Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för grundskola, grundsärskola, fritidshem och grundsärskolans fritidshem på Brynässkolan 2014/2015

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för grundskola, grundsärskola, fritidshem och grundsärskolans fritidshem på Brynässkolan 2014/2015 Vallback rektorsområde Gävle Kommun

2 2 Innehållsförteckning Vår vision sid 3 Våra styrdokument sid 4 Definition av kränkande behandling sid 5 Utvärdering sid 6 Kartläggning sid 6 Främjande och förebyggande arbete på Brynässkolan sid 7 - Främjande insatser sid 7 - Förebyggande åtgärder sid 8 Upptäcka, utreda och åtgärda mobbning eller annan kränkande behandling sid 10 Särskilda satsningar sid 11 Upptäckt av mobbning eller annan kränkande behandling sid 11 Samtalsmodell sid 13 Bilagor Drogpolicy Bilaga 1 Policy anmälningar till socialtjänsten Bilaga 2 Dokumentationsformulär Bilaga 3 Uppföljningsformulär Bilaga 4 Trivselenkät år 1-5 Bilaga 5 2

3 3 Vår vision Ett av skolenhetens viktigaste mål är att alla ska känna sig välkomna och uppskattade på sin skola. Alla våra elever ska känna sig trygga, bli sedda och lyssnade på. All form av kränkande behandling och diskriminering ska förebyggas och upptäcks sådan ska den genast uppmärksammas och åtgärdas. Denna likabehandlingsplan är utformad i samråd med representanter för olika personalgrupper på skolenheten. Planen har även sin utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling (SKOLFS 2009:38). All personal kommer att få ett exemplar av likabehandlingsplanen. I samband med läsårsstarten informeras elever och föräldrar om planens huvudinnehåll och vid varje utvecklingssamtal ska den finnas som en naturlig del i samtalet med vårdnadshavarna och eleven. Det demokratiska uppdraget ska utgöra grunden för all verksamhet. All planering, alla aktiviteter och utvärderingar ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Det demokratiska uppdraget, som är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner, består av olika delar: Att främja elevernas lärande om demokrati och värdegrund. Att verka i demokratiska arbetsformer där elever, personal och föräldrar har inflytande och är delaktiga. Att förankra de demokratiska värdena, värdegrunden, i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare. Att motverka alla former av kränkande behandling. Arbetet mot kränkande behandling omfattar all personal på skolan och är framför allt alla vuxnas ansvar. Men elevernas deltagande i arbetet är viktigt för att nå målen om en skolenhet där kränkningar och diskriminering inte förekommer. Alla synpunkter på denna handlingsplan emottages tacksamt och kommer att beaktas vid den årliga utvärderingen. Synpunkter kan lämnas till rektorer eller andra representanter för elevhälsan på skolan. Övergripande ansvar för att arbetet med trygghets- och likabehandlingsfrågor på skolenheten har rektor. Dock kan delar av genomförandeansvaret delegeras till annan person såsom biträdande rektorer och övrig personal. Gävle 14 oktober 2014 Ulf Sjulander Ankie Gustavsson Britt Bergman-Danielsson Rektor Biträdande Rektor Bitr. rektor grundsärskolan 3

4 4 Våra styrdokument Skollagen (2010:800) framhåller att all verksamhet i skolan ska ha sin grund i demokratiska värden och Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap. 5 ) Lgr 11 slår fast att personalen i skolan har en viktig uppgift att leva upp till och förankra hos eleverna de grundläggande värden som samhället vilar på: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Vidare poängterar Lgr 11 att: Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och tydliggöra konsekvenser av det personliga handlandet öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Enligt AML (arbetsmiljölagen) 1977: kap. 3 likställs elever med vanliga arbetstagare. AFS 1993: anger vidare att det ska finnas rutiner i att fånga upp signaler och åtgärda vid kränkande behandling. 4

5 Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ur Barnkonventionen Inget barn får diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller liknande skäl. (art. 2) Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. (art. 3) Barn och unga ska ges möjlighet att utvecklas i sin takt och utifrån egna förutsättningar. (art. 6) Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (art. 12) 5 Definition av kränkande behandling och mobbing I AFS (arbetsmiljöförordningen) 1993:17 1 definierar kränkande behandling som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare Skolverkets allmänna råd definierar kränkande behandling som att någon eller några i ord eller handling kränker den grundläggande principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och riktas till en eller flera Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan vara: text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms, eller annan social media). psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög). fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar). Vidare definieras följande begrepp: Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån sju olika grunder såsom kön, 5

6 könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexualitet. Det ligger på Skolledningens ansvar att ovanstående begrepp görs kända bland alla anställda och på skolan. Det åligger samtlig personal att ansvara för att ovanstående begrepp görs kända bland eleverna på skolenheten. Del av undervisningstid skall vikas åt att samtala och diskutera innebörden av begreppen. 6 Utvärdering av nu gällande plan Den nu gällande planen upprättades i oktober 2014 och gäller nu fram till november Kartläggning Vår skolenhet är en mångkulturell skola där elever från många olika kulturer dagligen möts. Vi måste i vår verksamhet ta hänsyn till detta och planera vår verksamhet så att alla kan delta oberoende av exempelvis trosuppfattning. Vi måste beakta de olika diskrimineringsgrunderna på både individ-, grupp- och verksamhetsnivå när vi planerar skolans olika aktiviteter och det dagliga arbetet. Vår kartläggning har gjorts utifrån olika områden som t e x studiemiljö, kompetensutveckling, rekrytering, undervisning och rutiner för akuta åtgärder. Regelbundna klass- och elevråd Trivselformulär inför utvecklingssamtal Trygghetsenkät i alla klasser två gånger/ år 6

