Minnesanteckningar vid möte i Köpenhamn

Transkript

1 Temagrupp NVF Trafiksäkerhet Trafiksäkerhet i kommunplanläggning Minnesanteckningar vid möte i Köpenhamn Närvarande Elin Horntvedt Gullbrå Christel Kautiala Grethe Myrberg Ida Bytoft Ingrid Dissing Ej närvarande Bjørn Harald Sti Guro Ranes Roger Johansson Trine Bunton Patrik Wirsenius Anna-Sofia Welander Per Öhngren Anders Eklund Annika Feychting Eero Pasanen Niels C Nordvig Sonja Heikkinen Stefan Agnar Finnsson Ann Storkitt Trafiksäkerhet i kommunplanläggning - Nytt namn på vårt fokusområde Hur säkerställer vi trafiksäkerheten i planprocessen? Det är denna frågeställning som vår grupp ska penetrera. Vi ska hitta något eller några exploaterings(utbyggnads)projekt där man lyckat hålla detta från början till slut. Rapporter från respektive land Vi gick igenom vad var och en hittills hittat inom vårt fokusområde Trafiksäkerhet i kommunplanlägganing. Danmark: Har inget lagstadgat om trafiksäkerhet. I Planelagen finns inget om trafiksäkerhet. Ordet finns inte ens nämnt. Det finns kommuner som har målsättningar och vägar/sätt att komma dit i kommunplaner. I National plan finns mål för dödade och skadade år Är på gång med en dansk Effektkatalog med omkring 100 åtgärder. Den lär vara väldigt teoretisk än så länge, görs också en lättförståelig kortversion. Finland: Fick 2006 en ny markanvändnings- och bygglag med två tillhörande. Christel skickar ut länk till alla. Bygglagen säger rätt mycket om trafiksäkerhet. Den ena handboken behandlar främst landsvägarna i samhällsplaneringen och vänder sig till dem som arbetar med vägar och innehåller egna kapitel om hur trafiksäkerhet ska beaktas. Den andra handboken vänder sig till arkitekter om trafiksäkerhet i planläggningen. Det är inga tvingande. I praktiken är det mycket beroende på den enskilde tjänstemannen i kommunen. Vi konstaterade att dessa verkar vara något unikt för Finland och vi vill givetvis att Christel fortsätter att bevaka frågan. Eero Pasanen i Helsingfors har gjort studier av i vilken hastighet man får bäst kapacitet, Speed limits in the City of Helsinki. I denna kom han fram till att bäst kapacitet fås vid omkring km/tim. En intressant studie för gruppen. En annan intressant studie av Eero är Traffic Safety at Pedestrian Zebra Crossing. Christer söker vidare, t.ex. framkomlighetsklasser av vägar. Sverige: I Plan- och bygglagen finns angivet att man ska ta hänsyn till trafiksäkerhet, men inte så mycket mer. VGU, Vägars och Gators Utformning gäller som krav för statliga vägar, men är endast råd till kommuner behandlar projektering och detaljer.

2 Det saknas för bebyggelseområden. Det finns många för hur man behandlar enstaka vägar, men inte hur man gör när man sitter med en detaljplan. Några exempel på är Lugna gatan, TRAST (TRafik för en Attraktiv Stad) för övergripande trafikplanering och Rätt fart i staden, som är den senaste och ska vara ett stöd för kommuner som vill analysera och införa nya hastighetsgränser inom tättbebyggt område. Anna-Sofia skickar länkar till gruppen. Det pågår diskussioner om att ställa trafiksäkerhetskrav på kommuner. En utredning är lämnad till regeringen, men inget beslut är fattat ännu. I Sverige finns två olika nivåer av trafiksäkerhetsrevisioner: 1. På systemnivå för en kommun. Behandlar organisation etc. Har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting. 2. Projektnivå. Ett specifikt projekt studeras ur trafiksäkerhetssynpunkt. Annika sitter med i styrgruppen för ett nytt forskningsprojekt Hållbar Attraktiv Stad (HASTA) i Sverige. Projektet bedrivs av Lunds Tekniska Högskola. Inom projektet bedrivs forskning kring stadens kvaliteter och problem med utgångspunkt i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Tre projekt drivs hittills inom HASTA, i vilka implementering och kunskapsspridning är viktiga inslag: Utveckling av hållbarhetsindikatorer Strategier för ökat/säkrare cyklande och gående Hastighetsproblemet i svenska kommuner HASTA finansieras av VINNOVA, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Vägverkets skyltfond Än så länge finns inga fakta. Annika återkommer så fort något intressant dyker upp. Norge: Svaren på vår enkät behandlar främst planläggning och många hänvisar till de som finns. Norge har nyligen fått en lag om tillgänglighet, Diskrimineringsoch tillgänglighetslagen. Plan- och bygglagen säger inte mycket om trafiksäkerhet. All planläggning ska gå i linje med nationella mål och planer. Det finns också Statens Veinormer och checklistor. Arealplanläggning går mycket ut på att trafiksäkerhet skapas genom att inte skapa så mycket trafik. Varje kommun har en Kommunplan, motsvarar i Sverige översiktsplan. Därefter kommer Reguleringsplan, motsvarar detaljplan och byggplaner. Utbyggnadsavtal, i Sverige Exploateringsavtal, pekar ut vad var och en ansvarar för och vad var och en ska bekosta. Hur trafiksäkerhet beaktas beror på enskilda tjänstemän. Storleken på kommun har betydelse. Fungerar sämre i små kommuner där en tjänsteman ansvarar för många områden varav trafiksäkerhet är ett. Bergen har under senare år anlagt många gupp. Ansvariga har uttalat att dessa inte har påverkat framkomligheten för bil- och busstrafiken. Elin letar fram mer fakta om detta. Så ansvarar vi för det fortsatta arbetet Alla fortsätter sin bevakning. Vi enades om att vi lägger alla fakta, länkar etc som vi hittar i en gemensam mappstruktur för vår grupp på NVF:s hemsida. Anna-Sofia ansvarar för att kontakta Roger för hjälp med att lägga upp detta. Mappstrukturen finns på sista sidan. Så fort någon i gruppen hittar nya intressanta dokument ska dessa mejlas ut till gruppen. I dagsläget är det bara Roger som har tillgång att lägga in i mappar på hemsidan. Han får därför uppgift att när tid ges lägga in det vi skickar.

