FÖRNYELSE AV DEN GAMLA SKOLAN I TIDAHOLM Gemensamhetsboende i en oanvänd byggnad, Kungsbroskolan

Transkript

1 FÖRNYELSE AV DEN GAMLA SKOLAN I TIDAHOLM Gemensamhetsboende i en oanvänd byggnad, Kungsbroskolan

2 2 Den gamla skolan byggd på 1800-talet befinner sig i Tidaholms stadskärna, nära Tidan. Den vackra tvåvåningsbyggnaden utgör ett viktigt landmärke för staden och speciellt för Tidaholmarna, som känner till dess historia.

3 Innehåll INTRODUKTION 4 VÅR SWOT ANALYS 7 BYGGD MILJÖ & JORDBRUKSBAKGRUND 9 RENOVERINGSREFERENSER 10 REFERENSER FÖR GEMENSAMHETSBOENDE 12 INTERVJU 21 PROJEKTET 29 3 PLATSEN 32 VAD FÖRÄNDRAR VI? 35 VAD BEHÅLLER VI? 35 PLANER 36 SEKTIONER 40 KÄLLOR 44 TACK 46

4 INTRODUKTION Vårt projekt i sju frågor... Varför gemenskap? Varför renovera? 4 Under kursens första del (analys) lärde vi oss att individualisering är ett hot mot hållbarhet. Gemensamt boende är ett bra sätt att svara på det hotet eftersom de boende delar på de gemensamma utrymmena. Det innebär ansvarstagande och att tänka på andra. Tack vare det gemensamma boendet kan människor upptäcka hur mycket de kan lära av varandra och hjälpa varandra. Då de boende delar ett gemensamt kök kan den egna lägenhetens rum vara större. Arkitektur och fysisk planering spelar roll för klimatförändringarna då byggnaders konstruktion, drift och rivning bidrar till miljöförstöring. Vid rivning går energi förlorat både direkt och indirekt i råvaruutvinning, materialproduktion och sammanställandet av de materialen till en byggnad. Rivning innebär också ytterligare energikonsumtion och råmaterial för att konstruera en ny. Resultatet av det är att inte ens en mycket effektiv ny byggnad kan väga upp den sammanlagda energiåtgången på många år från att den byggs. Därför var vi intresserade av att renovera en oanvänd byggnad. Vi ville tillföra ett värde, hitta nya användningar och funktioner, och samtidigt respektera dess identitet. Det är ett hållbart sätt att bo på eftersom de boende delar ett flertal faciliteter (kök, tvätt, verkstad, bibliotek, lekrum, terrass, bastu). Gemensamt boende erbjuder livskvalitet även om lägenheterna är relativt små. Vi vet hursomhelst att det är ett nytt boendesätt och att det kan avskräcka en del människor. Vårt mål är att övertyga människor att kooperativt boende inte är så annorlunda från ett standardboende och att det är enkelt att vänja sig. Tolerans är nyckeln.

5 Hur är det med jämställdhet mellan könen? Vi är övertygade om att ett gemensamhets boende är ett sätt att göra samhället mera jämställt. I de gemensamma köken ordnas listor, så att alla deltar i att både handla och laga mat för medlemmarna på specifika dagar enligt schema. Städning organiseras också av medlemmarna och alla måste delta. Slutligen tillåter också det kooperativa boendet att man lämnar sina barn att leka själva i de gemensamma utrymmena eftersom man känner sina grannar och därför vågar lita på dem. Varför här?? Vi ville inte att vår byggnad skulle vara isolerad utanför staden, med en stark, fristående gemenskap inom den, men frånvänd det övriga samhället. Vi ville utveckla den här nya bostadstypen inuti staden och i en mycket central del för att bjuda in människor att upptäcka den. Det är också anledningen till att vi skapade offentliga utrymmen i bottenvåningen. Där finns en kreativ butik, en verkstad och en bastu för att locka människor att besöka denna nya typ av bostad. Iden är också att den här byggnaden kommer bli välkänd liksom boendesättet. Kanske kommer andra liknande projekt utvecklas på andra platser i Tidaholm. Hur kan vi övertyga Tidaholmare om vårt projekt? Vi vet att Tidaholm behöver nya typer av bostäder för att svara till ett viktigt behov. Under de första mötena fick vi reda på att de flesta äldre som bor i staden vill flytta från sina hus till mindre lägenheter, samtidigt som många familjer letar efter hus, men inte kan hitta några lediga. När vi utforskade Tidaholm under några dagar upptäckte vi också att många byggnader i staden utgör viktiga landmärken och vittnar om ett viktigt kulturarv. Många av dem är dock oanvända. Därför tycks renovering vara den ideala lösningen för Tidaholm eftersom det svarar på två behov på samma gång: det kan erbjuda nya lägenheter för de som behöver det och det kan bevara stadens kulturarv. Att göra om äldre byggnader till bostäder tillåter också att öka boendetätheten och att därför bidra till en mer hållbar miljö. Vilket sorts liv vill vi ha i byggnaden? Vi vill utveckla en fridfull stämning som baseras på tillit och förtroende mellan grannarna. 5

