Barnpanel. barn och beslutsfattare möts
|
|
- Ola Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnpanel barn och beslutsfattare möts
2 Innehåll Text: Sara Persson, Tove Lund och Sophia Sundlin Illustrationer: Martin Larsson Grafisk form: Tove Lund Kontakt: Sophia Sundlin, Ungdomsombud Tfn: E-post: Förord Inledning Vad är en barnpanel? Barnpanelens syfte Översikt - Barnpanelen steg för steg Förarbete Samordnare Vilka ska bjudas in? Gör barnen delaktiga i hela processen Urval av barn Förberedande lektioner Ta fram och fördela frågor Politikernas och tjänstemännens roll Skapa lika förutsättningar Genomförande av panelen Tillfälle ett - på skolan Tiden emellan Tillfälle två - i Stadshuset Efterarbete Minnesanteckningar och svåra ord Utvärdering Politikernas och tjänstemännens roll Återkoppling till barnen Återkoppling till politiker Bilagor Checklista - Att genomföra en barnpanel Jämställdhetssäkra Barnpanelen Utvärderingsenkät till barnen
3 Förord Barn och unga är framtiden! Men barn och unga är inte en grupp som står på tillväxt. De finns här och nu och är fullvärdiga samhällsmedborgare. Barn är experter på att vara barn och har olika erfarenheter, kunskaper och åsikter som är viktiga och värdefulla för att förändra och förbättra samhället och vår kommun. Barnpanelen är en arena för möten och dialog mellan barn och förtroendevalda, tjänstemän eller andra vuxna i kommunen. Behovet av barnpaneler är ömsesidigt eftersom både barn och vuxna kan efterfråga varandras erfarenheter och kunskaper. Det är en givande mötesform för alla delaktiga! Demokratin kan bara försvaras och fördjupas om barn och unga tror på och upplever att det går att förändra och utveckla samhället och sitt egna liv! Birgitta Elfström, kommunalråd i Kalmar kommun maj 2007 Inledning Politikerna i Kalmar har bestämt att barns frågor ska lyftas upp på den politiska dagordningen genom att minst tio barnpaneler ska genomföras årligen av nämnder och styrelser. Kommunen ska ta till vara barns engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande som en resurs. Barn ska ges möjlighet att bidra med information och erfarenheter i frågor som berör dem till kommunens beslutsunderlag. Detta har sin bakgrund i det barn- och ungdomspolitiska arbetet som pågått i Kalmar sedan mitten av 1990-talet. Att barn är en resurs är en självklarhet för många men inte för alla och därför är det viktigt att fungerande metoder, som t.ex. barnpanel, används för att tydliggöra det. I Kalmar kommmun har det årligen genomförts barnpaneler sedan Vi som har arbetat med olika mötesformer mellan barn och beslutsfattare upplever att den fungerar bättre än många andra former. Vi har därför tagit fram den här handboken för att underlätta arbetet med barnpaneler. Panelen är också en del av arbetet med Barnkonventionen där en av portalparagraferna pekar på att barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Konceptet för barnpaneler är framtaget av Kalmar kommuns ungdomsombud och Kumulus i samarbete med Framtidsskeppet i Kalmar. Barnpanelen är beskriven utifrån att det är skolan som är en part i barnpanelen och att det sker på skoltid. Det fungerar dock lika bra att genomföra en barnpanel på t.ex. en fritidsgård eller i en förening. 4 5
4 Vad är en barnpanel? En barnpanel är ett forum där barn och beslutsfattare, tjänstemän eller andra vuxna möts på lika villkor. Under barnpanelen ställer både barnen och de vuxna frågor till varandra i dialog. I den här manualen beskrivs framför allt mötet mellan beslutsfattare och barn, men en barnpanel kan även innebära ett möte mellan andra vuxna och barn beroende på vilken fråga som behöver diskuteras. Barnpanelens syfte Kalmar kommuns barn och ungdomspolitiska arbete ska drivas i barnkonventionens anda. Barnpanelen kan ses som ett verktyg för att uppfylla barnkonventionen. Barn har en rättighet att få vara med och påverka i frågor som berör dem. Barnpanelen fungerar därför som ett forum där barnens frågor förs upp på den politiska dagordningen. Barn är en resurs eftersom de har en unik kunskap som vi vuxna inte har, nämligen hur det är att vara barn just nu i dagens samhälle. 6 7
5 Översikt Barnpanelen steg för steg En fråga som berör barn ska diskuteras och en kontakt behöver tas med barn och vuxna. En samordnare utses Förberedelselektioner i klassen Eleverna får kunskap om det politiska systemet och tar fram frågor till politikerna Träff 1: Politikerna besöker eleverna på deras skola Träff 2: Barnen besöker politikerna i Stadshuset för en uppföljningsträff Utvärdering och återkoppling 8 9
