplat till kvalitetsregistret PsykosR. Projektet startade i november 2011 och planeras pågå fram till och med slutet av Projektets intressenter är primärt landstingets enheter som bedriver psykosvård, kommuner (ett flertal av de nationella riktlinjerna är ett delat ansvar för socialtjänsten och hälso- och sjukvården), brukarorganisationer och patientföreningar. Med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna för patientgruppen pågår parallellt i Luleå ett regionalt utbildning- och utvecklingsarbete under namnet Projekt IVAR. Projektet drivs i nära samverkan mellan socialtjänsten och Vuxenpsykiatrin Sunderbyn. Kommunförbundet Norrbotten och Vuxenpsykiatrin ansvarar för att för att sprida Ivars arbete i övriga länet. En för projektet prioriterad insats är Ett självständigt liv (ESL), som är en metod för social färdighetsträning. Totalt 167 personer har erhållit grundutbildning i metoden, varav 136 från kommunen och 31 från landstinget. För att säkerställa implementeringen har ett nätverk för metodstödjare i ESL byggts upp och idag har samtliga enheter tillgång till metodstödjare i ordinarie drift. Vidare har det genomförts utbildningar i Psykopedagogisk intervention (PPI) riktad till familjer och Integrerad psykologisk terapi-kognitiv (IPT-k), ett träningsprogram för personer med allvarlig kognitiv funktionsnedsättning. Ett 20-tal personer från landstinget och från fem kommuner, har utbildats i PPI samt i IPT-k, 16 personer från landstinget och fem kommuner. Utöver utbildningsinsatser har ett antal föreläsningar getts med fokus på bemötande, återhämtningsprocessen och läkemedelsbehandling. Projekt IVAR har på ett värdefullt sätt bidragit till en ökad samverkan mellan kommun och landsting, något som är en grundläggande förutsättning för implementering av psykosociala insatser för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. En inspirationsdag för fortsatt arbete där erfarenheter från både Projekt Bättre psykosvård och IVAR planeras därför till hösten. Inbjudan kommer att riktas till landstinget, samtliga länets kommuner, brukarorganisationer, anhörigföreningar och patientorganisationer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Inom ramen för strategin Kunskapsbaserad och jämlik vård i länet har ett arbete påbörjats för att ta fram ett vårdprogram för personer med depression och ångestsyndrom. Under våren har en kartläggning gjorts, bland annat via intervjuer med företrädare för allmänpsykiatrin samt journalgranskning. Vårdprogrammet ska färdigställas och implementeras under hösten. En expertgrupp ska bildas för att bland annat sammanställa en handläggningsöverenskommelse för ansvarsfördelning mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och 33

35 nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Ett arbete har påbörjats för att revidera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. En preliminär version av de reviderade riktlinjerna beräknas vara klar våren Det är angeläget för vuxenpsykiatrin att nära följa detta arbete. Utveckling av missbruks- och beroendevården i länet Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården i Norrbotten. Insatserna handlar framförallt om att tillgodose behov av tillnyktring, abstinensbehandling, medicinsk diagnostik och behandling samt att erbjuda olika former av psykosocialt stöd och psykosocial behandling. Revisionsrapport för missbruks- och beroendevården omfattande landstingets och hälften av norrbottenskommunernas verksamhet och landstingets programberedning konstaterar samstämmigt att missbruks- och beroendevården i länet behöver utvecklas. Beroende på var man bor i länet har man olika förutsättningar att få vård och stöd för sitt missbruk. Det finns också behov av att tydliggöra mål, ansvarsförhållanden och vårdnivåer och att tydliggöra samarbetsytor mellan länets kommuner och landstinget. Landstingsstyrelsen beslutade den 5 mars i år att i samarbete med länets kommuner initiera insatser som bidrar till att personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds jämlik vård i hela länet. I uppdraget ingår att tillförsäkra att det planerade kompetenscentrat för missbruks- och beroendevård etableras i samverkan med länets kommuner. I regeringens proposition 2012/13:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården föreslås ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Genom ändringarna införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Vuxenpsykiatrin har tagit initiativ till att föreslå att en projektgrupp formeras med deltagare från divisionerna vuxenpsykiatri, primärvård, medicinska specialiteter och länets kommuner med uppdrag att utarbeta förslag till överenskommelse när det gäller missbruks- och beroendevården i länet. Genom uppdatering och revidering av tidigare beslutad gemensam länsstrategi för missbruks- och beroendevården i Norrbotten med ingående kompetenscentrum är målet att åstadkomma en kunskapsbaserad och jämlik vård i hela länet. Insatserna ska ta sin utgångspunkt i evidensbaserad vård och evidensbaserad praktik där erfarenheter från organisationer som företräder patienter, brukare och närstående tas till vara för att utveckla vården utifrån den enskildes behov. Arbetet ska bedrivas skyndsamt och avrapporteras senast den 31 dec Jämställd och jämlik vård I divisionsplanen lyfts särskilt två områden som är särskilt angelägna att utifrån jämställd och jämlik vård arbeta vidare med. Det handlar om återinskrivning efter vård för schizofreni och följsamhet till litiumbehandlig vid bipolär 34