6 Kill your darling? Ett viktigt steg i projektet 6 Väldigt ofta har man en stark ide fån början i sitt projekt och tar med saker för att det är «ens egen idé». Man tror att det är det bästa sättet att svara på ett problem, att nå ett mål eller den bästa riktlinjen att följa under processen. Men vid en tidpunkt kommer man behöva omvärdera den idén objektivt, med hänsyn till alla nya parametrar. Oftast behöver man sedan också «kill your darlings». Det här steget var mycket viktigt för oss i det här projektet. Först av allt ville vi arbeta med det gamla polishuset, genom att renovera och bygga till det. Vi hade planerna och sektionerna. Vi gjorde några förslag och lite historisk efterforskning. Allting började bra. Vi var mycket inspirerade och hade mycket idéer under den första veckan. Allt vi behövde var att besöka byggnaden för att se vad som bevarats och vilket skick det var för att kunna fortsätta vårt arbete. Ägaren lät oss dock inte komma in i byggnaden. Vi kom fram till att det var väldigt problematiskt att föreslå ett renoveringsprojekt för en byggnad som vi aldrig besökt. Därför bestämde vi oss för att kill our darling. Vi beslutade slutligen att arbeta med vår andra möjlighet: den gamla skolan. Det var ett svårt beslut att ta men idag vet vi att vi tog rätt beslut. POLISHUSET : Vår «darling» SKOLAN : Vår plan B

7 VÅR SWOT ANALYS Vårt projekt utvecklar och förstärker följande STYRKOR och MÖJLIGHETER liksom möter SVAGHETERNA och svarar mot följande HOT. -Inspirerat av SWOT för byggd miljö. STYRKOR Korta avstånd > Närhet till service Stark social gemenskap > Kooperativ Jordbrukstradition > Kunskap Befintligt byggnadsbestånd/kulturarv > Använda och bevara tillgångar Låga priser på mark och fastigheter > Billiga lägenheter Grönytor >Gemensamma odlingar SVAGHETER Frusen fastighetsmarknad > Erbjuder nya bostäder Brist på strategier för hållbar utveckling > Minskad energiförbrukning Bilkultur > Lokal service Åldrande befolkning >Erbjuda tillgängliga bostäder Underanvända offentliga platser > Skapa kopplingar Oanvända byggnader >Nya funktioner Segregerad byggd miljö > Blandade generationer och sociala grupper Slutna sociala sammanhang gör det svårt för nyinflyttade > Delade ytor Brist på lokala jobb > Skapa aktivitet genom verkstad/affär 7 MÖJLIGHETER Självförsörjande på energi och mat > Gemensam odling Åldrande befolkning > Kunskapsdelning Nya ekonomiska rörelser >Interaktion mellan offentliga funktioner > Nya sätt att leva och konsumera HOT Ökade priser på fossila bränslen >Bättre isolering och lokala resurser Misslyckad integration > Kooperativt boende Minskad biodiversitet p.g.a. storskaliga monokultur jordbruk > Småskalig och diversifierad odling Global individualistisk trend >Gemensamma ytor

8 8

9 BYGGD MILJÖ OCH JORDBRUKSBAKGRUND Bostadsbrist är en av de centrala problemen i Tidaholms kommun, liksom i många andra svenska kommuner. Kommunen planerar för en befolkningsökning till kommuninvånare till Det innebär en ökning av 300 personer och kommer ha en effekt på bostadsefterfrågan. Tidaholm kommer att behöva nya tillgängliga bostadsalternativ års bostadsprogram beskriver vad som påverkar prioriteringen av bostad mest: - en central plats -tillgänglighet till hiss -storlek på lägenheten Tidaholm har låg täthet och breder ut sig. Samtidigt finns en bostadsbrist och inte tillräckligt med tillgängliga lägenheter. Vi anser att lösningen är att förtäta och att tillföra fler kollektiva boenden. Olika bostadstyper behövs men en stor andel måste antagligen avsättas för äldre Gränsen mellan det urbana och landet är mycket stark idag. Vår idé är att blanda dem, att introducera lantliga områden i staden genom att ta in en del odlingsaktiviteter som samlar människor, i stadens centrum. För nuvarande är det mycket gröna platser i staden men målet är att göra dem vackrare och användbarare istället för att ha dem tomma och oanvända. 9 IDAG Många villor. IMORGON Ett mer varierat byggnadsbestånd & ETT Gemensamhetsboende

10 RENOVERINGSREFERENSER 10 Vi har skapat en värld där det är lättare och billigare att byta ut någonting (även byggnader) än att reprera det. Byggnader måste ses som existerande resurser. Vi kommer inte minska koldioxidutsläppen genom att bygga nya gröna byggnader, utan genom att underhålla de byggnader som redan finns

