EXAMENSARBETE. Utökad samverkan, Trafikverket Distrikt Nord, Enhet Investering. Jörgen Enman. Högskoleexamen Bygg och anläggning
|
|
- Rut Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Utökad samverkan, Trafikverket Distrikt Nord, Enhet Investering Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
2 Utökad Samverkan Trafikverket Distrikt Nord, Enhet Investering 2011
3 Förord Detta examensarbete är den avslutande delen på programmet Bygg och Anläggning vid Luleå tekniska universitet. Det är även en avslutning på den verksamhetsförlagda utbildningsdelen som ingår i programmet och som i mitt fall har skett på Trafikverket Investering i Luleå. Jag vill speciellt tacka min handledare Tomas Tossavainen på Trafikverket som har varit ett stöd och har gett mig värdefull information under hela arbetet. Jag vill även tacka övrig personal på Trafikverket som har varit behjälplig med fakta och synpunkter vid behov. Luleå i januari
4 Sammanfattning Utökad samverkan eller Partnering, som det även kallas, utvecklades i USA i slutet på talet med ambitionen att få byggsektorns aktörer att i högre grad samarbeta i stället för att beställare och entreprenör skulle hamna i motsatsförhållande till varandra. I denna rapport kommer jag att beskriva vad utökad samverkan är för något ur ett allmänt perspektiv. Men jag kommer även att titta på hur man från Trafikverkets håll ser på samverkansformen och hur erfarenheterna av detta är inom Trafikverket Investering Nord. Trafikverket bildades den 1 april 2010 som en sammanslagning mellan Banverket och Vägverket. I dagsläget pågår arbetet ute i Trafikverket för att hitta den optimala organisationen från tidigare två separata verksamheter. Trafikverket Investerings huvudsakliga uppgift är att ansvara för upphandling, genomförande och uppföljning av huvuddelen av Trafikverkets större ombyggnadsåtgärder och nyinvesteringar 0
5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Disposition UTÖKAD SAMVERKAN Vad är utökad samverkan? Den svenska modellen De tre nivåerna PRESENTATION AV TRAFIKVERKET Vad gör trafikverket? Snabbfakta om Trafikverket Organisationskarta Trafikverket Investering UTÖKAD SAMVERKAN INOM TRAFIKVERKET Bakgrund till utökad samverkan inom Trafikverket Processelement i utökad samverkan Förfrågningsunderlag Upphandling Genomförande av entreprenaden Förtroende och affärsmässighet DISKUSSION REFERENSER...11 BILAGA INTERVJUFORMULÄR... 12
6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bygg och anläggningsbranschen har sedan en tid gått mot mer och mer samverkansinriktade genomförandeformer i syfte att utveckla såväl lösningar som lönsamhet i sina projekt. Ett sätt att få ett effektivare samarbete är så kallad utökad samverkan. Jag har valt att titta närmare på denna samverkansform i mitt examensarbete på programmet Bygg och Anläggning vid Luleå tekniska universitet. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att beskriva samverkansformen utökad samverkan ur ett allmänt perspektiv samt hur Trafikverket och då i synnerhet Trafikverket Investering ser på utökad samverkan in sin verksamhet och vad man ser för hot, möjligheter, problem och fördelar med samverkansformen. 1.3 Avgränsningar Arbetet avgränsas till att beskriva konceptet utökad samverkan inom anläggningsbranschen och då huvudsakligen ur ett beställarperspektiv representerar av Trafikverket. 1.4 Metod Till stor del är innehållet i rapporten baserat på skrifter från branschorganisationer och Trafikverkets verksamhetssystem. Jag har även använt mig av material från intervjuer med projektledare inom Trafikverket. 1.6 Disposition Jag har valt att först och främst titta på bakgrunden till begreppen partnering/utökad samverkan. Sedan har jag gått ned på en nationell nivå och titta på vad som utmärker den svenska modellen. Slutligen har jag begränsat mig till att beskriva hur man inom Trafikverket Investering arbetar med utökad samverkan och även samtalat och intervjuat projektledare inom organisationen som är de som arbetar med entreprenaderna i praktiken. 1