36 sjukdom och läkemedelsförskrivning av bensodiazepiner. Detta kommer att göras under hösten. Våld i nära relationer Vuxenpsykiatrin ska tillsammans med övriga hälso- och sjukvården stödja och hjälpa barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer. Hur detta ska göras på bästa sätt och utifrån ett länsperspektiv är en komplicerad fråga och planering pågår över hur detta kan göras på bästa sätt. I mars gjorde Socialstyrelsen en tillsyn av psykiatriska klinikens öppenvård i Gällivare angående arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Utifrån Socialstyrelsens beslut ska kliniken identifiera interna och externa samverkanspartners samt upprätta rutiner för hur samverkan ska bedrivas inom detta område. Äldre med psykisk ohälsa Äldre med psykisk ohälsa är en patientgrupp som ofta har sammansatta behov. Tillsammans med division Medicinska specialiteter har en handläggningsöverenskommelse tagits fram för hur den psykogeriatriska patienten bäst ska omhändertas inom slutenvården. Under våren ska HÖKen implementeras vid länets fem sjukhus. Detta görs tillsammans med division Medicinska specialiteter. Stimulansmedel inom området psykisk ohälsa Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet fortsätter satsningen om stöd till riktade insatser för att förbättra vården omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och områden som omfattas av överenskommelsen. Arbetet utgår från följande övergripande målsättningar: - En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet - Tillgång till arbete och sysselsättning - Möjlighet till delaktighet och inflytande 2013 års överenskommelse innebär en fortsättning inom samma områden som var aktuella Förutsättningen för att få ta del av stimulansmedlen är att såväl landstinget som länets kommuner uppfyller både vissa grundkrav och vissa prestationskrav. Det är angeläget att vuxenpsykiatrin tar sin del av ansvaret för att uppfylla villkoren för stimulansmedlen. Förbättringsarbetet Bättre vård mindre tvång fortsätter som en del av den nationella PRIO- satsningen. Den psykiatriska vårdavdelningen i Piteå deltar med ett team. Engagerade medarbetare Landstingets upphandling av nytt verktyg för medarbetarundersökning har avbrutits på grund av överprövning från anbudsgivare. 35

37 Det innebär att påbörjat arbete baserat på genomförda medarbetarenkäter fortsätter i andra former. Arbetstillfredsställelse Pågående arbete utifrån divisionsplanen kopplat till verksamheternas uppdrag och den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetsmålen, är en viktig faktor för verksamhetsutveckling. Ledarskap Närvarande och aktivt ledarskap är nyckelfaktorer för verksamhetsutveckling. I projektform och med start i Öjebyn, ser vi över enhetschefernas uppdrag, i syfte att identifiera förbättringsmöjligheter i stöd och utbildning. Kompetens och rekrytering Arbetet med långsiktig rekrytering och kompetensförsörjning fortsätter och har under våren fokuserat på rekrytering av specialistläkare från utland. Arbetade timmar Diagrammet visar genomsnitt antal årsarbetare rullande 12-månaderperioder. Efter en period med sjunkande antal årsarbetare tror vi på att genomförda och pågående rekryteringar ger ett trendbrott. Sjukfrånvaro Verksamhetsuppgift/ nyckeltal Periodens utfall (%) Kort sjukfrånvaro (1 14 dgr) 2,8 2,9 2,6 Sjukfrånvaro (15 59 dgr) 1,2 1,4 0,9 Lång sjukfrånvaro (60 90 dgr) 0,6 0,5 0,2 Lång sjukfrånvaro (>90 dgr ) 2,8 1,4 1,6 Sjukersättning 0,0 0,0 0,2 Total sjukfrånvaro 7,4 6,2 5,5 Total sjukfrånvaro, exkl sjukersättning 7,4 6,2 5,3 Den långa sjukfrånvaron tenderar att öka något. Frisknärvaro Andelen medarbetare med högst 5 dagars sjukfrånvaro under den senaste 12- månadersperioden (maj 2012 april 2013) uppgår till 62 procent. Divisionens mål är 75 procent. 36