11 The Clipper Mill - Baltimore USA I Europa idag finns ett stort byggnadsbestånd. En del utan det är ett viktigt kulturarv, men det befintliga byggnadsbeståndet måste alltid ges uppmärksamhet även om det inte är av särskilt intresse från en historisk eller kulturell synpunkt. För den aktuella byggnaden fanns ingen särskild klassificering, men för Julie och Alice var den här grundskolan i tegel från 1895 av särskilt intresse och relativt väl bevarad. Om vi vill gå över till en kultur där vi reparerar och förnyar så måste vi också applicera det på arkitekturen. Renovering kommer att kunna förlänga produkternas liv och hålla nere byggnadsavfall till ett minimum. Clipper Mill är ett bra exempel på hur man kan renovera kulturarv The Clipper Mill Ett exempel som visar på värdet med renovering är The Clipper Mill i Baltimore, Maryland. Det visar på ett långt liv med nya kreativa användningar i ett 150 år gammalt verkstadskomplex. 11 Tornet i Bois le Prêtre - Paris FRANCE Tornet i Bois le Prêtre Att renovera en byggnad är också ett sätt att ge nya värden till den. Ett exempel som är mycket relevant enligt oss och som illustrerar den här idén är tornet i Bois le Prêtre, Paris. Det här projektet relaterar direkt till vår vision om hållbar utveckling eftersom det är ett renoveringsprojekt där många aspekter tagits i beaktande till en helhet. I vårt projekt tillför vi dessa nya värden till byggnaden: -tillgänglighet för rörelsehindrade -bättre isolering (från insidan för att bevara tegelfasaden) -gemensamma trädgårdar -stor terass och stora balkonger (som vinterträdgårdar) -nya fönster med bättre isoleringsförmåga (både akustisk och termisk) Före Efter

12 REFERENSER FÖR GEMENSAMT BOENDE 12 Den här analysen är baserad på konceptet att dela ytor för ett gemensamt boende. Vi föreslår att arkitekturen ska underlätta utbytet och mötet mellan de boende.

13 Hur kan samarbetet mellan arkitekter och boende manifestera sig i ett fysiskt projekt? VAD ÄR GEMENSAMHETSBOENDE? Gemensamhetsboende är något mellan standard huset och den egna lägenheten. Det står idag som ett tredje sätt att bo på. Det här okonventionella sättet att bo på verkar vara ett alternativ idag som kan möta många behov relaterade till hållbar utveckling. Det är en livsstil som positionerar sig i linje med morgondagens krav för miljö, ekonomi och social hållbarhet. 13 Att bo i ett gemensamt boende för att dela gemensamma ytor är praktiskt för de boende eftersom det kostar mindre och därför är lättare att ha råd med. Idag är det svårt att ha råd med ett hus, därför växer också den här typen av alternativ. Den ekonomiska aspekten är en av huvudanledningarna att investera i något, att människor deltar och engagerar sig i den kollektiva processen. Kostnaden kan bli 20% mindre för de boende än vad den skulle bli för en standardbostad.

14 Det här alternativet låter de boende delta i projektet på plats från början till slut och gör att arbetskostnaden för projektet kan reduceras. Utöver den ekonomiska aspeten så är också gemensamt boende ett socialt projekt som blandar människor och får dem att leva som en grupp. Det som skiljer gemensamhetsboende från privata hyreshus är att de är demokratiska grupper där de boende tillsammans tar beslut om hur de ska bo och samarbeta. 14 Den sociala aspekten av gemensamhetsboendet är ett koncept som främjar gemenskap. Det här nya sättet att bo på tar avstånd från individualism och för människor närmare varandra, baserat på deras kunskap, deras värderingar, solidaritet och gemensamt stöd. Det här konceptet bemöter rådande sociala problem som utanförskap, segregation och kärnfamiljens förändring.

15 Solhusen i Gårdsten - SVERIGE PLATS Gårdsten, norr om Göteborg BYGGHERRE Bostads AB Gårdsten TOTALENTREPRENÖR SKANSKA Sweden AB ARKITEKT CNA - Christer Nordström Arkitektkontor AB PROJEKT MANAGEMENT Rune Lindh Byggadministration AB MÄTNING OCH UTVÄRDERING CIT Energy Management AB VVS-KONSULT Andersson & Hultmark AB KONSTRUKTION LTB Byggkonsult AB EL-KONSULT Partille Elkonsult AB LANDSKAP Taggen Miljö och Landskap AB ÅR 2004 RENOVERINGSKOSTNAD 530 SEK / kvm 15 PROGRAM - Solvärme lägenheter - Renovering: energibesparing ekologisk anpassning förnyelsebar energi - Gemensam trädgård - Växthus - Kompost - Tvättstuga - Återvinningsstation

16 Tomtebo i Umeå- SVERIGE PLATS Nydalasjöns södra spets, TOMTEBO I UMEÅ BYGGHERRE BENNY SELBERG, BUSINESS MANAGER, NCC CONSTRUC- TION PROGRAM - Vanliga lägenheter och student bostäder - Tomtebo är 320 lägenheter på Vittervägen och Älvans väg - Bastu - Socialt rum och övernattningsrum 16 I ett av Umeås nyaste områden, vid Nydalasjöns södra spets, ca 5 km från centrum. Byggnaden består av både flervånings- och markbostäder. Det är ett område som håller på att utvecklas och byggas ut. Det ligger nära naturen, men ändå med en urban karaktär. Området runt Nydalasjön är ett populärt rekreationsområde med vandringsleder, grillplatser, joggingspår och en äventyrslekplats.

