ValUta. En undersökning om nyttan av ett folkhögskolår SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN. Västra Nylands folkhögskola Folkhögskolan Axxell

Transkript

1 ValUta En undersökning om nyttan av ett folkhögskolår SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN Västra Nylands folkhögskola Folkhögskolan Axxell Projekt utfört med stöd av UKM och UBS Kvalitets- och utvecklingsmedel

2 Innehållsförteckning Bildförteckning Förord Bakgrund och tidigare forskning Övergripande presentation av undersökningarna Undersökningens metoder Projektets etiska principer Efter ett läsår på folkhögskola Förstagångsgalluparna år 21, 211 och Presentation av svarandegrupperna år 21, 211 och Den sociala utvecklingen år 21, 211 och Den kunskapsmässiga utvecklingen år 21, 211 och Den personliga utvecklingen år 21, 211 och Folkhögskolans atmosfär och särdrag karaktärsord Uppföljningsgallup år 211 och Presentation av grupperna Resultaten från uppföljningsgallupen Internatet som ett av folkhögskolans karakteristikum Utmaningar för folkhögskolorna En genomsnittsbild baserad på resultatet av undersökningen Källor

3 Bildförteckning Figur 1. Åldersfördelningen år 21, 211 och Figur 2. Åldersfördelning år 21, 211 och Figur 3. Tidigare skolgång 21, 211 och Figur 4. Skolvis fördelning av de svarande 21, 211 och Figur 5. Fördelning heltidsstudier och flerform år 21, 211 och Figur 6. Social utveckling i sammandrag...12 Figur 7. Social utveckling i sammandrag, ökad självkännedom...13 Figur 8. Social utveckling i sammandrag, gruppdynamik...13 Figur 9. Social utveckling i sammandrag, kommunikationsförmåga...13 Figur 1. Social utveckling i sammandrag, självständighet och ansvarskänsla...14 Figur 11. Social utveckling i sammandrag, samarbete och hänsyn...14 Figur 12. Social utveckling i sammandrag, tolerans...14 Figur 13. Social utveckling i sammandrag, uttrycksförmåga...14 Figur 14. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, undervisningen...15 Figur 15. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, områden...16 Figur 16. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, inlärningsmöjligheter...16 Figur 17. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, lärarstöd och hjälp...17 Figur 18. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, framtida nytta...18 Figur 19. Personlig utveckling i sammandrag, välbefinnande...19 Figur 2. Personlig utveckling i sammandrag, målsättningar och kreativt tänkande...19 Figur 21. Personlig utveckling i sammandrag, erkänsla...2 Figur 22. Personlig utveckling i sammandrag, kontakter och vänskap...2 Figur 23. Personlig utveckling i sammandrag, livet efter folkhögskolan...21 Figur 24. Mest förekommande karaktärsord i sammandrag...22 Figur 25. Minst förekommande karaktärsord i sammandrag...22 Figur 26. Uppföljningsgalluparnas åldersfördelning 211 och Figur 27. Uppföljningsgalluparnas könsfördelning 211 och Figur 28. Uppföljningsgalluparna, sysselsättning 211 och Figur 29. Uppföljningsgalluparna, fördelning tidigare folkhögskola...26 Figur 3. Uppföljningsgalluparna i sammandrag...27 Figur 31. Uppföljningsgalluparna i sammandrag...27 Figur 32. Uppföljningsgalluparna i sammandrag...28 Figur 33. Uppföljningsgalluparna i sammandrag...28 Figur 34. Uppföljningsgalluparna i sammandrag...29 Figur 35. Uppföljningsgalluparna i sammandrag...3 Figur 36. Uppföljningsgalluparna i sammandrag...3 Figur 37. Fördelningen internatsboende alla år...31 Figur 38. Skolans sociala funktion i sammandrag...32 Figur 39. Möjligheter till aktiviteter utanför skolan i sammandrag...33 Figur 4. Internatsliv - elevkårens verksamhet

4 1 Förord Lagen om fritt bildningsarbete 632/1998 och 1765/29 fastslår att målet för undervisningen skall främja individens mångsidiga utveckling, välmående och välfärd samt stöda demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet skall karaktäriseras av studier enligt eget val, samhörighet och delaktighet. För folkhögskolornas del fastslås specifikt att de är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. En fortgående diskussion inom folkhögskolrörelsen har genom åren berört just detta: hur kan folkhögskolorna visa att de förbättrar studerandenas studiefärdigheter, fostrar dem som samhällsmedlemmar, främjar deras mångsidiga utveckling, deras välmående och välfärd? Hur stöds en hållbar utveckling och hur fostrar folkhögskolorna till internationellt kunnande? Myndigheterna har inte fäst uppmärksamhet vid instrument för att kontrollera att dessa syften nås. Hur skulle man kunna mäta i vilken mån en person som gått ett år i folkhögskola har uppnått bättre studieförmåga, mognat som samhällsindivid eller fått ett bättre grepp om sin livssituation och en säkrare självbild? Allmänt taget kan man säga att det fria bildningsarbetet har flera syften som är svåra att värdera och sätta mått på och mycket litet forskning har gjorts i vårt land för att undersöka exempelvis folkhögskolans särskilda karaktär som lärande miljö. I Danmark har man varit mera aktiv på akademiskt håll och åtminstone två undersökningar under 2-talet har aktualiserat diskussionen om folkhögskolornas specifika samhällsnytta. (Se nedan under rubriken Bakgrund och tidigare forskning ). Vi vill redan nu understryka att här inte föreligger en vetenskaplig studie men hoppas att vårt projekt skall inspirera till vidare och djupare undersökningar av folkhögskolan som lärande institution. Några hundra studerande har fått våra frågor och så gott som 1 % har besvarat dem genast efter folkhögskolåret. De som fått frågor på nytt ett år senare har besvarat de förnyade frågorna upp till ca 4 %. Under år 29, då Undervisningsministeriet startade upp den s.k. Keho-processen (statens förnyande av utvecklingsstrategin för det fria bildningsarbetet) och samtliga folkhögskolor i Finland småningom skulle anhålla om ändring av sina respektive upprätthållartillstånd, intensifierades diskussionen än en gång. Ett sällskap, bestående av ledare och lärare vid Västra Nylands folkhögskola och Axxell Utbildning AB, diskuterade bristen på belägg för uppnåendet av lagens mål. Vi undrade vad vi skulle kunna göra för att undersöka huruvida studerandena själva upplever att de utvecklats socialt och personligt under ett läsår vid folkhögskolan. Vi tänkte oss att en väg att gå är att ställa mångsidiga frågor och låta folkhögskolstuderande svara på dem, återkomma till samma personer med nya frågor efter att en tid har gått och på så sätt få en uppfattning om deras egen syn på nyttan av folkhögskolåret över tid. Vi intresserade oss för hur studerandena gått vidare, deras personlighetsutveckling, förmågan att fungera socialt i grupp och samfund och förmågan att påverka de egna levnadsvalen, samt vilken roll folkhögskolåret spelat i deras utveckling. Vi ville också fråga dem vilken betydelse de lade vid de ämnesspecifika kunskaperna folkhögskolan erbjudit, eftersom folkhögskolorna självfallet också önskar utveckla de kunskapsområden som varje enskild skola har fastställda i sitt upprätthållartillstånd. Vi anhöll om finansiering, Utvecklings- och kvalitetsmedel, av Utbildningsstyrelsen och beviljades ett projektstöd för åren Vi har kallat projektet ValUta (från orden 3

