Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun

Transkript

1 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun - definitioner och statistik Sara Gustavsson Projektledare barn och unga Folkhälsoteamet i norra Örebro län Februari 2014

2 Sammanfattning De ekonomiska förutsättningarna under barndomen har ofta stor inverkan på den framtida hälsoutvecklingen. Barn som växer upp under mindre socialt gynnsamma förutsättningar är i högre utsträckning drabbade av fysisk och psykisk ohälsa än andra barn. Risken att vårdas för alkohol- och drogmissbruk är större bland barn som växer upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd och det är dessutom fler av barnen som vuxit upp med försörjningsstöd som endast når grundskoleutbildning eller kortare jämfört med de barn som vuxit upp i familjer utan bidrag. Barn som vuxit upp i ekonomiskt utsatta hushåll vittnar om att de ofta upplever skamkänslor inför sin situation och försöker dölja sin fattigdom i skolan och för vänner. Det är även vanligt att barnen upplever svårigheter att upprätthålla sociala relationer då de många gånger avstår från sociala sammanhang av ekonomiska skäl. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun var ,3 procent, vilket placerar kommunen på plats 278 av landets 290 kommuner enligt Rädda Barnens senaste rapport. Denna siffra innebär också att Hällefors är den kommun med högst andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Örebro län. Av den totala andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är 5,2 procent barn i familjer med enbart låg inkomststandard, 9,9 procent är barn i familjer med enbart försörjningsstöd och 4,1 procent lever i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd. I Hällefors kommun återfinns 55,1 procent av barnen med utländsk bakgrund 1 i ekonomiskt utsatta hushåll medan 5,8 procent av barnen med svensk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Detta innebär att andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är mer än nio gånger högre bland barn med utländsk bakgrund än de med svensk bakgrund i kommunen. När det gäller familjer med låga inkomster 2 i kommunen är ensamstående med hemmavarande barn under 18 år en utsatt grupp. I denna grupp har näst intill varannan familj 1 Med utländsk bakgrund avses barn som är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands. 2 Andel (%) familjer med disponibel inkomst (per konsumentenhet) under 60 procent av medianinkomsten.

3 låga inkomster, till skillnad från övriga familjer med hemmavarande barn där knappt var sjunde familj har låga inkomster. Det är vanligare att små barn i åldrarna 0-5 år lever i ekonomisk utsatthet än äldre barn levde 37 procent av barnen i åldrarna 0-5 år i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen. Utbildningsnivån i kommunen var 2012 lägre än riket med högre andel kvinnor och män med förgymnasial eller gymnasial utbildning och lägre andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. I kommunen finns generellt sett en något lägre andel förvärvsarbetande och en högre andel öppet arbetslösa och individer i program med aktivitetsstöd än övriga länet och riket i stort.

4 1. Inledning Effekter och innebörder av ekonomisk utsatthet Begrepp och definitioner Absolut, relativ och dual fattigdom Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Statistik från Hällefors kommun Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Familjer med låga inkomster Barn i ekonomiskt utsatta hushåll uppdelat på ålder Utbildningsnivå, förvärvsarbetande och arbetssökande Sammanfattande kommentarer Referenser... 14