17 Urbana villor Malmö - SVERIGE PLATS Brf. Urbana villor, Vimpelgatan 9, Malmö BYGGHERRE Brf. Urbana Villor genom Ordförande Kim Freimann, Christina Freimann, Cord Siegel, Karin Larsson, Pontus Åqvist and Ylva S Åqvist ANSVARIGA ARKITEKTER Pontus Åqvist och Cord Siegel MEDVERKANDE ARKITEKT Ulrika Connheim HUVUDSAKLIG LANDSKAPSARKITEKT Karin Larsson MEDVERKANDE LANDSKAPSARKITEKTER Niels de Bruin, Ola Nielsen, Magnus Svensson VVS VVS gruppen Lund AB, Hans Liljedahl and Sven Johan Åkesson DETALJPLAN Malmö stad, Malena Larsvall KONSTRUKTION Delat mellan 28 företag upphandling och konstruktion: Pontus Åqvist and Cord Siegel BOSTÄDER 2 radhus och 5 lägenheter YTA 1200 kvm 17 PROGRAM Gemensamt boende 7 enheter 7 x 140m ² BOA boende staplat på höjden gemensam takterrass gemensam trädgård socialt kök gemensamt vardagsrum

18 Tietgen Korridorboende - Köpenhamn - DANMARK 18 PLATS Rued Langgårdsvej 10-18, DK-2300 Copenhagen S ÅR 2006 YTA m² ANTAL LÄGENHETER 360 BYGGHERRE Fonden Tietgenkollegiet RÅDGIVARE Niras A/S, Hasløv & Kjærsgaard och Freja Ejendomme INGENJÖR COWI A/S TÄVLING :a pris LANDSKAP Marianne Levinsen A/S + Henrik Jørgensen A/S PROGRAM Studentkorridor, delade ytor -gemensamt kök -TV/bio-rum -Tvättstuga -Cykelrum -Gemensamt rum -Studierum -Delade terrasser -Festlokal

19 La salière - Grenoble - FRANKRIKE PLATS 6 rue du docteur Vaillant, Grenoble (38), Frankrike BYGGHERRE Collectif de la Salière - 5 Familjer HUVUDENTREPRENÖR TEKHNE architectes Christian CHARIGNON och Sarah VIRICEL PROGRAM 1 byggnad med fem lägenheter, och gemensamma ytor i bottenplan YTA 745 m² BOA ÅR 4 års samarbetsprojekt KOSTNAD (1 109 /m2 BOA 19 PROGRAM 1 gemensamt rum 2 Gäststudio 3 Cykelrum 4 Bilparkering 5 Verktygsförråd 6 Gemensam trädgård 7 Gemensam terrass 8 Lägenheter Bottenplan Sektion som visar de gemensamma ytorna

20 RICHMOND EAST HOUSING - Toronto - KANADA ARKITEKTER Teeple Architects PLATS 60 Richmond Toronto, Kanada HUVUDANSVARIG Stephen Teeple BYGGHERRE Chris Radigan PROJEKT ARKITEKTER Richard Lai (OAA), William Elsworthy INGENJÖR CPE Structural Consultants HUVUDKONSULT: Enermodal Engineering Ltd. LANDSKAP NAK Design Group YTA 99,565 kvf KOSTNAD 20.4M $ BYGGÅR PROGRAM Kollektivhus blandning av boende och kommersiell yta 85 lägenheter på de övre planen och ca 3000 kvadratfot kommersiell yta på bottenvåningen -75 sociala boenden som ersättning för Regent park Byggnaden huserar industriarbetare - Boendedriven restaurang - Kök erbjuder en extrainkomst och proffesssionell erfarenhet för de boende. - Gemensamma odlingar på 6:e våningen ger mat - Restaurang - Komposterar köksavfall i egen kompost - Regnvatten används för odlingsbevattning = självförsörjande urban permakultur.

21 INTERVJU Vi ville inte bara skapa ett originellt projekt, utan också svara på människors behov. För att veta vilka behov och önskemål som människor i den här boendeformen har så var vi tvungna att träffa dem. Vi ville veta mer om gemensamma boenden. Hur upplever de boende den här boendeformen? Vad är deras åsikt? Vilka är de och varför valde de att bo så? Vilka är de bra idéerna att inspireras av och vilka problem behöver hanteras? Vi använde oss av intervjumetoden i möte med en boende. Målet var att fråga generella frågor för att ge personen möjligheten att berätta sin historia utan att avbryta. Vi ville prata om deras vardagsliv i bostaden, och deras relation till grannarna i de gemensamma utrymmena. Vi förberedde några huvudfrågor (att använda vid behov): 21 Bor du i ett gemensamhetsboende? Hur länge har du bott så? Var är boendet? Är det en bra plats? Varför? Hur många lägenheter finns där? Är efterfrågan stor? Är det svårt att få en bostad? Vilka kriterium finns för att få en bostad? Är det billigare eller dyrare att bo i ett gemensamt boende än att bo i en vanlig lägenhet? Kan du beskriva vardagslivet i gemensamhetsboendet? Vad är, enligt dig, fördelarna och nackdelarna? Föredrar du den här boendeformen? Varför? Tror du att det passar sig bättre för en vissa typer av människor? Någon särskilld ålder? Vad är gemensamt? Vardagsrummet? Köket? Trädgården? Vem är ansvarig för de gemensamma utrymmena? Vem städar till exempel? Kan du använda dem när du vill? Är det öppet för offentligheten eller bara för de boende?