3 Varje land ansvarar för att fylla i det vi hittat hittills. Excelarket ska innehålla en kort beskrivning eller sammanfattning vad dokumentet går ut på. Samla goda exempel på Checklistor som finns. Vem som gör mer om vad delade vi upp så här: Planläggning Ida: Goda och dåliga exempel i Danmark. Ingrid: Goda och dåliga exempel i Danmark. Bevaka den nya Effektkatalogen. Anders: Exempel hur man praktiskt arbetar med Rätt fart i staden och hur trafiksäkerhet hanteras i handboken. Projekt tillsammans med Vägverket. Undersöker om det finns några exempel eller intressanta fakta att lyfta från Framtidsdalen i Borlänge. Elin: Statens Veivesen, utbyggnadsavtal, arealplaner. Grete: Utbyggnadsavtal. Patrik: Mer om planprocessen. Hitta goda och dåliga exempel. Annika: Bevaka HASTA. Christel: Undersöka planläggning av ett helt nytt bostadsområde. Framkomlighet Per: Leta vidare. Anna-Sofia: Leta vidare. Grete: Följa upp Veidirektoriatet. Övriga: som inte kunde vara med på mötet sammanställer de fakta man fått in och meddelar Anna-Sofia. Meddela också vad man vill fokusera det fortsatta arbetet på. Förslag från gruppen till inspel på Årsmötet i november Resultat om framkomlighet efter guppen i Bergen. Ansvarig: Elin. Trafiksäkerhetsrevisioner på systemnivå för en svensk kommun. Dels en beskrivning av metoden och något exempel på en genomförd revision. Ansvarig: Per. Resultaten från Eero Pasanens Speed limits in the City of Helsinki. Ansvarig: Christel. Idéer för kommande seminarier Sammantaget kan vi konstatera att det finns många goda intentioner i planer etc. om hur trafiksäkerhet ska tillvaratas. Sedan är det ofta det inte blir så i praktiken. Hur får man alla intentioner i planerna att bli genomförda? Finns intressanta goda exempel? Exempel som sträcker sig från plan fram till utbyggnadsavtal. Elin berättade att det finns ett kapitel om skol- och bussplaner och trafiksäkerhet (jag missade var). Kan vara intressant punkt på ett seminarium Tillämpning av Rätt fart i staden, t.ex. år Resultat från HASTA om några år. Övrigt Per berättade att EU har beslutat om ett direktiv för det TNE-vägar, TransEuropiska vägnätet. Direktivet ska införas av nationerna senast 2010 innebär bland annat krav på trafiksäkerhetsrevisioner/konsekvensanalys vad gäller trafiksäkerhet. Generellt i alla länder är det är brist på övergripande trafiksäkerhetsutbildning för dem som ska arbeta med trafik och trafiksäkerhet. Idag bygger det mycket på erfarenhet och små kurser här och där. Saknas helhetsgrepp och vidareutbildning.

4 Nästa möte Vi har ett telefonmöte den 25 maj 2009 kl. 9-11, svensk tid. Anna-Sofia kollar med Roger om han kan hjälpa oss att hantera detta. På detta möte stämmer vi av innehållet i mapparna. Inför telefonmötet ska alla ha gjort sina hemläxor enligt ovan. Nästa gång vi träffas fysiskt är på årsmötet i Köpenhamn den november.

5 TRAFIKSÄKERHET I KOMMUNPLANLÄGGNING Direkt här under ligger PM med en kort förklaring till syftet med vårt arbetsområde Referat/Minnesanteckningar Trafiksäkerhet och framkomlighet Direkt här under ligger ett felles/gemensamt Exceldokument med sammanställning av det vi hittar Trafiksäkerhet i planprocessen Direkt här under ligger ett felles/gemensamt Exceldokument med sammanställning av det vi hittar Danmark Finland Island Norge Sverige Danmark Finland Island Norge Sverige