5 1. Inledning Enligt barnkonventionen har alla barn samma rättigheter, lika värde och ingen får diskrimineras. Alla barn har enligt konventionen rätt till en skälig levnadsstandard och social trygghet men också till lek, fritid och vila (Utrikesdepartementet, 2006). När vi talar om ekonomiskt utsatta barn i Sverige är detta viktiga utgångpunkter och vi bör se till de problem som de enskilda barnen upplever på grund av att de växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. 2. Effekter och innebörder av ekonomisk utsatthet Studier (Bremberg, 2011) om svenska barn och unga visar att det är vanligare med både fysiska och psykiska hälsoproblem bland barn som lever under mindre socialt gynnsamma förutsättningar. De sociala förutsättningarna baseras här på föräldrarnas yrke, utbildningsnivå och inkomst. Även andra studier visar att hälsan är sämre hos barn som vuxit upp under mindre ekonomiskt och socialt gynnsamma förhållanden. Exempelvis är hälsan sämre hos de barn som vuxit upp i familjer med ett långvarigt försörjningsstöd jämfört med dem som vuxit upp i familjer som inte mottagit långvarigt försörjningsstöd (Ringbäck Weitoft, Hjern, Batljan & Vinnerljung, 2008). Dessa barn löper större risk att vårdas för alkohol- och drogmissbruk och det är dessutom fler av barnen som vuxit upp med försörjningsstöd som endast når grundskoleutbildning eller kortare jämfört med de barn som vuxit upp i familjer utan bidrag. När svenska barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet själva sätter ord på hur de upplever sin vardag och ser på sig själva visar det sig att det inte alltid i första hand är materiella ting, så som tillgång till märkeskläder och dyra prylar som barnen berättar om. Det handlar istället om att barnen ofta upplever skamkänslor inför sin situation och försöker dölja sin fattigdom i skolan och för vänner. Det är även vanligt att barnen upplever svårigheter att upprätthålla sociala relationer då de många gånger avstår från sociala sammanhang av ekonomiska skäl (Fernqvist, 2013). Dock visar andra studier (Harju, 2008) med svenska barn att många ändå har upplevt att just bristen på vissa materiella ting skapar en rädsla för stigmatisering. Barnen är många gånger väl införstådda i familjens ekonomi och det är vanligt att de i hög utsträckning försöker forma sin vardag och anpassa sig utifrån familjens ekonomiska situation. Det gör de genom att ta till olika strategier, så som att arbeta, spara, låna, planera, leta efter billiga/begagnade produkter etc. men många barn försöker också anpassa sig till familjens ekonomi genom att dölja att de inte har pengar, vänta på inköp tills 1

6 ekonomin förbättrats, avstå från saker genom att inte vilja ha, inte bry sig, inte se dem som nödvändiga, undvika att fråga sina föräldrar om pengar osv. Ofta sätter sig barnen in i föräldrarnas situation, känner oro och medlidande för sina föräldrar och tar ansvar för såväl sin egna som familjens ekonomi, genom att exempelvis låta sparade pengar gå till inköp som vanligtvis bekostas av föräldrarna, t.ex mat och hyra (Harju 2008). 3. Begrepp och definitioner När det gäller fattigdom är det viktigt att ha i åtanke att det saknas en entydig definition och att det finns olika grader av fattigdom som kan mätas och beskrivas med olika begrepp. Det faktum att det finns många olika definitioner och mått av fattigdom visar att fenomenet fattigdom är mycket komplext. De olika måtten försöker fånga olika aspekter av fattigdom och har därmed olika fördelar och nackdelar (Rauhut, 2011) och det kan hända att de som definieras som fattiga enligt en definition inte gör det enligt en annan. Nedan följer en beskrivning av några olika definitioner som används. 3.1 Absolut, relativ och dual fattigdom Absolut fattigdom innebär att en ekonomiskt fastställd gräns avgör vilka som definieras som fattiga (Bengtsson & Laurén, 2012 & Rauhut, 2011). Personer med en inkomstnivå under denna gräns anses därmed vara fattiga och individen kan inte till fullo tillgodose sina behov av t.ex näringsintag, mediciner och bostad. Dessa gränser kan variera mellan nationer och internationellt sett är Världsbankens nivå för extrem fattigdom, där dagsinkomsten understiger 1,25 US dollar, ett exempel på en absolut fattigdomsgräns. Ett exempel på ett absolut mått som är vanligt förkommande i Sverige är låg inkomststandard (Bengtsson & Laurén, 2012). Inkomststandarden är ett mått på om ett hushålls disponibla inkomst (efter skatt och eventuella bidrag) räcker till nödvändiga utgifter 3. En inkomststandad på 1,0 räcker precis till de utgifter som anses som nödvändiga levnadsomkostnader. De hushåll som har en inkomststandard på 1,0 eller lägre klassas som hushåll med låg inkomststandard och de familjer som hamnar under 1,0 har alltså mindre pengar att röra sig med än de normerade nivåerna för boende och baskonsumtion (Salonen, 2013). 3 Beräknade med hjälp av normerade nivåer för baskonsumtion i form av två huvudposter: dels en omkostnadsdel bestående av tidigare utgiftsnivåer vid försörjningsstödsprövning, (1986 års normer), dels en norm för boendekostnad (Salonen, 2013) 2