22 Robins intervju (1 timme) Var var det gemensamma boendet? I vilken stad? Upplands-Väsby, en Stockholmsförort. Jag vet inte om det är viktigt, men så heter orten. När bodde du där? Jag flyttade dit när jag var 9 år Med dina föräldrar? Javisst. Det är ett stort hus med fyra familjer. De andra tre familjeran hade flyttat dit innan. Det byggdes 1985 och dom hade bott där sedan det byggdes. Så ni var den nya familjen? Ja, vi var den nya familjen 22 Har du syskon? Ja, jag har tre bröder. Totalt, med fyra familjer så var vi 20 personer Hade alla valt att bo tillsammans innan? Ja Var det de boende som tagit initiativ till projektet? Nej, staden hade ett byggprojekt. De byggde fyra hus. Det var en bomässa De byggde många nya hus och alla de fyra husen var en del av det. Människor som ville bo i kollektivvillor kunde skriva upp sig och sen gick det ett eller två år. De som flyttade in kände inte varandra sen innan. Vet du varför din familj ville bo i ett sådant här boende? Dom hade gjort det förut, när de var unga. Det är rätt billigt också faktiskt.

23 Varför är det billigare? Du får mycket för pengarna kan man säga. Det är ett kooperativ. Ni äger huset tillsammans. Så ni betalar inte någon annan för att administrera det... Ja precis. Alla tar hand om det, Ni äger det tillsammans. Huset är en organisation kan man säga. Vet du hur föreningen är organiserad? Det är en kooperativ bostadsförening Vet du vad det kan kosta att bo i ett sånt här boende? Jag kommer inte ihåg. Hyran var inte så hög. Det är fyra små lägenheter i ett stort hus. Så vi hade alla en liten privat yta och sen en jättestor yta som var gemensam, som alla delade. Det sora köket var gemensamt. Alla var där. I våra egna lägenheter hade vi bara en kokplatta med basgrejer. Tror du att det var bra att ha den här kokplattan i den egna lägenheten? Ja jag tror det är bra och skönt. Vår lägenhet var inget himmelrike så...vi åt middag tillsammans tre eller fyra kvällar i veckan. Vi hade ett jättestort bord där 20 pers kunde sitta och äta samtidigt. Hade du bra relationer med de andra? Ja, verkligen. Vi var fyra, nej fem barn, i nästan samma ålder. Vi var som en liten terroristgrupp. Och när vi var runt 11 till 13 kom alla våra vänner alltid till vårt hus för det var så mycket bättre. Det fanns så mycket plats. Det var så öppet. Så välkomnande? Ja eftersom ingen riktigt bodde där. Eller alla bodde där. Man kände aldrig att man inte fick göra något på ett visst sätt eller behövde bete sig på något särskilt sätt. Och matlagen? Du sa att ni åt tillsammans ganska ofta. Turades ni om att laga mat? Man skrev upp sig varje vecka på de dagar man ville äta. Vissa dagar var man ju kanske borta av olika anledningar. Sen sa varje familj vilken dag de kunde laga mat. Så nej...man behövde inte laga mat. Det var om man ville. Men om man bor tillsammans så måste alla samarbeta. Jag menar, en familj lagade inte så mycket mat, men det var ok. Ingen var irriterad på det. Handlade ni tillsammans också? Vi la pengar till mat i en låda och när man behövde handla så tog man därifrån. Man var inte tvungen att handla tillsammans med de andra. Om min familj skulle laga mat en viss dag så handlade vi för det. Vilka mer gemensamma ytor fanns det? På bottenplan fanns ett stort rum. Vi kallade det hobbyrummet. Där fanns TV, en stor soffa, ett stort bord med stolar och ett pingisbord. Det var riktigt stort och schysst. Man spelade spel och kollade på film där? Ja Kommer du ihåg ungefär hur många kvadratmeter? Hur stort? 50kvm, det är så stort jag bor nu. Det kanske var mindre, kanske 40. Sen fanns det bastu med dusch. Två duschar, bad och bastu. 23

