Vägbelysning Dnr: 15EV39

Transkript

1 Vägbelysning 2015 Dnr: 15EV39

2 ELSÄKERHETSVERKET Författare: Peter Schallengruber

3 Sammanfattning Sammanfattning Projektet ska identifiera brister rörande elsäkerheten. Målet är att genomföra ett tillräckligt antal tillsynsärenden för att utröna om och hur uppdelningen av belysningsnäten i mindre områden, som skett de senaste åren, påverkar elsäkerheten. Under vägbelysningsprojektet 2015 besöktes 57 stycken anläggningsinnehavare. I detta projekt innebar det dels besök hos kommuner och trafikverk med vägbelysning i städer och större anslutningsvägar och dels innehavare av mindre anläggningar som exempelvis elljusspår och idrottsanläggningar. Vi noterade att innehavarna har tydliga gränser för vem som ansvarar för att starkströmsanläggningarna är säkra samt att de har kontroll på var frånkopplingspunkterna finns i belysningsnäten. Det finns däremot brister i kunskapen om vilka lagar och regler som gäller, och det är mer utpräglat hos innehavare av mindre anläggningar. Vid besöken noterades de flesta bristerna hos innehavare med äldre luftledningsnät, vilket tyder på att deras fortlöpande kontroll inte är tillräcklig. Även Elsäkerhetsverkets föreskrivna särskilda kontroll utförs bristfälligt. Ett antal frågor ställdes för att undersöka hur innehavarna hanterar tekniska frågeställningar i belysningsnäten. Frågorna är av informationsintresse. För att förbättra elsäkerheten föreslås en informationskampanj riktad till alla innehavare av belysningsanläggningar. Innehållet ska handla om föreskrifter, utförande och skötsel av belysningsanläggningar. Här tas även tekniska frågeställningar med om till exempel EMC, dimensionering, dokumentation, standarder och produktansvar. 1

4 Innehåll Innehåll 1 Mål 3 2 Motiv 3 3 Mängd och urval Mängd Urval Genomförande Genomförande Stöd för tillsynen Resultat 5 6 Analys och slutsatser Innehavare (fråga 1-4) Dokumentation (fråga 5-9) Kontroll (fråga 10-22, 25-27) Dimensionering (fråga 23,24) Slutsats... 7 Bilaga 1 Svar från tillsynsbesöken 9 2

5 Mål 1 Mål Projektet ska identifiera brister rörande elsäkerheten. Målet är att genomföra ett tillräckligt antal tillsynsärenden för att utröna om och hur uppdelningen av belysningsnäten i mindre områden, som skett de senaste åren, påverkar elsäkerheten. Belysningsnät är fortfarande ofta byggda som om det finns en (stor) innehavare. Utifrån detta upplever vi att det finns en del oklarheter om var innehavarens gränser går och vem som ansvarar för att starkströmsanläggningen är säker. 2 Motiv Syftet med projektet är att kontrollera hur lagstiftningens krav, däribland kontroll av starkströmsanläggning, uppfylls av innehavaren. Det vill säga hur innehavarna sköter belysningsanläggningar i egen regi, eller med sina entreprenörer, med inriktning mot elsäkerheten. Frågeställningarna dokumenteras för att kunna analysera om det finns problem. För de fall där gällande bestämmelser inte efterlevs kommer krav om rättning att ställas i de enskilda tillsynsärendena i enlighet med myndighetens rutiner och befogenheter. 3 Mängd och urval 3.1 Mängd Målet är att utföra 70 stycken besök hos innehavare som har belysningsanläggningar. Inför avstämningsmöte (före sommaren) ska ett antal besök (ca 20 %), vara genomförda och redovisade till projektledaren ( ). Detta för att kunna bedöma om tillsynen har rätt inriktning eller om vi behöver justera eller komplettera frågorna. Efter utförda besök vid avstämningsmötet beslutar vi att rikta in oss på mindre anläggningar då vi har indikationer på att dessa innehavare har mindre kunskap och anläggningarna mer brister. Efter sommaren har beslut tagits om att antalet 57 stycken är tillräckligt för att kunna analysera och presentera ett resultat. 3