38 Månadsrapport Division Diagnostik Ekonomiskt resultat Divisionen redovisar ett överskott med 4,1 mkr för perioden januari april vilket är en förbättring med 2,9 mkr jämfört med samma period föregående år. Resultatet fördelar sig mellan verksamhetsområdena på så sätt att ATläkare har ett överskott med 1,4 mkr, Laboratoriemedicin med 5,0 mkr medan Divisionsgemensamt uppvisar ett underskott med 0,2 mkr och Bild- och funktionsmedicin med 2,1 mkr. Laboratoriemedicin har högre intäkter än tidigare till följd av volymökning av beställda analyser samt hemtagning av nya analyser. Kostnaderna för både materiel- och reagensåtgång har minskat trots ökat antal prover. Kostnadsminskningen beror på ett aktivt arbete med processerna. Bild och funktionsmedicin redovisar ett underskott med 2,1 mkr vilket är en förbättring med 1,2 mkr. Resultatet förklaras av att personalkostnaderna är högre än budget, att kostnader för teleradiologi, liksom för materiel, kontrastmedel och sprutor speciellt vid datortomografiundersökningar har ökat. Även kostnader för drift och underhåll av RIS och PACS har ökat. Prognos Divisionens årsprognos för 2013 pekar på ett överskott med 2,0 mkr. Prognoserna för de olika verksamhetsområdena varierar dock starkt. Överskott väntas för AT-läkare med 5,0 mkr och för Laboratoriemedicin med 5,5 mkr genom ökade intäkter och lägre kostnader. Underskott förväntas inom Divisionsgemensamt med 1,1 mkr vilket kan hänföras till Gynhälsokontrollens verksamhet och nya analyser. Underskottet för Bild- och funktionsmedicin på 7,5 mkr beror på de orsaker som angetts i ovanstående stycke. Mkr Uppföljning av sparåtgärder Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder aktuell period Effekt av sparåtgärder enligt prognos för 2013 VO Bild- och funktionsmedicin 6,0 1,2 3,9 Summa 6,0 1,2 3,9 37

39 Arbetet med att uppnå en ekonomi i balans fortsätter inom divisionen. Bild och funktionsmedicin ska enligt plan genomföra sparåtgärder med 6,0 mkr under Till och med april har 1,2 mkr av sparåtgärderna uppnåtts. Enligt prognosen beräknas 3,9 mkr av sparåtgärderna effektueras under 2013 vilket innebär att målet för 2013 inte nås. För att klara sparåtgärder enligt plan med 6,0 mkr har samverkan om personella resurser mellan enheterna har inletts och fortsätter under Det innebär att kostnader för stafettläkare och köp av granskningstjänster minskar vilket förväntas förbättra resultatet. Investeringar (Mkr) Summa beslutad ram 2013 Kvarvarande ram av tidigare års beslutade ram Investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp Utfall Kvarvarande investeringsutrym me av beslutad ram Beräknad årsprognos på investeringar Planerade investeringar - beslut ,04 17,04 0,00 17,04 13,40 Övriga investeringar - beslutade före 2013, effektuerade ,18 49,28 14,32 49,86 49,28 Hjälpmedel (ev) Summa 64,18 66,32 14,32 66,90 62,68 Attraktiv region God hälsa För fjärde året i rad arrangerar Korpen i Luleå, i samarbete med blodcentralerna i Luleå och Boden, motionsloppet Blodomloppet den 29 maj. Blodomloppet är ett motionslopp som uppmärksammar den livsviktiga blodgivningen samtidigt som det också stimulerar till motion. God vård Tillgänglighet Svarstiderna på histopatologin är fortsatt långa endast 21 procent är besvarade inom fem dagar (målet är 65 procent). Det beror på att endast en patolog varit i tjänst i Sunderbyn. Från och med april kommer två patologer att tjänstgöra och svarstiderna kommer då att avsevärt förbättras. I kunddialoger på olika nivåer har det framkommit önskemål om bättre tillgänglighet till en analys av som används vid misstanke om svår bakteriell infektion (Procalcitonin). Analysen utförs idag vid laboratoriet i Sunderbyn. Från och med maj kommer analysen även att utföras vid laboratoriet i Gällivare, vilket innebär bättre tillgänglighet. Tillgängligheten inom Bild- och funktionsmedicin är nu relativt god för de flesta typer av undersökningar. Till magnetisk resonanstomografi (MR) är väntetiderna dock fortfarande periodvis alltför långa. Systemet med länsgemensam prioritering och bokning för optimal användning av resurserna har gett positiva effekter men fortfarande krävs ytterligare åtgärder. Graferna nedan visar att för datortomografi och ultraljud har målet uppnåtts medan det inte uppnåtts för MR-undersökningar. Dock bör noteras att även 38