24 Duscharna var bara till bastun? Ja det var bara för de boende. Alltså det är ju en villa Så det var ett sort kök, en stor matsal med ett stort bord. Och i anslutning till det fanns också ett slags vardagsrum med en öppen spis och några soffor. Det var kanske 60 kvm Med köket? Ja kök, matsal och vardagsrum. Jag kanske kan rita det. Så du tycker att det var kul att bo i den här typen av hus? Ja, det är det bästa man kan göra. Alla la in SEK var. Det är speciellt, en väldigt liten summa att lägga in. Vanligtvis brukar det vara typ en halv miljon eller nåt. Så det är verkligen lite pengar. Den summan tillåter att man får bo där, sen betalar man bara sin hyra, baserad på antal kvadratmeter. Hur är det med trädgården? Var den också gemensam? Ja, vi odlade massa saker. En familj gillade att odla väldigt mycket. Dom var alltid i trädgården under sommaren, och det var helt ok att alla åt vad som odlades. Om man ville kunde de dela med sig av sin kunskap men jag var inte så intresserad. Vi hade massor av grönsaker, frukt och potatis. Hur uppfattade andra er? En de var lite...rädda till en början. De sa «Vi kan inte bo så. Man har inget privatliv» 24 Men du tycker att man har det? Ja självklart! Precis som i en familj, jag menar, du har ditt utrymme när du vill vara för dig själv. Vilken typ av gemensamma aktiviteter hände i de gemensamma utrymmena? Det var verkligen vårt hus. Vi möblerade och så Vi hade olika städområden. Så de fyra familjerna städade sina egna områden. En vecka gjorde man köket, och nästa vecka ett annat område... När jag flyttade in fanns en vävstol. Det rummet blev senare vårt tonårsrum. Det var TV-rum men vi hängde i det rummet. Det var vårt. Hur stor var er lägenhet? Den var liten. Vi var fyra barn. Jag delade rum med en av mina bröder. Vi hade ett pyttelitet kök. Alla andra hade hade ett rum var och så hade vi ett vardagsrum. Alla lägenheterna var olika. De boende deltog en del i utformningen. Dom kunde säga hur de ville ha det. Var det en bra plats? Ja det var strax utanför stan, precis brevid sjön. Väldigt bra. Riktigt nära sjön, nästan som på landet. När folk kom hit sa dom att det var precis som på landet för det var hagar med kor och så. Kände du dig exkluderad från stan? det är mittemellan stan och förorten. Bara 4 mil till Stockholm. Hur stor är staden? invånare.

25 Vi hade också en tvättstuga. Alla gick in samma väg, genom huvudentrén. Så när man gick in i sin egen lägenhet var man alltid tvungen att gå genom de gemensamma ytorna. Det är väldigt bra tycker jag. Då får man den dagliga kontakten, och sen behöver man inte knacka på någons dörr för att fråga om dom vill leka för man bara träffades någonstans. Och vill man så kan man bara gå till sin lägenhet. När man är i de gemensamma utrymmena är det som att säga «hej, ni kan prata med mig, eller umgås med mig eller vad som helst». När man är i sin lägenhet är man inte lika tillgänglig. Fast alltså, vi besökte allas lägenheter också. Om du hade möjlighet att välja en annan gemensam yta, vad skulle du vilja lägga till? Garaget kunde ha mer utrymme eller något. Men jag kan inte säga att jag saknade något. När ni hade gäster, var sov dom? På övervåningen. Vi hade ett särskilt rum, tonårsrummet, där det fanns dubbelsängar så många människor kunde sova där. Vi hade stora fester där. Jag kommer ihåg ett år när vi hade en sommarfest och det var 40 personer i huset, inklusive alla ungdomar som bodde i huset. Föräldrarna var borta. Vi betalade för att de skulle gå på restaurang. Många människor var lite misstänksamma i början. Dom visste inte riktigt hur de skulle bete sig i det här huset och blev förvirrade. Sen efter ett tag tyckte alla om det väldigt mycket och sa att de ville bo där. Och alla vi som växte upp där tyckte väldigt mycket om det, och vi ses fortfarande ofta. Vet du om det var en stor efterfrågan på att få bostad i huset? Nej det var inte så många som ville bo där. Mina föräldrar flyttade ut för två år sedan och det var faktiskt väldigt svårt att hitta någon som ville flytta in. Även om det var väldigt billigt. Människor är lite rädda och vet inte riktigt vad...vad som förväntas av dem. «Åh, måste jag tillbringa massa tid med mina grannar?» Hur lång tid tog det att hitta en annan familj? Två eller tre månader kanske. Det är väldigt konstigt tycker jag. För oss barn tex. så sa vi att föräldrarna kan flytta ut, men vi stannar, eller så flyttar vi tillbaks. Varför bestämde sig dina föräldrar att lämna huset? Föräldrarna är alla i samma ålder. Dom är runt 60, födda på 50-talet. Deras barn är mellan 20 och 35 och har flyttat hemifrån. Huset är stort och de använder inte hela huset. De hänger inte så mycket och kände att de inte hade så mycket social kontakt med de andra längre. Kollektivgrejen, det gemensamma, dog ut lite. När folk är så börjar de ha sina egna vanor. De kanske inte äter så ofta i det gemensamma köket när barnen är utflugna. Dom umgicks inte så mycket. Tror du att de tär viktigt att ha familjer i ett gemensamt boende? För vi vill erbjuda lägenheter för äldre eftersom det finns ett stort behov i Tidaholm, men samtidigt vill vi också blanda med familjer. Jag tror att en sak som gjorde att vårt hus fungerade så bra var att alla var i ungefär samma ålder. Föräldrarna var väldigt nöjda också. Du vet, kom hem på onsdag, mitt i veckan efter jobbet, och någon hade lagat mat åt dem. När vi var barn och gick på fotbollsträning så tog en förälder bilen och körde oss. Vi hade samma vanor. Och den här matlagningsgrejen till exempel, det är inte så mycket mer jobb att laga mat för 20 personer än 6. 25

