Verksamhetsrapport. Globala och Regionala Rapporter. 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand

Transkript

1 Globala och Regionala Rapporter 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand

2 Innehåll Inledning Politiska förändringar och den ekonomiska krisen 3 Utvecklingstrender och förändringar inom byggnadsindustrin 5 Utveckling och förändringar i skogs- och träbranscherna 6 Nya frågor: otrygga jobb, migration, klimatförändringen 8 Utmaningar och möjligheter för BTI 10 Tio Prioriteringar: Handlingsplanen Organisering, förhandlingar och politisk påverkan Organisering i offentligt finansierade infrastrukturprojekt Global kampanj för migrerande arbetares rättigheter Att genomföra ett hållbart skogsbruk Kampanj för schyssta villkor i idrottsevenemang: rent spel i idrotten Lobbying för gröna, stabila och säkra arbetstillfällen HIV/AIDS, jämställdhet, arbetstillfällen för unga arbetstagare och undervisning för barn Ny kommunikationsstrategi Bygga global och regional kapacitet Global och regional finansiell hållbarhet 75 Regionala rapporter Europe 77 Afrika och Mellanöstern 91 Asien och Stillahavsområdet 102 Latinamerika och Karibien 112 2

3 Inledning Politiska förändringar och den ekonomiska krisen Den globala arbetslösheten kommer att stiga till över 200 miljoner under 2013, vilket enligt ILO innebär att den globala jobbklyftan ökat med 67 miljoner sedan tiden före den finansiella och ekonomiska krisen Nya nedåtjusteringar enligt Internationella valutafondens ekonomiska prognoser visar att situationen är särskilt akut i Europa, där några länder har gått in i sitt sjätte år i rad med recession. Denna långdragna lågkonjunktur som har lett till att arbetslösheten ökat till över 25 procent i några länder, är till stor del orsakad av de neddragningar som länderna genomför för att försök leva upp till målen att minska underskottet, vilket är ett villkor för att de ska få stödlån. Situationen är också akut i vissa länder i Mellanöstern Nordafrika (MENA), där arbetslösheten växer, den sociala tryggheten försämras och det har uppstått finansiella problem efter revolutionen i regionen som inleddes i Tunisien den 19 december Världen har kunnat åse hur arbetare i Medelhavsområdet och Gulfregionen har gått ut och krävt demokrati, ekonomisk stabilitet och en fördelning av välstånd och resurser och hur de därigenom brutit den tystnad som rått på grund av mångåriga förtryckardiktaturer; i Syrien pågår ett inbördeskrig och de råder fortsatta spänningar i Palestina, Bahrain, Tunisien och Egypten. Under de 18 månader som gått efter revolutionen har det förekommit mängder av protester i Egypten, de häftigaste i den nationella arbetarrörelsens historia. Bahrain, Libyen och Jemen står också inför stora utmaningar. Under den här perioden har vi tvingats se en upptrappning av konflikter och krig, och en växande muslimsk fundamentalism i länder som Nigeria, Mali, Mauretanien, Kenya och Somalia. Den auktoritära monarkin i Swaziland och den sköra samarbetet i Zimbabwes regering utgör också utmaningar. Som positiva händelser kan man notera ett nytt land kallat Sydsudan och en fredlig övergång till demokrati i Elfenbenskusten, att FN beviljade Palestina observatörsstatus i november och därmed erkände den palestinska statens existens på det palestinska territoriet som är ockuperat sedan Kvinnor har tagit över höga positioner i södra Afrika, som i Malawi, där en kvinna valts till president. För första gången i Afrikanska Unionens historia har en kvinna valts till utskottsordförande i SADC. Men regionen tyngs också av hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar och kvinnor, enligt ILO:s rapport Dessutom har priserna blivit abnormt höga på vardagsvaror, speciellt livsmedel, elektricitet, olja och transporter. Det är helt klart att regionen inte kommer att uppnå FN:s millenniemål till år I regionen lever en majoritet av människorna fortfarande på mindre än 2 dollar om dagen och klyftan mellan rika och fattiga växer, vilket innebär stora svårigheter för människor som lever i fattigdom och drabbas av ett antal sjukdomar, bl.a. HIV/AIDS. Visserligen har några delar av regionen återhämtat sig från finanskrisen, men den ojämlika fördelningen av välstånd förhindrar en hållbar tillväxt. På arbetsmarknaden har sysselsättningsmönstren förändrats. Det finns nu färre heltidsjobb och fler arbetare i otrygga jobb, såsom deltidsarbete, privata arbetsförmedlare, kontrakts-, visstids-, tillfälliga och informella arbeten. I många länder har det ägt rum en avsevärd ökning i antalet migrerande arbetare. Dessutom investerar nu multinationella bolag inklusive kinesiska i regionen som ett led i den nya kapplöpningen efter resurser. 3

4 Asien-Stillahavsområdet har gått igenom enorma förändringar, som en följd av de ekonomiska och sociala villkor som är speciella för regionen, och tillväxten och utvecklingen har fortsatt i många av regionens länder. Men en växande arbetslöshet och sårbar sysselsättningssituation i regionen dämpar den starka ekonomiska tillväxten. I slutet av 2009 fanns det enligt ILO totalt 100 miljoner arbetslösa människor i regionen. De migrerande arbetarna fick omedelbart känna av konsekvenserna av krisen. Regionen har åter drabbats av inflation i livsmedels- och oljepriserna, vilket omedelbart ger ogynnsamma återverkningar för regionens fattiga. Ovanpå alla dessa problem råder politisk instabilitet i Fiji, Burma, Pakistan och Thailand. I Sri Lanka stabiliseras ekonomin gradvis efter mer än två decenniers inbördeskrig. Nepal står fortfarande inför politiska utmaningar. I regionen har det också förekommit kränkningar av de fackliga och mänskliga rättigheterna i Sydkorea, Filippinerna och Kambodja. Det faktum att Asien-Stillahavsområdet fortsätter att vara tillväxtmotorn i världsekonomin visar på två viktiga utvecklingslinjer som hänger samman med varandra: den fördjupade regionala ekonomiska integrationen och främjandet av handel och affärsrelationer bidrar tillsammans till att bygga ett sammanhängande ekonomiskt område i regionen. Genom att samarbeta kan länderna i Asien-Stillahavsområdet staka ut den nuvarande ekonomiska återhämtningen genom att investera i sina befolkningar och genom att införa social trygghet som ett viktigt inslag i den nationella utvecklingen. Det står klart att Asien-Stillahavsregionen numera är en etablerad ledare i den globala ekonomin och att man måste ta tillfället i akt att värna och driva denna utveckling vidare till gagn för sina befolkningar. Som övriga regioner har också Latinamerika och Karibien hämtat sig från följderna av finanskrisen 2009, vilken ledde till en enorm arbetslöshet. Idag befinner sig regionen i ett bättre läge, rustad för att möta nya utmaningar. De multilaterala bankerna och specialiserade organisationer som ECLAC (FN) rekommenderar att man ska utveckla och förbättra den ekonomiska och sociala politiken och rikta in sig på att utveckla tre nyckelområden där man måste investera mer resurser: utbildning, infrastruktur och innovativ och produktiv utveckling. I alla ekonomiska scenarier framstår investeringar i infrastrukturen som ett medel att övervinna krisen och stimulera tillväxten. Regionen har den största potentialen inför de närmaste 15 till 20 åren, och offentliga investeringar i infrastruktur i Latinamerika kommer att uppgå till 100 miljarder USD per år under de närmaste fem åren. Politiskt har de demokratiska institutionerna i regionen drabbats av två bakslag: en statskupp i Honduras 2009 och en parlamentskupp i Paraguay Övriga nationer har lyckats förnya sina representativa demokratier genom ordinarie val. Transnationellt bildas nya institutioner mellan de latinamerikanska staterna, som UNASUR och CELAC, liksom en utökad MERCOSUR, där Venezuela kom med 2012 och Ecuador och Bolivia blev associerade stater. I Europa fortsätter eurokrisen. Varken med Pakten för Europa eller Skattepakten har man ännu så länge lyckats komma till rätta med osäkerheten kring den gemensamma valutan. Det tragiska fallet med Grekland, som står på randen till bankrutt, visar att de drakoniska neddragningsplanerna inte är rätt hjälpmedel tvärtom. Som de fackliga organisationerna i Europa framhållit, kommer det bara vara möjligt att lyfta euron ur krisen genom en kombination av åtgärder i syfte att få igång en ekonomisk tillväxt och en stegvis sänkning av de offentliga underskotten, skuldnivåerna och de makroekonomiska obalanserna. Trots att den ekonomiska situationen i BTI:s branscher är långt ifrån densamma överallt, så har neddragningsplanerna negativa konsekvenser i en majoritet av länderna både för antalet jobb och kvaliteten på jobben. Detta försvagar facket både i medlemsantal och mobiliseringskapacitet. Tillbakagången återspeglas också i tendenserna till en nationell isolationism bland förbunden, som går parallellt med utvecklingen på det politiska området. Den fackliga styrkan hotas ytterligare i branscher som är drabbade av en strukturell kris, som skogsindustrin, och i länder där extremhöger- och populiststyrda regeringar brutalt attackerar fackliga rättigheter och sociala partnerskap. Detta är särskilt fallet i några av länderna i Central- och Östeuropa. 4