6 Förarbete En lyckad barnpanel bygger på att alla inblandade är förberedda inför mötet och känner till upplägget och syftet med barnpanelen. Barnen behöver förberedas så att de känner sig trygga och förstår varför de träffar politikerna samtidigt som politiker och tjänstemän bör introduceras i hur barnpanelen ska gå till. Initiativet till en barnpanel kan komma från en politiker såväl som från skolan, en fritidsgård eller en tjänsteman på kommunen. Samordnare Planeringen av en barnpanel bör påbörjas åtminstone en månad innan barnpanelen. Det enklaste är om en person utses som samordnare och håller i de praktiska förberedelserna och kontakterna med alla parter. Det kan vara en tjänsteman på kommunen (t.ex. ungdomsombudet på Kalmar kommun) eller lika gärna en rektor, en lärare eller en fritidsledare beroende på vilka som ska vara med. Vilka ska bjudas in? Antalet deltagare på barnpanelen är flexibelt och väljs utifrån förutsättningar och eventuellt tema. I Kalmar kommun har elever och 5-7 politiker deltagit på barnpanelerna. Även tjänstemän och representanter från t.ex. kollektivtrafiken, simhallen, fritidsgården och föreningslivet kan bjudas in beroende på vilka frågor som ska diskuteras. Utgångspunkten för barnpanelen kan vara bred och då bjuds lämpligen deltagare in från olika nämnder och politiska partier. Barnpanelen kan också ha ett specifikt tema. Barnen kanske har ett specifikt intresse eller saker i deras omgivning som de vill ta upp, t.ex. en ny lekplats, ombyggnationer, trafikmiljön i närområdet osv. som påverkar barnen. Om t.ex. trafikmiljön är valt tema är det förstås naturligt att bjuda in politiker från berörda nämnder (gatu- och parknämnden, samhällsbyggnadsnämnden), länstrafiken och Vägverket. Det är också lämpligt att en av kommunens tjänstemän som arbetar med temat medverkar. Den utsedda samordnaren ansvarar sedan för att bjuda in rätt personer. Jag tänkte att det skulle bli kul att träffa politiker eftersom jag bara sett dem på TV. Emil 10 år 10 11
7 Gör barnen delaktiga i hela processen Det är viktigt att barnen är med på ett så tidigt stadium som möjligt. Det är lärarens uppgift att berätta att en barnpanel kommer att genomföras på skolan och vad det innebär. Om samordnaren för barnpanelen är en person utanför skolan (t.ex. en tjänsteman på kommunen) kan även samordnaren bjudas in för att träffa barnen innan själva mötet med politikerna. Genom att göra barnen delaktiga i barnpanelens olika steg skapas större engagemang hos barnen. Urval av barn Skolan är ansvarig för att göra ett urval av vilka barn som ska medverka i barnpanelen då förutsättningarna är olika på olika skolor. Detta sker i dialog mellan skolan och ev. extern samordnare på kommunen. Urvalet kan göras på olika sätt. Ett sätt är att utgå från eleverna i elevrådet och låta dem fundera ut frågor. Om det är för få barn i elevrådet kan det lösas genom att andra elever som är intresserade får anmäla sitt intresse. Ett annat sätt är att informera alla klasser om barnpanelen och låta eleverna diskutera vilka frågor som de vill ska tas upp. Sedan får intresserade elever anmäla sitt intresse för att vara med i panelen. Skolan kan även välja ut en klass som får vara med på barnpanelen. Det finns för- och nackdelar med urvalssätten. Fördelen med att alla klasser arbetar med barnpanelen är att det involverar fler elever på skolan men alla som är inblandade kan inte delta i själva mötet med politikerna eftersom det då skulle bli för många. Att ha en klass som medverkar har fördelen att alla de involverade barnen deltar i panelen och man slipper urvalsförfarande. Det är upp till skolan och samordnaren att komma fram till vilket sätt som fungerar bäst med hänsyn till deras skola och de frågor som ska diskuteras. För att barnpanelen ska bli rättvis och demokratisk är det viktigt att både flickor och pojkar är representerade jämt i antal. I en klass brukar representationen av pojkar och flickor vara rätt jämn i grundskolan. Om skolan däremot utgår från elevråden eller om barnen själva får anmäla intresse, kan fördelningen bli skev. På sidan 23 finns en checklista med några frågor som stöd för att skapa en så jämställd barnpanel som möjligt. Förberedande lektioner Det är viktigt att avsätta tid för förberedelser med eleverna innan barnpanelen. Eleverna behöver få kunskap om det politiska systemet i Sverige där lokal, regional och nationell nivå beskrivs. Vidare är det viktigt att vara tydlig med att det är lokala politiker som kommer att vara med i barnpanelen. Det är bra om barnen har en tydlig bild av hur organisationen ser ut i kommunen vilka som har majoritet, vad kommunalråden och oppositionsråden heter, att det finns olika ansvarsområden uppdelat på olika politiska nämnder osv. Berätta också vilken roll de politiker och ev. tjänstemän som medverkar i barnpanelen har
