Brf Räntaregård. Rev:

Transkript

1 Rev:

2

3 Innehåll Brf Räntaregård Att bo i bostadsrätt... 5 Rättigheter och skyldigheter... 5 Vem ansvarar för vad?... 5 Underhållsplan... 5 Andelstal och månadsavgift... 5 Styrelse... 5 Valberedning... 6 Revisorer... 6 Årsredovisning... 6 Stämma (årsmöte)... 6 Extrastämma... 7 Engagera dig!... 7 Inkomster... 7 Utgifter... 7 Budget... 7 Underhållsplan... 7 Hur förbättra ekonomin?... 8 Arbete i egen regi... 8 Vad tjänar vi på arbete i egen regi?... 8 Räntaregårds historia... 8 Ordningsregler... 9 Andrahandsuthyrning... 9 Avlopp... 9 Badrum, golvbrunn... 9 Badrumsrenovering... 9 Balkongen Balkong, målning av Besöksparkering Bilparkering Bilkörning på gården Bommar Brandvarnare

4 Bredband Cyklar Disk och tvättmaskin Dispositionsrätt av uteplats och staket Djurägare Entrédörrarna E post Expeditionstid Felanmälan Filter till vädringsfönstren Fixargruppen Flaggning Flaggor Fordon Fyrverkeri Föreningslokalen Försäkringsfrågor Förändringar/ombyggnationer Garagen Grillning Grovsopor Hemförsäkring Inre fond Julgranar Kabel tv Katter Köksfläkten Loftgångarna Låscylinder till ytterdörr Lägenhetsnummer Mattvättmaskin Matkällare Motioner Mopedkörning

5 Namnskylt Pingisbord P plats Rökning Städdagar Sopor Studier Styrelseinformation Snöar Studie och fritidskommittén Tapetbord Tillträde till lägenheten Trappuppgångar Trivsel Trädgårdsavfall Tvättstugor Tvättbokningslås Underhåll Ytterdörr Ventilation Värmesystem Återvinning och sophantering Återvinningsstationer Återvinningscentraler Överlåtelser Vem ska underhålla bostadsrätten? Stadgar för HSB Bostadsrättsförening

6 Att bo i bostadsrätt Brf Räntaregård Du har valt att köpa en bostadsrätt och det är då viktigt att veta att det inte är lägenheten du har köpt, utan en andel i föreningen samt rätten att bo i lägenheten. Det innebär att du som medlem i bostadsrättsförening Räntaregård tillsammans med alla andra medlemmar äger bostadsrättsföreningens fastigheter och grönområden. Det innebär också att medlemmarna via sin styrelse själva bestämmer över förvaltningen av fastigheterna och fattar beslut om vilka avgifter som ska betalas till föreningen. Rättigheter och skyldigheter Alla medlemmar i föreningen har samma rättigheter och skyldigheter. Tillsammans bestämmer vi, i enlighet med våra stadgar, om det som gäller för vår förening. Föreningen gagnas av att många engagerar sig och försöker nå lösningar som fungerar för alla. Stadgarna reglerar bland annat förhållandet mellan föreningen och dess medlemmar. Förutom stadgarna har föreningen också ett antal ordningsregler, vilka är till för att öka trivseln för de boende. Vem ansvarar för vad? Styrelsen ansvarar för fastigheternas yttre underhåll (fasader, yttertak, gårdsytor m m) samt för underhållet av de gemensamma lokalerna (t ex trapphus, tvättstugor). Vi anlitar HSB för att sköta fastighetsförvaltningen i vår förening. Du har ansvar för det inre underhållet i din lägenhet. Byte av spis, kylskåp eller renovering av golv, väggar och tak är exempel på inre underhåll. Mer detaljer om vad som är bostadsrättshavarens respektive bostadsrättsföreningens underhållsansvar finner du under rubriken Vem ska underhålla bostadsrätten?. Underhållsplan Underhållsplanen uppdateras varje år och beskriver när olika reparationer av föreningens hus ska ske och hur mycket pengar som behöver sättas av till detta. Underhållsplanen ska med andra ord trygga föreningens framtida behov av kapital för det underhåll som krävs för att vidmakthålla fastigheten i gott skick. Andelstal och månadsavgift De olika bostadsrätterna i föreningen har olika andelstal. Andelstalet beror bl a på storleken på lägenheten i förhållande till hela föreningens storlek. Föreningens kostnader fördelas på medlemmarna efter andelstalen. Högre andelstal ger högre månadsavgift ("hyra"). Månadsavgiften går till bostadsrättsföreningens kapital och driftkostnader. Kapitalkostnaderna är räntor och amorteringar på föreningens lån. Driftkostnaderna är reparationer, fastighetsskötsel, vatten, värme och så vidare. I månadsavgiften ingår också bl a avsättning för framtida underhåll av föreningen. Styrelse Verksamheten i bostadsrättsföreningen leds av styrelsen, vilken väljs på ordinarie föreningsstämma (årsmöte). Styrelsen består av personer som själva bor i föreningen och de utför uppdraget på sin fritid. Styrelsemöten hålls ungefär tio gånger per år. Ni kan alltid kontakta 5