5 Utvecklingstrender och förändringar inom byggnadsindustrin Framtiden Byggnadsindustrin är stadd i förändring. Kommersiella, bostads- och industribyggnadsprojekt intar nu andraplatsen efter energi, naturresurser, transporter, kommunikationer och teknologi och andra vitala infrastrukturprojekt. Nya infrastrukturprojekt är ofta jämförelsevis enormt omfattande. Denna tillväxt kommer att drivas på av tillväxtekonomierna BRIC (Brasilien, Ryssland Indien, Kina). Man räknar med att de marknaderna kommer att växa med 110 % till 7 biljoner US$ år Byggverksamheten i de utvecklade länderna förväntas öka till 5,7 biljoner US$ (upp med 35 %) till slutet av det här årtiondet. Marknaderna i utvecklingsländerna kommer att ge många organiseringstillfällen. CHINCA, Association of Chinese International Contractors, har nu infört frivilliga standarder för socialt ansvar, som omfattar sociala- och arbetarskyddsrättigheter. Detta dokument kan vara en inkörsport för facket. I Afrika har man förhandlat fram flera bra kollektivavtal med kinesiska multinationella företag. Kina förväntas gå förbi USA som världens största byggmarknad framemot Tillväxt inom infrastrukturen Den globala omsättningen i byggnads- och entreprenadindustrin 2012: 7,2 biljoner US$; antal sysselsatta närmare 150 miljoner. 2020: 12.7 biljoner US$ år Antal sysselsatta: prognosticerad tillväxt: 70 % inom en tioårsperiod Tillväxten i infrastrukturen drivs på av de växande städerna. Infrastrukturen är så avgörande för denna tillväxt att till och med de ekonomiskt hårdast pressade regeringarna kommer att prioritera den eller möta en drastisk förändring i sina befolkningars livsstil. Denna exploderande infrastruktur innebär en hittills aldrig skådad konkurrens om energi, mineraler, skogsprodukter och vattenresurser. Hållbarheten i denna byggboom börjar och slutar med byggandet det material som används, det avfall det producerar och den färdigbyggda miljön. Detta skapar nya möjligheter, såsom utveckling av infrastrukturen mot förnyelsebar energi, grönt byggande och upprustning av befintliga byggnader för att effektivisera energianvändningen. Byggföretagen och de fackliga organisationerna bör spela en aktiv roll i utvecklingen av den framväxande regelmiljön, eftersom kunderna framför allt i de industrialiserade länderna i allt större utsträckning kräver reviderade data i fråga om hållbar utveckling. Stora byggföretag, som kommer att bli mer globala och mer diversifierade, kommer att kunna erbjuda att ta hand om en fast egendom över hela dess livscykel, där de sköter både byggandet, underhållet och fastighetsadministrationen. Denna totala upphandling kommer att leda till ett ökat behov av direktanställd arbetskraft med behov av utbildning och ledningsutveckling då man behöver bygga upp en extremt mobil, global arbetsstyrka. Industrin kommer att behöva samarbeta närmare med den offentliga sektorn inom infrastrukturen via offentligt-privata partnerskap (PPP) och det kommer att innebära att man lägger större vikt vid hållbarhet och åtaganden att implementera internationella arbets- och sociala normer. Gränsöverskridande fackliga nätverk är av central betydelse för vår fackliga organiserings- och förhandlingsstrategi. De bör fungera som resurscentrum för information och främja aktiv facklig rekrytering, stödja organisering och representation, kollektiva avtalsförhandlingar och arbetarskydd. 5

6 Multinationella bolag, speciellt de som är engagerade i det växande antalet stora infrastrukturprojekt, blir allt viktigare aktörer. Fackets svar på detta måste vara att bygga internationella nätverk som stärker den fackliga närvaron på arbetsplatserna och befäster relationerna mellan facken i det multinationella bolagets hemland och i projektlandet. Lokala hem, lokala jobb Uppskattningar inom branschen räknar med att bostadsmarknaden kommer att stå för 40 % av den globala omsättningen inom byggbranschen år 2020 och vara värd 5,1 biljoner USD. Bostadsbyggandet är bra för att skapa nya lokala jobb och lokala ekonomiska aktiviteter, då över 90 % av byggkostnaderna stannar kvar lokalt och det mesta materialet kommer från den närmaste omgivningen. Lokala upphandlingssystem och offentliga kontrakt kan utnyttjas för att stärka den lokala sysselsättningen, öka den sociala tryggheten och utbildningsmöjligheterna samt för att uppnå andra sociala mål. En målinriktad upphandling kan vara ett sysselsättningspolitiskt redskap i kampen mot långtidsarbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och för att främja lärlingsutbildning och lika möjligheter. Upphandlingspolitiken bör stödja dessa sociala mål genom att gynna entreprenörer som visar upp goda arbetsrelationer och lever upp till de sociala standarderna på arbetsmarknaden. Hållbart byggande De fackliga organisationerna måste engagera sig i de uppenbara utmaningarna som klimatförändringarna innebär. Nationell klimatförändringspolitik med nationella program kan bara lyckas om de utformas och genomförs med aktiv medverkan av de vilkas liv den påverkar: arbetsgivare, arbetstagare och konsumenter. En social dialog mellan byggfacken, branschens arbetsgivarorganisationer och staterna är av avgörande betydelse. Facket måsta ha en stark röst när man beslutar om nya standarder för grönt byggande och hållbar infrastruktur. Vi måste samarbeta med industrin i utformningen av säkra, hälsosamma byggnader med låga koldioxidutsläpp och verka för användning av arbetskraftsvänliga metoder i byggandet. Sysselsättningen måste alltid stå i fokus för de fackliga initiativen. Det finns mängder av möjligheter renoverings- och ombyggnadsprogram i fastigheter, uppgradering av energieffektiviteten, väderbeständighetsprogram för energisparande, samt återvinnings- och återanvändningsprogram för byggmaterial. Det är viktigt att det finns yrkesutbildnings- och sysselsättningsprogram för att ta vara på dessa hållbara jobb. Utveckling och förändringar i skogs- och träbranscherna Skogen bidrar till försörjningen av mer än 1,6 miljarder människor. Värdet av skogsprodukter som handlas internationellt har nått 270 miljarder US$, av vilka utvecklingsländerna står för mer än 20%. I hela världen ger skogsindustrin arbetstillfällen (både formella och informella) för närmare 50 miljoner människor. Skogarna täcker 26 % av jordens landyta och spelar en väsentlig roll när det gäller att förverkliga millennie-utvecklingsmålen att till 2015 halvera antalet människor som lever i absolut fattigdom. Tyvärr så bortser man ofta från skogarna i utvecklingsstrategierna för landsbygden, därför att de felaktigt har ansetts befinna sig vid sidan om den allmänna jordbruksutvecklingen. Dessutom utgör timmer- och träprodukter, skörd och marknadsföring av hundratals skogsprodukter, såsom skogsbär, ved och medicinska produkter en ekonomisk aktivitet av enorma format. I takt med att befolkningen växer och länderna i världen blir rikare kommer också efterfrågan på skogsprodukter, både timmer samt massaprodukter och papper, att växa. 6