6 Genomförande 3.2 Urval Underlagen till tillsynsbesöken inhämtas via elnätsföretagen. Koncessionsinnehavaren (nätägaren) har mätsystem där vi kan identifiera innehavare av belysningsområden samt anläggningstyper. Från detta underlag kan vi sedan göra ett urval på innehavare. Lämpligt är att vid tillsynsbesöket försöka få med entreprenören om det förekommer en sådan. Vi fokuserar mot större städer med tanke på att områdena kan vara mindre och innehavarna fler. Efter ett projektmöte under året riktar vi in oss på mindre anläggningar, som till exempel innehavare av elljusspår, då erfarenheten visar att här noteras det fler brister. 4 Genomförande 4.1 Genomförande Innehavare av belysningsanläggningar har besökts och vid besöket har 22 frågor avhandlats. Där skötseln av anläggningarna utförts av entreprenörer så har någon representant från denne deltagit. Efter avhandlingen av frågorna har en stickprovsmässig inspektion utförts på anläggningar. Vid brister har dessa kommunicerats på plats och vid behov har dessa kommunicerats med möjlighet till yttrande. 4.2 Stöd för tillsynen 12 kapitlet 2 och 5 ellagen (1997:857) tillsynsmyndighets rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen, samt rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. 4 starkströmsförordningen (2009:22) gällande innehavarens ansvar för anläggningen. 2 och 3 om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar (ELSÄK-FS 2008:3 jämte ändringar) gällande den fortlöpande kontrollen och hur man anpassar denna kontroll till anläggningens beskaffenhet, ålder, omgivande miljö och användning. 8 innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar (ELSÄK-FS 2008:3 jämte ändringar), om en anläggning befinns ha fel eller brister som kan utgöra en omedelbar fara, ska felen och bristerna omgående åtgärdas eller anläggningen eller de felaktiga delarna tas ur bruk 4

7 Resultat och skyddas mot oavsiktlig användning. Mindre allvarliga fel och brister ska åtgärdas utan onödigt dröjsmål med hänsyn till risken för skada. 5 Resultat Elsäkerhetsverket har besökt 57 stycken anläggningar. Vid 47 % av besöken har brister noterats. Brister ska åtgärdas utan onödigt dröjsmål Vid 51 % av besöken har påpekanden noterats. Påpekanden är noteringar som vi rekommenderar åtgärd av. Vid 54 % av besöken har kommunicering skett på plats eller med möjlighet till yttrande. Vid 25 stycken anläggningar har fel eller brister upptäckts. Vid 26 stycken anläggningar har påpekande noterats. Vid 30 stycken anläggningar har både brister och påpekanden kommunicerats. Totalt vid alla besök har 114 stycken påpekanden och 124 brister noterats. Några allvarliga brister där risk för person eller sakskada föreligger har inte noterats i projektet. Påpekanden (rekommendationer) är oklarheter som innehavaren inte har ett tydligt svar på. Inget svar krävs tillbaka från innehavaren. Frågeställningarna som har diskuterats vid besöket. Exempel på oklarheter: Innehavaren känner inte till om det finns någon dokumentation vid sambyggnadsanläggningar. Riskerna med befintliga Semko 17 uttag i anläggningen. Bristfällig (saknas) dokumentation vid mindre anläggningar. Brister är anmärkningar som ska åtgärdas utan onödigt dröjsmål. Exempel på brister: Lucka till belysningsstolpe saknas. Stag till stolpe hänger löst. Igenvuxet - Röjning saknas. Kablar är inte avslutade. 5