7 styrelsen om ni har några idéer om förbättringar, frågor rörande föreningen eller andra synpunkter. Kontakta valberedningen om du är intresserad av vara med i styrelsen. Kontaktuppgifter hittar du uppsatt i trappuppgångarna. Du kan träffa styrelsen på expeditionstid i föreningslokalen, första tisdagen i varje månad kl , förutom i juli och augusti (se anslag i trapphusen). Valberedning På stämman utses en valberedning. Namnen på de som ingår i valberedningen finns anslagna i trapphusen. Valberedningen ska föreslå kandidater till de förtroendeuppdrag (poster i styrelsen, revisorer, poster i Fixargruppen, Studie och Fritidskommittén och Trädgårdsgruppen) till vilka val görs vid stämman. Valberedningen ska också undersöka om samarbetet i styrelsen fungerar på ett bra sätt. Om du är intresserad av ett förtroendeuppdrag, eller om du har ett förslag på en kandidat till ett förtroendeuppdrag, kontaktar du valberedningen. Kandidater till valberedningen föreslås av styrelsen och väljs vid stämman. Revisorer Föreningen har en auktoriserad revisor som är utsedd av HSB. Dessutom finns en revisor och en revisorsuppleant som är utsedda av föreningsstämman. Revisorerna har till uppgift att genomföra ekonomisk kontroll och förvaltningskontroll och lämnar varje år en revisionsberättelse som behandlas på föreningsstämman. Årsredovisning När verksamhetsåret är avslutat ska styrelsen lämna sin berättelse för det gångna året, årsredovisningen. Årsredovisningen innehåller förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Dessutom innehåller årsredovisningen information om vad styrelsen har gjort under det gångna året och vad styrelsen har för avsikt att arbeta med under de kommande åren. Årsredovisningen granskas av revisorerna och delas ut innan stämman. Stämma (årsmöte) Ordinarie föreningsstämma äger rum en gång per år, i november. Vid stämman berättar styrelsen om det gångna årets arbete och lämnar en förvaltningsberättelse samt ett bokslut. På årsmötet väljs styrelseledamöter, revisorer, valberedning m fl för kommande år. Stämman är en möjlighet för dig som medlem att få en bra bild av och lämna synpunkter på verksamheten. Om du vill att ett ärende ska behandlas på stämman ska detta anmälas till styrelsen med en skriftlig motion senast den 30 september. Det är bara medlemmar som får rösta på stämman. För att få rösta måste du dessutom ha betalat dina månadsavgifter. Även om du innehar flera bostadsrätter har du endast en röst. Äger du bostadsrätten tillsammans med någon annan har ni tillsammans en röst. Om du inte kan närvara på stämman kan du låta ett ombud närvara i ditt ställe. Som ombud kan du välja din make, registrerad partner, sambo, ett syskon, en förälder eller ett barn. En annan medlem i föreningen, t ex din granne, kan också vara ombud för dig. Man kan bara vara ombud för en person. På stämman ska ombudet visa upp en fullmakt som är daterad, högst ett år gammal och undertecknad av båda parterna. Du har också rätt att ta med dig ett biträde till stämman. Biträde kan vara någon av de personer som du också kan välja som ombud. 6

8 Protokollet från stämman ska hållas tillgängligt senast tre veckor efter stämman om du som medlem vill ta del av det. Extrastämma En extrastämma kan hållas när styrelsen anser att det finns skäl till det eller då det skriftligen begärs av en revisor eller 10 % av samtliga röstberättigade. På extra föreningsstämma får inte beslut fattas i andra ärenden än de som angivits i kallelsen. Engagera dig! Vi är 125 medlemmar och för att föreningen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att medlemmarna engagerar sig i föreningens verksamhet. Det finns många sätt att engagera sig på: Kontakta styrelsen om det är någon fråga som du vill att styrelsen ska behandla på ett styrelsemöte Kom till årsmötet Skriv en eller flera motioner till årsmötet Gå med i Studie och fritidskommittén eller Fixargruppen eller starta tillsammans med styrelsen en ny arbetsgrupp Ställ upp för val till någon post i styrelsen, som revisor eller som ledamot i valberedningen Inkomster Föreningens inkomster består till över 95 % av årsavgifterna, dvs den avgift som medlemmarna betalar för att bo här. Resterande inkomster består av hyresintäkter och ränteintäkter. Hyresintäkter får vi från garage, extra källarförråd och matkällare. Ränteintäkter är helt enkelt bankränta på vårt sparade kapital, våra fonder. Utgifter Våra utgifter består främst av två tunga, ungefär jämnstora delar; driftskostnader och kapitalkostnader. Det senare är räntor vi betalar på de lån vi har. Till driftskostnaderna räknas allt från vatten och energikostnader till fastighetsskötsel och administration. Budget I april maj fastställs föreningens budget för kommande budgetår. Arbetet med budgeten består i att försöka förutsäga kommande kostnader och utifrån det bestämma nivån på månadsavgiften. I detta arbete har styrelsen hjälp av HSB Göteborgs ekonomiavdelning. Budgetarbetet är svårt, särskilt i dessa tider då både politiska och ekonomiska förändringar kommer väldigt snabbt. Underhållsplan Det är styrelsen som har ansvaret för att fastigheten underhålls och är i förstklassiskt skick. Bostadsrättsföreningens syfte är att främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Då är det viktigt att fastigheten behåller sitt värde. Genom att planera och styra underhåll och reparationer, finansiering och lån kan styrelsen se till detta. Detta arbete görs i underhållsplanen. 7