5 Validering och Utvärdering) och en referensgrupp bestående av anställda vid de två institutionerna har arbetat med projektet. Till sekreterare utsågs lärare Eva-Maria Lindström. Nu närmar sig själva projektet sitt slut och vi önskar här delge resultatet. Med hjälp av projektmedlen har vi kunnat ge sekreteraren viss resurs för insamling och grafisk sammanställning av materialet. Axxell Utbildning AB har bistått med webbtjänsten Webropol. ( I referensgruppen har medverkat lärarna Bjarne Bäck, Eva-Maria Lindström, Anna Lönngren och Auni Pelho (Västra Nylands folkhögskola) samt regionchef Anita Sjöholm och lärarna Tom Björklund och Åsa Stenvall-Albjerg (Axxell Utbildning Ab), samt undertecknade. Projektgruppen anser sig inte ha gjort en heltäckande undersökning men har haft ambitionen att ge en uppfattning om folkhögskolan som lärande miljö, så som studerandena själva upplever den. Vi har i detta sammanhang fokuserat på folkhögskolans uppgift att 1) stödja studerandenas mångsidiga personlighetsutveckling, 2) främja deras sociala förmågan men 3) även erbjuda fack-kunskap. Vi tror att denna tredelade men ändå integrerande process är karaktäristisk för folkhögskolan som pedagogisk miljö och att ju starkare integreringen är desto effektivare är den lärande atmosfären. Vi tänker oss också att mycket av kunskapen i en folkhögskola inhämtas genom en aktiv dialog som äger rum även utanför det sedvanliga klassrummet; på internatet, delvis ute i samhället, i verkstäder och ateljéer, i bibliotek och på scenutrymmen, och numera också i en virtuell miljö och inte minst under fritiden. Vad består då folkhögskolatmosfären av? Går den att beskriva? I Karis, Raseborg den Kerstin Romberg (rektor för VNF 24-) Matts Granö (utvecklingschef för fria bildningen inom Axxell Utbildning åren 28-21) 4

6 2 Bakgrund och tidigare forskning I undersökningen som gjordes av Luukannel och Manninen år 28 inom ramen för Samverkande bildningsorganisationerna SBO (på finska VSY) framgick att de vanligaste följderna av ett års studier inom vuxenutbildning var ökad motivation att studera vidare, mentalt välbefinnande, ökade kunskaper och färdigheter, ett utvecklande av den egna självkänslan, kreativitet, självtillit och allmänbildning. Samtliga dessa hade ett understöd på minst 8% och mer, medan klättrandet på karriärstegen och möjlighet till försörjning rörde sig kring 3%. Författarna menar mycket riktigt att nytta i arbetslivet inte nödvändigtvis hör till målsättningarna för fritt bildningsarbete, liksom också Kerstin Mustel i sin rapport från 27. Analysen av webbundersökningen och de öppna svaren producerade 35 huvudsakliga teman som beskrev olika aspekter av samma sak. De vanligaste var utförande och kunnande, kulturell kompetens och internationella färdigheter, praktisk nytta, inkluderande och samhörighet i ett samfund, självsäkerhet/självkännedom/självförtroende, utvidgande av nätverk (bekantskaper och vänner, mentalt välbefinnande, livsinnehåll och kvalitet, fysiskt välbefinnande). Resultaten från ValUTA-projektet verkar peka i samma riktning och spegla resultaten från den tidigare undersökningen så som den beskrivs i Omaehtoisen aikuisopiskelun vaikutukset (Luukannel & Manninen, 28). I svaren från förstagångsgalluparna och uppföljningsgalluparna återkommer samma saker gång på gång motivation, kunskapsmässigt kunnande, välmående och social inklusion, samhörighet i kamratkretsen och studiegruppen. Förstås är Luukannels och Manninens undersökning utförd i betydligt större skala men samma tema återkommer också i ValUTAprojektet också då det gäller rent yrkesmässiga aspekter som eventuell brist på nyttiga kontakter för framtida bruk och brist på erkännande från andra skolformer. Kulturell kompetens och internationella färdigheter är något som ValUTA-undersökningen inte befattar sig närmare med, medan vi däremot tar upp internatsrelaterade frågor. Här bör vi kanske också minnas att ValUTA koncentrerar sig enbart på folkhögskolstudier medan SBO s undersökning omfattar också andra delar av fritt bildningsarbete. Redan tidigare forskning har sammankopplat studier inom fritt bildningsarbete med socialt kapital och social tillhörighet. Luukannels och Manninens undersökning gjordes på en individuell nivå tillika med diskussioner i mindre grupper men följderna är mer vittgående än så. Hur en enskild studerande upplever sitt mentala och fysiska välbefinnande påverkar och reflekteras i familjernas, arbetssamfundens välmående samt i förlängningen också på samhällelig nivå. Ökat välbefinnande på alla dessa nivåer kunde eventuellt medföra minskade social- och hälsovårdskostnader. Fria bildningsarbetets och i synnerhet folkhögskolans roll i den förebyggande hälsovården är också något som ValUTA-projektets resultat pekar på. Kerstin Mustel (27) å sin sida tar upp utmaningen att definiera och operationalisera ett system för validering av mjuka värden, alltså de värden som fritt bildningsarbete och folkhögskolan sysslar med. Hon lägger vikt vid att visa på konkreta sätt att bidra till samhällsresurserna då det gäller folkbildningen eller det fria bildningsarbetet, samt konstaterar att sätten och metoderna för att lära sig inom folkbildningen (i det här sammanhanget folkhögskolan) är annorlunda än inom det offentliga utbildningssystemet. Här beskrivs folkbildningen som en mötesplats för människor med olika bakgrund men med lika värde, en drivkraft för folklig kultur och för att öka färdigheter som demokrati, kommunikationsförmåga, deltagande och social kompetens. Vidare menar hon att erkännande 5