7 2. Utökad Samverkan 2.1 Vad är utökad samverkan? Utökad samverkan har sitt ursprung i Partnering, vilken utvecklades av offentliga beställare inom försvarssektorn i USA under slutet av 1980-talet. Det huvudsakliga målet var att få byggsektorns aktörer att samverka i stället för att ägna sig åt konfrontationer. Sedan har många länder följt efter och i exempelvis Storbritannien infördes i mitten på 1990-talet ett krav av den då sittande regeringen att Partnering skulle användas vid alla entreprenader som finansieras med statliga medel. Det kan exempelvis gälla ny- och ombyggnad av offentligt finansierade sjukhus. Begreppet Utökad Samverkan är framtaget som en svensk modell av Partnering, det vill säga att den är anpassad till de regelverk som gäller för den svenska anläggningsbranschen. Fortsättningsvis i rapporten kommer det begreppet att användas. Barlow (1997) beskriver Partnering som en process med vilken organisationer utvecklar en mer samverkansinriktad relation. Han framhäver tre fundament i processen: Parterna tar gemensamt fram ett måldokument för processen En särskild samverkansgrupp bestående av nyckelpersoner från parterna bildas. Dess huvudsakliga uppgift är att arbeta för måluppfyllelse Dessa nyckelpersoner ska medvetet bygga upp respekt för varandra och varandras roller Syftet med Utökad Samverkan är helt enkelt att få partnerna att under affärsmässiga former samverka systematiskt kring viktiga projektfrågor såsom teknik, ekonomi, tid, kvalitet, miljö och inte minst relationer. Det handlar alltså om en samverkansform och inte om en upphandlings-, entreprenad- eller ersättningsform. 2.2 Den svenska modellen Den svenska modellen för Utökad Samverkan inom anläggningsbranschen är framtagen av en arbetsgrupp bestående av representanter från beställarsidan och entreprenörsidan. Arbetet har utmynnat i en modell bestående av tre nivåer för Utökad Samverkan De tre nivåerna Nedan visas en schematisk bild på de olika nivåerna för Utökad Samverkan. Nivå 1 innehåller de obligatoriska momenten medan nivå 2 beskriver valbara moment för än mer utökad samverkan. Nivå 3 betecknar den mest utvecklade och avancerade nivån av samverkan. 2
8 Nivå 1 Den obligatoriska nivån ger en struktur för Utökad Samverkan och är användbar i alla typer av entreprenader och projekteringsuppdrag. De obligatoriska momenten ska stödja förtroendeuppbyggnad och arbetsmotivation samt fungera förebyggande för att undvika eventuella konflikter. En processledare som ansvarar för att driva samverkansarbetet ska utses. Det kan vara en person hos någon av parterna eller en inhyrd resurs. Det viktigaste är att personen är lämpad för uppgiften. Nivå 2 Den valbara nivån ger en fördjupad struktur som främst är avsedd för komplicerade och/eller stora entreprenader och projekteringsuppdrag. Exempelvis kan det handla om Väg- och järnvägsbyggande inom tätbebyggt område Väg- och järnvägsbyggande i områden där särskild miljöhänsyn behöver tas Projektering och genomförande av entreprenader med geologiska förutsättningar som medför svårigheter att styra produktionskostnaderna Ombyggnad av väg eller järnväg där osäkerhet råder om egenskaper som exempelvis graden av föroreningar i den befintliga vägkroppen Drift och underhållsentreprenader 3
9 Nivå 3 Den strategiska nivån är den nivå som på sikt kan ge de största besparningarna genom att man använder sig av redan inkörda och väl fungerande grupper för att driva flera liknande uppdrag i följd. Man slipper då kostnaderna för upphandling hos beställare och för anbudsräkning hos utföraren. 4
10 3. Presentation av Trafikverket 3.1 Vad gör trafikverket? Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Man ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Vidare ska man verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av trafik. Trafikverket har även till uppgift att pröva frågor om statligt stöd till svensk sjöfart. 3.2 Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör är Gunnar Malm. Huvudkontoret ligger i Borlänge. Regionkontor ligger i Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Kristianstad, Luleå och Stockholm. Man har ca 6500 anställda. Trafikverket har nio resultatenheter och bolag. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, avvecklades Banverket och Vägverket. Från och med den 1 januari 2011 tog Trafikverket över Rikstrafikens och Rederinämndens uppgifter. 5