8 Ta fram och fördela frågor Barnen tar gruppvis fram frågor som de vill ställa till politikerna. De ska ha stöd av lärare men tanken är att det ska ske med så lite styrning som möjligt från vuxna. När alla frågorna är framtagna gör läraren en sammanställning och går sedan igenom frågorna med barnen och tar bort om det finns dubbelt. Enklast är att sedan kategorisera in frågorna i olika teman t.ex. närmiljö, politik och skola. Sedan kan varje elevgrupp bli ansvariga för ett tema och fördela frågorna jämt så att alla får minst en fråga att ställa. Läraren anvarar sedan för att politikerna får möjlighet att läsa igenom frågorna innan träffen och på så sätt kunna förbereda sig. Politikernas och tjänstemännens roll Barnpanelen ger politiker och tjänstemän en möjlighet att lyssna till barns åsikter och kunskap i olika frågor. Barnen är experter på hur det är att vara barn och hur de upplever olika saker som vuxna kan lära av. Innan politikerna kommer till barnpanelens första tillfälle ute på skolan ska de ha fått läsa igenom frågorna och fundera kring sina svar. Alla politiker svarar inte på alla frågor eftersom det skulle ta för lång tid, men det är bra om alla har tänkt på frågorna så att svaret blir så nyanserat som möjligt. Skapa lika förutsättningar För många av barnen är det lite pirrigt att träffa politiker och därför är det viktigt att försöka skapa en så avslappnad och jämlik situation som möjligt under barnpanelen. Barn och vuxna sitter blandat i en rund ring och använder ett språk som är lättförståeligt. När de vuxna besöker skolan anpassar de sig till skolans regler och normer. Om det t.ex. är kutym att ta av sig skorna på skolan så är det en god idé att även vuxna besökare gör det. En moderator utses att leda diskussionen under barnpanelen. Detta kan vara samordnaren eller annan extern person. Moderatorn har en viktig uppgift att se till att ingen pratar för mycket och att alla kommer till tals. Moderatorn måste också vara vaksam så att politikerna inte använder för svårt språk
9 Genomförande av panelen Barnpanelen genomförs normalt i två steg, först möts barn och vuxna på skolan och sedan träffas de hos politikerna, t.ex. i Stadshuset. Beräkna ungefär en och en halv till två timmar för varje träff, beroende på upplägg och hur många frågor som ställs. Syftet med att ha barnpanelen i två steg är att barnen ska få ställa sina frågor under första träffen och att politikerna får möjlighet att återkomma med svar på frågor de ev. inte kan svara på direkt. Det andra tillfället ger även politikerna en möjlighet att ställa sina frågor till barnen. En annan anledning att ha barnpanelen i två steg är att det ger både politiker och barnen en möjlighet att besöka varandras miljöer. Bjud gärna in media till barnpanelerna för att sprida resultatet till fler. Tillfälle ett - på skolan När politikerna anlänt till skolan är det bra om samordnaren hinner träffa dem en liten stund innan själva barnpanelen för att gå igenom vilka regler som gäller, t.ex. att man tänker på vilka ord man använder så att barnen förstår. Barnen och politikerna placerar sig i en cirkel av stolar och bord där barnen har placerat ut namnbrickor till sig själva och politikerna. Panelen inleds av moderatorn som ber politikerna presentera sig. Därefter låter moderatorn barnen ställa sina frågor och fortsätter tills allt är besvarat. När någon pratar för länge det gäller både barn och vuxna kan moderatorn avbryta för att gå vidare. Moderatorn har också till uppgift att gå in när något måste förtydligas. De frågor som eventuellt inte kan besvaras vid det första tillfället tar politikerna med sig hem för att undersöka närmare. Om man finner något under samtalet vara intressant att diskutera ytterligare kan man bestämma ett fördjupningstema till nästa tillfälle. Exempel på sådana frågeställningar är: Hur är det att vara barn i x? och Hur ska dialogen mellan oss politiker och barn kunna fortsätta efter denna dag? Samordnaren ansvarar för att någon för minnesantecknar under panelen. En lärare ansvarar för att anteckna ord som han/hon tror att barnen kan ha svårt att förstå och som kan gås igenom i efterhand. 16 Det kändes bra att politikerna lyssnade så bra på oss. Julia 12 år 17