7 av kunskap så som folkbildningen uppfattar det är att visa på vad en människa verkligen kan och vet, oberoende av hur personen i fråga skaffat sig detta vetande. Just detta med de mjuka värdenas opåtagliga och nästan omätbara karaktär har också ValUTA-projektet försökt operationalisera, genom att fråga sina folkhögskolstuderande vad de anser att de har haft för nytta av sina studier på folkhögskola. Steget till en operationalisering är ännu långt, men resultaten från ValUTA-undersökningarna ger i alla fall en fingervisning om de kunskaper och färdigheter som de studerande anser sig ha fått, socialt, kunskapsmässigt och personligt sett samt vilken nytta det kan ha längre fram i livet. Också i Danmark och Norge tycks det finnas ett samhälleligt behov av att finna valideringsmodeller för kunskap och färdigheter som lärs ut på andra håll än i de formella undervisningsinstitutionerna. Dessa är annorlunda vinklade än ValUTA- undersökningen och Luukannels och Manninens rapport från 28. Undersökningen från Aarhus universitet (212) fokuserar på hälsoaspekten i att leva tillsammans i folkhögskolgemenskap och hur denna gemenskap hjälper de studerande att ge ny mening, insikt och mod att göra förändringar. Den delen av folkhögskolans nytta behandlas indirekt också i ValUTA-projektet i form av övergripande förfrågningar om de svarandes välbefinnande efter året på folkhögskola, men är inte det huvudsakliga temat för vår undersökning. En annan dansk undersökning behandlar validering av kunskaper och färdigheter som medlemmarna i barn- och ungdomsföreningar utvecklar genom sitt deltagande. I likhet med förhållandena i Finland och Sverige tycks det danska samhället också vara ute efter modeller för att validera s.k. mjuka värden, så som social kompetens, förmåga att kunna motivera andra samt samarbetsförmåga. Då det gäller valideringsarbete i Norge ligger fokus mera på ett omfattande nationellt system av erkännande av realkompetenser, där det fria bildningsarbetet hänförs till tredje sektorn. I likhet med ValUTA-projektet indelas verksamheten i social, kunskapsmässig och personlig kompetens, men skillnaden är här att modellen ger en bild av den realkompetens som individen får också inom den frivilliga föreningssektorn (i likhet med Danmark) och inom arbetslivet. 6

8 3 Övergripande presentation av undersökningarna I detta kapitel presenteras undersökningarna i stort samt metoderna och principerna för projektet. Materialet är tredelat till sin natur. För det första har vi tre stycken webbenkäter som utförts efter avslutat år på folkhögskola läsåret 29-1, läsåret och läsåret Dessa enkäter utfördes vanligen i slutet av april eller början av maj och var avsedda att mäta den omedelbara responsen på de svarandes år på folkhögskola. Vidare beslöt projektet att också utföra så kallade förhandsgallupar som var avsedda att mäta de nya folkhögskolstuderandenas förväntan inför det kommande läsåret. Dessa förhandsgallupar utfördes under de två eller tre första skolveckorna på hösten 21 och hösten 211. Avsikten var mångfaldig dels att de ansvariga lärarna på utbildningslinjerna skulle få information av vad de studerande väntade sig av läsåret, dels att kunna utläsa vilken bild de svarande hade av folkhögskolan som skolform innan de själva hunnit bilda sig en erfarenhet av det, samt slutligen att jämföra förväntningarna i början av läsåret med de svar som samma personer gav i slutet av sina studier. Förhandsgalluparnas resultat presenteras i kapitel 5. Den tredje och sista delen består av uppföljningsgallupar, också de i form av webbenkäter, som skickades till f.d. studerande på Axxell och VNF, sådana studerande som avslutat sina studier ett eller två år tidigare och som hunnit få ett vidare perspektiv på den nytta och de kunskaper de tillägnat sig i folkhögskolan. Uppföljningsgalluparna utfördes två gånger, på våren 211 och våren 212 ungefär samtidigt med webbenkäterna efter avslutat folkhögskolår. De resultaten presenteras i kapitel Undersökningens metoder Kan den djupare nyttan av folkhögskolstudier definieras, preciseras och operationaliseras så att den går att mäta? I form av enkäter och gallupar med uttänkta frågor försöker vi visa på denna nytta. Utmaningen bestod i att formulera frågorna så att de kunde passa in på ett så stort antal studerande och deras mycket varierande studieprogram som möjligt, och följaktligen kunde det finnas ett antal påståenden eller frågor som inte berörde alla enskilda studerande. Frågorna ställdes till de studerande såväl inför läsåret som efter läsåret, men även ett år efter att de gått ut folkhögskolan. Samma studerande fick därmed frågorna flera gånger. Arbetsgruppen utarbetade gemensamt frågorna till enkäterna på basen av den redan tidigare nämnda tredelningsprincipen i social, kunskapsmässig och personlig utveckling. Den slutliga versionen av förstagångsgallupen består av fyra olika sorters frågor ja/nej, graderingsfrågor, karaktärsord och öppna svar, medan arbetsgruppen beslöt att förenkla uppföljningsgalluparna till endast ja/nej-frågor i syfte att göra enkätens ifyllande så snabb som möjligt för de studerande som svarade andra året i följd. Ja/nej-frågorna är väldigt svartvita till sin natur och det var meningen att de svarande snabbt skulle ta ställning till dessa på basen av sin uppfattning just vid det tillfället. Det visade sig emellertid att det inte var så enkelt under ifyllandet av gallupen i de olika studiegrupperna kom det kommentarer om vad man skulle kryssa för om påståendet inte var helt sant eller om den svarande inte ansåg att det berörde henne eller honom. Också vissa formuleringar väckte undran, speciellt i de frågor (eller påståenden) som var ställda i negativ form. Tolkningen av 7