11 3.3 Organisationskarta 3.4 Trafikverket Investering Trafikverket verksamhetsområde Investering ansvarar för upphandling, genomförande och uppföljning av huvuddelen av Trafikverkets större ombyggnadsåtgärder och nyinvesteringar. Man har också ansvar för Trafikverkets samlade specialistkompetens för investeringsverksamheten. Verksamheten spänner över hela genomförandeprocessen för investerings- och förbättringsprojekt, från förstudie till bygghandling och byggande. Verksamhetsområde Investering är uppdelad i sex olika geografiska områden. Dessa områden är syd, väst, öst/stockholm, mitt och nord. Sedan finns avdelningarna nationella projekt och teknik och miljö som verkar över alla geografiska områden. 6
12 4. Utökad Samverkan inom Trafikverket 4.1 Bakgrund till utökad samverkan inom Trafikverket 2002 tillsatte regeringen en utredning gällande kostnad, kvalité, konkurrens och kompetens inom byggsektorn. Utredningen kom att visa på de problem som fanns inom sektorn i form av brister på samarbete och utveckling bland annat. Dåvarande Banverket och Vägverket, som var stora beställarorganisationer, tog då initiativet till skapandet av FIA Förnyelse I Anläggningsbranschen. FIA:s huvudsakliga syfte är att samla hela den svenska anläggningsbranschen för att med gemensamma krafter skapa ett forum för förnyelse. En av de aktiviteter som drogs igång resulterade i en svensk modell för utökad samverkan. Trafikverket har tagit fram en handbok där man beskriver ett gemensamt arbetssätt för utökad samverkan. Jag kommer nedan att behandla de viktigaste delarna i denna handbok för att beskriva hur Trafikverket arbetar med utökad samverkan. 4.2 Processelement i utökad samverkan Man har samlat en rad processelement som bör finnas med för entreprenader som upphandlas i konkurrens. Dessa är i stegvis ordning: 1. Information och krav avseende utökad samverkan skrivs in i förfrågningsunderlaget. 2. I upphandlingsskedet ska anbudsgivarnas insikter och förslag om utökad samverkan utvärderas som en mjuk parameter. 3. Bildande av styrgrupp. I styrgruppen bör parternas ombud ingå och en ledare utses. 4. Bildande av en operativ samverkansgrupp där nyckelpersoner hos beställaren och entreprenören ingår. Om det visar sig att det finns viktiga underentreprenörer bör dessa också ingå. Detsamma gäller leverantörer. 5. Utarbetning av mål. Styrgruppen utarbetar övergripande mål för entreprenaden och samverkansgruppen utarbetar delmål. 6. Rangordning av mål i punkt Den gemensamt överenskomna målbilden för entreprenaden införlivas i kontraktet. 8. Åtgärder/strategier utarbetas gemensamt löpande under entreprenadtiden. 9. Uppföljning av resultat. Regelbunden uppföljning av måluppfyllelse. 10. Modell för avstämning av ekonomiska incitament och gränsdragning för vad som är att betrakta som tilläggsbeställning respektive separat beställning. 11. Styrning av styr- och samverkansgrupp för att nå upp till överenskommen målbild. 7
13 4.2.1 Förfrågningsunderlag Avtalsperiodens längd bör enligt anvisningarna vara minst två år för att ge processen tid att mogna och ge effekt. I upphandlingsföreskrifterna skall det finnas en egen rubrik med namnet Samverkansform. Under denna skall framgå att utökad samverkan kommer att tillämpas och en kort förklaring vad detta innebär ska ges. Ersättningsformen som man anser ska användas i utökad samverkan är riktkostnad med incitament. Det innebär i korthet att om slutkostnaden överstiger korrigerad riktkostnad så svarar beställaren och entreprenören för överenskommen del av överskridandet. Samma förfarande gäller om slutkostnaden skulle understiga korrigerad riktkostnad, med skillnaden att man då delar på överskottet. Justerad riktkostnad tas fram gemensamt mellan beställare och entreprenör. Betalning sker efter att entreprenör redovisat verifierade självkostnader Upphandling Trafikverket ser ingen risk att antalet anbudsgivare riskerar att bli färre jämfört med upphandling av en traditionell utförande- eller totalentreprenad. Konceptet bör snarare ge möjlighet till ökad konkurrens eftersom det nära samarbetet mellan beställare och entreprenör öppnar upp för anbudsgivare som inte nödvändigtvis