7 Den relativa fattigdomen kan mätas på olika sätt och fastställs oftast genom nationella fattigdomsgränser med utgångspunkt i befolkningens genomsnittsinkomst. Den innebär att en individ jämförs med den allmänna levnadsstandarden eller inkomstnivåns som finns på en viss plats vid en viss tidpunkt (Rauhut, 2011). I Sverige och inom europeiska unionen definieras risk för fattigdom som att man tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten i det land man bor (Europaparlamentet, 2011). Medianinkomsten representerar en familj i mitten av inkomstskalan och i svenska förhållanden räknas 60 procent av denna inkomst som en klart låg inkomst, vilken ofta innebär att familjen är i behov av försörjningsstöd (Jansson, 2013). Dual fattigdom är en tredje definition som innefattar aspekter från både absolut och relativ fattigdom. Den duala fattigdomen handlar dels om att inte kunna tillgodose sig vissa grundläggande behov så som tillgång till mat, bostad och kläder men även att inte kunna tillgodose sig sociala behov och följa samhällets skrivna och oskrivna sociala regler. Den duala fattigdomsdefinitionen innefattar även individens bristande förmåga att ta sig ur sin fattigdom (Sen 1999). 3.2 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Tapio Salonen (2013) har för Rädda Barnens räkning tagit fram ett mått för att mäta andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll barnfattigdomsindex. Definitionen består av två delmått: barn i familjer med låg inkomststandard och barn i hushåll med försörjningsstöd. Detta index används i de årliga rapporter om barnfattigdom som Rädda Barnen publicerat sedan början av 2000-talet och är ett så kallat absolut mått på fattigdom där alltså inkomster under en viss nivå räknas som fattigdom. Som tidigare nämnt är inkomststandard ett mått på om ett hushålls inkomst räcker till nödvändiga utgifter. En inkomststandad på 1,0 räcker precis till de utgifter som anses som nödvändiga levnadsomkostnader och de familjer som hamnar under 1,0 har således mindre pengar att röra sig med än de normerade nivåerna för boende och baskonsumtion (Salonen, 2013). Under 2011 innebar en inkomststandard på 1,0 en inkomst på kronor/månad (efter skatt och eventuella bidrag) för en familj med en vuxen och ett barn. Motsvarande siffra 3

8 för ett hushåll med två vuxna och två barn var kronor/månad (Salonen, 2013), vilket ger en uppfattning av vilka faktiska inkomstnivåer det rör sig om. Delmåttet försörjningsstöd består av två delar, den så kallade riksnormen samt en ersättning för boendekostnader och andra skäliga utgifter, t.ex. hushållsel och läkarvård. Försörjningsstödet är anpassat efter familjesammansättning och ålder på hemmavarande barn. För att ge ett exempel på vad denna siffra motsvarar kunde en familj med en vuxen och ett barn (7-10 år) enligt riksnormen få 5960 kronor/månad år Med en boendekostnad på 4800 kronor motsvarar det kronor/månad, utöver detta tillkommer eventuellt andra godkända utgifter. För en familj med två vuxna och två barn (7-10 år, respektive år) var riksnormen år kronor/månad. Med en boendekostnad på 5800 kronor blir detta totalt kronor/månad, plus eventuellt övriga godkända kostnader (Salonen, 2013). I Barnombudsmannens statistikdatabas Max18 finns samlad statistik om barn och ungas hälsa och levnadsvillkor (Barnombudsmannen, 2014). Här finns flera olika indikatorer kopplade till ekonomi och där finns bland att statistik att finna om barn som bor i familjer med låg inkomststandard, barn i ekonomiskt utsatta familjer, barn i ekonomiskt utsatta familjer utan kontantmarginal och barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Det gäller dock att vara vaksam i jämförelse av statistiken av barn i ekonomiskt utsatta familjer då definitionerna skiljer sig åt även här. Till skillnad från Rädda Barnen har Barnombudsmannen har valt att följa den relativa fattigdomsdefinitionen där gränsen går vid en inkomstnivå under 60 procent av medianinkomsten i landet. 4