9 dessas svar var också besvärligare än de rättframma frågorna. Då det gäller graderingsfrågorna beslöt arbetsgruppen att använda sig av dem för att om möjligt få en mer nyanserad bild än den ja/nej-frågorna kunde ge. I det stora hela stämmer graderingsfrågornas resultat överens med graferna från motsvarande ja/nej-frågor. Som en del av ValUTA-utvärderingen beslöt arbetsgruppen att begagna sig av s.k. karaktärsord, d.v.s. en utvald samling beskrivande adjektiv och substantiv som förknippas med eller kan användas för att beskriva folkhögskolan som skolform men även deras motsatser. I urvalet av ord fastnade arbetsgruppen för sådana som medlemmarna själva brukar använda då de talar om fritt bildningsarbete. De flesta karaktärsord är positiva eller neutrala, men också negativa karaktärsord har alltså satts in. Ca 5 ord fanns med i förstagångsgalluparna och de svarande kunde kryssa för så få eller så många som de ville de ord som närmast motsvarade den bild de hade av folkhögskolan. Här visade det sig att arbetsgruppen eventuellt hade överskattat de studerandes ordkunskap eftersom många av dessa ord väckte frågor vid ifyllnadstillfället. Det finns tyvärr inget sätt att ta reda på om de svarande som inte frågade tillfullo förstod vad orden betydde och hur det i så fall har påverkat vilka ord de valde. De neutrala orden var också i viss mån svåra eftersom de väckte tvivel hos de svarande om vad arbetsgruppens avsikt hade varit. De öppna frågorna å sin sida gav utrymme för kommentarer och berättelser. De svarande inbjöds att dela med sig av sina uppfattningar om undervisningen, påverkningsmöjligheterna, internatslivet, de bästa och sämsta minnena m.fl. Citaten som återfinns i föreliggande projektrapport är hämtade ur de öppna svaren dels från samtliga förstagångsgallupar och dels från de båda uppföljningsgalluparna. Genom att tolka de besvarade frågorna, har projektet fått svar på sina spörsmål och fyllt sin målsättning. Inom folkhögskolrörelsen har alltid hävdats att studierna har en djupgående inverkan på de studerandes personlighetsutveckling men det finns få undersökningar som har klarlagt hur utvecklingen sker och vad den utmynnar i. 3.2 Projektets etiska principer Resultatet av de genomförda enkäterna blev ett stort antal grafer, ett större antal än vad som ryms inom denna rapport och som kanske inte heller är av allmänt intresse. Dessa har främst använts som arbetsredskap inom de deltagande skolorna, men är tillgängliga för den som är intresserad t.ex. i forskningssyfte. Däremot strider det mot projektgruppens etiska principer att ge ut rådata i form av kommentarer och öppna svar från webbenkäterna, eftersom enskilda skolor och i vissa fall anställda är namngivna. I de fall att anställda i en skola namngetts i de öppna svaren och bemötts med kritik har det betraktats som etiskt riktigt att dessa behandlas inom skolans interna väggar. 8

10 4 Efter ett läsår på folkhögskola Förstagångsgalluparna år 21, 211 och 212 Som redan tidigare nämnts innefattar materialet resultat från tre års enkäter om de studerandes upplevelser under sitt år på folkhögskola. Enkäterna kallas förstagångsgallupar av det skälet att projektet senare skickar uppföljningsfrågor till dem som svarat året innan. Det är alltså första gången de studerande besvarar projektets frågor (förhandsgallupen har inga frågor utan där gäller enbart att kryssa för eller ringa in karaktärsord). Förstagångsenkäterna är uppdelade i tre huvudsakliga delar frågor som mäter de svarandes sociala utveckling, kunskapsmässiga utveckling samt deras personliga utveckling så som de upplever den i slutet av läsåret på folkhögskola. Inom dessa ramar finns frågor av olika typer ja/nej-frågor, graderingsfrågor samt öppna frågor. I detta kapitel presenteras först de svarande från samtliga år då det gäller ålders- och könsfördelning, tidigare skolgång och tidigare skola. 4.1 Presentation av svarandegrupperna år 21, 211 och 212 ValUTA förstagångsgallup 21, 211 och 212 Åldersfördelning år eller yngre år 31-4 år 41-5 år 51-6 år äldre än 6 år 24 Antal Ålderskategorier Figur 1. Åldersfördelningen år 21, 211 och 212 Det totala antalet svarande för alla år var 37 st. Grafen visar att de överlägset största åldersgrupperna för alla år är 2-åringarna eller de som är yngre än så, följt av gruppen 21-3-åringar. De övriga ålderskategorierna är i minoritet. 9

11 Följande figur anger den totala könsfördelningen. ValUTA Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Könsfördelning 126; 41 % 181; 59 % Man Kvinna Figur 2. Åldersfördelning år 21, 211 och 212 Totalt sett var antalet kvinnliga svarande större än antalet manliga men tack vare fluktuationer under de tre åren är fördelningen ändå rätt så jämn, med 59% kvinnor mot 41% män. Utbildning och skolgång innan folkhögskolåret ses nedan. ValUTA förstagångsgallup 21, 211 och 212 Tidigare skolgång Antal Grundskola Gymnasium Yrkesskola Tidigare kurs vid fhsk YH Universitet Annat, vad? Skolformer Figur 3. Tidigare skolgång 21, 211 och 212 De överlägset största antalet svarande har kommit till folkhögskolan via grundskola eller gymnasium. Också tidigare yrkesskolstuderande och universitetsstuderande är representerade. Den skolvisa fördelningen ser ut som följer. 1

12 ValUTA förstagångsgallup 21, 211 och 212 Skolvis fördelning 88; 29 % VNF Axxell 216; 71 % Figur 4. Skolvis fördelning av de svarande 21, 211 och 212 Som skolenhet betraktad och i jämförelse med Axxells små folkhögskolor är svarande från VNF i majoritet under alla år. Här nedan ses ytterligare fördelningen mellan heltidsstudier och flerform. ValUTA förstagångsgallup 21, 211 och 212 Undervisningsform 37; 14 % Heltidsstudier Flerform 228; 86 % Figur 5. Fördelning heltidsstudier och flerform år 21, 211 och 212 Majoriteten, 86% av de svarande, har studerat på heltid. På vårterminen 211 ansåg arbetsgruppen att det vore motiverat att lägga in ytterligare ett par basvariabler i undersökningen. Studieform var en av dessa nya och den togs med för att erkänna förekomsten också av flerforms- och distansstudier, vilket gallupen 21 i dess mindre omfattning inte gjorde. Eftersom VNF inte erbjudit flerformsstudier under projektperioden torde de ca 2 personer som kryssat för detta alternativ höra hemma på Axxell City, troligen studerande vid skrivarkursen. I den första pilotundersökningen våren 21 deltog ett urval studerande från Axxell City samt Västra Nylands folkhögskola. Arbetsgruppen ville dels testa frågorna men också testa tekniken inblandad i webbenkäter innan en större målgrupp togs med. Av de ca 15 studielinjerna på VNF valdes två studielinjer ut danslinjen och konstlinjen, och på Axxell City var det mediestuderande som besvarade frågorna. De ansvariga lärarna för dessa linjer var speciellt intresserade av att delta i undersökningen och redo att ge tid för genomförandet av enkäten. Projektet inleddes med en kort samling och presentation av vad som komma skulle, vilka målsättningar gallupen hade och vad projektet förväntade sig av de svarande. Totalt inbringade pilotförsöket 31 svar, fördelade på Axxell City och VNF Följande år, våren 211, utfördes samma webbenkät bland ett större antal svarande. Efter att ha tagit ställning till svaren på frågorna från våren 21 skedde en viss omarbetning av 11

