URVALSPROVET I SOCIALPSYKOLOGI VID SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HU 2015

Transkript

1 URVALSPROVET I SOCIALPSYKOLOGI VID SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HU 2015 UPPGIFT 1 (max 12 poäng) Skriv ett essäsvar utgående från urvalsprovlitteraturen och det tilldelade materialet om flygkatastrofen (skrivet av Åsa Larsson). Rubricera essän Hur kan man utifrån socialpsykologisk forskning förstå spekulationerna kring orsaken till flygolyckan? Behandla i essän så mångsidigt som möjligt följande frågeställningar: i) Varför uppkom det i början rykten med anknytning till islamisk terrorism? ii) Varför var ovan nämnda rykten så ihärdiga? iii) Varför sökte man senare, när det visade sig att Lubitz inte var en konverterad muslim, orsaker till hans handlande i mer individcentrerade faktorer som depression? SVAR: Den mystiska plankraschen kan ur ett informationsbehandlingsperspektiv karakteriseras som en situationell ledtråd. Förutsatt vissa tidigare erfarenheter (9/11 terroristdåden) har denna ledtråd snabbt aktiverat scheman relaterade till islamistisk terrorism (s ). Det kan alltså sägas handla om priming (s ). Ur ett annat teoretiskt perspektiv kunde man säga att den sociala representationen (s. 159) av mystiska plankrascher kan inkludera både islam och terror. Även tillgängligheten av vissa attityder (s. 168) gentemot islam och terror kan ha spelat en roll. När ett schema aktiverats har människor en tendens att förvränga observationer och tolkningar så de blir schemaenliga (confirmatory bias, s. 112). Trots att informationskällan beträffande andrepilotens religiösa konvertering visades snabbt vara opålitlig, hade skadan redan skett: seneffekten syftar till att informationskällan och budskapet skiljs snabbt åt i mottagarens minne (s. 174). Kopplingen mellan budskapet och den icke trovärdiga informationskällan blev alltså bruten. Dessa falska rykten kan ha varit speciellt ihärdiga för at spridningen av ryktena kan ha stärkt en ingruppsidentitet (s. 267) hos likasinnade. Likaså kunde ihärdigheten bland dessa människor som spred rykten förklaras utifrån en bestående personlighetskonstruktion, t.ex. den auktoritära personlighetstypen (s. 258). När piloten i början kategoriserats (s. 266) som en utgruppsmedlem har ingen förklaring på individnivån behövts. Fördomar (s. 252) eller stereotypier (s. 106) gentemot muslimer, antagligen baserade delvis på en illusorisk korrelation (s ) mellan mystiska plankrascher och terrorism, kan ha styrt förhållningssättet till piloten och beteendet kan ha tolkats som typiskt för utgruppen. Även syndabockssökande (s. 257) kan ha motiverat dessa tankefigurer.

2 Efter att det påvisats att Lubitz inte tillhörde den utgrupp man tänkt, utan tvärtom hotade bli kategoriserad som en ingruppsmedlem (vit, europeisk), blev det, för att skydda den sociala identiteten (s. 267) viktigt att (1) antingen utesluta honom ur ingruppen eller, för att göra beteendet mindre diagnostiskt för hela ingruppen, (2) hitta en enskild orsak till beteendet (s. 119). Ett sätt att utesluta piloten ur ingruppen var att ge honom egenskaper (psykiskt instabil, depressiv) som avvek från kategorin, dvs. partikularisering eller differentiering av piloten (s. 267). Å andra sidan, ifall man accepterade piloten som ingruppsmedlem, kunde man genom dessa diagnoser på nytt tolka pilotens beteende utgående från tendensen till felattributioner i eget intresse (s. 119). Beteendet, som nu förklarades av sjukdom, var inte längre karakteristiskt för pilotens eller hans grupps bestående och allmänna egenskaper (s. 119). Att interna orsaker blev dominerande kan också förstås ur ett attributionsperspektiv. Eftersom det inte var fråga om terror, och piloter inte brukar köra in i bergväggar (lika-konsensus, s ), talar det för en förklaring som utgår från en inre attribution (fundamentala attributionsfelet, s ). Likaså kan självpresentation (s. 319) ha varit ett relevant motiv, en önskan att framstå som förstående och tolerant kan ha motiverat sökande efter förklaringar som hänvisat till sjukdom.