40 kontrollpatienter ingår i statistiken över MR undersökningar. Några könsrelaterade skillnader kan inte utläsas. Antal årsarbetare 39

41 Både inom laboratoriemedicin och Bild- och funktionsmedicin ligger antalet årsarbetare på ungefär samma nivå som föregående år. Inom Bild- och funktionsmedicin har antal årsarbetare minskat jämfört med 2011, vilket beror på att enheten för klinisk fysiologi gått över till division Medicin från och med Engagerade medarbetare Arbetstillfredsställelse I medarbetarundersökningarna har värdet för arbetstillfredsställelse ökat successivt och var 69, Målet i divisionsplanen för 2013 är att ytterligare öka arbetstillfredsställelsen och komma upp till mätvärdet 75,0. Under de första månaderna 2013 har fler teamledare utsetts i syfte att öka delaktighet och styrning av det dagliga arbetet. Några enheter har arbetat särskilt med enhetens gemensamma värdegrund. Under de första månaderna 2013 har även påbörjade insatser fortsatt på de enheter där medarbetarundersökningen visat brister i det sociala klimatet. Ledarskap Det sammanlagda värdet för ledarskap har förbättrats över tid och nått målet i divisionsplanen Under de första månaderna 2013 har arbetet med att utveckla ledar- och medarbetarskap fortsatt i Lean-filosofins anda. Leanentusiaster och chefer har kontinuerliga uppföljningsmöten kring genomförda förbättringsarbeten. Olika utbildnings- och utvecklingsaktiviteter för chefer pågår kontinuerligt. Kompetensförsörjning I medarbetarundersökningen finns ett av de högre mätvärdena under lärande i arbetet, vilket innebär att kompetensen är hög och möjligheten att utveckla sig i arbetet upplevs positivt. Det finns vakanser när det gäller radiologer och patologer. Behovet inom radiologin löses med vikarier, bemanningsbolag och granskningstjänster via bolag. Patologer från NUS och andra samarbetspartners finns regelbundet på plats vid Sunderby sjukhus. Tillgången på röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker är god, dock med viss geografisk variation, eftersom det är svårare att rekrytera till Malmfälten. Målkvalitet Divisionen har arbetat systematiskt för att höja medvetenhet och kunskap om att formulera och följa upp mål i enlighet med verksamheternas uppdrag. I divisionsplanen för 2013 är målet att ha ett mätvärde för målkvalitet på 65,0. Mätvärdet har successivt förbättrats och låg vid mätningen 2012 på 62. Många enheter har under början av året gjort aktivitetsplaner för 2013, kopplade till enhetens mål. Frisknärvaro/Sjukfrånvaro Andelen medarbetare, som varit sjuka mindre än fem dagar t o m april 2013 är 70 procent. Motsvarande siffra per april 2012 var 72 procent, således liten försämring. 40

42 Sjukfrånvaro Verksamhetsuppgift / Utfall Förändring mot Nyckeltal föregående år Divisionen total sjukfrånvaro 5,2 4,2 1,0 Divisionen kort sjukfrånvaro 1-14 d 2,7 2,4 0,3 Divisionen lång sjukfrånvaro >14 d 2,6 1,8 0,8 Uppgifterna om sjukfrånvaro anges i procent av bruttoarbetstiden Under perioden januari till april har den totala sjukfrånvaron ökat med 1,0 procent av bruttoarbetstiden jämfört med föregående år. Långtidssjukfrånvaron har ökat med 0,8 procent och den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,3 procent jämfört med föregående år. Divisionen har som mål att sjukfrånvaron skall ligga på 3,0 procent av bruttoarbetstiden, vilket inte har uppnåtts. Den största ökningen av långtidssjukfrånvaron är på Bild- och funktionsmedicin, från 2,8 procent av bruttoarbetstiden till och med april 2012 till 4,6 procent under motsvarande period Ökningen beror på att antal långtidssjukskrivningar som inte kan kopplas till arbetsmiljön. 41