7 2011 värderas avverkningen av timmer till omkring 123 miljarder US$, en ökning med 31 % sedan För sågat virke är siffrorna 120 miljarder US$, en ökning med 71 % sedan Värdet på försäjningen av träbaserade skivor har haft en osannolik tillväxt med 334 % sedan 1980, särskilt uppseendeväckande eftersom volymen ökade med bara 184 %. Skogarna är hela världens egendom, som måste skyddas och skötas på ett hållbart sätt. Men för närvarande sköts mindre än 8 % av de tropiska skogarna på ett hållbart sätt. Det är en ynklig förbättring jämfört med 5 % som certifierades för 4 år sedan. Trots de stora ekonomiska värdena är skogarna en av de mest misskötta resurserna i utvecklingsländerna. Många länder med stora skogsresurser har varit utsatta för korruption och allvarliga brister vid skogstilldelning, administration och kontroll. Olaglig avverkning och därmed sammanhängande korruption på hög nivå blomstrar därför att avverkningsrättigheter kan vara extremt värdefulla. Utöver att kanalisera potentiella avverkningsvinster bort från nationella utvecklingsansträngningar framför allt genom att ta ifrån människor i och i närheten av skogarna deras levebröd uppmuntrar de ofta låga priserna som tas ut för koncessioner till slöseri, ohållbar skogsskötsel, plundring för kortsiktiga vinster och ersättning med mindre värdefulla eller mindre hållbara aktiviteter. Ansträngningar för att stärka förvaltningen stöter vanligtvis på känsliga lokala och nationella intressen, vilket främjar ett status quo. Vidare gör den växande befolkningen att omvandlingen av skogsmark till annan markanvändning, som avverkning av skog till förmån för jordbruk, ökar. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppskattar att 13 miljoner hektar skogsmark permanent omvandlas till jordbruksmark varje år, i huvudsak i tropikerna. Spridningseffekter av dålig policy i andra sektorer kan också bidra till en snabb avskogning. Detta har visat sig särskilt tydligt under de senaste årtiondena där skogsområden omvandlats till palmoljeplantager, som i Indonesien. En del skogsprodukter, framför allt timmer och ved, levereras visserligen via marknader, men det ekonomiska värdet av många andra skogsprodukter och tjänster (till exempel miljötjänster, biologisk mångfald och kolupptagning) passerar obemärkt av marknaden. Att värna om samhällets resurser är inte alltid en nationell prioritet i länder som kämpar med problem som fattigdomsbekämpning. Resultatet blir att skogarnas potential utnyttjas mindre i utvecklingsländer därför att skogssektorn måste konkurrera med utvecklingsinvesteringar. Dessutom har regeringarna begränsat intresse av investera i sektorn via lån när vinsterna ofta är globala snarare än nationella och lokala. Dessa investeringar måste konkurrera om resurser med högprioriterade sektorer som hälsa, utbildning och infrastruktur. Krisen påverkar världens skogar och den skogsbaserade industrin på olika sätt. När arbetslösheten ökar i städerna och de arbetslösa återvänder från städerna till landsbygden växer arbetslösheten i skogsområdena. Sysselsättningen och inkomsterna inom skogssektorn har minskat och även inom tillverkningsindustrin baserad på trä- och andra produkter från skogen, som pappersmassa och papper, på grund av sjunkande inhemsk och utländsk efterfrågan. Den nuvarande krisen är mycket värre än den asiatiska finanskrisen 1997 och tidigare erfarenheter visar att påverkan på de markbaserade sektorerna som skogs- och jordbruk troligen blir dramatiska. Efter 1997 har stora skogsområden avverkats, bränts och konverterats till andra användningsområden av fattigdomsdrabbade människor. Den vikande efterfrågan på jordbruksråvaror har medfört en omvänd effekt på produktion, inkomster och sysselsättning inom jordbruket i landsbygdsområden, där en majoritet av de fattiga människorna bor, och det leder till en enorm press på skogsmarken för att ge människor mat och tak över huvudet. 7