har så god lokalkännedom och kunskap om de aktuella anläggningarnas status. Däremot betonas vikten av att ge en väl genomtänkt information om partneringkonceptet. Den bör lämnas dels i förfrågningsunderlaget och dels so en annonserad muntlig information under anbudsstadiet. För att kunna anbudsgivarna ska kunna kalkylera riktkostnaden kan en mängdförteckning med preliminära mängder ingå förfrågningsunderlaget. Det underlättar även när beställaren ska jämföra riktkostnader. Den prissatta mängdförteckningen ska dock endast användas i upphandlingsskedet. Som nämnts tidigare betalas entreprenören under entreprenadtiden enligt dennes verifierade självkostnader. 8
14 4.2.3 Genomförande av entreprenaden Trafikverket ser en klar fördel i att den person som ska få igång och driva processen för utökad samverkan har god kompetens inom väg eller järnvägsområdet. En ytterligare fördel är om personen inte är partsbunden till varken beställare eller entreprenör. En styrgrupp bestående av parternas ombud och partneringledaren bör bildas så snart som möjligt. Styrgruppens uppgift är främst att ge riktlinjer för arbetet med utökad samverkan i form av exempelvis överordnade mål. En annan viktig uppgift som kan bli aktuell är att behandla frågor som av olika anledningar inte går att lösa i den operativa gruppen. Mötesfrekvensen bör vara ett möte per tertial om inget oförutsett inträffar. Den operativa gruppen bör vara sammansatt av personer med operativa beslutsbefogenheter och med goda kunskaper inom området. Från beställarsidan kan det vara lämpligt med projektledaren medan entreprenören kan representeras av platschefen. Gruppens primära uppgift är att ta fram mål och delmål samt att rangordna dessa. Dessutom ska man ansvara för nödvändiga omprioriteringar i den dagliga verksamheten. Det kan vara lämpligt att ha möten en gång per månad. Ordinarie byggmöten som behandlar mer formella avtalsfrågor såsom ekonomi, tider och arbetsmiljö bör hållas i direkt anslutning till partneringmötena eftersom beslut som tas på byggmötena får konsekvenser för det ekonomiska utfallet och därmed också målstyrningen som partneringruppen ansvarar för. För att veta vilket ekonomiskt utrymme som finns tillgängligt för målstyrningen är uppföljning och prognostisering av kostnaderna två väldigt viktiga delar. Lämpligen bör det skötas av en representant från respektive part som även rapporterar till den operativa samverkansgruppen Förtroende och affärsmässighet Utökad samverkan bygger i mångt och mycket på ett stort förtroende mellan parterna. Det handlar om att ett så kallat relationsbaserat förtroende byggs upp. Processen vid utökad samverkan ger parterna en möjlighet att redan vid ett tidigt skede i projektet bygga upp ett starkt förtroende för varandra genom samverkan runt vikiga projektfrågor som gemensam målbild och åtgärdsplan för projektet. Dessa förtroendeskapande åtgärder byggs sedan på i form av gemensam uppföljning och gemensam målstyrning. Om konflikter och meningsskiljaktigheter trots allt skulle dyka upp så är det viktigt att dessa tas upp och blir lösta omedelbart. Trafikverket anser att förtroendet mellan de i rollen som statlig beställare och en entreprenör bör utgå från affärsmässiga grunder. Det handlar bland annat om att man som beställare agerar konsekvent i alla frågor som har med ekonomi att göra, att rimliga ersättningar betalas ut när berättigade krav ställs från entreprenören och att projektekonomin följs upp och att man styr den. Sedan handlar det även om mjukare värden som att agera ärligt och med stor öppenhet. Man anser att man förtroendemässigt bör hamna på en nivå där man varken har för litet eller för stort förtroende för varandra. Dessa ytterlighetslägen anser man ofta generera ökade kostnader. 9