9 Utveckling årsavgifter i Räntaregård Kostnad per kvadratmeter i kr Hur förbättra ekonomin? Våra inkomster kan vi påverka genom att höja årsavgiften (hyran), men det försöker vi undvika. Istället måste vi försöka påverka utgifterna. Kapitalkostnaderna kan bara påverkas litet. Det är främst bland posterna på driftskostnadssidan som vi har möjlighet att spara, till exempel elförbrukningen. Arbete i egen regi Årtal Som alla vet utförs redan idag en hel del arbete i egen regi. Fixargruppen klipper häckar, lagar staket m m, fritidskommittén arrangerar städdagar, styrelsen försöker göra så mycket som möjligt själva och ett antal medlemmar uträttar mycket nyttigt utan att vara med i någon särskild grupp eller kommitté. Städdagarna är det tillfälle då föreningens alla medlemmar ges tillfälle att dra sitt strå till stacken. Kan vi öka våra arbetsinsatser så sänks våra kostnader. Räntaregårds historia Vad tjänar vi på arbete i egen regi? Räntaregård byggdes Här finns 125 Om vi minskar våra kostnader med kr på lägenheter fördelat på en till fyrarumslägenheter. Den högsta insatsen låg ett år så motsvarar det 1 % av årsavgiften. strax under kr och hyran för den största fyran var då knappt kronor. Söder om vårt område ligger Bergegård med 194 lägenheter, som stod färdigt Västerut ligger områdets jätteförening, Hisings Kärra med 460 lägenheter, som var inflyttningsklart Grundavgift och månadsavgift vid inflyttning 1978 Lägenhet Insats, kr Månadsavgift, kr 1:a :a :a :a

10 Ordningsregler Brf Räntaregård Andrahandsuthyrning är tillåtet om beaktansvärda orsaker finns och om styrelsen gett sitt tillstånd. Tillståndet begränsas alltid till en viss tid. Avlopp Vid stopp i avloppet anmäl detta till HSB Förvaltningsavd. Kaustiksoda eller liknande medel får inte användas för att rensa avlopp. Oljeprodukter och färg får inte hällas ut i avloppet. Badrum, golvbrunn Man måste vara uppmärksam på golvbrunnen så att det inte blir stopp där. I förebyggande syfte är det medlemmens ansvar att gör rent i golvbrunnen. Lyft bort gallret och ta bort det skräp du kommer åt. Ev stopp anmäls till HSB Förvaltningsavd. Badrumsrenovering Generellt Om du ska renovera badrummet är det viktigt att veta att det finns noggranna regler för våtutrymmen som styrs av Boverkets Byggregler. Därtill kommer föreningens stadgar där det i paragraf 36 står att de åtgärder bostadsrättshavaren vidtar i lägenheten alltid skall utföras fackmannamässigt samt paragraf 41 där det står att styrelsens godkännande måste fås vid ändringar av t ex vatten och avlopp. Lägenhetsinnehavaren ansvarar för att trapphuset hålls rent och snyggt under renoveringsarbetet samt att omgående forsla bort byggavfall och vitvaror, vilket inte får kastas i föreningens sopbehållare. Tänk på att: Om renovering eller förändring inte följer reglerna kan lägenhetsinnehavaren tvingas att på egen bekostnad återställa lägenheten till det skick den var före renoveringen. Allt renoveringsarbete som inte följer reglerna kan med omedelbar verkan stoppas av styrelsen eller representant för styrelsen. Föreningen ersätter inte medlem för renoverat badrum vid en stamrenovering eller stambyte. Val av entreprenör Material, metod och entreprenör som anlitas vid renoveringen ska vara godkända enligt Byggkeramikrådets (BKR) och Golvbranschens regler (GVK). Det är viktigt att kontrollera att entreprenören har giltig behörighet. Förteckning över godkända entreprenörer finns på GVK och BKRs respektive webbplatser. Det är mycket viktigt att se till att entreprenören lämnar auktorisationsintyg och kvalitetsdokument när arbetet är slutfört. Golvbrunnen Det är inte tillåtet att ändra placeringen av golvbrunnen. Däremot är de golvbrunnar (av gjutjärn)som idag finns i våra lägenheter inte längre godkända enligt branschreglerna och ska enligt GVK och BKR bytas då renovering av badrumsgolvet görs. Eftersom bjälklagen i våra hus är tunna finns risk att bila genom golvet då man tar bort befintlig brunn, därför måste taket under golvbrunnen stämpas. Den renoverande lägenhetsinnehavaren kontaktar grannen under och informerar om att renovering ska göras 9