9 4. Statistik från Hällefors kommun I statistiken som presenteras nedan gällande barn i ekonomiskt utsatta hushåll används främst Salonens definition, det vill säga barn som lever i familjer med låg inkomststandard och/eller i familjer som mottagit försörjningsstöd någon gång under året. Om annan definition används förtydligas detta i löptext och figurtext. 4.1 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Enligt Rädda Barnens senaste årsrapport (Salonen 2013) innehållande statistik från år 2011 är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll 19,3% i Hällefors kommun. I rankningen av landets 290 kommuner hamnar då Hällefors på plats 278. I figur 1 visas andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun, Örebro län samt riket år Den ekonomiska utsattheten har ökat i kommunen under flera år men den senaste mätningen visar en minskning med 1,2 procentenheter sedan 2010 då kommunen låg på 20,4% och var rankad på plats 281 i landet. Även i länet och riket har den ekonomiska utsattheten minskat vid den senaste mätningen. Figur 1 visar att Hällefors kommun konstant legat över läns- och riksnivå sedan Figur 1: Andel (%) barn 0-17 år totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun, Örebro län samt riket år Källa: Folkhälsomyndighetens folkhälsodatabas (2014). Egen bearbetning. 5

10 I figur 2 visas att Hällefors kommun är den kommun med högst andel barn i ekonomiskt utsatta familjer i Örebro län. Andelen 19,3 procent innebär att 228 barn i åldrarna 0-17 år levde i familjer med låg inkomststandard och/eller i familjer med försörjningsstöd i Hällefors år Figur 2. Totalt antal barn 0-17 år samt antal och andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Örebro län år Uppdelat på kommunnivå och länsnivå. Källa: Salonen (2013). Egen bearbetning. Enligt Rädda Barnens definition används de två delmåtten låg inkomststandard och försörjningsstöd. Vid en närmare titt på de 19,3 procent av barnen som lever i ekonomiskt utsatta hushåll visar figur 3 att 5,2 procent är barn i familjer med enbart låg inkomststandard, 9,9 procent är barn i familjer med enbart försörjningsstöd och 4,1 procent lever i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd. I figur 3 visas även motsvarande mått för de sju kommuner (Tibro, Berg, Norberg, Mellerud, Bjurholm och Eda) som Hällefors jämför sig med när det gäller individ- och familjeomsorg. Där framgår att Hällefors har högre andel barn 6

11 i gruppen med enbart försörjningsstöd än övriga kommuner. Skillnaderna kan ha flera förklaringar, bland annat att gränsen för när en familj kan få försörjningsstöd kan variera från kommun till kommun. Noterbart är dock ändå att Hällefors tycks ligga på en hög nivå i förhållande till de övriga kommunerna. Utmärkande i figur 3 är att siffrorna för Eda kommun visar en hög andel barn i gruppen med enbart låg inkomstandard. I detta fall bör det vägas in vid tolkning av resultatet att inkomster från andra länder inte ingår i den svenska statistiken samt att Eda är en gränskommun där många arbetespendlar till Norge (Salonen, 2013). Figur 3. Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll år 2011, uppdelat efter jämförbara kommuner och kategori av utsatthet. Källa: Salonen (2013). Egen bearbetning. 7

12 4.2 Andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Av den totala befolkningen i Hällefors kommun år 2011 var 15 procent födda i annat land än Sverige (Statistiskta Centralbyrån, 2013). Figur 4 visar att den totala andel barn med utländsk bakgrund i Hällefors kommun var 27,3 procent. Med utländsk bakgrund avses barn som är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands. I Hällefors kommun återfinns 5,8 procent av barnen med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll medan 55,1 procent av barnen med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Barnfattigdomen är alltså mer än nio gånger högre bland barn med utländsk bakgrund än de med svensk bakgrund i kommunen. På nationell nivå är det fem gånger vanligare att barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll och nära sex gånger så vanligt i Örebro län. Detta innebär att Hällefors kommun ligger på en markant högre nivå just när det gäller denna grupp barn. Figur 4. Andel barn 0-17 år med utländsk bakgrund, samt andel barn med utländsk respektive svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun, Örebro län och riket år Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodatabas) 4.3 Familjer med låga inkomster Även familjens sammansättning har stor inverkan på familjens ekonomiska situation. Generellt sett är det vanligare med ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående föräldrar 8