10 Tiden emellan Om det finns obesvarade frågor kvar från det första tillfället fördelar barnen dem mellan sig och lämnar den informationen till samordnaren. Barnen har också förberett sig på det fördjupningstema som man ev. bestämde sig för under första träffen. Förberedelserna handlar mer om att reflektera kring temat, inte göra nya frågor. Läraren går igenom de svåra ord som använts i panelen. Politikerna bestämmer mycket men de gör sitt bästa så att barn får bestämma. Hanna 11 år Tillfälle två - träffen i Stadshuset Vid behov finns det möjlighet att anordna ett uppföljningstillfälle. Ett alternativ är att barnen denna gången besöker politikerna i stadshuset/kommunhuset. I övrigt kan den andra träffen arrangeras på liknande sätt som den första, t.ex. med placering av barn och politiker blandat i en ring. Någon av politikerna hälsar barnen välkomna till stadshuset och moderatorn berättar kort om dagen. Politikerna får sedan möjlighet att återkomma med svar på ev. frågor som inte kunde besvaras vid det första tillfället. Efter det finns möjlighet för politikerna att ställa sina frågor till barnen. Det är viktigt att de vuxna ser barnens kunskap som en resurs och ser barnpanelen som ett tillfälle att få veta vad barn tycker. Barn har kunskaper som vuxna inte har. Samordnaren ansvarar för att någon antecknar det som sägs. En lärare ansvarar för att anteckna ord som han/hon tror att barnen kan ha svårt att förstå. Samordnaren ansvarar för att en utvärdering görs av barnpanelen. Utvärderingen kan antingen göras direkt efter avslutad barnpanel och fördelen är då att alla som deltog verkligen fyller i enkäten. Alternativt kan den fyllas i vid senare tillfälle, men helst inte senare än en till två veckor för att fånga upp barnens upplevelser av barnpanelen. Även politiker/tjänstemän får en enkät att fylla i och vi rekomenderar att den fylls i innan de lämnar sista träffen
11 Efterarbete Minnesanteckningar och svåra ord Efter barnpanelen ser samordnaren till att både barnen och politikerna har tillgång till de minnesanteckningar som togs för att kunna följa upp det som sades under dagen. Läraren går igenom de svåra orden som antecknats med barnen. Utvärdering Samordnaren ger läraren en enkät (se exempel i bilaga 3) med utvärderingsfrågor av dagen som barnen ska svara på. Innan barnen svarar på frågorna går läraren igenom enkätens frågor så att alla förstår dem. Frågorna har öppna svarsalternativ eftersom den typen av frågor av erfarenhet ger en bättre bild av vad barnen tycker jämfört med om det bara finns låsta svarsalternativ. Det tar lite längre tid att sammanställa enkäten efteråt men underlaget blir bättre. När barnen har fyllt i enkäten sammanställer antingen läraren eller den externa samordnaren enkäten, gärna med en kort analys av barnens svar. Sammanställningen av resultatet skickas sedan till både skolan och politikerna som får ett underlag att arbeta vidare med. Utvärderingen är förstås också bra som underlag för planeringen av en ny barnpanel. Politikernas och tjänstemännens roll Genom att se barnen som en resurs har politikerna och tjänstemännen förhoppningsvis fått nya perspektiv och idéer under träffarna med barnen som nu kan användas i deras arbete framöver. Det kan vara en god idé att som politiker eller tjänsteman skriva ner de tankar som barnen förde fram och som rör ens eget ansvarsområde. Återkoppling till barnen När barnpanelen är genomförd sammanställs en åtgärdslista av samordnaren som kommuniceras med barnen, lärarna och politikerna. Åtgärdslistans punkter fördelas mellan de som är ansvariga för frågan för att se vad som kan åtgärdas. Om det finns saker som inte går att åtgärda är det viktigt att man berättar varför för barnen. Barnen kan också tillsammans med läraren välja ut ett antal områden som var uppe på barnpanelen som de följer upp genom att kontakta politiker och tjänstemän. Det kan vara en viss sak som barnen reagerat på som det inte tycker