11 och att en entreprenör behöver få tillträde till lägenheten för att stämpa badrumstaket. Att stämpning görs är viktigt för den boende under som skydd om betongen spricker och släpper. Det åligger den som ska renovera att informera entreprenören om att stämpning måste göras. Bidrag för byte av golvbrunn Föreningen lämnar ett bidrag om kr till lägenhetsinnehavare som byter sin golvbrunn. För att få bidraget måste auktorisationsintyg och kvalitetsdokument lämnas till styrelsen samt namn, adress, bank, bankkonto och clearingnummer. Balkongen kan vi använda till mycket. Hänger du tvätt där så se till att den inte verkar störande och att vatten inte rinner ner på grannens balkong. Balkonglådor hängs (förutom på bottenvåningen) på insidan av räcket av säkerhetsskäl. Mattor och kläder skakas och piskas vid piskställningen, inte på balkongen. Det är inte tillåtet att grilla med kolgrill (elgrill är tillåtet) på balkongen eftersom brandrisken ökar. Tänk på att grannen har sitt friskluftsintag på sin balkong. Balkong, målning av Målning av balkongväggarna ska skötas av lägenhetsinnehavaren och föreningen tillhandahåller målarfärgen. Betongväggen ska vara vit och träpanelen rödbrun. Besöksparkering finns vid infarten till Solhagagatan. Bilparkering Vi har en kölista för p platser och garage, för kontakt se anslag i trapphus. Parkering får inte ske på gården. Böter kan utfärdas. Bilkörning på gården ska undvikas och endast ske då du lastar av eller på eller när någon har svårt att gå. Inte heller moped eller motorcykelkörning är tillåten. Vi måste tänka på att det finns barn som leker på gården. Kör därför försiktigt! Bommar är uppsatta in till vår förening för att minska bilkörningen på våra gårdar. Om du behöver köra in, öppnas bommen med samma nyckel som går till entrédörren. Brandvarnare finns installerade i föreningens samtliga lägenheter. Föreningen byter batteri i dem vart sjunde år. Brandvarnaren får inte flyttas eller monteras ned. Bredband Föreningen har låtit installera bredbandsuttag i samtliga lägenheter. För att beställa abonnemang tar medlemmen själv kontakt med Telia. Cyklar får, förutom i cykelställ på gården och cykelrum i källaren, även förvaras i barnvagnsrum så länge de inte konkurrerar om utrymmet med barnvagnarna. Prata med grannarna om det är trångt! Disk och tvättmaskin I många lägenheter finns disk och tvättmaskin. Se till att dessa är monterade på ett professionellt sätt. Försäkringen täcker inte skador som uppstått på grund av bristfällig installation. Dispositionsrätt av uteplats och staket Bostadsrättsinnehavare som har uteplats som tillhör lägenheten, får själv planera och disponera uteplatsen efter egna önskemål. Dock skall bostadsrättsinnehavaren vara medveten om att hon/han endast förvaltar uteplatsen. 10

12 Bostadsrättsinnehavaren får i princip anlägga vad de själva önskar t ex trägolv, lägga plattor, anlägga gräs, plantera buskar och blommor. Dock får inte växter på uteplatsen planteras på ett sådant sätt att det kan uppfattas som att bostadsrättsinnehavaren har byggt in sig för att undvika insyn. Bostadsrättsinnehavaren skall beakta att buskar, träd och klängväxter inte får ta sådana proportioner att de tar överhand över uteplatsen, framför allt i höjdled (max 200 cm). Bostadsrättsinnehavaren skall vid plantering se till att det som planteras inte förhindrar underhåll av staket och grindar. Bostadsrättsinnehavaren ansvarar för att sköta och vårda sin uteplats. Det innefattar även underhåll av staket och grind. Staketet skall underhållas enligt tillverkarens rekommendationer. När underhåll skall göras kommer detta meddelas i god tid av styrelsen. Ingen annan olja eller färg får användas än den som styrelsen tillhandahåller. Bostadsrättsinnehavare som inte kan sköta sin uteplats kommer föreningen erbjuda att köpa skötseln av det bolag som har hand om fastighetsskötseln i föreningen. Kostnaden kommer att debiteras bostadsrättsinnehavaren. För bostadsrättsinnehavare som inte sköter sin uteplats kommer dispositionsrätten av densamma att upphöra. Det innebär att balkongens öppning mot uteplatsen kommer att sättas igen och att uteplatsen inte får brukas av bostadsrättsinnehavaren. Skötsel och brukande av uteplatsen övertas då av föreningen. Ombyggnad, nymontering, flytt av staket eller grind Spaljéer eller andra påbyggnader på staketen får inte göras. Staket och grind får inte flyttas eller förändras utan att styrelsen godkänt detta vid ett protokollfört styrelsemöte. Om styrelsen gett sitt samtycke till förändring skall den göras fackmannamässigt. Ombyggnad alternativt utbyggnad genomförs då av föreningen anlitad entreprenör och skall bekostas av bostadsrättsinnehavaren om inget annat överenskommits. Reparation av staket och grind Vid reparation av staket eller grind skall felanmälan göras enligt samma princip som för övrig felanmälan inom föreningen. Skadegörelse på staket och grind som kan härröras till bostadsrättsinnehavaren kommer att debiteras densamma. Djurägare släpp inte ut era djur utan tillsyn. Entrédörrarna hålls normalt låsta. Vi hjälps åt att se till att de är stängda. E post Lämna gärna din e postadress till styrelsen för utskick av information. Expeditionstid Första helgfria tisdagen i varje månad (ej juli och augusti) kl Felanmälan görs på gå in under felanmälan via webben eller per telefon till HSB Förvaltningsavdelning, Öppettiderna för felanmälan via telefon är må , ti to och fr