3 UPPGIFT 2 (max 14 poäng) Flervalsfrågor utgående från urvalsprovlitteraturen. Svara JA (sant) eller NEJ (osant) på följande frågor. Märk att inget, ett, eller flera av alternativen a till d kan vara sanna eller osanna för varje fråga. För varje rätt svar får du 0.5 poäng. För varje felaktigt svar mister du 0.5 poäng. Lämnar du bägge rutorna tomma för ett givet alternativ så får du 0 poäng för det alternativet. 1. Enligt kontakthypotesen kan grupprelationer förbättras genom utökade kontakter mellan grupperna. Följande faktorer har visats öka sannolikheten att utökad kontakt leder till bättre grupprelationer: a) Den utgruppsmedlem man har kontakt med är en typisk representant för utgruppen. JA X NEJ b) Grupperna har olika social status. JA NEJ X c) Grupperna går att särskilja tydligt. JA NEJ X d) Kontakten är relaterad till samarbetskrävande aktiviteter. JA X NEJ 2. Altruism innebär att hjälpa andra trots att det innebär kostnader för en själv. a) Empati, att leva sig in i en annans känslor, har visats påverka benägenheten att hjälpa. JA X NEJ b) Önskan att lindra ens egna negativa stämningsläge har visats motivera hjälpande. JA X NEJ c) Allt prosocialt beteende är altruistiskt. JA NEJ X d) Prosocialt beteende är frivilligt och gagnar andra. JA X NEJ 3. Aschs experiment om konformitet åskådliggjorde majoritetens effekt. a) Resultaten tydde på att majoriteten hade huvudsakligen en informationseffekt. JA NEJ X b) Resultaten tydde på att majoriteten hade huvudsakligen en normativ effekt. JA X NEJ

4 c) Ett avvikande svar minskade på försökspersonens konformitet, men bara ifall det avvikande svaret avvek i rätt riktning från majoritetens svar. JA NEJ X d) Tonåringar har i experimentet visat mindre konformitet. JA NEJ X 4. Dörren-i-ansiktet fenomenet har ansetts förklaras av... a) reciprocitetsnormen. JA X NEJ b) målrelevans. JA NEJ X c) att människor förbinder sig psykologiskt till handlingar som de utför frivilligt. JA NEJ X d) att när människan samtyckt till en blygsam begäran, påverkar det hennes självperception, och samtycke till den större tjänsten beror på att hon inte vill bete sig på ett sätt som motsäger hennes självperception. JA NEJ X 5. Det fundamentala attributionsfelet syftar till att... a) aktörer, jämfört med observatörer, ser sitt handlande som mera situationsbundet. JA NEJ X b) vi har en tendens att förklara handlingar utgående från inre faktorer. JA X NEJ c) vi föreställer oss att andra har samma åsikter som vi själva. JA NEJ X d) orsaksbedömningar har ett starkt samband med ansvarsattributioner, men inte med hur mycket den ansvariga klandras. JA NEJ X 6. Kategoriseringsprocessen präglas av accentueringseffekten. a) Accentueringseffekten hänvisar till att de som först kategoriseras som tillhörande samma kategori därefter uppfattas som mera lika. JA X NEJ b) Accentueringseffekten hänvisar till att de som först kategoriseras