8 Nya frågor: otrygga jobb, migration, klimatförändringen Otrygga jobb: Under denna kongressperiod har BTI riktat in sig på nya frågor: otrygga jobb, migration och klimatförändringar. Årtiondena innan hade de flesta arbetare inom BTI:s branscher heltidsanställningar. Numera ökar de otrygga jobben inom alla BTI:s branscher i hela världen. Det är skadligt för arbetarna eftersom det innebär låga löner, dåliga arbetsvillkor, inga förmåner eller rätt till förhandlingar. Faktum är att det är först på sista tiden som Europa har konfronterats med tilltagande former av otrygga jobb, den bittra frukten av globaliseringen. Fackförbunden har bedrivit kampanjer och mobiliserat för en harmonisering uppåt av löner och arbetsvillkor så att medlemmarna skall kunna få bättre villkor och ett bättre skydd i alla europeiska länder. Strejker och massmobiliseringar i många länder i Europa och de stora Europeiska aktionsdagarna har visat vägen framåt för att driva igenom den nödvändiga kursändringen. BTI har noga följt utvecklingen på europeisk nivå, via ETUC och EBTF, vad gäller diverse aspekter på otrygga jobb, särskilt när det gäller utvecklingen av den europeiska lagstiftningen om visstidsanställningar, underentreprenörer, deltidsarbete, säsongs-/korttidsanställningar, illegalt arbete och falskt egenföretagande. BTI har tagit fram en broschyr där man redogör för hur fackförbunden i regionen har tagit sig an dessa utmaningar. Med BTI:s Europakonferens i Belgrad i september 2010 inleddes en diskussion och ett tankeutbyte om otrygga jobb utanför EU:s gränser. På nationell nivå har flera medlemsförbund utvecklat sina egna strategier och samlat erfarenheter. Mötet gav tillfälle att lära av varandra och klargjorde de fackliga ståndpunkterna och strategierna för hur man skall bekämpa otrygga anställningar. Otrygga jobb är också vanligt förekommande i andra utvecklade länder på andra kontinenter som i USA, Japan, Korea och Taiwan. I själva verket är otrygga jobb normen i många utvecklingsländer. Där det finns få fasta anställningar finns det ett stort antal arbetare i informella jobb, falska egenföretagare, arbetare från bemanningsföretag samt långa kedjor av underentreprenörer. Detta scenario har förändrat relationerna på arbetsmarknaden inom sektorn och samtidigt minskat huvudentreprenörens direkta sociala ansvar, då arbetskraften har externaliserats genom att man använder sig av underentreprenörer och bemanningsföretag. Det finns många former av otrygga anställningar och det varierar från en region till en annan. Otrygga jobb är inte längre begränsade till utvecklingsländerna, utan har även penetrerat de länder som en gång i tiden höll i plånboken. De marknadsförs med en ny kraft som kapitalets svar på krisen. Anställningskontrakten individualiseras och de kollektiva rättigheterna överges i ett enda penndrag och bonuspoängen går till de länder som går längst med att generalisera otryggheten. Denna storoffensiv mot anställningsrättigheterna backas upp av de internationella finansinstituten. Å andra sida håller permanenta, fasta anställningar på att försvinna. De ersätts alltmer av visstidsanställningar, som i själva verket kan gälla i årtionden eller hela livet; eller med outsourcade bemanningskontrakt, som döljer det faktiska anställningsförhållandet och därmed förändrar maktbalansen på arbetsplatsen och i samhället; eller återigen säsongsanställningar, som i själva verket gäller året runt; eller falska egenföretagare, som förvandlar löntagare till entreprenörer ; eller stand-by- eller jourarbete; eller med skumma lärlingsjobb som ofta piffas upp språkligt och kallas för livslångt lärande. I rika som fattiga länder, på ett växande antal bygg-, trä- och skogsarbetsplatser sjunker antalet arbetare som kan förhandla med sina arbetsgivare genom sina fackföreningar, och antalet arbetare som förvägras denna rättighet växer. Antalet företag som inte har några anställda stiger, därför att de som utför arbetet som genererar deras vinster är outsourcade till bemanningsföretag. De massiva kränkningarna av rättigheter beskrivs ibland som flexibilitetsutmaningen eller med liknande formuleringar som bara är avsedda att dölja sanningen. Förnekandet av rättigheter och nedgraderingen av arbetet åtföljs av en för syftet anpassad språklig degradering. Otrygga jobb är ingen utmaning; det är 8

9 bara ett klart konstruerat angrepp. Arbetare, särskilt kvinnor, ungdomar och migranter, betalar ett mycket högt pris genom att de förlorar jobben, genom otrygga jobb och lönedumpning. Migrerande arbetare: I denna globala ekonomiska kontext har migrerande arbetare i otaliga fall varit offer för trakasserier och våld, utsatta för stigande arbetslöshet och pressade löner. Dessutom har typen av migration förändrats från traditionell permanent till temporär migration. Sedan 2007 har många länder som Frankrike, Ungern, Rumänien, UK, Kanada, Finland, Japan, Norge, Polen och Portugal infört antingen omfattande förändringar eller nya initiativ i sin migrationspolitik. Inom BTI:s sektorer har temporär migration blivit dominerande och till och med norm, och det bekräftas av det faktum att 40 % av de migrerande arbetarna i de industrialiserade länderna återfinns i tillverknings- eller byggindustrin. Eftersom migrerande arbetare, inklusive temporära och utstationerade arbetare, har en inverkan på BTIförbundens arbete för att upprätthålla nationella standarder och stoppa social dumpning, har BTI bedömt det som angeläget att bedriva en global migrationskampanj som riktar in sig på temporära migrerande arbetare. BTI startade ett globalt migrationsprojekt 2009 till stöd för sin globala kampanj för migrerande arbetare, känd som BTI Connect. Det är oerhört viktigt för BTI att organisera migrerande arbetare med utgångspunkt i lika lön för lika arbete på samma arbetsplats. Alla arbetare, oberoende av deras rättsliga status, har rätt till en stabil anställning och anständiga arbetsvillkor. Migrerande och utstationerade anställda måste åtnjuta samma arbetsvillkor och lika lön för lika arbete som den nationella arbetskraften. Arbetare ska inte tvingas betala deposition, visum eller andra invandringsavgifter, transportkostnader och rekryterings- eller anställningsavgifter. Bemanningsbolag som skickar arbetare till andra länder skall vara skyldiga att ombesörja deras hemresa i händelse av att anställningen upphör eller användarföretaget försvinner. Arbetare får inte tvingas lämna ifrån sig sina pass eller rese- eller identitetsdokument. Migrerande arbetare med begränsade anställnignar skall ha fulla rättigheter till rättshjälp i det land där de arbetar och de skall ha rätt att organisera sig och gå med i facket. Migrerande arbetare skall informeras om sina boende- och arbetsförhållanden på ett språk som de förstår innan de lämnar hemlandet. BTI Connect satser framför allt på länder i Medelhavsområdet och de Öst- och centraleuropeiska länderna, Ryssland-Centralasien, Gulfregionen och Sydasien, Mexiko och Centralamerika, Syd- och Sydostasien. BTI-projektet innehåller tre komponenter: organisering och service; nationellt och globalt policyarbete; samt offentliga informationskampanjer som riktar in sig på migrerande arbetare på nationell nivå. Kampanjen Without Us startades av fackförbundet Unia och Global Unions. Kampanjen i Qatar riktar in sig på de allvarliga restriktionerna för arbetarna, speciellt migrerande arbetare, som vill ansluta sig till facket. Qatars arbetsrätt tillåter fackföreningar, men bara medborgare i Qatar får gå med i facket. Men majoriteten av arbetskraften består av migrerande arbetare och 99 % av alla byggnadsarbetare i Qatar är migranter. BTI har också organiserat migrerande arbetare genom att se till att migrerande arbetare får kontakt med facket både i hemlandet och arbetslandet och genom att förmedla kontakter mellan fackföreningar och regeringar, arbetsgivare, grupper i det civila samhället och frivilligorganisationer, NGOer, och allmänheten. BTI samarbetar också med Global Unions i samband med Global Forum on Migration and Development (GFMD), ILO och FN:s High-Level Dialogue on Migration (UNHLD). Klimatförändringarna: I dessa kristider har BTI och dess medlemsförbund engagerat sig tillsammans med sina sociala partners i sina respektive länder för att lobba för gröna, stabila och säkra jobb och verka för nödvändig kompetensutveckling. När allt kommer omkring påverkar klimatförändringarna människor i hela världen på olika sätt, både som konsumenter och som arbetstagare, och det har blivit en nödvändighet att ta ansvar för frågan och ansluta sig till de världsomfattande ansträngningarna. Klimatförändringarna erkänns numera i hög grad som en av de största utmaningarna de närmaste årtiondena. Övergången till en grön ekonomi är en vital angelägenhet. Även om förändringarna blir kännbara i hela ekonomin, så blir de extra kännbara inom skogsbruket och byggbranschen. BTI:s branscher har en enorm potential att lindra effekterna av klimatförändringarna genom hållbart skogsbruk och industriell utveckling. Enbart avskogningen är den näst största källan till koldioxidutsläpp i atmosfären. Byggnader ansvarar för omkring 8 % av de globala CO2-utsläppen och 9