är bra t.ex. att en skateboardramp har blivit borttagen, ungdomar dricker utanför fritidsgården som man går vidare med för att se om det händer något efter att man har tagit upp det med politikerna. Barnen kan t.ex. skicka e-post eller vanliga brev till berörd politiker och/eller tjänsteman eller bestämma träff med en politiker/tjänsteman. Förhoppningen är att barnens engagemang och intresse att följa samhällsfrågor ska öka. Återkoppling till politiker Efter barnpanelen skickar samordnaren en sammanställning av utvärderingen till de politiker och tjänstemän som deltagit tillsammans med minnesanteckningar och en lista över de saker som politikerna/tjänstemännen ev. ansvarar för att följa upp
12 Checklista - Att genomföra en barnpanel Utse en samordnare Bestäm vilka barn som ska vara med Bestäm datum för Barnpanelens träff 1 och träff 2 - var ute i god tid! Bjud in berörda politiker och tjänstemän Samordnaren träffar lärarna och ev. barnen för förberedelser inför panelen Jämställdhetssäkra Barnpanelen Förbered barnen för mötet och skriv frågor Jämställdhetssäkra Barnpanelen Hur är könsfördelningen av: - de som deltar i planeringen av och förberedelsearbetet av barnpanelen? - barnen som deltar i barnpanelen? - de vuxna som deltar i barnpanelen? Vilka kommer till tals under barnpanelen? På vilket sätt får flickor och pojkar samma möjlighet att tala och ställa sina frågor? Samordnaren eller läraren skickar frågorna till politikerna innan mötet Tillfälle 1 på skolan - barnen ställer frågor Tiden emellan - politikerna tar reda på svar på frågor som ev. inte kunde besvaras Tillfälle 2 i Stadshuset - uppföljning och chans för politikerna att ställa frågor till barnen Utvärdering fylls i av barnen och politikerna/tjänstemännen Återkoppling till barnen och politikerna/tjänstemännen Åtgärdslista sammanställs av samordnaren och skickas till deltagarna, både barn och vuxna 22 23
13 Utvärderingsenkät till barnen Exempel på frågor som kan användas i utvärderingen: Vad tänkte du när du fick reda på att klassen skulle få möta politiker? Hur kändes det? Vad ville du skulle hända? Hade du träffat någon politiker innan barnpanelen? Känner du att du fick tillräcklig information inför träffen med politikerna? Hur upplevde du träffen med politikerna? Förstod du allt politikerna sa? Tycker du att det du och de andra barnen sa respekterades och uppmärksammades? Ge exempel, både bra och mindre bra. Har din uppfattning om politiker ändrats efter barnpanelen? Känner du att du har varit aktiv i vårt arbete med barnpanelen? Exempelvis då ni skrev frågor till politikerna och under mötet med dem. Ge exempel på hur du varit med och bidragit. Tror du att träffarna med politikerna kommer att påverka dig på något sätt? Har det redan påverkat dig? Ge exempel! Vad var bäst med barnpanelen? Vad kunde gjorts bättre? Skriv gärna ner andra funderingar som du har! 24
14
barn och beslutsfattare möts
barn och beslutsfattare möts text: Sara Persson textbearbetning: Tove Lund och Sophia Sundlin illustrationer: Martin Larsson grafisk form: Tove Lund e-post: ungdomsombudet@kalmar.se webbplats: www.kumulus.se
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merSKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE
Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merSamtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Läs merHar vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merCentral Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén
Central Barnhälsovård Bamse må bra tidning Handledning hälsosamtal vid 4 år Handledning hälsosamtal vid 4 år Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén Central Barnhälsovård
Läs merDetta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merVet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Läs merIntervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)
Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merUpplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Läs merSandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan 2011-06-01
Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Likabehandlingsplan 2011-06-01 På Sandeplanskolan vill vi ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Ingen på skolan ska utsättas för mobbning, diskriminering,
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merKampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.
EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett
Läs merVälkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Läs merLedamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merSyftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.
ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Läs merÖversättning av övergripande budskap
Översättning av övergripande budskap Detta är ett verktyg för dig som: Vill bli bättre på att översätta övergripande budskap så att de blir relevanta och begripliga för dina medarbetare Vill ha stöd i
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merFAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd
Granskningsrapport Brukarrevision Angered Boendestöd 2013 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merDISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merElevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merFrågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Läs merLathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merEnkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: 2011-04-26 16:28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)
Enkätresultat Enkät: Utvärdering moment 2 Status: öppen Datum: 2011-04-26 16:28:20 Grupp: Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%) 1. I vilken utsträckning anser du
Läs merMR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merBeslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merVerksamhetsplan 2016
Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplanen för 2016 utgår från de beslut till verksamhetsinriktning och budget som kongressen antog vid 2014 års kongress. Den nya verksamhetsinriktningen sträcker sig fram
Läs merUPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL
Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.
Läs merFINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merRättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Läs merKulturmöten. Det var vi som gjorde det.
Fröknegårdskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Cederfjäll Tonny, Hedin Håkan, Sandgren Bo, Svensson Fredrik Kulturmöten Det var vi som gjorde det. Inledning Hösten 1999 började 54 nya årskurs 6-
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merMinnesanteckningar från arbetsgruppen för dialog med ungdomar den 14 april
Minnesanteckningar från arbetsgruppen för dialog med ungdomar den 14 april Tid: den 14 april klockan 18:00-21:00 Plats: lokal Bollmora i kommunhuset Närvarande: Mats Fält (M) Nasrin Isfandary (MP) Pål
Läs merVICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Läs merMiljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Läs merHur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.
I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så
Läs merSyftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merBilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning
Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Förberedelser och instruktioner Tid max: 70 min. Testledaren bör vara undervisande
Läs merHandlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan 2014-2016
2014-09-11 Handlingsplan för skolutvecklingen på 2014-2016 torasskolan@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Sweden 2014-09-10 Skolledningen har ordet Framtidens skola finns redan här. För att skapa förutsättningar
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merDina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.
Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag. Dina tänder är viktiga Du behöver dina tänder varje dag när du äter, skrattar och pratar. Hela tänder och en frisk mun är viktigt för ett bra liv. Gå på
Läs merDet flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?
Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merDenna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:
Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merEnkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: 2012-04-12 17:32:26
Enkätresultat Enkät: Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH Status: öppen Datum: 2012-04-12 17:32:26 Grupp: Aktiverade deltagare (Enkät om språkanvändning i utbildningen på KTH) Besvarad av:
Läs merI några frågor som följer ska du ringa in ditt svar utifrån hur väl påståendet stämmer överens med din uppfattning på skalan 1-6
Litteraturvetenskap kandidatkursen HT 15 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, SU. 18 studenter deltog i utvärderingen Din medverkan i utvärderingen är viktig för utvecklingen av kursinnehåll
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Ystad kommun
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Ystad kommun Till dig som är chef i Ystads kommun Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela sanningen,
Läs merFÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET
FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET DEN TREDELADE ARBETSMODELLENS SYFTE Vi har utarbetat en tredelad arbetsmodell för att möjliggöra en utvecklad samverkan
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Läs merKompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i
Läs merkraftsamling@mdh möter personalsektionen
2011-09-29 kraftsamling@mdh möter personalsektionen 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter från ledningen: Tola Jonsson,
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merSAMLA LAGLEDNINGEN INFÖR SÄSONGEN
1 SAMLA LAGLEDNINGEN INFÖR SÄSONGEN Träffas - trivas utvecklas i gemenskap! Träff 1: Träff 2: Träff 3: Träff 4: Träff 5: Analys (ledare) Analys (spelare) Planering Inför upptakten med föräldrar/spelare
Läs mer2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
Läs merSpecialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Läs merHandledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas
Läs merSpetskompetenser, planer, delaktighet, metoder
1 Spetskompetenser, planer, delaktighet, metoder 2013 Barn & Unga Futurum.kom 2 Biblioteksplan som metod Bibliotekslagen: Biblioteksplanen ska gynna medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens
Läs merYttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning
Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-03-03 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 457 Till Arbetsmarknadsnämnden den 15 mars 2016 Ärende 4 Yttrande
Läs mer