13 än barn till sammanboende föräldrar. Figur 5 visar familjer med låga inkomster 2011, här definierat som andel familjer med en disponibel inkomst (per konsumentenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Här framgår att ensamstående med hemmavarande barn under 18 år är den grupp där störst andel familjer har låga inkomster, vilket tyder på att detta är en särskilt utsatt grupp både på nationell nivå, länsnivå och i kommunen. I gruppen ensamstående med hemmavarande barn har näst intill varannan familj låga inkomster, till skillnad från övriga familjer med hemmavarande barn där knappt var sjunde familj har låga inkomster. Figur 5. Familjer med låga inkomster Andel (%) familjer med disponibel inkomst (per konsumentenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Källa: SCB, Inkomst och taxeringsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Egen bearbetning. 4.4 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll uppdelat på ålder Barn med utländsk bakgrund och barn i familjer med ensamstående förälder är alltså i högre utsträckning drabbade av ekonomisk utsatthet än övriga barn. I figur 6 nedan framgår även att det vanligare att små barn i åldrarna 0-5 år lever i ekonomisk utsatthet än äldre barn levde 37 procent av barnen i åldrarna 0-5 år i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen. Liknande siffror finns även på nationell- och länsnivå där små barn i högre utsträckning lever 9

14 i ekonomiskt utsatta familjer och att detta minskar med stigande ålder. Här avser definitionen familjer med disponibel inkomst (per konsumentenhet) under 60 procent av medianinkomsten och därför skiljer sig vissa siffror från vad som tidigare visats. När denna definition används ökar andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll från 19,3 procent till 29 procent. Figur 6. Andel (%) barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun , totalt samt åldersuppdelat. Avser familjer med disponibel inkomst (per konsumentenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret (Max18) Egen bearbetning. 4.5 Utbildningsnivå, förvärvsarbetande och arbetssökande Figur 7 visar befolkningen efter utbildningsnivå 2012 och där visar statistiken att befolkningen i Hällefors kommun har lägre utbildningsnivå än riket i stort. Både bland kvinnor och män (25-44 år samt år) finns en högre andel med förgymnasial och gymnasial utbildning samt lägre andel med eftergymnasial utbildning. I figur 8 visas andel förvärvsarbetande 2011 samt arbetssökande Vad gäller den totala andelen förvärvsarbetande 2011 ligger Hällefors strax under riks- och länsnivå med 72 procent i jämförelse med 77 procent för både länet och riket. Största skillnaderna återfinns i gruppen 10

15 kvinnor där 68 procent av kvinnorna i åldrarna år förvärvsarbetade i kommunen medan motsvarande siffra var 74 respektive 75 procent på läns- och riksnivå. Lägst andel förvärvsarbetande finns bland unga kvinnor år. Det är rimligt att anta att många i denna ålder studerar vidare, vilket kan vara en orsak till att denna grupp generellt sett har lägre andel förvärvsarbeteande än övriga åldersgrupper men det finns även en hög andel öppet arbetslösa och hög andel individer i program med aktivitetsstöd i denna åldersgrupp både kvinnor och män. Hällefors kommun har en högre andel öppet arbetslösa och andel individer i program med aktivitetsstöd både totalt sett, i varje åldersgrupp samt efter könsindelning än länet och riket i övrigt, vilket kan vara en bidragande orsak till den hög andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen. Figur 7. Befolkningen efter utbildningsnivå Hällefors kommun och riket. Källa: SCB, Utbildningsregistret (bild hämtad från Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodatas faktablad Hällefors kommun) Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkningen efter utbildningsnivå 2012 Procent år år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppg. saknas 0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppg. saknas Kvinnor Män Kvinnor Män Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) 11