13 klumpigt formulerade frågor, eventuella dubbletter togs bort och andra frågor formulerades om. De svarande våren 211 var totalt 138 stycken, varav 31 från Axxell och 14 från VNF. VNF s samtliga studielinjer (utom Webdesign och Tionde klassen) besvarade gallupen, och eftersom VNF är den största enheten, som deltog i projektet (med 12 studielinjer) förklarar det skillnaden i antal mellan skolorna. Övriga folkhögskolenheter inom Axxell deltog inte i enkäten detta läsår. Den sista förstagångsgallupen som utfördes inom ramen för ValUTA-projektet ägde rum våren 212. I denna omgång deltog totalt 136 svarande, alltså en liten minskning i antalet från år 211. Detta är i och för sig en liten paradox eftersom de flesta folkhögskolorna inom Axxell denna gång deltog inte bara Axxell City utan också Axxell Lafo och Axxell Kuggom. 4.2 Den sociala utvecklingen år 21, 211 och 212 Frågorna mäter alltså hur de svarande uppskattar sig ha utvecklats inom det sociala området under sitt läsår på folkhögskolan. Här ingår teman som stöd för individen från medstuderande, lärare och övrig personal, stämningen i gruppen och den enskilda studerandes roll, huruvida han eller hon har mött förståelse för sina åsikter och synpunkter, huruvida han eller hon vågat lägga fram dessa. Hur har samarbetsförmågan med andra, toleransen och självbilden utvecklats under året på folkhögskola? Har de svarande blivit självständigare och bättre på att uttrycka sig, och hur är det med eventuella nya insikter då det gäller ens egna värderingar, möjligheter och begränsningar? Nedan ses en sammanställd figur som mäter i hurdan grad de svarande upplever sig ha fått förståelse och sympati från sin omgivning. Förstagångsgallup 21, 211 och 212 "Jag har mött förståelse och sympati " från lärarna 17 1 från medstuderande Påståenden från övrig personal Figur 6. Social utveckling i sammandrag Vi konstaterar att den grupp som varit bäst på att bemöta de svarande med förståelse och sympati har varit de egna medstuderandena, tätt följda av lärarna. Övrig personal på skolan har upplevts vara minst öppen för att ge av sin tid och sin energi. Detta beror inte på att den övriga personalen nödvändigtvis är negativt eller likgiltigt inställd, tvärtom. Orsakerna kan delvis sökas i det faktum att den övriga personalen inte nödvändigtvis behöver vara tillgänglig 12

14 vid samma tider då de studerande rör sig i skolans utrymmen. Kanslipersonalen deltar inte i undervisningen utan sköter skolans administrativa sida, och kommer kanske inte i kontakt med de studerande. Kökspersonalen håller sig i sina utrymmen, städpersonalen arbetar morgon- och kvällsturer då skolan är stängd detta i de fall där skolan har en egen matsal och fast städpersonal, vilket inte är fallet på Axxell City. Följande rad med påståenden är ordnad enligt procentantalet då det gäller ja-svar. Det påstående som har högsta procenten ja kommer först och det med lägsta procenten sist. På det sättet torde vi få en fingervisning om var de deltagande folkhögskolorna lyckades bäst då det gällde de studerandes sociala utveckling. Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Jag har fått ökad självkännedom då det gäller egna värderingar, möjligheter och begränsningar 31; 1 % 276; 9 % Figur 7. Social utveckling i sammandrag, ökad självkännedom Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Gruppdynamiken i studerandegruppen har fungerat bra 39; 13 % 268; 87 % Figur 8. Social utveckling i sammandrag, gruppdynamik Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Min uttrycks- och kommunikationsförmåga har förbättrats under läsåret 44; 14 % 263; 86 % Figur 9. Social utveckling i sammandrag, kommunikationsförmåga 13

15 Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Jag har blivit mer självständig och beredd att ta ansvar för mina egna handlingar 48; 16 % 259; 84 % Figur 1. Social utveckling i sammandrag, självständighet och ansvarskänsla Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Förbättrad förmåga att samarbeta och ta hänsyn 53; 17 % 254; 83 % Figur 11. Social utveckling i sammandrag, samarbete och hänsyn Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Jag har blivit mer tolerant i förhållande till andra 55; 18 % 252; 82 % Figur 12. Social utveckling i sammandrag, tolerans Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Förbättrad förmåga att uttrycka åsikter och känslor 91; 3 % 216; 7 % Figur 13. Social utveckling i sammandrag, uttrycksförmåga 14

16 4.3 Den kunskapsmässiga utvecklingen år 21, 211 och 212 I följande avsnitt redogörs för resultaten då det gäller den branschvisa kunskapen och om folkhögskolan har lyckats förmedla kunskaper och färdigheter till sina studerande som de kommer att behöva för att gå vidare inom respektive bransch, vilken den nu sedan råkar vara. Utbudet av ämnen inom folkhögskolan är oerhört brett, inte bara inom folkhögskolfältet i allmänhet utan också i de folkhögskolor som har deltagit i denna undersökning. Enbart på VNF startar årligen minst 1 studielinjer och ibland så många som 15 där ligger betoningen på konst- och kulturämnen. I Karis kan den studerande välja mellan att studera teaterkonst, danskonst, bild och skulptur, fotokonst, inredning, grafisk design och, då undersökningarna utfördes, webbdesign. På vetenskapssidan finns det studier inom juridik, natur och medicin, språk och turism, interkulturellt arbete, det andra inhemska språket. Då vi dessutom lägger till kurserna som står till buds på Axxell City och för år 212 också Axxell Lafo och Axxell Kuggom, får vi ytterligare bredda utbudet med dokumentärfilmning, mediareportage, skrivarkurs, konst, musik, ljudteknik och hantverk. Totalt sett talar vi om ca 2 olika ämnesinriktningar kurser dit studerande kommer för att få kunskap om det ämnesområde som intresserar dem och som de vill arbeta med i framtiden. För närmare presentation av de tre årsgrupperna, se föregående kapitel. Vi inleder presentationen med att se på kunskapen som de svarande har fått på folkhögskolan och om de upplever att undervisningen har varit aktuell och uppdaterad. Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Kunskapsmässig utveckling Jag har fått nya och intressanta kunskaper Undervisningen har varit aktuell och uppdaterad Påståenden Figur 14. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, undervisningen Grafen visar att den absoluta majoriteten anser sig ha fått nya och intressanta kunskaper medan det finns en större tveksamhet om huruvida undervisningen har varit aktuell och uppdaterad. Härnäst utforskar vi de svarandes åsikter om huruvida deras branschmässiga kännedom har ökat, om de har bättre praktiska färdigheter inom sitt ämne efter sina studier och om de anser att de är bättre på att analysera problem och dra egna slutsatser. 15