10 användningen av dem bidrar till att öka utsläppen med 40 %. Största delen av energikonsumtionen i byggnader orsakas av värme, kyla, ventilation och belysning. Men även bygg- och rivningsprocessern bidrar med betydande CO2-utsläpp. För BTI är byggnads-, trä- och skogssektorerna, som sysselsätter omkring 200 miljoner arbetare globalt, en viktig del av lösningen på koldioxidutsläppen. Det är nu dags att agera och röra sig framåt mot hållbara bygg- och skogslösningar. BTI har deltagit aktivt i debatten om klimatförändringarna. De relativt låga kostnaderna för att göra byggbranschen grönare genom ROT-arbeten eller användning av nya teknologier och grön energi innebär stora möjligheter. Tack vara låga kostnader kan arbetare i den informella ekonomin också engageras, vilket innebär en inkörsport till förbättrade arbetsvillkor inom hela industrin. Det är viktigt att länka samman en hållbar utveckling, naturresurser, klimatförändringar och arbetarnas- samt andra mänskliga rättigheter. Tillsammans spelar Global Union Federations en aktiv roll för att lindra och anpassa sig till klimatförändringarna och betona vikten av respekt för arbetstagarnas rättigheter. Utmaningar och möjligheter för BTI BTI har konfronterats med många utmaningar och möjligheter under den här kongressperioden. Den ekonomiska och finansiella krisen har varit mycket hård för alla arbetare runtom i världen. I denna svåra situation har BTI tvingats reagera på förändringarna inom byggnads-, trä- och skogsindustrierna. Många multinationella byggföretag har omstrukturerats till globala konglomerat och expanderat med fastighetsadministration, koncessioner och fastighetsinvesteringar. Byggmaterial- och cementföretag har också blivit hårt koncentrerade och dominerar marknaderna i hela världen. Fler och fler bolag har outsourcat och fler och fler aktörer är involverade i underentreprenörskedjan som leder till allt fler otrygga jobb i byggnads- och träindustrin. Dessutom har kinesiska multinationella företag har blivit nyckelaktörer i infrastrukturprojekten. Dessa projekt ökar i omfattning i hela världen och här har BTI fortsatt att organisera och förhandla kollektivt. Inom trä- och skogsbranscherna har det ägt rum stora strukturella förändringar som påverkar arbetstagarna och de fackliga organisationerna. Den växande privatiseringstrenden inom skogsbruket har också lett till ökad användning av underleverantörer och outsourcing, på liknande sätt som inom byggsektorn. BTI har fokuserat på den växande betydelsen av sårbara arbetare under den ekonomiska krisen: migranter, kvinnliga arbetare och unga arbetare, som ofta råkar ut för arbetslöshet. Frågan om utrotning av barnarbete i Asien har också förblivit högaktuell. BTI har tagit sig an den ofrånkomliga utmaning som klimatförändringen innebär. Att göra byggandet och entreprenadarbetena och skogsindustrin grönare ger verkligen en möjlighet att generera nya arbeten med anständiga villkor, engagera den informella ekonomin och förbättra arbetsvillkoren inom branschen. De viktigaste satsningarna är att genomföra nya kompetensutvecklingsprogram och förbättra inspektionsmetoderna. 10

11 Tio Prioriteringar: Handlingsplanen Verksamhetsrapport 1. Organisering och förhandlingar med multinationella företag Globala Rapporter 11

12 1. Organisering och förhandlingar med multinationella företag Under de senaste 20 åren har multinationella företag (MNC) inom byggnads- och träindustrierna omstrukturerat sig till globala konglomerat med verksamhet över hela världen. De har expanderat till att omfatta nya områden, som investeringar i fastigheter och fastighetsadministration. MNC i tillväxtländerna, BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) dominerar sina respektive regioner. Fem av världens 10 största byggföretag är nu kinesiska och genomför i allt större omfattning storskaliga infrastrukturprojekt i utvecklingsländerna. Samtidigt får praxis att använda sig av underentreprenörer, outsourcing och otrygga jobb allt större spridning, både inom byggnads-, byggmaterial- och trä- och skogsindustrierna. ILO beräknar att det finns MNC som sysselsätter 90 miljoner människor eller 1 av 20 av den globala arbetskraften. MNC ansvarar också indirekt för miljontals arbetstillfällen genom de globala försörjningskedjorna och underleverantörer. På en global BTI-konferens om multinationella företag gjordes en översyn av BTI:s strategi sedan undertecknandet av det första internationella ramavtalet (IFA). Konferensen Organisering i multinationella företag och infrastrukturprojekt ägde rum i Madrid i oktober 2011 med deltagande av 220 aktivister från hela världen. Diskussionerna bidrog till att finjustera av olika delar av strategin: bl.a. IFA som ett organiseringsverktyg, globala och regionala nätverk, alliansbyggande genom globala kampanjer, undersökande delegationsbesök, kontrollmekanismer, användning av OECDs riktlinjer och skogscertifiering, Europeiska företagsråd och en omfattande kommunikationsstrategi. BTI:s kärnuppgift kvarstår oförändrad: att rekrytera och organisera nya medlemmar, att stärka de fackliga organisationerna, att förhandla om kollektivavtal och förbättra levnads- och arbetsvillkoren inom BTI:s sektorer. Men eftersom industrin förändras, så måste BTI också ändra sina strategier. Det är därför som BTI för nästan 15 år sedan tillsammans med andra Global Unions började teckna internationella ramavtal med multinationella företag. Under denna rapporteringsperiod har cirka arbetare organiserats och omkring fem gånger så många har omfattats av kollektivavtal. Men vid besök på över 60 byggarbetsplatser och anläggningar har det klart visat sig att arbetsvillkoren och arbetsmiljön kunde bli bättre. Under den gångna kongressperioden har BTI undertecknat fem globala ramavtal med det franska energibolaget GDF-Suez, den tyska byggmaterialtillverkaren Pfleiderer och de spanska byggföretagen FCC, OHL och Ferrovial. Referensgruppsmöten har organiserats och pilotarbetsplatser valts ut för fältbesök i Latinamerika, Polen, Sydosteuropa och Turkiet. Det österrikiska byggbolaget Alpine, som tagits över av FCC, befinner sig i förhandlingar med serbiska medlemsförbund och FCC-arbetsplatser i Panama and Toronto. Förhandlingar väntar fortfarande med det spanska byggbolaget Dragados och de tyska företagen Bilfinger och HeidelbergCement. En framgångsrik organiseringskampanj har bedrivits i Panama. Både FCC och Odebrecht ingår i konsortiet Panama City Line 1 Metro, ett stort projekt som skall bygga en 14 km lång tunnelbanelinje genom stadens centrum. Byggfacket i Panama, SUNTRACS, har förhandlat om att arbetsstyrkan skall omfattas av bestämmelserna i befintliga branschkollektivavtal med Panamas byggindustrikammare (Panamanian Construction Chamber), med några tillägg för specifika kvalifikationer. En delegation från BTI och det spanska medlemsförbundet FECOMA har inspekterat byggarbetsplatserna och skall fortsätta kontrollera hur arbetet fortskrider enligt den gemensamma referensgruppens för IFA bestämmelser. BTI undertecknade ett IFA med FCC i februari 2012 tillsammans med BTI:s spanska medlemsförbund, FECOMA-CC.OO y MCA-UGT, det första IFA med ett spanskt företag inom byggindustrin. I detta IFA ingår åtagandena att skydda arbetarnas grundläggande rättigheter, mekanismer för att förhindra kränkningar, inklusive vid upphandling och i försörjningskedjor, en formulering för publicering och spridning av avtalet och en gemensam referensgrupp för att studera och lösa konflikter. Avtalet innefattar en omfattande klausul om migrerande arbetares rättigheter. Förhandlingar med den schweiziska cementproducenten Holcim om ett globalt arbetsmiljöavtal har strandat på grund av en olöst konflikt i Indien där de kontraktsanställdas fackförening fortfarande inte erkänns av bolaget. BTI och IndustriAll har lämnat in ett klagomål till OECD och stödde en demonstration under aktieägarnas möte i Zürich Holcim är en av de fem jättarna inom världens cementindustri. De har uppskattningsvis anställda och över fabriker i 70 länder. I Indien 12

