Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 n Beslut Guteskolan AB Org.nr Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Guteskolan AB

2 2(9) Tillsyn av Guteskolan AB har genomfört tillsyn av Guteskolan AB (org. nr ) under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Av Skolverkets nationella statistik (SIRIS) framgår att det till stor del saknas kunskapsresultat för de båda gymnasieskolorna. Det beror på att statistik baserad på färre än 10 elever inte redovisas i den nationella statistiken. Av gymnasieskolan Guteskolans egen statistik framgår att den genomsnittliga betygspoängen var 13,7 poäng för eleverna som avslutade utbildningen läsåret 2013/14. Den genomsnittliga betygspoängen för Guteskolan Södra var 13,0 poäng enligt Skolverkets statistik(siris) samma läsår. Motsvarande resultat för riket var 14,5 poäng. Av skolornas statistik för läsåret 2013/14 framgår att 65 procent respektive 71 procent av eleverna erhöll gymnasieexamen vid gymnasieskolan Guteskolan och Guteskolan Södra. Motsvarande andel för riket var samma år cirka 88,5 procent. Skolornas statistik för läsåret 2013/14 visar vidare att andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var 29 procent vid gymnasieskolan Guteskolan och 51 procent vid Guteskolan Södra. Motsvarande resultat för riket var 70,3 procent. Cirka 10 procent av eleverna på respektive skola går vid tiden för tillsynen på något av de två introduktionsprogrammen. Skolorna har inte några sammanställningar när det gäller hur väl elevernas lyckas nå kunskapskraven och andra mål för utbildningen på introduktionsprogrammen.

3 3 (9) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn av Guteskolan AB visar att huvudmannen behöver vidta ytterligare åtgärder för att höja gymnasieskolornas låga kunskapsresultat. Huvudmannen analyserar inte tillräckligt väl eventuella orsaker till skolornas bristande måluppfyllelse för att utifrån detta vidta adekvata åtgärder för att höja kunskapsresultaten. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet innebär att Guteskolan AB saknar underlag för att kunna fatta strategiskt viktiga beslut som ger alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

4 4 (9) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Guteskolan AB att senast den 28 september 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen ser till att de förutsättningar för att bedriva en utbildning av hög kvalitet (i form av till exempel en stabil elevprognos och budget) som denne hade vid godkännandet som huvudman fortfarande gäller. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att de rektorer som är anställda att leda verksamheten har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. I arbetet ingår också att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att målen för utbildningen kan nås. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. Den enskilda huvudmannen har också ett fungerande systern för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Guteskolan AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att det på gymnasieskolenhetema finns en elevhälsa där det i det främjande och förebyggande arbetet finns tillgång till psykologisk kompetens.

5 5 (9) Motivering till bedömning av brist Elevhälsan Skollagen anger att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas till gång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/19:165 s. 276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Enligt huvudmannen ingår speciallärare, specialpedagog, kurator, skolsköterska, studie-och yrkesvägledare samt rektor i den gemensamma elevhälsan för Guteskolans gymnasieskola och Guteskolan Södra. Skolläkare och skolpsykolog köps in vid behov. Representanter för elevhälsan samt rektor för gymnasieskolorna uppger i intervju att de från årsskiftet 2014/15 har ändrat mötesordningen för elevhälsan genom att ha möte en gång i veckan där gyffunasiefrågor är i fokus. Enligt rektor och representanter för elevhälsan har organisationen och de nyligen utarbetade rutinerna för elevhälsans arbete inte riktigt satt sig ärunu. Rektorn uppger att skolpsykologen deltar i gemensamma mötena en gång per termin. Enligt rektor deltar inte skolpsykologen i det förebyggande arbetet utan anlitas för individärenden, exempelvis när det gäller kartläggning av enskilda elever. bedömer utifrån vad som har framkommit i intervjuerna att den reella tillgången till skolpsykologens kompetens är begränsad. Psykologen deltar enligt rektorn inte i det förebyggande arbetet på skolenheterna. Konsekvenserna för gymnasieskolornas elevhälsoteam blir att det saknas förutsätt" tingar för ett kontinuerligt och strukturerat samarbete mellan de kompetenser som ska ingå i elevhälsan. Huvudmannen behöver därför organisera elevhälsan så att det finns förutsättningar för psykologen att delta i det förebyggande arbetet på skolenheterna.

6 6 (9) Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid huvudmannens gymnasieskolor inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Guteskolan AB att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmaru-ten ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat som knyter till det syfte som utbildningen har enligt nationella styrdokumenten. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmarmen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmaimen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv samlat in (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever genomför vid skolenheterna. Bedömning av brist konstaterar att Guteskolan AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmarmen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen)