8 Analys och slutsatser 6 Analys och slutsatser 6.1 Innehavare (fråga 1-4). Någon tveksamhet om vem som råder över anläggningarna finns inte hos de innehavare som har besökts i detta projekt. Några innehavare av vägbelysningsanläggningar vill att väghållaren som ansvarar för vägen ska ta över för att investera i belysningsanläggningen men väghållaren är inte intresserad och vill inte ta över belysningen. Några brister elsäkerhetsmässigt i dessa anläggningar har inte noterats. Mer än hälften av innehavarna har inte kännedom om gällande regelverk. Med aktuella regelverk menar vi ellag, starkströmsförordning, myndighetsföreskrifter och standarder. Innehavaren hänvisar till entreprenörer som har kunskap om regelverken. 35 stycken visste vad en elanläggningsansvarig roll enligt standarden innebär men för 22 stycken var det oklart vem som har det övergripande ansvaret att säkerställa en säker skötsel av elanläggningen. Alla behörighetskrävande arbeten utförs av behörig installatör. Många har en egen anställd övriga anlitar entreprenörer med en behörig installatör. 6.2 Dokumentation (fråga 5-9). Innehavarna av större belysningsanläggningar har datasystem i vilka de dokumenterar anläggningarna. Dessa innehavare har kontroll på sina anläggningar. Några innehavare som har mindre anläggningar saknar dokumentation helt. En mindre anläggning kan vara ett elljusspår som matas från ett kabelskåp. 95 % av de tillfrågade innehavarna har kontroll på var deras frånkopplingspunkter finns i nätet. Hälften av de innehavare som tillfrågats, vilka har sambyggnadsanläggningar hänvisar till att dokumentation finns i sambyggnadsavtalet för hur underhållsåtgärder ska utföras. Några hänvisar till att innehavaren av högsta spänningsnivån i stolpen ansvarar för att skötselåtgärderna utförs. (Endast 26 % av de tillfrågade som har sambyggnadsanläggningar har svarat på om att deras anläggningar har dokumentation om hur underhållsåtgärderna ska utföras.) Sambyggnadsanläggningar är där det i samma stolpar finns ledningar från olika innehavare som till exempel tele, fiber, elnät och belysning. 6

9 Analys och slutsatser 6.3 Kontroll (fråga 10-22, 25-27) Fortlöpande kontroll utförs men cirka 35 % av innehavarna är osäkra på vad en fortlöpande kontroll innebär. Särskild kontroll utförs av 56 % av de tillfrågade innehavarna. Vid mindre anläggningar som t.ex. elljusspår saknas kunskapen om kravet på särskild kontroll (åtta års kontroll). Innehavarna som har rostproblemet kontrollerar och åtgärdar detta vid brister. EMC-problematiken hanteras inte av 20 % av de tillfrågade. Ytterligare ett antal kontrollfrågor ställdes och det finns ett antal oklarheter. Vissa frågor är ställda av informationsintresse och inga åtgärder vidtas från myndighetens sida. Exempel: Kontroll av PEN-ledare. 28 % svarar nej och övriga kontrollerar anslutningen vid arbete i stolpen. Inga periodiska kontroller av PEN-ledarna utförs. LED- teknik (EMC). 24 % bygger om till nya LED-tekniken och 31 % har inte klarlagt ansvaret vid ombyggnationen. Stolpar < 8 m. 46 % av de tillfrågade känner inte till att i standarden är armaturerna konstruerade för att sitta på en höjd på max 8 meter. 6.4 Dimensionering (fråga 23,24) Innehavare av större anläggningar har system där de dokumenterar anläggningarna och i dessa system finns dimensioneringsmoduler. Vissa jobbar med att kontrollera näten enligt standarden. 34 % av de tillfrågade svarar att de inte har kontroll på dimensionering av belysningsnäten. Vid mindre anläggningar saknas kunskapen om vad som gäller. 6.5 Slutsats Förslag på fortsättning efter detta projekt: En informationskampanj till alla innehavare med innehåll om både utförande och skötselråd av belysningsanläggningar jobbas fram. Här tas även tekniska frågeställningar med om t.ex. EMC, dimensionering, dokumentation, standarder och produktansvar. Informera alla innehavare via kommuner och nätbolag. Om något år utförs tillsyn på innehavare som har mindre anläggningar i projektform. Som förslag kan frågorna i detta projekt användas för att se om resultatet har förändrats. 7