13 förser de uppskattningsvis 25 % av cementmarknaden. Holcim är medlem i FN:s Global Compact och har gett ut en årlig rapport om företagets sociala ansvar sedan I sitt hemland respekterar Holcim arbetstagarnas rättigheter, medan deras dotterbolag i utvecklingsländerna ibland inte har rättat sig efter den nationella lagstiftningen och är klart fackföreningsfientliga. Dessutom har Holcims verksamhet anklagats för att utsätta lokala samhällen och miljöer för allvarliga skador. Holcim har nyligen låtit meddela att man är beredd att inleda diskussioner med Global Unions om ett globalt avtal om arbetsmiljö- och arbetarskyddsfrågor. BTI fortsätter sitt engagemang och sin sociala revision hos Skanska, Lafarge, Royal BAM, Faber Castell, Staedtler och Schwan Stabilo. Medlemsförbunden är i kontakt med de lokala ledningarna om diverse frågor, som exempelvis visstidsanställda arbetare i Indonesien med Lafarge; om återöppnande av anläggningen i Goa i Indien med Faber Castell; nya organiseringskampanjer på flera Faber Castellanläggningar i Latinamerika; med Royal BAM i Jordanien; och referensgruppen för Skanska har träffat det Europeiska företagsrådet under BTI har startat företagskampanjer och organiseringsaktiviteter i fyra MNC. BTI:s engagemang på IKEA är en kombinerad ordinarie dialog om specifika länder och globala kampanjer. IKEA är ett tydligt exempel på ett globalt företag som opererar med dubbelmoral. Många av deras leverantörer i Central- och Östeuropa erkänner inga fackföreningar, och så sent som i juli 2011 lyckades man bilda den första fackföreningen på IKEA:s Swedwoodfabrik i USA. Sedan 2008 har BTI och IAMAW, som organiserar arbetarna i träindustrin, fört en dialog om att ge fackliga representanter tillträde till mer än 300 arbetare på den nyöppnade anläggningen i Danville, Virginia, där det rapporterats om problem med arbetsmiljön och rasdiskriminering. Swedwoods ledning var extremt fientlig mot facket, anlitade en notoriskt fackföreningsfientlig advokatbyrå, avskedade fackliga aktivister och försökte så split bland personalen genom att utlova bonusar och sprida rykten om att anläggningen skall stängas. Efter dagars förhandlingar beslöt facket att officiellt anordna val för att bilda en fackförening. BTI har tillsammans med svenska Skogs- och Träfacket GS konsekvent stöttat organiseringskampanjen under en treårsperiod. Man har utnyttjat IKEAs oro för sin offentliga image som ett företag som tar socialt ansvar. Kampanjen var upplagd för att uppmärksamma IKEAs dubbelmoral mot fackliga medlemmar, konsumenter och allmänheten. Över namnunderskrifter samlades in i en namninsamling till IKEAs vd, organiserad tillsammans med change.org och American Rights at Work. BTI:s medlemsförbund organiserade aktioner utanför IKEA-varuhusen över hela världen och det ägde rum högprofilprotester i Schweiz, Sverige, Tyskland och Danmark, som fick stor offentlig uppmärksamhet. Vid dessa aktioner tog man också bilder utanför IKEA-varuhusen med en skylt med texten Jag röstar för fackföreningen på IKEA/Swedwood, man skickade videos med solidaritetsbudskap, skrev personliga brev till arbetarna i Danville och uppmanade IKEA-varuhusen att sluta blanda sig i valkampanjen. BTI uppmärksammade denna fråga på ILO:s konferens i juni 2011 och delade ut flygblad och foldrar till arbetarnas delegater. I USA väckte det stor uppmärksamhet i medierna, både i TV och de vanliga tidningarna. I juli 2011 genomfördes valen med framgång, 76 % röstade för fackföreningen. Denna kamp var verkligen global med stöd och hjälp från alla kontinenter av mer än arbetare, olika sociala partners och många andra globala fackliga federationer, konstaterade Per-Olof Sjöö, vice ordförande för BTI och ordförande för GS. Nu har IKEAs leverantör i Polen erkänt de BTI-anslutna fackföreningarna, Solidarnosc och Budowlani. De nationella avtalsförhandlingarna i Polen avslutades med framgång och arbetare omfattas nu av rättsligt bindande kollektivavtal. Med detta momentum från framgångarna med organiseringen på IKEA/ Swedwood, Danville USA, i ryggen har International Association of Machinists and Aerospace Workers Machinist Union (IAMAW) nu organiserat på 4 av 6 distributionscentra i Nordamerika. Delegationsbesök på IKEA/Swedwoods företag i Ryssland har nu organiserats och organiseringsinitiativ har startats i Ungern, Lettland och Litauen. Under de senaste åren har vårt IFA med Lafarge utnyttjats med framgång för att stödja de visstidsanställdas (contract workers) krav på PT.SAI-Lafarges cementfabrik i Banda Aceh, Indonesien. Företaget sysselsätter över 200 visstidsanställa av vilka majoriteten har arbetat på korttidskontrakt i många år. Enligt de indonesiska arbetsmarknadslagarna kan ett visstidskontrakt bara förlängas 13

14 två gånger och därefter äger arbetaren rätt att bli fastanställd. Lönerna rapporterades vara så låga som 50 US$ i månaden, klart under minimilönen i Indonesien på 110 US$ per månad, utan sociala trygghetsförmåner eller skrivna anställningskontrakt och utan arbetarskyddsbestämmelser. Ordföranden i FKUI contract workers union, Tengku Nantasyah, som hade arbetat i 18 år i visstidsanställningar med lastning och rengöring av fartyg, lämnade en rapport till en delegation från BTI om villkoren för visstidsanställa. Några veckor senare anklagade företaget honom för att ha stulit ett rep och han avskedades och blev därefter gripen och fängslad i augusti BTI startade en solidaritetskampanj och uppmanade människor att skicka protestbrev till Lafarge och där anklaga företaget för kriminalisering av fackliga ledare. Kampanjen fick stor offentlig uppmärksamhet och stöd från fackliga nätverk inom Lafarge världen över. I februari 2012 gick PT.SAI-Lafarge med på att bilda en gemensam kommitté som skall kontrollera att underentreprenörer och serviceföretag lever upp till de arbets- och sociala standarder som fastställts i IFA. Det har lett till ett erkännande av contract workers union, utbetalning av lagstiftade minimilöner, skriftliga anställningskontrakt, socialförsäkring och tillhandahållande av säkerhetsutrustning. BTI har bildat nätverk på regional och global nivå som med framgång har organiserat och utökat sin medlemskår. Odebrecht Brasilien, t.ex. är Latinamerikas största byggbolag och utför offentliga infrastrukturprojekt och privata projekt, ibland i samriskbolag med Europeiska byggföretag. De sysselsätter arbetare med närmare en tiondel av arbetsstyrkan med otrygga anställningar. De har verksamhet i 20 latinamerikanska länder, och även i Afrika, Asien och Europa. I september 2011 bildade BTI ett nätverk inom Odebrecht för Latinamerika. Byggfacken från 7 länder träffades för att skaffa sig en bild av arbetsvillkoren i olika Odebrecht-projekt, där man identifierade den omfattande förekomsten av visstidsanställningar, låga löner och dåliga arbetsvillkor, liksom antifackligt agerande har nätverket växt med tillkommande fackföreningar i Mocambique och Angola. Planen är att utveckla en integrerad strategi med målsättningen att underteckna ett IFA som också omfattar Odebrechts leverantörer. Odebrecht-nätverket har redan uppnått några positiva resultat. I Dominikanska republiken har BTI:s medlemsförbund, FENTICOMMC, riktat klagomål mot företaget för brott mot pensionslagarna, som föreskriver att 1 % av värdet på alla byggprojekt, inklusive statsfinansierade projekt, skall betalas in till byggnadsarbetarnas pensionsfond. Odebrecht hade undandragit sig detta ansvar och hävdade att de hade betalat pengarna till Nationella sociala trygghetsfonden. Efter ingripande från BTI:s regionalkontor och med ytterligare auktoritet genom det nya nätverket, erkände Odebrecht sin skuld 2012 och vidtog åtgärder för att rätta till felet. Denna framgång har också stärkt FENTICOMMCs position bland arbetarna på Odebrechts byggarbetsplatser i landet. De globala och regionala företagsnätverken stärker kontakterna mellan fackföreningarna inom ett MNC och gör det möjligt för ursprungslandets fackföreningar att hjälpa fackföreningar i utlandsprojekt att säkerställa att standarderna och företagets policy följs. Dessa nätverk försöker också bygga allianser med andra sektorer, konsumenter och allmänheten. BTI har initierat flera regionala och globala fackliga nätverk: BTI:s Globala och regionala nätverk Nätverk i Afrika - Mellanöstern BTI:s byggforum i Afrika Vinci-nätverket Lafarge-nätverket Nätverket för Cementföretag Raiply Woods-nätverket Engelsktalande afrikanska fackföreningar: Nigeria, Sierra Leone, Liberia, Sydafrika, Zimbabwe Burkina Faso, Tchad, Mali, Niger, Togo Marocko, Tunisien, Sydafrika, Tanzania, Kenya Mellanöstern Nigeria, Sierra Leone, Liberia, Sydafrika, Zimbabwe 14