26 26 Vad tror du om att blanda olika generationer? Det beror på människorna förstås. Om det är människor som vill bo så så tror jag inte att det är något problem. Men jag tror att en familj med barn är mer ok med andra familjer med barn som är högljudda. Äldre är inte riktigt lika ok med sådana saker tex. Jag menar, en familj kunde tex ha födelsedagskalas och vara i de gemensamma utrymmena. Om det var högljutt så var inte det ett problem för vi skulle vara lika högljudda nästa månad. Vad var nackdelarna? Städgrejen. Eftersom vi har olika sätt och olika syn på när det är rent. Några städade mycket, andra mindre. Det är alltid en diskussion där man måste hitta en nivå där alla är ok med hur det fungerar. Vi hade ett husmöte varannan vecka eller nåt, där vi pratade om sånt här. Ibland hade vi förstås några bråk. Det var mest diskussioner om städningen, köket och tvättrummet. Eftersom det var rätt litet, jag menar fyra barnfamiljer som ska tvätta alla kläder. Det var en enda oreda med kläder överallt. Ni vet, man sätter igång en maskin och tar inte ut den i tid. Någon annan vill tvätta... Skulle du vilja bo i...? Ja, det vill jag verkligen verkligen verkligen! Nu till exempel? Ja, defenitivt. Särskilt med min familj. Jag tror den här typen av boende är väldigt bra för familjer med barn och jag tror också det är därför mina föräldrar flyttade ut när de inte hade barn hemma längre. Och om du skulle bo på ett sånt här ställe, tror du att det är bättre att vara en del av projektet från början? Skulle du föredra att välja vilka du ska bo med? Nej, det är inte så viktigt. Jag tror att det är rätt viktigt att du inte tänker att du ska välja vilka du bor med, utan att man mer får några människor som man bor med. Det är inte som att gå ihop med några vänner. Jag tror det är rätt viktigt: att hålla det öppet. För om det är en grupp vänner som flyttar ihop i ett hus så blir det som att man känner varann och har sitt sätt att bete sig på, sina intressen och huset blir trångsynt. Men det måste vara människor som vill bo så. Av föräldrarna som bodde där var 6 lärare. De andra var politiker, vänsterpolitiker. Så de boende var rätt lika ändå. Föräldrarna i de olika familjerna var bra på olika saker. En familj tog hand om trädgården jättemycket, en pappa var duktig på att fixa med bilar. Han var i garaget hela tiden. Så när man hade problem med bilen så fixade han det. Min pappa är konstnär så hans målningar var överallt, skulpturer och grejer. Jag tror att mina föräldrar retar sig mer på varandra nu, sen de flyttade ut. När de bodde gemensamt så kunde de reta sig på de andra istället.

27 Hur är det med dina bröder. Är de redo att bo i ett sånt här hus? Ja! Jag skulle verkligen vilja att mina barn växte upp som i det huset. Man kan umgås med de andra barnen i huset. När jag var barn behövde jag aldrig anstränga mig för att leka med andra eftersom de alltid var runtomkring, så jag känner mig lite socialt...jag tar mycket för givet att det är lätt att vara social. Man blir lite socialt lat. Andra kan ringa varann och fråga om de ska hänga en viss dag. Var det tillåtet att använda de gemensamma utrymmena när som helst? Det var inte så högljutt så det var inte ett problem. Men om man hade något som man ville göra, som en födelsedagsfest eller något sånt, då sa man bara till. Vi hade en stor tavla att skriva sådana saker på. På jul så hade vi en jättestor julgran och vi firade tillsammans med de andra familjerna en vecka innan jul. Sen på julafton så var det bara en familj i huset. En familj ett år, en annan nästa. Varje familj kunde bjuda in sina egna släktingar var fjärde år. Det var ett experimentprojekt. 27

28 28

29 PROJEKTET 29

30 30

31 31

32 Plats T R Ä D G Å & O D L I N G R D Några gemensamma trädgårdar skapas längs med stråket, nära kyrkogården. Dom är tillgängliga för alla som vill men boende i gemensamhetsboendet ges prioritet. Vi tror att göra saker tillsammans är ett bra sätt att lära av varandra och kommer att utveckla gemesamhetsandan. 32 Målet är att gå mot ett självförsörjande system: De boende lagar mat från sådant de själva har odlat, delar med sig om de har för mycket och äter tillsammans. Det finns också en möjlighet att sälja grönsakerna för matlagningskurserna. På så sätt kan trädgårdarna erbjuda arbete och inkomst för de som behöver det. Det är också möjligt att odla andra sorters grönsaker, som behöver varmare temperaturer, i vinterträdgården, längs med fönstren. Ett trädgårdsskjul i glas påminner om vinterträdgården. Alla redskapen inti är gemensamma, man betalar bara hyra för att använda dem. En ny torgyta utvecklas framför byggnaden. Den vistelseytan utrustas med bänkar, blommor och skulpturer gjorda i verkstaden.