15 5. Diskussion Det första man kan slå fast är att utökad samverkan inte används i någon större utsträckning, åtminstone när det gäller projekt inom Trafikverket Investering distrikt nord. Anledningen till detta tror jag främst beror på två orsaker. Den ena är att många projektledare saknar traditionen av samarbetsformen och därigenom av gammal vana väljer traditionella entreprenadformer. Den andra anledningen till att utökad samverkan inte tillämpas så ofta är att antalet komplexa projekt inte är många till antalet. Detta förstärks av att de projektledare som jag har intervjuat alla har angett projektets komplexitet som en huvudanledning till att man valde utökad samverkan i entreprenaden. Några andra motiveringar som nämndes var att man ville få fler anbudsgivare, att marknaden var överhettad och en önskad flexibilitet för att hitta kostnadseffektiva och fungerande lösningar. Just det senare var det också många som såg som de största fördelarna och vinsterna med utökad samverkan i projektet. Det faktum att både beställaren och entreprenören arbetar mot en gemensam målbild gjorde att man från beställarhåll såg en effektivare och bättre arbetsprocess, att man hade fokus på att driva arbetet framåt i stället för att lusläsa kontrakts- och entreprenadhandlingar. Detta ledde i många delmoment fram till bättre och billigare lösningar för båda parter. När man frågar projektledarna om upplevda negativa sidor med utökad samverkan dominerar svaret att det kräver större resurser och engagemang jämfört med en entreprenad utan utökad samverkan. Ett moment som tar dessa ökade resurser i anspråk är den ekonomiska uppföljningen eftersom den ekonomiska ersättningen bygger på löpande räkning med incitament. Den kräver alltså en löpande uppföljning och kontroll hela tiden. En annan sak som slukar mer resurser och även tid är att antalet möten upplevs som fler och tätare än i en traditionell utförandeentreprenad. En annan synpunkt som nämndes var att man såg det som väldigt riskfyllt för hela projektet om nyckelpersoner från den andra parten skulle försvinna. Detta främst beroende på vikten av relationer och personkemi är så pass avgörande för att få denna form av samverkan att bli framgångsrik. Avslutningsvis bör nämnas att det inte i något fall av de olika projekten funnits ett så kallat trepartsförhållande, det vill säga att även projektören är med i den utökade samverkan. Det är verkligen en del som man bör titta på och utveckla. För att man ska få maximala effekter av samarbetet bör det vara självklart att entreprenören och projektören gemensamt kommer fram till de handlingar i projekteringen som sedan ska ligga till grund för själva arbetet. Då undviker man risken för feltolkningar och beslut som kan innebära ökade kostnader och tidsförseningar i slutändan. 10
16 6. Referenser Nordiska vägtekniska förbundet (2008). Utveckling av beställarrollen inom anläggningsbranschen. ISSN Förnyelse i anläggningsbranschen (2006). Utökad samverkan en svensk modell för anläggningsbranschen. Trafikverket (2003). Erfarenheter av fyra entreprenader inom banverket. BRNA Rapport ISSN/ISBN. Trafikverket (2003). Partnering en samverkansform för entreprenadverksamhet. Handbok BVH
17 Bilaga 1 Intervjuformulär Frågor Utökad samverkan som entreprenadform 1. Beskrivning av projektet i korta drag? 2. Vad var huvudorsaken till att du valde utökad samverkan som entreprenadform? 3. Vilka är de största fördelarna/vinsterna med entreprenadformen för detta projekt? 4. Vilken typ av ersättningsform används? Finns det någon efterkalkyl som visar besparingar i kronor eller procent i jämförelse med budgeterad kostnad för traditionell ersättningsform? 5. Finns det några negativa sidor med denna entreprenadform utifrån dina erfarenheter av detta projekt? 6. Varför tror du att det trots allt är relativt få projekt som använder sig av utökad samverkan (tradition, LoU)? 7. Övriga synpunkter? 12
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merMyndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering
Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering E-legitimationsdagen 2013-01-31 Louise Merz Pontus Söderström Myndigheternas försörjning idag För att täcka det offentligas behov av tjänster
Läs merRegion Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter
KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 99/2014 1 (6) Region Skåne JA Hedlunds väg 291 89 Kristianstad Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter Konkurrensverkets
Läs merMedborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-03-29 111 Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans.