15 Nätverk i Latinamerika/Karibien ARAUCO Holcim Lafarge ETEX Odebrecht Chile, Argentina, Brasilien Chile, Argentina, Brasilien, Colombia, Ecuador, Mexiko, Guatemala, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica Brasilien, Honduras, Ecuador, Mexiko Chile, Argentina, Colombia, Peru, Mexiko Argentina, Dominikanska Republiken, Panama, Venezuela, Colombia, Ecuador, Brasilien, Chile Nätverk i Asien/Stillahavsområdet Byggnätverket Skogsnätverket Hong Kong, Korea, Japan, Malaysia, Kambodja, Indonesien, Filippinerna Malaysia, Indonesien, Stillahavsområdet Europeiska nätverk STRABAG Kronospan Serbien, Bulgarien, Montenegro, Croatia, Bosnien och ledamöter i Europeiska företagsrådet Österrike, Tjeckiska Republiken, Frankrike, Lettland, Polen, Rumänien, Schweiz, Turkiet Ukraina, Ryska federationen och EBTF. I Latinamerika har BTI med stöd av belgiska ACV-BIE och holländska CNV Vaksmensen bildat ett fackligt nätverk för byggmaterialindustrin. Nätverket består av arbetare på MNC Lafarge, Holcim och ETEX. Fackliga organisationer som är aktivt involverade i nätverket kommer från Argentina, Brasilien, Chile, Peru, Colombia och Honduras, länder där dessa MNC har sina produktionsanläggningar. Nätverkets syfte är att uppmärksamma frågor om visstidsanställda arbetare och kampen för lika behandling av arbetare för samma arbete på samma arbetsplats. BTI:s medlemsförbund har börjat förhandla med kinesiska multinationella bolag inom byggnadssektorn. Till stöd för detta arbete har BTI gjort en kartläggning av kinesiska MNC i Afrika. Det visade sig att man nått positiva resultat i Uganda, Namibia, Nigeria och Ghana. Ungefär 15 kollektivavtal har undertecknats i dessa fyra länder, inklusive 8 från Ghana. Byggfacket Construction and Building Materials Workers Union (CBMWU) i Ghana rapporterar att de har tecknat kollektivavtal med följande företag: Sinohydro Corporation Kina Railway Wuju Corporation Kina International Water & Electric Corporation Kina Geo Engineering Corporation Kina Jiangsi Jianda International Inc. Kina Jiang International Economic & Technical Corporation Kina State Hualong Construction Company Kina Top International Corporation BTI har också antagit en välutrustad och omfattande kommunikationsstrategi och utarbetat informationsverktyg med regelbundna uppdateringar på BTI:s blogg om MNC, BTI Company Monitor. 15

16 Internationella ramavtal BTI har tecknat 29 Internationella ramavtal (IFA) som omfattar små och medelstora företag, exempelvis penntillverkarna i Tyskland liksom också med stora entreprenadföretag som SKANSKA och Lafarge. IFA skall ses som dörröppnare och verktyg för att skapa den nödvändiga miljön för fackföreningarna att starta organiseringskampanjer och ge utrymme för att ta initiativ till en dialog med ledningen. För att fackföreningarna skall lyckas med sina organiseringsansträngningar bör IFA säkerställa att facket har nödvändig tillträdesrätt till arbetsplatserna så att de kan nå ut till arbetarna och kontrollera arbetsmiljöförhållandena på projektarbetsplatserna. IFA måste övervakas regelbundet. BTI för också en dialog med företag som inte har ett globalt avtal. IKEA / Swedwood (Sverige/Nederländerna) Omfattar leverantörer i träkedjan och Swedwood-gruppen Avtal undertecknat 1998 Kontrolleras av: GS i Sverige & BTI. Referensgruppen sammanträdde regelbundet fram till Resultat: IKEA:s utveckling av sina arbetsnormer kallas IWAY; ingår i IWAY:s skyddskommittéer och skyddsrepresentanter hos alla leverantörer med minst 50 anställda. Besök i Slovakien, Ungern, Malaysia, Rumänien, Polen, Thailand, Laos, Kina, Ryssland; Utveckla social dialog mellan facket och leverantörerna; Malaysiska skogsfacket organiserade 2 IKEA-leverantörer; Rumänien 2 IKEA-leverantörer; Bulgarien 2 IKEA-leverantörer; 2009 har IAMAW under en tid försökt organisera arbetare på SWEDWOOD-fabriken i Danville, Virginia. Fackets representant tillåts inte komma in i fabriken för att tala med arbetarna. IAMAW och BTI anser att det strider mot IKEA-avtalet. Arbetarna röstade för facklig representation. Med inspiration från i Danville, har maskinistfacket organiserat 4 av 6 distributionscentraler i Nordamerika. Polska medlemsförbund har lyckats få facklig representation på de flesta av Swedwoods fabriker. Framgångsrika förhandlingar om kollektivavtal för anställda. Organiseringsinitiativ har startats i Ungern, Lettland och Litauen. Faber-Castell (Tyskland) Ledande producent av pennor. Avtalet undertecknat 1990 och reviderat Kontrolleras av: I G Metall, Företagsrådet, BTI. Referensgruppen gör sociala revisioner vartannat år på alla produktions-anläggningar. Resultat: Sedan undertecknandet av avtalet har det genomförts gemensamma företagsrevisioner i Brasilien, Colombia, Tyskland, Malaysia, Indonesien, Kina, Indien, Costa Rica, Peru. Förbättrad arbetsmiljö. Har bildat fackförening och tecknat kollektivavtal i Malaysia. Inrättat arbetstagarrepresentation i Kina. FC Goa-fabriken skall öppna igen efter BTI-ingripande. Startat facklig representation och förhandlingar i Peru, Costa Rica och Colombia pågår. 16