33 33 Situationsplan

34 Koppling till Tidan KOMPOSITION AV ZONER - PLANER Renoveringsprojektet var också ett tillfälle att koppla ihop byggnaden med gångstråket längs med Tidan. Gångvägen som kopplar samman Västra Drottningvägen och Radhusgatan är gjord för att vara en trivsam väg. Vi hoppas att det kommer att bidra till att uppmuntra människor att gå och cykla i Tidaholm. 34 Fastigheten Vi ordnade tre olika områden på vår fastighet för tre olika användningar: - En gemensam trädgård uppdelad i små lotter, tillgängliga för alla intresserade, men boende i gemensahetsboendet prioriteras vid fördelning. De olika zonerna - En offentlig yta framför huset med bänkar, blommor och skulpturer. (Utanför förlängningen av vinterträdgården) - En halvoffentlig yta bakom byggnaden, för boende, men öppen. Det här området är både en lekplats, en plats att träffas och grilla på eller att spela fotboll. (Utanför förlängningen av den gemensamma korridoren) TECKENFÖRKLARING PRIVATA OFFENTLIGA ZONER Halvoffentlig gemensam Offentlig Privat

35 VAD FÖRÄNDRAR VI? VAD BEHÅLLER VI? OKLAR KOPPLING TILL TIDAN > Arbete med angöringen till fastigheten Vi lägger till en del urban möblering för att göra platsen till en mötespunkt i stadskärnan. MATERIALTETS KVALITATIVA ASPEKT > Behåll den vackra fasaden, bevara den tillgången. Tegelfasaden vittnar om Tidaholms historia. Den är i ganska bra skick. En riktlinje för vårt projekt var att bevara fasaden och återta den. OANVÄND HALVOFFENTLIG ÖVERGÅNG > Arbete med behandling av stråket Trädgårdarna läggs ut längs med stråket. När barn passerar här, vilket de gör ofta enligt Tidaholmare, så kan de försöka känna igen grönsakerna. Några av lotterna är reserverade för skolorna ÖPPNINGAR OCH UTSMYCKNING > Bara byta ut glasen i fönstren för att förbättra byggnadens energiförbrukning. Vi förändrade bara två fönster till dörrar för att få tillgång till balkongen på andra våningen, och en för handikappentrén på bottenvåningen. 35 TOMMA GRÖNYTOR > Arbete med de halvoffentliga ytorna för bättre anpassning och funktion Olika funktioner ges till de befintliga grönytorna. BETONA BEFINTLIG TRAPPA > Behålla den huvudsakliga kommunikationen runt kärnan i byggnaden Trapporna är i bra skick så vi bestämde oss för att behålla dem och ordnade planerna med deras befintliga läge som utgångspunkt.

36 PLANER DISPOSITION AV UTRYMMEN 36 P R O G R A M 2 T1 28 kvm > ENSAMBOENDE YNGRE PERSON > ENSAMBOENDE ÄLDRE PERSON 2 T2 35 kvm > YNGRE PAR > ÄLDRE PAR 2 T2 40 kvm > YNGRE PAR > ÄLDRE PAR 2 T3 68 kvm > FAMILJ 4 T3 72 kvm > DELAD LÄGENHET 2 T3 82 kvm > FAMILJ TOTALT ANTAL LÄGENHETER 14 T1 T2 T3 BASTU VERKSTAD/ BUTIK GEMENSAMMA UTRYMMEN KOMMUNIKATIONSYTA T1 T2 T3

37 INTERAKTIV VERKSTAD KREATIV BUTIK DELAT UTRYMME DELAD KUNSKAP Bottenplan 37 LOUNGE ENTRÉ AVSLAPPNING- BLANDAD BASTU GEMENSAMT TVÄTTRUM

38 Plan 2 38 MODERNT GEMENSAMT KÖK MYSIGT TV-RUM TONÅRS-HÄNG-RUM

39 Plan 3 39 SAMLANDE BIBLIOTEK MATLAGNINGSKURSER LAGA DET DU ODLAT

40 SEKTIONER Kortsektion BB B A A B 40 Långsektion AA

41 Perspektiv Fasad mot väster 41 Fasad mot söder

42 Disposition av utrymmen Sektionsschema BASTU VERKSTAD/ BUTIK GEMENSAMT UTRYMME KOMMUNIKATIONSYTA T1 T2 T3 42 Vy av volym F Ö R L Ä N G N I N G &MATERIALITET För att tillföra nya kvaliteter hade vi intentionen att skapa en ny sorts utrymme. På den södra fasaden läggs en glasad förlängning till för att dra nytta av solljuset. Utrymmet är en vinterträdgård som samlar alla, Tidaholmare och boende, som en offentlig gemensam mötesplats med en panoramavy över Tidan. Målet med den här utbyggnaden är också att dra till sig folk genom att synas från huvudgatan. Utbyggnaden lägger till ett värde till den existerande byggnaden. Vi bestämde oss för att använda en glas- och stålstruktur eftersom vi ville ha en stark kontrast mellan den existerande delen och den nya. Idén var att passa in det moderna i historien.