17 Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Kunskapsmässig utveckling Kännedomen om branschen har förbättrats avsevärt Förbättrade praktiska kunskaper Påståenden Ökade färdigheter i att hantera olika redskap Förbättrad förmåga att analysera problem och dra egna slutsatser Figur 15. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, områden Resultaten visar att kännedomen om branschen har förbättrats avsevärt. I minskande grad anser de svarande att de har fått förbättrad förmåga att analysera problem och dra egna slutsatser, har fått mera praktiska kunskaper och färdigheter i att hantera olika redskap. Till nej-svaren finns det ett par tänkbara förklaringar. En av dessa kan vara att de svarande har varit osäkra på vad som menas med arbetsredskap och antagit att det handlar om fysiska föremål som t.ex. penslar eller kameror, medan projektgruppen har avsett vilka redskap som helst som krävs för att utföra det aktuella arbetet. Ett alternativ är att de svarande anser att de redan har behärskat teknikerna och redskapen från tidigare och att undervisningen inte har bidragit till någon större skicklighet. Samma förklaring är tänkbar då det gäller förmågan till problemanalys och slutsatser. I den följande serien ser vi på hur stora möjligheter de svarande har haft att tillägna sig kunskapen. Har de fått hjälp och stöd i tillräcklig grad? Har de studerande haft möjligheter till självständigt arbete och kunnat lära sig av detta? Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Kunskapsmässig utveckling Utveckling genom reflektion över arbetsprocessen Inlärning genom eget arbete Påståenden Utbyte av tankar och reflektioner med studiekamrater utanför skolan Figur 16. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, inlärningsmöjligheter 16

18 I figuren ovan har de olika alternativen ställts mot varandra för jämförelsens skull. Här kan konstateras att de svarande anser att de har lärt sig bäst genom att utbyta tankar och reflektioner med studiekamrater utanför skolan och genom att göra egna arbeten. Det framgår ganska klart att de flesta svarande anser att de har haft mycket utbyte av tankar och reflektioner med kamraterna utanför skolan. De flesta har också lärt sig genom att jobba själv och fundera över arbetsprocessen medan en mindre grad anser att det har skett en utveckling genom att granska sig själv och det man har fått lära sig i undervisningen. Den här grafen verkar bekräfta en arbetshypotes som är vanlig inom folkhögskolan, d.v.s. att de studerande lär sig bäst genom att diskutera och ventilera ämnet med andra studerande på sin fritid då de inte egentligen är medvetna om att de lär sig. Här kommer folkhögskolans sociala dimension och dess betydelse in åter en gång. Följande graf presenterar den hjälp, den handledning och det stöd de svarande anser sig ha fått av lärarna. Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Kunskapsmässig utveckling Tillräcklig hjälp och handledning av läraren Tillräcklig handledning vid tekniska problem Påståenden Möjlighet till självständigt arbete utom lektionstid Figur 17. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, lärarstöd och hjälp Möjligheter till självständigt arbete har alltså funnits enligt de svarande. De allra flesta, minst 82%, anser att de har fått tillräcklig handledning vid tekniska problem och att läraren har hjälpt och handlett i tillräcklig mån. Den sociala inlärningsmiljön som tar vid efter att undervisningen är slut för dagen är endast indirekt kontrollerad av skolan och lärarna som inte kan göra mycket mer än att försöka se till att det finns förutsättningar i form av att skolan hålls öppen för de studerande och i viss mån att arrangera möjligheter för dem att samlas. Däremot kan den pedagogiska personalen mera aktivt kontrollera möjligheten till självständigt arbete genom att lägga in det i undervisningsplanen och se till att behövliga utrymmen och utrustning finns tillgängliga. Påståendet nedan lades till våren 211. Samma fråga ställdes igen våren 212. Figuren mäter den framtida nytta de svarande trodde att de skulle ha av sina kunskaper från folkhögskolåret. 17

19 Förstagångsgallup 211 och 212 Kunskapsmässig utveckling Jag kommer att ha nytta av mina kunskaper i framtiden 8; 3 % 266; 97 % Figur 18. Kunskapsmässig utveckling i sammandrag, framtida nytta Vi ser att så gott som samtliga svarande anser att kunskaperna de har fått på folkhögskola kommer att komma till nytta längre fram. Endast ca 3% är tveksamma till sanningshalten i påståendet. 4.4 Den personliga utvecklingen år 21, 211 och 212 Den här delen av rapporten presenterar den personliga utveckling som de svarande anser att de har genomgått under folkhögskolåret. Frågeställningarna berör bland annat hur väl folkhögskolstudierna rustat dem för framtiden, om de svarande har fått uppmuntran och erkänsla för sina starka sidor och goda presentationer i skolsamfundet, om året på folkhögskola har förbättrat deras sociala kompetens samt om läsåret har inverkat positivt på deras mentala välbefinnande. Här ingår också det stöd som har funnits i form av medstuderandes och lärares samt den övriga personalens intresse och engagemang, den sociala samvarons betydelse för inlärning och utveckling samt om de studerande har hittat sina starka sidor och förmått känna igen och odla sin kreativitet. Frågeställningarna som hör hemma under den personliga utvecklingen är på sätt och vis en kombination av inlärningsmässiga aspekter som också delvis återfinns i redogörelsen för den kunskapsmässiga utvecklingen, och sådana aspekter som hör hemma i den sociala utvecklingen. Det finns frågor inom de båda övriga kategorierna som med fog kunde sägas höra hemma inom den personliga utvecklingen, och frågor inom den här kategorin som på samma grunder lika bra kunde höra hemma i någon av de båda övriga utvecklingarna. Påståendet nedan kan ses som ett slags slutresultat och sammanfattande kommentar av året på folkhögskola. 18