7 7(9) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp elevernas kunskapsresultat på introduktionsprogrammen. Analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. Utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och besluta vilka insatser som ska prioriteras. Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) ska arbetet bedrivas strukturerat med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman har sina former och rutiner för kvalitetsarbetet men utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Av intervjuer med representanter för Guteskolan AB, samt av dokumentation, framgår att huvudmannen har valt en form för sitt kvalitetsarbete som sammanfaller med kvalitetsarbetet vid de båda gymnasieskolorna. Huvudmannen och dess skolor använder sig av en gemensam struktur för kvalitetsarbetet som redovisas i ett årshjul. Av detta framgår exempelvis när olika resultat ska följas upp och analyseras. I dokumentation beskrivs att huvudmannen kommer följa årshjulet och det som beskrivs i skolornas kvalitetsrapporter. Huvudmannen har således inget dokumenterat kvalitetsarbete utöver det som skolorna uppvisar. I gymnasieskolornas gemensamma" Sammanställning Kvalitets- och verksamhetsredovisning för Guteskolan, Gymnasiet i Visby, Guteskolan Södra läsåret 2013/2014" finns flera skolövergripande kunskapsresultat. Där finns exempelvis andel elever med gymnasieexamen samt med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Det finns dock inga resultat gällande utbildningen för elever på introduktionsprogrammen. Representanter för huvudmannen uttrycker att en fortlöpande dialog sker med gymnasieskolornas rektor när det exempelvis gäller kunskapsresultat samt andra

8 8(9) verksamhetsnära frågor. Enligt huvudmannen behöver dock arbetet med att analysera kunskapsresultaten förbättras på skolenhetsnivå. Som exempel menar huvudmannen att lärarna i högre grad behöver involveras i ett sådant analysarbete som grund för en förbättrad måluppfyllelse. I samband med detta är det viktigt att lärarna ges möjlighet att titta självkritiskt på den egna verksamheten, enligt huvudmannen. Av gymnasieskolornas dokumentation framgår vidare att det inte finns någon tydlig koppling mellan kvalitets- och verksamhetsredovisningen och verksamhetsplanens planerade insatser för att höja resultaten. Detta trots att det konstateras att en stor andel elever inte har erhållit gymnasieexamen och inte heller når grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Det innebär, enligt, att även huvudmannen saknar viktiga underlag för sitt utvecklingsarbete. Huvudmannen uppger att arbetet med trygghet och studiero har prioriterats, "kanske lite på bekostnad av måluppfyllelsen". Huvudmannen uppger dock att de nyligen implementerade rutinerna för elevhälsoarbetet är en viktig insats för att förbättra måluppfyllelsen. konstaterar utifrån gymnasieskolornas dokument och från intervjuer med representanter för huvudmannen att det på skolenhetsnivå saknas analyser av orsaker till bristande måluppfyllelse samt vilka förbättringsåtgärder som behövs för att höja resultaten. Bristerna på skolenhetsnivå leder, enligt, till att huvudmannen saknar tillräckliga underlag för att kunna följa upp och analysera samt besluta om utvecklingsinsatser på huvudmannanivå. En sådan analys kan handla om hur elevernas lärande och utveckling påverkas av till exempel ledning, organisation, personella och materiella resurser eller andra förutsättningar som huvudmannen ger. bedömer att Guteskolan AB, för att se och förstå de bakomliggande orsakerna till kunskapsresultaten, behöver förbättra arbetet med att analysera utbildningen. Enligt finns i annat fall en övervägande risk att de åtgärder som vidtas för att höja resultaten saknar koppling till de bakomliggande orsakerna till resultaten. Guteskolan AB har inte heller dokumenterat sitt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. konstaterar sammanfattningsvis att huvudmannens kvalitetsarbete inte är en process där uppföljning, analys av resultat, planering och genomförande av insatser alltid hänger samman på ett tydligt vis för att bidra till utveckling av verksamheten och ytterst bidra till att elevernas ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

9 9 (9) Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid huvudmannens gymnasieskolor inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Guteskolan AB att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister På s vägnar Katarina Håkansson Beslutsfattare ;R/K-e/r4 -ely Åsa Rehnberg Undervisningsråd Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Guteskolan AB

10 eg\ ' Bilaga 1 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket irmebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och arman pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

11 Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Guteskolan AB Den enskilda huvudmannen Guteskolan AB (org.nr ) har tillstånd för att bedriva två gymnasieskolor; gymnasieskolan Guteskolan samt Guteskolan Södra. De båda skolorna ligger i Visby i Gotlands kommun. Guteskolan Södra har tidigare varit belägen i Klintehamn och ligger från och med läsåret 2014/15 i Visby. Huvudmannen erbjuder innevarande läsår sammantaget nio nationella program vid de båda skolorna: Yrkesprogram - Barn och fritidsprogrammet (BF); inriktningar fritid och hälsa samt pedagogiskt arbete. - Hantverksprogrammet (HV); inriktning frisör. - Naturbruksprogrammet (NB); inriktning djur. - Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL); inriktningar bageri och konditori samt kök och servering. Högskoleförberedande program - Ekonomiprogrammet (EK); inriktning ekonomi. - Estetiska programmet (ES); inriktningar bild- och formgivning, estetik och media samt musik. - Naturvetenskapsprogrammet (NA); inriktningar naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle. - Samhällsvetenskapsprograrnmet (SA); inriktningen medier, information och kommunikation samt inriktningen samhällsvetenskap. - Teknikprogrammet (TE); inriktningen informations- och medieteknik samt inriktningen teknikvetenskap. Totalt finns det 148 elever inom dessa program. I gymnasieskolorna finns det även elever som studerar vid två introduktionsprogram; preparandutbildning och yrkesintroduktion. Inom dessa program finns 14 elever vid tiden för tillsynsbesöken i de båda skolorna. Huvudmannen har även tillstånd för att bedriva grundskola med förskoleklass och fritidshem, Guteskolan. Även denna skola är belägen i Visby i Gotlands kommun. Huvudmannens ansvarstagande för denna verksamhet redovisas i ett separat beslut.