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merBeslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms
Läs mergaranti garanti för fjärrvärme- och fjärrkyledistributionssystem Tekniska bestämmelser D:206 Januari 2008
garanti garanti för fjärrvärme- och fjärrkyledistributionssystem Tekniska bestämmelser D:206 Januari 2008 GARANTI GARANTI FÖR FJÄRRVÄRME- OCH FJÄRRKYLEDISTRIBUTIONSSYSTEM Tekniska bestämmelser D:206 Januari
Läs mer30 % av kommunens budget är upphandlade varor och tjänster. Är det en marknad för Dig? 12 september 2016
30 % av kommunens budget är upphandlade varor och tjänster. Är det en marknad för Dig? 1 12 september 2016 Fakta om offentlig upphandling Cirka 700 miljarder kronor per år (eller är det 800?) Kommunerna
Läs merRätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Läs merUpphandling av järnvägsprojekt En benchmarkingstudie av upphandlingsstrategier i Sverige, Norge, Tyskland, Holland och England
Upphandling av järnvägsprojekt En benchmarkingstudie av upphandlingsstrategier i Sverige, Norge, Tyskland, Holland och England Per Erik Eriksson, Luleå tekniska universitet Sofia Lingegård, Linköpings
Läs merBeslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merPersonlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare Kiruna kommuns vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm Våra ambitioner är högre än våra fjäll
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merProcessinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare
Processinriktning Anvisning Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn Beslutad av: Förvaltningsledningen
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merSamverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige. Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans
Samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans Regeringens övergripande mål för ungdomar (16-24 år) Ungdomsarbetslöshet är en prioriterad
Läs merRehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6
Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6 Universitetsförvaltningen Personalavdelningen Dnr 1517/09-200 Rehabilitering Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden Sid: 2 / 6 Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merAllmänna bestämmelser
Allmänna bestämmelser AB 04 ABT 06 AF AMA 07 AFU 96 ABM 92 1. Omfattning Förutsätts att handlingarna är kalkylerbara Tidplan och betalningsplan saknas i rangordningslistan. (tas med i beställningsskrivelsen?)
Läs merPolicy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Läs merSammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs mer1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merDenna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:
Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merFörutsättningar för kultur, idrott och friluftsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-08-28 Utvecklingsförvaltningen 1 (6) Dnr 2014/KFN 0078 70 Kultur- och fritidsnämnden Förutsättningar för kultur, idrott och friluftsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Läs merEXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27
EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel
Läs merUppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merVICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Läs merLedamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Läs merMÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Barnomsorgspeng är ett kommunalt bidrag till enskilda utförare av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som följer med barnet
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:10 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:5 av Håkan Jörnehed (v) om fler lönebidragsanställda i landstinget Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Motionären
Läs merUpplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merS T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Läs merRiksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Ansökan 1 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 a Upphävd genom RFFS 2001:25). 3 (Upphävd
Läs merFörslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Läs merRiktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Läs merStratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merMotion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Eriksson Per Datum 2016-05-31 Diarienummer KSN-2016-0473 Kommunstyrelsen Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merElevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Läs merSäkert att förvara kärnavfall i berggrunden
Sifo Research & Consulting Sid Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden Det är ungefär lika många som tror att det är säkert att förvara avfall i berggrunden som tror att det inte är säkert. Skillnaderna
Läs merVägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merDå det finns en elkabel nerdragen till sjön/hamnen föreslår jag att det ska finnas möjlighet för medlemmar att få tillgång till el mot betalning.