16 Figur 8: Förvärvsarbetande 2011 respektive arbetssökande Källa: SCB, Registerbasserad arbetsmarknadsstatistik samt arbetsförmedlingen (bild hämtad från Folkhälsomyndigheten, folkhälsdatas faktablad Hällefors kommun) Förvärvsarbetande 2011 Arbetssökande 2012 Andel (%) av alla i resp. ålder Andel (%) av alla i resp. ålder Öppet arbetslösa I progr. m. aktivitetsstöd Ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kommunen Kommunen ,3 11,5 10,1 17,8 18,5 18, ,3 7,7 7,1 6,2 5,4 5, ,2 5,0 4,6 5,7 3,5 4, ,4 6,7 6,1 7,1 6,0 6,5 Länet Länet ,2 8,8 8,0 12,3 15,5 14, ,7 5,5 5,6 4,0 3,6 3, ,0 3,8 3,4 4,0 3,4 3, ,6 5,0 4,8 4,8 4,7 4,7 Riket Riket ,1 7,9 7,0 10,4 12,5 11, ,2 5,1 5,1 3,1 2,8 2, ,0 3,9 3,5 3,4 3,2 3, ,3 4,8 4,6 4,0 3,9 3,9 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Avser årsmedeltal Källa: Arbetsförmedlingen (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) 12

17 5. Sammanfattande kommentarer Hällefors kommun har en hög andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i jämförelse med länet och riket i stort. Det som framförallt är utmärkande för kommunen är den höga andel barn med utländsk bakgrund som återfinns i ekonomiskt utsatta hushåll. I kommunen är det nio gånger vanligare att barn med utländsk bakgrund finns i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket kan jämföras med att det är fem respektive sex gånger så vanligt i riket och i länet, detta trots att den totala andelen barn med utländsk bakgrund ligger på ungefär likande nivåer som länet och riket i stort (se figur 4). Det är dessutom vanligare att yngre barn samt barn i hushåll med ensamstående föräldrar lever under ekonomiskt knappa förutsättningar. Det är därför rimligt att anta att barn som med alla tre dessa bakgrundsfaktorer, dvs små barn med utländsk bakgrund som lever med en ensamstående förälder är mer utsatta än övriga barn i kommunen. När det gäller förvärvsarbetande har kommunen totalt sett i åldrarna år en något lägre andel arbetande i jämförelse med övriga länet och riket. Dock finns de främsta skillnaderna bland kvinnorna och då särskilt bland unga kvinnor år, där endast 45 procent förvärvsarbetade, vilket kan jämföras med länet och riket där motsvarande siffror är 53 respektive 55 procent. I kommunen finns generellt sett en högre andel öppet arbetslösa och individer i program med aktivitetsstöd vilket kan vara en bidragande orsak till den höga andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen. 13

18 Referenser Barnombudsmannen (2014). Om Max18. Hämtad: , från: Bengtsson, Jesper & Laurén, Mia (2012) Arenagruppens rapport om barnfattigdom. Areagruppen Bremberg, Sven (2011). Social Health Inequalities in Swedish Children and Adolescents A Systematic Review, Second Edition. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Europaparlamentet (2011). Fattigdomsbekämpning i EU. Hämtad: , från: domsbek%c3%a4mpning-i-eu Fernqvist, Stina (2013). En erfarenhet rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Harju, Anne (2008). Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenheter och strategier. Växjö: Växjö University Press Jansson, Staffan (2013). Den ekonomiska krisens inverkan på barnfamiljerna. Rantakeisu Ulla (red). Hårda tider om ekonomiska krisen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Rauhut Daniel (2011). Den besvärliga fattigdomen. Lund: Studentlitteratur. Ringbäck Weitoft, Gunilla, Hjern, Anders, Batljan, Ilija & Vinnerljung, Bo (2008). Health and Social Outcomes Among Children in Low-income Families and Families Receiving Social Assistance A Swedish National Cohort Study. Social Science & Medicine, 66 (2008), Salonen, Tapio (2013). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Rädda Barnen Sen, Amartya (1999). Development as freedom. Midsomer Norton: Oxford University Press Statistiska Centralbyrån (2013). Befolkningsstatistik, Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Hämtad , från: seland%2c+k%f6n%2c+region+och+%e5r%2e&path=../database/folkhalsodata/a0bakgru ndsfakta/demografi/&lang=2 Utrikesdepartementet (2006). Mänskliga rättigheter Konventionen om barns rättigheter (UD ). Stockholm: Regeringskansliet 14