5 som tillhörande olika kategorier därefter uppfattas som mera olika. JA X NEJ c) Accentueringseffekten kan förklara varför ingruppen framtonar positivt. JA NEJ X d) Accentueringseffekten kan förklara varför utgruppen framtonar negativt. JA NEJ X 7. Illusoriska korrelationer syftar till felaktiga slutsatser om samband mellan olika fenomen. a) Förväntningsbaserade illusoriska korrelationer kan upprätthålla stereotypa uppfattningar om minoriteter. JA X NEJ b) Förväntningsbaserade illusoriska korrelationer visar på hur scheman påverkar informationsbearbetning. JA X NEJ c) Databaserade illusoriska korrelationer kan ge upphov till stereotypa uppfattningar om minoriteter. JA X NEJ d) Databaserade illusoriska korrelationer reflekterar vår benägenhet att underskatta förekomsten av sällsynta händelser. JA NEJ X

6 UPPGIFT 3 (max 14 poäng) Frågor utgående från den vid urvalsprovet tilldelade artikeln om självförtroende, skriven av Sören Holmberg. Svara JA (sant) eller NEJ (osant) på följande frågor. Märk att inget, ett, eller flera av alternativen kan vara sanna eller osanna för varje fråga. Svara utgående från det som sägs i artikeln Självförtroende, samt, beträffande fråga 5, 6 och 7, även utgående från urvalsprovlitteraturen. För varje riktigt svar får du 0.5 poäng. För varje felaktigt svar mister du 0.5 poäng. Lämnar du bägge rutorna tomma för ett givet alternativ så får du 0 poäng för det alternativet. 1. Utgående från resultaten är det berättigat att påstå att... a) de med kraftigt avvikande kroppsvikt har lägre självkänsla. JA X NEJ b) högre självförtroende hänger samman med att man sympatiserar med de moderata (moderata betecknas av m i Tabell 2). JA X NEJ c) mellanmänsklig tillit inte är kopplad till självförtroende. JA NEJ X d) de högt utbildade har högre självförtroende. JA X NEJ e) ökat självförtroende kausalt leder till att man är mera nöjd med den egna livssituationen. JA NEJ X f) Uslaners teori om uppväxtens betydelse för samhällsförtroende stämmer. JA NEJ X g) vänster och höger ideologierna hade ungefär lika mycket anhängare bland deltagarna. JA X NEJ h) de som upplever sig ha god hälsa har högre självförtroende. JA X NEJ i) självförtroende har ett samband med vilket parti man röstar på. JA X NEJ j) människor i snitt litar mera på riksdagen än på storföretag. JA NEJ X k) i stora städer har människor högre självförtroende än i tätorter. JA X NEJ l) självförtroende kausalt påverkas av det att man har (eller inte har) sina representanter vid makten. JA NEJ X

7 2. Bedöm följande påståenden utgående från Figur 1. a) Av dem som har mycket bra självförtroende (9-10) har 51% svarat 10 (god) på frågan om hälsa. JA NEJ X b) Av dem som har mycket dåligt självförtroende har 37 stycken svarat (0-2) dålig på frågan om hälsa. JA NEJ X c) Av dem som har svarat 10 (god) på frågan om hälsa har 51% mycket bra (9-10) självförtroende. JA X NEJ d) Av dem som har svarat 0-2 (dålig) på frågan om hälsa har 37 stycken dåligt (0-3) självförtroende. JA NEJ X Använd dig både av urvalsprovlitteraturen och den vid urvalsprovet tilldelade artikeln om självförtroende, skriven av Sören Holmberg, när du svarar på frågorna 3, 4 och Undersökningen kunde klassas som... a) fältexperiment. JA NEJ X b) fallstudie. JA NEJ X c) survey. JA X NEJ d) longitudinell. JA NEJ X 4. Bedöm följande påståenden: a) De som inte röstar utgör kontrollgruppen. JA NEJ X b) Självförtroende är den manipulerade variabeln. JA NEJ X c) Det finns ingen kontrollgrupp. JA X NEJ d) Det finns ingen manipulerad variabel. JA X NEJ

8 5. Är det, utgående från det som rapporterats, befogat att påstå att: a) Urvalsenheten är en individ. JA X NEJ b) Det är fråga om ett stratifierat urval. JA NEJ X c) Bare tre procent av alla kontaktade intervjupersoner vägrade svara. JA NEJ X d) Generaliseringar till hela populationen är möjliga. JA NEJ X