2010-07-19 Motion gällande el vid hamnen Då det finns en elkabel nerdragen till sjön/hamnen föreslår jag att det ska finnas möjlighet för medlemmar att få tillgång till el mot betalning. Lämplig användningsområden;
Läs merBeslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs merInnehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Läs merLathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-22 Fredrik Mogren och Ida Silvare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4
Läs merSvar på motion Utred vårdcentralernas öppettider
1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-02-10 RS150251 Ola Johansson Uppdragsavdelningen Regionstyrelsen Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:33 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Utvidgning av patientnämndens verksamhetsområde samt ändring av reglemente Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Patientnämnden
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merUppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010
Uppförandekod för vindkraftprojektörer Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010 1 Sverige har goda förutsättningar Källa: European Wind Atlas 2 Vindkraften har stort stöd! Källa: SOM-INSTITUTET 3 Vindkraften
Läs merLärarförbundet Skolledare inom avdelningen
Lärarförbundet Skolledare inom avdelningen - ställning i Lärarförbundet och företrädarskap i skolledarfrågor Skolledare är en medlemsgrupp inom Lärarförbundet och är enligt Lärarförbundets stadgar en förening,
Läs merEntreprenadjuridik och avtal. Construction Management
Entreprenadjuridik och avtal Avtal Skriftligt avtal Allmänna bestämmelser AB (Allmänna bestämmelser) ABT (Allmänna bestämmelser totalentreprenad) ABK (Allmänna bestämmelser konsultuppdrag) AFU (Allmänna
Läs merMANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER
1 MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER 1. RAMAVTAL 1.1 Upphandling av en transportör på ett ramavtal För arbeten av återkommande karaktär såsom transporter av avlidna mellan kyrkor, förvaringslokaler
Läs merSatsa på en bra utbildning så satsar vi på dig! Välkommen! Ove Lindberg, Rektor
Välkommen till Lichron Teknikgymnasium Har du tänkt på att tekniken finns överallt och att du med säkerhet använder den varje dag? Vi på Lichron gillar teknik! Därför arbetar vi med den senaste tekniken
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd
Granskningsrapport Brukarrevision Angered Boendestöd 2013 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merÖverenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS
Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS Denna överenskommelse om användandet av uppföljningssystemet SUS, nedan kallat SUS, gäller mellan Försäkringskassan 103 51 Stockholm Organisationsnummer:
Läs merADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING
UPPSALA KOMMUN BIDRAGSREGLER FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING Detta är ett komplement till idrotts- och fritidsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar
Läs merIndividuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel
Läs merANVÄNDARHANDLEDNING FÖR
ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR TILLSÄTTARE/LAGLEDARE OCH DOMARE Cleverservice ett smart sätt att hantera matcher, domartillsättningar, samt utbetalningar av arvoden 2015 ANVÄNDARHANDLEDNING - CLEVERSERVICE Cleverservice
Läs merDISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
Läs merInriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen
Läs merStrategier för utbildning på avancerad nivå
Beslut Sid 1 (5) Strategier för utbildning på avancerad nivå Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte om strategier för utveckling av utbildning på avancerad nivå de närmaste åren. Beslutet innebär också
Läs merMETODBOK INNOVATIONSUPPHANDLING
Start Syfte METODBOK INNOVATIONSUPPHANDLING Behov uppstår Behovs- och marknadsanalys Innovationsvänlig Val av förfarande Genomförande av Upphandling Förstudie Om oss Forum Kontakt Behov Marknadsanalys
Läs merVilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL
Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL Riksrevisionens rapport RiR 2009:5 Granskat om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta
Läs merFrågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läs merHandelskammarens rapport nr 4 2005. Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län
Handelskammarens rapport nr 4 2005 Folkets röst om E22 Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Inledning Frågan om väg E22:s utbyggnad och betydelse för den sydsvenska tillväxten
Läs merAktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Läs merProgram för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-465/2015 Sida 1 (5) 2015-11-19 Handläggare Maria M Laxvik Telefon: 08-50815014 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-12-17
Läs merUppdrag att införa en tjänst för ingivning av finansiell information avseende årsredovisningar m.m.
--~-- REGERINGEN Regeringsbeslut 2016-07-21 12 ~2016/04957/SlJ~ Näringsdepartementet Bolagsverket Stuvarvägen 21 851 81 Sundsvall Uppdrag att införa en tjänst för ingivning av finansiell information avseende
Läs merStyrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson
Protokoll Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson Sekreterare: Caroline Wiking 1. Reflektioner kring
Läs merVerksamhetsplan 2014
Datum 2014-01-29 Verksamhetsplan 2014 Vision Södertäljeavdelningen Visions framtidsidé Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. Visions medlemslöfte:
Läs merPOST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Läs merResultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...4
Läs merStrukturen i en naturvetenskaplig rapport
Strukturen i en naturvetenskaplig rapport I detta dokument beskrivs delarna i en rapport av naturvetenskaplig karaktär. På skolor, universitet och högskolor kan den naturvetenskapliga rapportens rubriker
Läs merFrågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Läs merFAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska
Läs mer