20 Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Folkhögskolan har inverkat positivt på det mentala välbefinnandet och styrkan 4; 13 % 267; 87 % Figur 19. Personlig utveckling i sammandrag, välbefinnande 87% av de svarande anser att deras mentala välbefinnande har ökat efter folkhögskolåret. I det här fallet är det kanske möjligt att betrakta ett år på folkhögskolan som ett slags preventiv hälsovård. Vid en närmare titt på de öppna svaren märker vi en del av orsakerna till att det upplevs så. /---/ Bästa [minnet]: När jag insåg att jag kan och klarar av att vara kreativ när jag tidigare inte trott det. /---/ Minuun uskotaan täällä ja minua pyritään kannustamaan eteenpäin ja motivoimaan vielä paremmaksi niin kanssaoppilaiden kuin linjani opettajienkin tahoilta. Jag är mer målmedveten och vet vad jag vill. Paras on se kun jatkoopiskelemaan haettaessa huomasin kasvaneeni ihmisenä ja ajattelijana huimasti. Via att man fått höra att man gör fina saker och sedan olika arbetsuppgifter man kunnat få har höjt inte bara motivationen utan också självförtroendet. Under något skede av deras studier på folkhögskola har de svarande kommit till insikt om sin egen kreativitet, sin egen förmåga och sina egna resurser. De har fått uppmuntran och upplevt att man har litat på dem. Efter ett år på folkhögskola har de vuxit som människor och tänkande varelser, de har fått större självförtroende och större studiemotivation. Allt detta bidrar i hög grad till ett större mentalt välbefinnande. Nedanstående graf visar vad de svarande anser om sin förmåga att arbeta mot uppställda mål och om sitt självständiga, kreativa tänkande. Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Personlig utveckling Förmåga att sätta upp egna mål och uppnå dem har förbättrats Påståenden Förbättrad förmåga till kreativt tänkande Figur 2. Personlig utveckling i sammandrag, målsättningar och kreativt tänkande 19

21 Ca 79% anser att deras förmåga att sätta upp egna mål och uppnå dem har förbättrats medan 82% anser att deras kreativa tänkande har förbättrats. Följande graf mäter lärarnas och de medstuderandes visade erkänsla för den enskilda individens starka sidor. Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Personlig utveckling Lärarna visat erkänsla för studerandes starka sidor Påståenden Medstuderande visat erkänsla för studerandes starka sidor Figur 21. Personlig utveckling i sammandrag, erkänsla Som tidigare anser de svarande från alla år att deras medstuderande har varit en aning bättre på att ge stödjande feedback än lärarna. Folkhögskolan är helt tydligt en plats där de studerande finner goda vänner med likasinnade intressen. Grafen nedan visar hur många av de svarande som anser sig ha funnit nya vänner under läsåret. Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Personlig utveckling Studerande har knutit nya, viktiga vänskapsband 3 24 Påståenden Framtida kontakt med skolan, lärare och medstuderande är tänkbar Figur 22. Personlig utveckling i sammandrag, kontakter och vänskap Ungefär 9% anser att året på folkhögskola har gjort att de har knutit nya och viktiga vänskapsband, och ca 92% menar att framtida kontakt med skolan, lärare och medstuderande är tänkbar. Det är intressant att notera att flera svarande har svarat ja på påstående nummer 2 om att ta kontakt med skolan längre fram än att de har knutit nya, viktiga vänskapsband på skolan. 2

22 Detta stämmer inte överens med kommentarerna i de öppna svaren där folkhögskolan inte överhuvudtaget nämns i framtidsplanerna medan däremot flera nämner att de har fått vänner för livet. Till slut ett sammanfattande påstående om de svarandes beredskap att gå vidare ut i livet efter folkhögskolan. Förstagångsgallup 21, 211 och 212 Jag är bättre rustad för framtiden och livet efter året på folkhögskola 26; 8 % 281; 92 % Figur 23. Personlig utveckling i sammandrag, livet efter folkhögskolan I det här fallet talar grafen och siffrorna för sig själv. 5 Folkhögskolans atmosfär och särdrag karaktärsord Det här året på folkhögskolan har varit en omtumlande upplevelse och en tornado av känslor upplevelser och en lärdom av självkännande. Det finns egentligen inte ett precist ord för det man varit med om eftersom så många adjektiv dyker upp i ens huvud samtidigt. Som en del av ValUTA-utvärderingen beslöt arbetsgruppen att begagna sig av s.k. karaktärsord, d.v.s. en utvald samling beskrivande adjektiv och substantiv som förknippades med eller kunde användas för att beskriva folkhögskolan som skolform. I urvalet av ord fastnade arbetsgruppen för sådana som medlemmarna själva brukar använda då de talar om fritt bildningsarbete. De flesta karaktärsorden är positiva eller neutrala, men också negativa karaktärsord har satts in. Från början av 21 sattes ca 5 ord in i det elektroniska svarsformuläret och meningen var att de svarande kunde kryssa för så några eller så många ord de ville de ord som närmast motsvarade den bild de hade av folkhögskolan. Fram på hösten 21 då terminen började igen kom arbetsgruppen överens om att utöka projektet genom att ställa de nyblivna folkhögskolstuderandena inför samma karaktärsord innan de inlett sina studier. Detta skedde närmast för att få reda på vilka förväntningar och vilken bild de hade av skolformen utan att vara närmare bekant med den. Meningen var också att samma studerande skulle svara på frågeformuläret efter sitt folkhögskolår, och därmed skulle arbetsgruppen kunna jämföra förväntningarna med hur det verkligen blev. Detta system 21