13 För fel som uppstår utanför kontorstid och som kräver omedelbart avhjälpande (t ex vattenläcka eller strömavbrott), kontakta SOS Alarm, tfn Att få reparationer utförda på detta sätt är mycket kostsamt och får endast utnyttjas då det är absolut nödvändigt. Filter till vädringsfönstren finns att köpa till självkostnadspris under expeditionstid. Fixargruppen svarar för mycket värdefulla arbetsinsatser i föreningen. Delta gärna i deras arbete. Flaggning Om du vill ha flaggat för någon särskild händelse på vår gemensamma flaggstång kontaktas ansvarig, se anslag i trapphusen. Flaggor Balkongflaggor ska hängas längs med balkongräcket. Fordon i området. Se bilkörning. Fyrverkeri Det är inte tillåtet att skjuta raketer på våra gårdar eller balkonger. Istället kan det göras på lilla berget bakom Solhagagatan 108 eller på den stora gräsmattan bakom Solhagagatan Föreningslokalen finns på Solhagagatan 106, som ligger i källaren under Solhagagatan , med ingång från gaveln. Den används till mycket; sykurser, matlagningskurser, medlemsmöten, styrelsemöten m m. Lokalen kan hyras av föreningens medlemmar till en låg kostnad, dock endast för privat bruk (inte affärsverksamhet). På anslag i trapphuset framgår vem som har hand om uthyrningen. Försäkringsfrågor Se hemförsäkring Förändringar/ombyggnationer Ibland vill man förnya och komplettera sin lägenhet. När det gäller väsentliga förändringar måste man ha styrelsens skriftliga godkännande. En utförlig beskrivning av bestämmelserna hittar du i stadgarna 41. Garagen tillhör lägenheterna förutom några garage och p platser. Vill du hyra ut eller hyra garage/p plats, ta kontakt med ansvarig enligt anslag i trapphus. Garagen får inte användas som verkstad. Man får absolut inte svetsa, måla eller förvara extra bensin i garagen enligt Brandmyndigheten. Det är viktigt att du låser ditt garage, tänk på att ni är flera i varje rad. Grillning Det är inte tillåtet att grilla med grillkol på balkongerna, endast med elgrill. På uteplatserna får grillkol användas, men inte tändas med tändvätska utan med t ex eltändare. Tänk på att placera grillen så långt ut från huset som möjligt, för att i möjligaste mån undvika att röken går in i lägenheterna ovanför. Undvik att köpa den allra billigaste grillkolen, eftersom den ofta ryker väldigt mycket. Grovsopor Var och en ansvarar själv för att transportera bort sina grovsopor. Dessa kan till exempel lämnas på Tagene återvinningscentral. Vid föreningens städdagar finns även möjlighet att slänga grovsopor i container. Dock får inte slängas elektronik, gips kyl och frys i containern. Har man köpt ny kyl/frys, tar ofta affären emot de gamla. Ett annat alternativ är att beställa hämtning av Renova. Hemförsäkring Det är mycket viktigt att i sin hemförsäkring ha tillägg för bostadsrätt. 12

14 Inre fond Avsättningar till inre fond görs inte längre. På avgiftsaviseringen kan du se saldot på din inre fond. Uttag görs via HSB Fastighetsfövaltning. Julgranar När det är dags att slänga julgran och granris görs det vid komposten i dungen. Kabel tv Vi är anslutna till ComHems kabel tv nät. Det är viktigt att använda rätt sorts kabel mellan antennuttaget och tv. Både du och dina grannar kan annars få bildstörningar. Katter kattägare i föreningen ska visa hänsyn till omgivningen och inte låta katterna springa lösa ute, eftersom uteplatserna och barnens sandlådor ofta används som katttoalett. Köksfläkten får inte bytas ut då denna tillhör husets ventilation. Den ska rengöras flera gånger om året efter avstängning i angränsande skåp. Nytt filter till fläkten "Futurum Nonstop" finns att köpa i handeln t ex på Mediamarkt eller Elon Rabattfynd. Frågor om fläkten besvaras av styrelsen. Se även Ventilation. Loftgångarna får inte användas som förråd. Ställ inte saker som hindrar framkomligheten. Detta gäller även bottenplanen, enligt Brandmyndigheten. I övrigt gäller samma regler som för balkongen. Låscylinder till ytterdörr Om låscylindern byts av lägenhetsinnehavaren så att föreningens nyckelserie inte längre passar, är lägenhetsinnehavaren skyldig att se till att t ex hantverkare kommer in i lägenheten när styrelsen så anmodar. Detta gäller även eventuella extralås som installerats. Styrelsen meddelar alltid sådant behov i förväg genom att skriftlig information delas ut i berördas brevlådor. Skulle lägenhetsinnehavaren inte tillgodose detta och det medför merkostnader för föreningen, är lägenhetsinnehavaren skyldig att betala de extra kostnader som uppstått. Lägenhetsnummer Varje lägenhet har två olika lägenhetsnummer. Det ena är det som står på lägenhetens brevinkast och är det som används inom föreningen, t ex när du gör felanmälan eller som du anger i adressen på brev till dig. Det andra är det fyrasiffriga, som Skatteverket använder för folkbokföringen. Detta nummer är inte unikt utan är kopplat till lägenhetens plats i fastigheten på respektive adress. Mattvättmaskin se tvättstugor. Matkällare. I föreningen finns matkällare, med en temperatur runt 8 grader året runt, att hyra. Har du behov av ytterligare källarförråd så finns även det att hyra. Kontakta HSB Förvaltningsavd. Motioner till årsmötet ska vara inlämnade före september månads utgång. Mopedkörning på våra gårdar inte är tillåtet. Namnskylt på ytterdörr och på tavlan i entrén ordnar HSB åt oss. Om ändring ska göras, kontakta HSB felanmälan via telefon Pingisbord finns i källaren Solhagagatan Pingislokalen är öppen fram till kl varje kväll. Nyckel finns att låna, enligt anslag i trapphusen. P plats se Garage 13