43 Månadsrapport Division Folktandvården Ekonomiskt resultat Divisionen uppvisar ett positivt ackumulerat resultat på 2,8 mkr för första tertialet vilket är 0,3 mkr sämre än plan. Intäkterna för första tertialet är 10,7 mkr lägre än plan och kostnaderna är 10,4 mkr lägre än plan. Avvikelsen förklaras av att vi har färre arbetade timmar pga. försenad nyrekrytering. Prognos Divisionen vidtar åtgärder för att nå årets planerade resultat på positivt 3,7 mkr. Åtgärderna inkluderar insatser för att reducera uteblivandet, nyrekrytering och allmän kostnadsmedvetenhet. Investeringar Investeringar (Mkr) Summa Kvarvarnde ram Årets investeringsutgifter Kvarvarande beslutad ram av tidigare års investeringsutrym 2013 beslutade ram Kalkylbelopp Utfall me av beslutad ram Beräknad årsprognos på investeringar Planerade 7,5 3,6 1,4 6,1 7,5 investeringar - beslut 2013 Övriga investeringar- 0,1 0,1 0,1 beslutade före 2013, effektuerade 2013 Hjälpmedel (ev) 0 Summa 7,5 0,1 3,6 1,4 6,2 7,6 Investeringarna följer plan. 42

44 Attraktiv region God hälsa Frisktandvård, förstahandsval för vuxna Frisktandvård är tandvård för vuxna till en riskrelaterat fast årlig avgift. Målet är att i samarbete med patienten stärka det friska genom egenvård och hälsofrämjande insatser. Avtalen tecknas för tre år. Det långsiktiga målet är att minst hälften av Folktandvårdens patienter ska få sin tandvård inom ramen för ett frisktandvårdsavtal, för 2013 är målet 40 procent. Sista april hade 29 procent av de vuxna avtal, ca patienter. Ny- och omtecknandet har minskat det senaste året. En orsak är sannolikt att det nya digitala beslutsstödet på ett mer systematiskt tar hänsyn till fler riskfaktorer och därmed rekommenderar en mer korrekt men högre prisnivå. God vård/tillgänglighet Alla ska bli kallade i rätt tid Folktandvårdens patienter ska planeras och kallas utifrån risk och behov. Patienter i hög riskgrupp prioriteras och drabbas inte av omfattande förseningar. För övriga patienter är målet att ingen kommun ska ha en försening i kallelseplanen som överstiger sex månader. Av Folktandvårdens nära vuxna revisionspatienter är ca 15 procent försenade mer än sex månader den sista april, vilket är samma resultat som samma period Områden med vakanta tjänster och/eller större andel nyutbildad personal har störst andel försenade. Tills vidare fortsätter divisionen att arbeta med intern stafettverksamhet för att öka tillgängligheten. Engagerade medarbetare Antalet årsarbetare har haft en minskande trend. Emellertid har nyrekryteringar skett under årets första kvartal vilket återspeglas i den sista mätpunkten i diagrammet ovan. 43

45 Arbetstillfredsställelse 2012 års medarbetarundersökning gav Folktandvården ett dynamiskt fokustal på 73,1 vilket tyder på att Folktandvården är väl organiserad, har duktiga ledare och att arbetsmiljön är god. Det dynamiska fokustalet är ett sammanvägt värde som beskriver hur väl rustat organisationen är inför förändringar nu och de kommande 1-1½ år fram i tiden. Värden över 70 visar att organisationen har stor förmåga och kraft att förändras och har liten risk för ohälsa. Medarbetarundersökning, resultat för Folktandvården 2012: Tydligt och engagerat ledarskap Folktandvårdens mål för områdena ledarskap, återkoppling och målkvalitet är att befinna sig i grön zon vilka uppfylls med undantag för målkvalitet som även i år ligger under gränsvärdet 70 och befinner sig i gul zon. Ett projekt påbörjades under föregående år för att förnya målprocessen och att skapa tydligare individuella planer för alla medarbetare som kan följas upp oftare. Under början av 2013 har det dock bromsats på grund av problem med tekniska lösningar. Planen är dock att projektet fortskrider från och med hösten Kompetensförsörjning Värdet för Lärande i arbetet är fortfarande högt och överträffar väl divisionens mål om ett värde högre än 70. Under årets början har bland annat den årliga introduktionsutbildningen för nyanställd personal hållits om 3 dagar. Folktandvårdens rekryteringsgrupp har representerat verksamheten vid arbetsmarknadsdagar i både Stockholm och Göteborg samt varit och besökt tandhygieniststudenter och tandsköterskestudenter på plats vid utbildningen på Umeå Universitet. Divisionen har även lanserat en Facebooksida Folktandvården Norrbotten för att hålla kontakt med studenter på tandvårdsutbildningarna och andra som kan vara intresserade av att jobba hos oss. Den maj genomför division- 44