23 sattes snart i funktion och för en ingående redogörelse för dessa resultat, se den huvudsakliga projektrapporten som innehåller jämförelser mellan hösten 21 (förhandsuppfattningar) och resultat från samma grupp på våren 211, samt förhandsuppfattningarna hos nästa årskull (hösten 211) samt deras åsikter som de avspeglades våren 212. Här nedan ses ett sammandrag av alla tre årens mest populära karaktärsord. Skillnaderna mellan åren är inte markant, samma ord återkommer gång på gång. Karaktärsord i topp år 21, 211 och 212 Förstagångsgallup Serie1 Gemenskap Frihet Intresse Positiv Utmaningar Självständighet Nytta Livskunskap Ansvar Öppenhet Karaktärsord Figur 24. Mest förekommande karaktärsord i sammandrag I andra änden av spektret har vi de karaktärsord som har de lägsta frekvenserna, alltså ord som betecknar fenomen som de svarande inte har stött på eller inte har ansett vara överensstämmande med upplevelserna i folkhögskola. Karaktärsord i botten år 21, 211 och 212 Förstagångsgallup Serie1 Trendig Oproffsig Rädsla Likgiltighet Likgiltighet Vantrivsel Instängdhet Slutenhet Onytta Mobbning Karaktärsord Figur 25. Minst förekommande karaktärsord i sammandrag Som kan ses av ovanstående två figurer är karaktärsorden med hög frekvens i svaren positivt laddade medan de med lägst frekvens huvudsakligen är negativa. Detta är glädjande nog för samtliga pedagoger både inom Axxell och VNF, eftersom de betecknar sådana fenomen som personalen inte önskar att ska förekomma på folkhögskola. 22

24 Så här säger en svarande från våren 212 om sitt val av ord: "Rädsla" eftersom det för mig varit svårt att blotta mig för andra, att låta andra hjälpa mig i mitt kreativa uttryckssätt. Men den rädslan har blivit mindre för varje gång jag trotsat dem och låtit mina kurskamrater läsa mina personliga texter, och jag kommer att fortsätta trotsa min rädsla så länge jag lever. "Slutenhet" eftersom det som sagts inom vår skrivgrupp stannat där, alltså är det en positiv slutenhet, det är ett förtroende inom gruppen. "Problem" finns överallt. Jag har fått hjälp med mina problem av min lärare och min skrivgrupp, vi har tillsammans hjälpt varandra att lösa problem vi haft. "Medmänsklighet" är kanske det allra, allra viktigaste jag upplevt på kursen. Att jag i gruppen har fått synas som den jag är till 1%, liksom alla andra fått detsamma. Och att jag varje gång fått någon stödande/positiv/konstruktiv reaktion på allt jag uttryckt. Med ledning av det här är det möjligt att sluta sig till olika tolkningar av orden som projektgruppen gett, och hur de kan uppfattas annorlunda än vad vi har tänkt. Negativa ord kan också uppfattas som positiva och tvärtom. Det är också mycket möjligt att en del av dessa mera negativt betonade ord hänför sig till fritiden utanför skolan och samvaro mellan studerande efter att skoldagen tagit slut. Här kan också finnas andra faktorer, som t.ex. hur ivrig studerandekåren råkar vara just det bestämda läsåret samt hur mycket möjligheter till olika aktiviteter det finns runtom i trakten. De deltagande skolorna har också varit mindre synliga än de svarande har förväntat sig, samt mera oproffsiga. Gammaldags är vi i det stora hela fortfarande. Utöver de karaktärsord som projektgruppen arbetade fram och som kom med i undersökningarna bad vi dessutom de svarande att lista eventuella karaktärsord som vi inte kommit att tänka på men som de tyckte passade in på folkhögskolan. Detta gjordes först i samband med förstagångsgallupen 211 samt därpå följande vår, 212. Här är några från våren 211: ponnahduslauta tulevaisuuden kouluun; super roligt!; Huippu vuosi, läheisyys, toinen perhe, seikkailu, kovaa työtä, palkitsevaa, avartava, rohkeus omaaloitteisuus, luovuus; opettavaisuus, suvaitsevaisuus Turvallinen, ajatuksia herättävä Stillhet, lugn, mjuk; inspiration; insik; skratt Professionaliteten vill jag betona Handledning, uppmuntran, kommunikation, unik Och här ser vi ytterligare andra från våren 212: Inspirerande, annorlunda (på ett positivt sätt), fantasieggande, givande, dyrt. Fantasieggande möjligheter. 23

25 Valfritt, eget kunnande, lärorikt, utveckling, teini, hemtrevligt, osäkerhet Det är ganska tydligt att dessa ord återspeglar sinnesstämningarna och tankarna hos de svarande medan de har suttit framför dataskärmen och fyllt i svaren. Dessa ord är minst lika bra som dem arbetsgruppen valde ut, om inte bättre eftersom de kommer direkt ur de studerandes sinne. 6 Uppföljningsgallup år 211 och 212 En central del av ValUTA-projektet går ut på att inte bara evaluera resultaten av de studerandes folkhögskolår mot slutet av vårterminen utan också att följa upp utvecklingen längre fram. Därför ombads de studerande på VNF respektive Axxell City att gå med på att besvara ytterligare frågor längre fram i tiden. De studerande som gått i folkhögskola under läsåret kontaktades andra gången våren 211, samt en gång till våren 212 då projektet samtidigt kontaktade också de studerande från läsåret Avsikten med uppföljningsfrågorna var att försöka kartlägga folkhögskolans betydelse för de studerande ur ett längre tidsperspektiv. Pedagoger som sysslar med fritt bildningsarbete diskuterar ofta faktum att f.d. studerande kan komma fram till sina tidigare lärare åratal efter att utbildningen avslutats för att konstatera hur mycket de egentligen lärt sig under året utan att ha fattat det förrän i efterskott. Samtidigt är det ett sätt att mäta folkhögskolans samhällsnytta hur stor roll spelar ett år på folkhögskola för ens framtida liv? Vilka kunskaper och färdigheter, vilka attityder och personlighetsdrag för man med sig in i framtiden, färdigheter som man senare har stor nytta av? Den första gruppen från var en liten pilotgrupp bestående av 31 svarande. Av dessa besvarade endast 11 personer uppföljningsfrågorna våren 211 trots upprepade påstötningar. Skälen till detta bortfall kan man bara spekulera omkring i en del fall var det fråga om felaktiga eller föråldrade kontaktuppgifter som getts till skolorna och som gjorde det svårt att få tag på de tidigare studerandena. Andra orsaker kan ha varit en känsla hos de svarande att de inte längre hade något med saken att göra... eller ren och skär glömska, kanske tidsbrist. Den största orsaken är dock den att projektet saknade resurser och tid att samla de tidigare studerande på nytt i en grupp, vilket troligen skulle ha förbättrat resultatet. 6.1 Presentation av grupperna För uppföljningsgallupen våren 211kontaktades de 31 personer från Axxell City (medialinjen) samt de aktuella studielinjerna på VNF som fungerat som pilotgrupp och som varit studerande under läsåret Antalet svar uppgick till 11 personer. Det andra året som uppföljningundersökningen genomfördes bland tidigare studerande, våren 212, kontaktades inte bara samtliga deltagare som besvarat förstagångsgallupen året innan 24