15 Rökning i våra gemensamma utrymmen så som föreningslokalen, hiss och trappuppgångar är inte tillåtet. Brf Räntaregård Städdagar arrangeras vår och höst då vi gör i ordning våra gemensamma ytor. Om det finns behov kan det även bli någon extra dag under året. Alla bör hjälpa till. Sopor Se återvinning. Staket se Dispositionsrätt av uteplats och staket Studier Studiecirklar är en viktig del av föreningens liv. Kunniga medlemmar är viktigt för föreningens framåtskridande och dess demokratiska uppbyggnad. Dessutom är det ett roligt och angenämt sätt att lära känna sina grannar. Studie och fritidskommittén är föreningens studieorganisatör. Styrelseinformation är styrelsens informationsblad som kommer ut ca 10 ggr/år. Här informerar styrelsen om vad som händer inom föreningen. Snöar gör det ibland och då hjälps vi åt att skotta framför ingångarna. Ta det försiktigt innan halkbekämpning skett. Flis att strö ut finns i barnvagnsrummen. Studie och fritidskommittén arrangerar många föreningsgemensamma aktiviteter. På programmet kan till exempel stå julfest, gårdsfest och fixardagar. Håll utkik efter deras information. Tapetbord underlättar tapetsering avsevärt. Föreningen har ett tapetbord för utlåning, se anslag i trapphusen. Tillträde till lägenheten Som lägenhetsinnehavare är man skyldig att ge föreningen tillträde till lägenheten vid t ex reparationer eller underhåll. Oftast fungerar detta bra genom att huvudnyckel används och lägenhetsinnehavaren låter bli att låsa eventuellt extralås. Men är låscylindern utbytt till annan, som inte ingår i föreningens låssystem, måste man lämna sin nyckel till anvisad person eller komma överens om en tid då man är hemma. Trappuppgångar Det är förbjudet att förvara möbler, cyklar, barnvagnar, skor, sopor m m i trappuppgångar, loftgångar och entréer. Trivsel Tänk på att ditt golv är din grannes tak. Det är därför viktigt att du inte låter tv, radio eller ljudanläggning stå på för högt, inte går i träskor inomhus eller gör något annat som stör. Mellan klockan och bör vi iaktta "största möjliga tystnad". När vi anordnar fest i egna lägenheten är det bra om vi meddelar grannarna i förväg och visar hänsyn. Vi vill alla ha det fint i lägenheten och därför är det ibland nödvändigt att borra, spika och såga. Detta gör vi mellan kl och på vardagar samt mellan kl och på lördagar och söndagar. Trädgårdsavfall läggs i dungen bakom föreningslokalen (grön container). Där kan ni bli av med innehållet i era balkonglådor och krukor, dock ej krukorna. Trädgårdsavfallet från uteplatser ska lämnas här. Allt avfall ska läggas vid sidan om så tar fastighetsskötaren eller Fixargruppen hand om det. 14

16 Tvättstugor Vi har två tvättstugor i området, en i källaren på Solhagagatan 102 och en i källaren på 118. För tvätt av mattor finns en särskild mattvättmaskin i tvättstugan på Solhagagatan 118 med egen bokningslista. Var och en håller ordning och städar efter sig. Tvättbokningslås Tvättbokningslås ska tas bort efter nyttjad tvättid alternativt att ny tvättid bokas. Bokningslåset måste vara försett med lägenhetsnummer. Lås utan lägenhetsnummer samt lås som sitter kvar på samma tvättid under en längre tid, utan att tvättiden används, tas bort av styrelsen. Om ditt bokningslås förkommit, kan du via styrelsen köpa ett nytt. Uteplats se Dispositionsrätt av uteplats och staket Underhåll Vems ansvar? Fastighetens underhåll är uppdelat i inre och yttre underhåll. Med vissa undantag är det inre underhåll det som behöver göras i lägenheterna, vilket den boende själva får bekosta. Det yttre underhållet ansvarar bostadsrättsföreningen för, se vidare under kapitel Vem ska underhålla lägenheten. Ytterdörr Byte av ytterdörr till lägenheten behöver inget godkännande av styrelsen, men dörren skall ha ett ytskikt lika med befintliga dörrar ( se ut på samma sätt som övriga ytterdörrar ). Brevinkast ska finnas i dörren. Bytet ska anmälas för kännedom till styrelsen. Ventilation Husen är utrustade med mekanisk frånluftsventilation. På taket finns fläktar och i köket spisfläkten som suger ut luft från lägenheterna. Takfläktarna går dygnet runt och köksfläkten går på sparlåga. Ventilationssystemet blev besiktigat och justerat 2009 Att ventilationen fungerar är viktigt för inomhusklimatet och för att få bort fukt från badrummen. Det senare så mycket viktigare om du har tvättmaskin och kanske torktumlare eftersom dessa orsakar mycket fukt. Köksfläkten ingår i lägenhetens ventilationssystem varför det normalt finns ett grundflöde från köket, för att undvika kallras och luktproblem även om fläkten är avstängd. I lägenheterna fungerar ventilationen så att friskluft tas in via ventil vid balkongen och ventilationsluckor vid fönstren. Friskluften dras sedan genom lägenheten till badrum och toalett samt kök där den "förbrukade" luften sugs upp och släpps ut över taket. Om badrumsfönstret står öppet ventileras inte lägenheten på ett bra sätt utan endast badrummet. Ha därför badrumsfönstret öppet endast då det behöver vädras särskilt där, som exempelvis omedelbart efter duschning eller i samband med att du torktumlar. Låter du badrumsdörren stå lite på glänt ventileras lägenheten bättre. Du kan själv öka ventileringen av lägenheten genom att sätta på spisfläkten. Värmesystem Värmen i varmvattnet och på våra radiatorer får vi från Göteborg Energis fjärrvärmenät. Det fungerar på så sätt att de skickar oss hetvatten. Med detta värmer vi upp vårt kranvarmvatten och det vatten som cirkulerar i vårt radiatorsystem. Vårt varmvatten och radiatorvatten blandas aldrig med fjärrvärmevattnet, det är två skilda system. Med hjälp av ett reglersystem bestämmer vi själva vilken innetemperatur vi ska ha och vi betalar för hur mycket energi vi tar ut ur fjärrvärmevattnet. Problem med värmen i enskilda lägenheter beror främst på dålig isolering, kallras eller drag. Ett bra inomhusklimat ska grunda sig på något som kallas komforttemperatur; grader, 15