17 Hochtief (Tyskland) Har ändrat sin verksamhet från byggande till byggserviceleverantör. Spanska ACS är nu den största aktieägaren. Avtal Undertecknat Kontrolleras av: Ingen bestämmelse i avtalet. Resultat: Tyska förbundet och det amerikanska förbundet har använt avtalet vid arbetskonflikter. Asien-Stillahavsområdet facklig dialog Leitghton/Hochtief De nordamerikanska medlemsförbunden har startat en social dialog med Turner/Hochtief/Skanska. Skanska (Sverige) Ledande svenskt byggföretag. Undertecknat 2001 Kontrolleras av: Svenska förbunden, BTI Referensgruppen sammanträder regelbundet Resultat: Kontrollbesök i de nordiska och baltiska länderna, UK, Argentina, Peru, Ryssland, USA Förbättring av arbetsmiljön på byggarbetsplatserna, även hos underentreprenörerna; Utvecklar social dialog i Nordamerika och Latinamerika; Används vid tyska arbetskonflikter lyfte referensgruppen frågan om svartlistning på Skanska i Storbrtannien. I oktober 2009 besökte referensgruppen USA, vilket resulterade i ett avtal om att hålla årliga möten på USA-nivå. Detta pågår, med gemensamma arbetsplatsbesök och möten genomförda i Florida, Washington och New York. Vid referensgruppsmötet i oktober 2012 enades man om att bjuda in representanter från USA och Latinamerika till Europeiska företagsrådet i maj 2013 och ett referengruppsmöte. Ballast Nedam (Nederländerna) Ledande nederländskt byggföretag. Avtalet undertecknat 2002 Kontrolleras av: Ingen bestämmelse i avtalet Resultat: Efter undertecknandet slöt medlemsförbunden i Ghana kollektivavtal. Under några år har Ballast inte haft några internationella byggprojekt. Fortfarande i kontakt med företaget, men inga möten. 17

18 Impregilo (Italien) Ledande italienskt byggföretag. Avtalet undertecknat 2004 Kontrolleras av: Italienska facken, BTI Referensgruppen möts emellanåt Resultat: Förbättringar i arbetsmiljö och välfärd vid damm- och tunnelprojekt på Island; Innan projektstart i Ecuador lämnades information om arbetsvillkor och arbetarnas rättigheter; facket etablerat på arbetsplatsen och har tecknat kollektivavtal. Regelbunden information om nya byggprojekt. Förhandlingar om revision av avtalet väntar. Veidekke (Norge) Ledande norskt byggföretag. Avtalet undertecknat 2005 Kontrolleras av: Norska förbunden, BTI. Referensgruppen har inga möten sedan 2008 på grund av att företagetinte har några fler internationella byggprojekt. Resultat: Referensgruppsbesök 2007 på dotterbolaget NOREMCO, Tanzania, Afrika; resultatet blev att förbundet tecknade kollektivavtal med företaget samt bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Schwan-Stabilo (Tyskland) Ledande skrivinstrumenttillverkare. Avtalet undertecknat 2005 Kontrolleras av: IG Metall, Företagsrådet, BTI Referensgruppen gör sociala revisioner vartannat år på alla Resultat: Revisioner i Tjeckiska republiken, Tyskland, Malaysia, USA, Kina, Brasilien Medlemsförbundet har tecknat kollektivavtal i Malaysia Förbättrade arbetsvillkor och arbetsmiljö samt minskad arbetstid och respekt för arbetarna och de fackliga rättigheterna. 18

19 Lafarge (Frankrike) Ledande byggmaterialtillverkare. Avtalet undertecknat 2005 Kontrolleras av: BTI, IndustriAll. Referensgruppen sammanträder regelbundet Resultat: Utveckling av arbetarskydds- och ledningssystem för säkerhet. Revision av arbetssättet gällande de nordamerikanska relationerna på arbetsmarknaden. Konfliktlösning i Egypten, Jordanien, Honduras, Korea, Indonesien och USA. Deltagande i intressentpanel om hållbar utveckling. Frågan om visstidsanställningar i Indonesien fortfarande aktuell besök i Kina och 2013 besök i Brasilien. Revision av det globala avtalet i maj Royal BAM Group (Nederländerna) Ledande nederländskt byggbolag. Avtalet undertecknat Kontrolleras av: Nederländska förbunden, Företagsrådet, BTI Referensgrupp träffas regelbundet. Resultat: 2006 arbetsplatsbesök i Dubai arbetsplatsbesök i fotbollsstadiumanläggningar i Port Elizabeth och Johannesburg i Sydafrika. Förbättrad arbetarsmiljö och arbetsvillkor. Referensgruppsmöte i oktober 2008 och juni 2009, diskussion om arbetsmiljö och säkerhetsledningssystem och hållbarhetsrapportering Referensgruppen tog upp svartlistning i BAM Nuttal i Storbritannien Referensgruppsmöte i Storbritannien besök på vägprojekt i Tanzania, som resulterade i undertecknandet av kollektivavtal och förbättrade anställningsvillkor. Kontrollbesök på projekt i Jordanien i december 2012 Staedtler (Tyskland) Ledande skrivinstrumentproducent. Avtalet undertecknat Kontrolleras av: IG Metall, Företagsråd, BTI. Referensgruppen gör sociala revisioner vartannat år på alla arbetsplatser. Resultat: Referensgruppsmöten och besök i Tyskland, Tjeckiska republiken, Malaysia, Indonesien och Thailand. Förbättrade hälso- och arbetarskydds- och arbetsvillkor. Undertecknande av kollektivavtal i Temerloh. Facklig organisering i Indonesien och Thailand fortfarande förestående. 19

20 Volker Wessels (Nederländerna) Byggbolag. Avtalet undertecknat Kontrolleras av: Nederländska förbunden Företagsråd, BTI. Referensgruppen träffades regelbundet fram till Resultat: Referensgruppsmöten och besök i Nederländerna, Storbritannien, Belgien och Tyskland Diskussioner om ledningssystem för arbetsmiljö och hållbarhetsrapportering. Ledningen annullerade avtalet 2012, eftersom man fokuserar alla internationella byggaktiviteter enbart på Kanada. Italcementi (Italien) Ledande byggmaterialföretag. Avtalet undertecknat Kontrolleras av: Italienska förbunden. Europeiska företagsrådet, BTI. Referensgruppen träffas då och då Resultat: Referensgruppsmöten i Italien och Frankrike. Wilkhahn (Tyskland) Kontorsmöbeltillverkare. Avtalet undertecknat Kontrolleras av: IG Metall, Företagsrådet, BTI. Referensgruppen träffas varje år. Resultat: Referensgruppsmöten i Tyskland. Diskussion om hantering av försörjningskedjan, hälsa och arbetarskydd, upphandling, hållbarhetsrapportering GDF Suez (Frankrike) Ledande franskt energibolag. Avtalet undertecknat Kontrolleras av: BTI, IndustriAll, PSI. Referensgruppen träffas varje år. Resultat: Fusion av GDF och Suez BTI satsar i Suez, som var ett byggbolag. Diskussioner om: Avtal om anställdas ägande. Lösning av konflikt i USA Riktlinjer för användning av sociala medier Social rapportering Gemensamma energiprojekt hos Rassembleurs d énergies of GDF Suez i Indien