10 Analys och slutsatser Dokumentation saknas hos 27 % av tillfrågade innehavare. Frågan är vilken dokumentation krävs då man har en liten anläggnings som exempelvis ett elljusspår. SSEN Utg Där så behövs ska det finnas dokumentation. Innehavaren avgör. Ska vi ställa krav och hur ska dokumentationen då se ut? 8

11 Bilaga 1 Svar från tillsynsbesöken Bilaga 1 Svar från tillsynsbesöken Frågor Ja Nej? Notering. 1 Är det klarlagt om vem som är innehavare? Här råder inga oklarheter. 2 Känner man till aktuella regelverk? Innehavaren har entreprenörer som känner till regelverk. 3 Finns det en elanläggningsansvarig? Oklart för många. Hanteras i standarden (SS-EN ) 4 Finns det en behörig installatör? Hos entreprenören. 5 Har man olika kategorier av anläggningar? 6 Finns det dokumentation av anläggningarna? 7 Har man kontroll på vilket system man har? (TN-S eller TN-C). 8 Har man kontroll på var anslutningspunkterna/ brytpunkterna av anläggningen finns? 9 Finns det någon ansvarig för dokumentationen? 10 Finns det luftledningar som tillhör olika innehavare och är dessa sambyggda? Mindre anläggningar saknar dokumentation Information Frånkopplingspunkter Information Inget svar från två? 15 st. Har behandlat frågorna så att hör ihop 11 Är det klarlagt hur underhållsåtgärder st. Har behandlat frågorna så att och andra åtgärder av betydelse för 7 8 Fråga hör ihop elsäkerheten ska utföras? 9

12 Bilaga 1 Svar från tillsynsbesöken 12 Finns det dokumentation på detta? st. Har behandlat frågorna så att Fråga hör ihop 7 har inte svarat 13 Vet man vad en fortlöpande kontroll innebär? Utför man fortlöpande kontroll? Utför man särskild kontroll? Inget krav då man inte har luftledningar. 16 Har man trästolpar/luftledningar och utförs 8 års kontroll? Nej kan vara att man inte har några luftledningar. Frågor Ja Nej? Notering. 17 Har man stolpar med rostproblem? Har man stolpar med armaturer monterade högre än 8 m? Om högre - en diskussion om man känner till Standarden < 8 m 19 Kontrolleras PEN ledarens anslutning? Bygger man om till nya LED- tekniken? Om ja till fråga 20 Är ansvaret klarlagt för produkten? 22 Hanterar ni EMC problematiken när byte sker till LED? 23 Har ni kontroll på dimensionering av kabelnät? Har ni kontroll på utlösningsvillkoret? Finns det uttag monterade på stolpar/belysningsanläggningar? 26 Har man koll på att dessa är skyddade med jordfelsbrytare? 27 Har man fastställt vilken anvisning som gäller vid arbete? Övrig: / brister Kan vara flera brister hos innehavarna 10

13 Bilaga 1 Svar från tillsynsbesöken Påpekande Kan vara flera påpekanden hos innehavarna Kommunicering Kan ske på plats eller med möjlighet till yttrande. Föreläggande 0 57 Kommentarer till frågorna 10-12: Vid 15 besök har dessa tre frågor ställts så att fråga hör ihop med fråga 10. Frågan är om det finns någon dokumentation på klarlagda underhållsåtgärder och andra åtgärder av betydelse för elsäkerheten hos innehavare som har anläggningar som är sambyggda. Vid 40 besök har fråga behandlats var för sig. 11