17 nattetid någon grad lägre. Om din lägenhet inte ligger i detta intervall så ta kontakt med någon i styrelsen så att vi närmre kan undersöka orsaken. Återvinning och sophantering Komposterbart hushållsavfall separeras från övriga brännbara hushållsopor och slängs i djupbehållare placerade framför entrén till Solhagagatan 102. Speciella påsar används för det komposterbara avfallet och dessa finns att hämta i lilla förrådet vid djuphållarna. I detta förråd finns även behållare där du kan lämna glödlampor och lysrör samt batterier. Observera att vad gäller de brännbara hushållssoporna, är det den brännbara resten efter källsortering som avses. Pappersförpackningar, plastförpackningar, frigolit, wellpapp, tidningar, glas etc får inte läggas i djupbehållaren utan dessa sopor ska man själv föra till en återvinningsstation. Övrigt, de s k spärrsoporna, måste man själv frakta till t ex Tagene återvinningscentral. Varje hushåll får där utan kostnad slänga avfall sex gånger per år mot uppvisande av ÅVCkort som man får på Återvinningscentralen. Målarfärgsburkar o dyl kan lämnas utan kostnad på Återvinningscentral. På städdagarna samt vid andra tillfällen när vi hyr en container, kan du, i mån av plats, passa på att slänga sådant du vill bli av med, dock aldrig elektronik eller gips. Trädgårdscontainer I föreningen har vi en container för trädgårdsavfall. Den står i dungen på baksidan av huset på Solhagagatan Följande går att lägga i trädgårdscontainern: Gräs Buskar Träd från uteplatsen Blommor Krukväxter och blomjord (ej krukan) Julgranar Återvinningsstationer De är placerade på Solhagagatan vid brf Hisings Kärras p plats och Solhagagatan Taxi B. Det här kan du lämna på Återvinningsstationen: Ofärgat glas (klarglas) Ofärgade glas förpackningar, flaskor och burkar. Ta bort kapsyler och lock som sorteras i plast eller metall. OBS! Inga glödlampor. Inte keramik eller porslin. Återvunnet glas smälts ner och blir nya glasprodukter. Färgat glas Färgade glasförpackningar, dvs. flaskor och burkar. Ta bort kapsyler och lock som sorteras i plast eller metall. OBS! Inga glödlampor. Inte keramik eller porslin. Återvunnet glas smälts ner och blir nya glasprodukter. Papp och wellpapp Förpackningar som består till minst hälften av papper, papp eller wellpapp. T ex cornflakespaket, sockerpåsar och papperskassar, mjölkpaket, tvättmedelspaket och aluminiumbelagda juicekartonger. Återvunna förpackningar blir till nytt material. 16

18 Metall Förpackningar av metall, t ex konservburkar och aluminiumformar. Ta bort delar av annat material, som plastlock. Förpackningar som inte kan rengöras (t ex kaviartuber) får ha sitt lock kvar. Metallerna skiljs åt på magnetisk väg och används i nytillverkning. Plast Förpackningar av hård och mjukplast, t ex dunkar, flaskor och burkar, plastpåsar, plastfolie, frigolit, cellplast, plastband och snören. Plasten återvinns och blir till nya plastprodukter. Batterier Alla slags små batterier. Bilbatterier och andra större batterier lämnar du i separat behållare i Miljörummen eller till en Miljöstation. Återvinningscentraler Den närmaste finns i Tagene. Överlåtelser När du ska sälja din bostadsrätt måste blankett Anmälan om överlåtelse fyllas i. Blanketten får du hos HSB, din förening eller på Sänd den ifyllda blanketten till din bostadsrättsförening på adressen: Styrelsen för brf Räntaregård Solhagagatan Hisings Kärra Den blir underlag för bostadsrättsföreningens och HSBs vidare handläggning av överlåtelsen. Det kan vara värt att påpeka detta för mäklaren, eftersom det händer att de skickar den till HSB istället. Skickas överlåtelsen fel, finns det risk att den nya ägaren inte hinner godkännas som ny medlem i tid av styrelsen. För att överlåtelsen skall bli giltig krävs att bostadsrättsföreningen godkänner köparen som medlem i föreningen. Du överlåter ju inte specifikt din lägenhet, utan din andel i bostadsrättsföreningen. Styrelsen i bostadsrättsföreningen kan neka medlemskap om köpare t ex har betalningsanmärkningar, tidigare är känd för att vara störande eller är försatt i konkurs. Kreditupplysning på köparen tas. Rutin är också att representant från styrelsen träffar köparen innan frågan om medlemskap behandlas. HSB skickar inbetalningskort för medlemsavgiften. 17

19 Vem ska underhålla bostadsrätten? Brf Räntaregård För bostadsrättsföreningar som antagit HSB Riksförbunds normalstadgar 2003 I en bostadsrättsförening gäller i stora drag att bostadsrättshavaren ansvarar för att underhålla lägenhetens inre, med undantag för ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler och anordning för informationsöverföring. I den mån ledningarna eller anordningarna i lägenheten behöver målas ansvarar bostadsrättshavaren för det. Till lägenheten räknas även balkong, uteplats, förråd och dylikt om sådant ingår i upplåtelsen. Till underhållsansvaret hör även ansvaret för att reparera skada som uppkommit. Bostadsrättsföreningen ansvarar för att underhålla allt som inte tillhör bostadsrättshavarens underhållsansvar. Underhållsansvaret regleras i sin helhet av bestämmelserna i 7 kap 2, 4 och 12 bostadsrättslagen med de förtydliganden och avvikelser som anges i underhållsparagrafen i föreningens stadgar. Eftersom det kan vara svårt att dra gränsen mellan föreningens och bostadsrättshavarens underhållsansvar enbart med ledning av stadgetexten har på följande sidor gjorts en mer detaljerad genomgång av vem som ansvarar för vad i bostadsrätten. Denna vägledning bör alltid läsas tillsammans med lagen och stadgarna. Vissa punkter i genomgången framgår inte uttryckligen av lagen eller stadgarna utan är en tolkning av dessa eller av den rättspraxis som utvecklats på området. Vad är mitt ansvar? Innebörden av underhållsansvaret är att den ansvarige, oavsett om det är bostadsrättshavaren eller föreningen, dels skall vidta de reparationer och underhållsåtgärder som behövs, dels svara för kostnaderna för åtgärderna. Detta gäller oavsett om skadan uppstått genom eget eller annans vållande eller genom olyckshändelse. Bostadsrättshavaren är alltså skyldig att på egen bekostnad ombesörja underhåll som exempelvis tapetsering, målning, underhåll av badrum samt reparera skador som uppstår så att lägenheten hålls i gott skick. Vad som är att betrakta som "gott skick" preciseras inte i lagen eller stadgarna utan får bedömas med hänsyn till husets ålder m.m. Badrum skall vara funktionsdugliga och tåla att användas på sätt som sker i respektive lägenhet. Bostadsrättshavaren får naturligtvis ge någon annan i uppdrag att utföra de åtgärder som han ansvarar för. Bostadsrättshavaren bär ansvaret för att arbetet utförs på ett fackmässigt sätt. Efter överenskommelse mellan föreningen och bostadsrättshavaren kan föreningen utföra sådant arbete. Föreningen är då jämställd med varje annan uppdragstagare. Brand och vattenledningsskada Ett undantag från denna ansvarsfördelning gäller för reparationer efter brand eller vattenledningsskador som drabbat det som normalt är bostadsrättshavarens ansvarsområde. Med vattenledningsskada avses skada till följd av att ledning för tappvatten (kallt eller varmt vatten) läckt. Bostadsrättshavaren ansvarar i dessa fall endast för att reparera skadan om 18

20 den uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse från honom själv eller av någon som hör till hans hushåll eller gästar honom. Samma ansvar har bostadsrättshavaren för någon som han inrymt i sin lägenhet eller som där utför arbete för hans räkning. För skada i lägenheten till följd av att ledning för avlopp eller värme läckt gäller däremot ansvarsfördelningen i enlighet med det inre underhållsansvaret, se ovan. När det gäller brandskada som bostadsrättshavaren inte själv vållat gäller ansvaret endast om bostadsrättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn han borde iaktta. Skadestånd Den underhållsansvarige är naturligtvis fri att försöka få ersättning för sina kostnader för underhåll eller reparation av någon som är betalningsansvarig på annan grund än underhållsansvaret. Vid ett faktiskt skadetillfälle kan således det slutliga betalningsansvaret, t ex på grund av skadeståndsrättsliga principer, hamna på den som genom vårdslöshet eller försumlighet vållat skadan. Det finns även särskilda bestämmelser i 7 kap 2 och 4 bostadsrattslagen som bl a innebär att föreningen står med det slutliga betalningsansvaret om skadan i lägenheten orsakats av att föreningen åsidosatt sin reparationsskyldighet vad gäller det som föreningen bär underhållsansvaret för. Den betalningsskyldige kan naturligtvis kräva ersättning från sitt försäkringsbolag i enlighet med villkoren i försäkringsavtalet. Vem som är slutligt betalningsansvarig har emellertid inget med underhållsansvarets fördelning att göra. Om föreningen tar över en underhållsåtgärd som bostadsrättshavaren svarar för I samband med omfattande underhåll eller ombyggnad av föreningens hus som beror bostadsrättshavarens lägenhet (t ex stamrenovering) får föreningen genom stämmobeslut, även mot en enskild bostadsrättshavaren vilja, åta sig att utföra och bekosta sådana underhållsåtgärder som normalt åligger bostadsrättshavaren. Underhållsåtgärden i lägenheten skall ha ett naturligt samband med föreningens övriga åtgärder och skall utföras till sedvanlig standard. Om åtgärden innebär att lägenheten kommer att förändras, t ex att våtrumstapet i badrum ersätts med kakel, krävs att bostadsrättshavaren har gått med på förändringen eller att beslut om förändringen fattats på stämma med två tredjedels majoritet och beslutet sedan godkänns av hyresnämnden. Fördelningen i listan nedan gäller för egendom som föreningen har försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar alltid för egna installationer och sådant som tidigare lägenhetsinnehavare låtit installera. Brf = bostadsrättsföreningen Brh = bostadsrättsinnehavaren Byggdel Väggar i lägenhet Lägenhetsavskiljande och bärande vägg Icke bärande innervägg Ytskikt på vägg inklusive underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet Golv Ytskikt på golv inkl underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet Brf:s ansvar Brh:s ansvar Anmärkning Insidan av lägenhetsavskiljande, t ex tapet och puts, inkl fuktisolerande skikt i våtrum T ex tråd- eller kemsvetsad golvmatta, keramiska plattor. 19