7 7 Främjande och förebyggande arbete i grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet och grundsärskolans fritidshem på Brynässkolan Främjande insatser Mål På Brynässkolan ska alla elever i grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet och grundsärskolans fritidshem känna sig trygga. Vi ska respektera varandras åsikter och eleverna skall känna sig delaktiga i beslut. Alla vuxna ska aktivt jobba för att stärka barnens självkänsla i olika situationer samt arbeta med gruppstärkande aktiviteter. Vi vill tillsammans med föräldrarna fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. Insatser i grundskolan: Likabehandlingsplanen ska vara känd och förankrad hos varje elev, förälder/vårdnadshavare och personal. Gemensamma regler som diskuteras, revideras och aktualiseras tillsammans med elever, föräldrar/vårdnadshavare och personal vid varje läsårs början. Regelbundet elevvårdsarbete Elevenkät utifrån Gävlemodellen Värdegrundsdiskussioner bland personal och elever under läsåret Tillgängliga vuxna. Schemalagd elevtillsyn inne vid skolstart, vid rastens början och ute under alla raster. Vuxna äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna Skolans verksamhet och organisation ska utformas så att det befrämjar goda relationer och en trygg skolmiljö för eleverna. Den utmärks av värme, intresse och engagemang från de vuxna.. En god skolmiljö karaktäriseras av tydliga gränser mot icke önskvärda beteenden. Skolan har i samarbete med elevråd utverkat ordningsregler som finns uppsatta i korridorer och klassrum. Det främjande arbetet omfattar alla former av kränkande behandling. Det skall vara långsiktigt och omfatta såväl individ, grupp och skolnivå. Personal, elever och föräldrar skall återkommande ges möjligheter att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Detta sker vid föräldramöten, utvecklingssamtal och speciella tillfällen som t.ex. Öppet hus. Det främjande arbetet baseras på kunskap om elevernas trivsel, inflytande och förekomst av kränkande behandling. Denna kunskap inhämtas vid utvecklingssamtal, via elevenkäter etc. 7

8 8 All pedagogisk verksamhet skall genomsyras av en medvetenhet att förebygga alla former av kränkningar. (Ett exempel på detta kan vara att pedagogen bestämmer var och med vem varje elev skall sitta i klassrummet och i matsalen). Skolledningen har ansvaret att se till att all personal får en kontinuerlig uppdatering i de senaste forskningsrönen och metoder att jobba mot diskriminering och andra kränkande förhållningssätt bland elever och vuxna på skolan. Skolan ska ha rutiner för hur samarbetet skall se ut med andra berörda myndigheter och organisationer såsom socialtjänst och polis. Se bilaga 1 och 2. Under augusti månad ska klasslärare och mentorer förtydliga begreppen kring de sju diskrimineringsgrunderna för sina elever. Samtal om hela planens intentioner kring mobbning och annan kränkande behandling skall också föras i elevgruppen och synpunkter dokumenteras. Insatser i grundsärskolan: Likabehandlingsplanen ska vara känd och förankrad hos elever (utifrån förutsättning), förälder/vårdnadshavare och personal. Gemensamma regler som diskuteras, revideras och aktualiseras tillsammans med elever, föräldrar/vårdnadshavare och personal vid varje läsårs början. Regelbundet elevvårdsarbete Trivselenkäter/enskilda samtal genomförs under läsåret Värdegrundsdiskussioner bland personal och elever under läsåret Tillgängliga vuxna. Schemalagd elevtillsyn inne vid skolstart, vid rastens början och ute under alla raster. Flera vuxna äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna Skolans verksamhet och organisation ska utformas så att det befrämjar goda relationer och en trygg skolmiljö för eleverna. Den utmärks av värme, intresse och engagemang från de vuxna.. En god skolmiljö karaktäriseras av tydliga gränser mot icke önskvärda beteenden. Skolan har i samarbete med elevråd utverkat ordningsregler som finns uppsatta i korridorer och klassrum. Det främjande arbetet omfattar alla former av kränkande behandling. Det skall vara långsiktigt och omfatta såväl individ, grupp och skolnivå. Personal, elever och föräldrar skall återkommande ges möjligheter att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Detta sker vid föräldramöten, utvecklingssamtal, mailkontakt och speciella tillfällen som t.ex. öppet hus. 8

9 9 Det främjande arbetet baseras på kunskap om elevernas trivsel, inflytande och förekomst av kränkande behandling. Denna kunskap inhämtas vid utvecklingssamtal, via elevenkäter, tät kontakt med vårdnadshavare samt dagliga elevobservationer etc. All pedagogisk verksamhet skall genomsyras av en medvetenhet att förebygga alla former av kränkningar. (Ett exempel på detta kan vara att pedagogen bestämmer var och med vem varje elev skall sitta i klassrummet och i matsalen). Skolledningen har ansvaret att se till att all personal får en kontinuerlig uppdatering i de senaste forskningsrönen och metoder att jobba mot diskriminering och andra kränkande förhållningssätt bland elever och vuxna på skolan. Skolan ska ha rutiner för hur samarbetet skall se ut med andra berörda myndigheter och organisationer såsom socialtjänst och polis. Se bilaga 1 och 2. Under augusti månad ska klasslärare och mentorer förtydliga begreppen kring de sju diskrimineringsgrunderna för sina elever. Samtal om hela planens intensioner kring mobbning och annan kränkande behandling skall också föras i elevgruppen och synpunkter dokumenteras. Insatser i fritidshemmet: Likabehandlingsplanen ska vara känd och förankrad hos varje elev, förälder/vårdnadshavare och personal. Gemensamma regler som diskuteras, revideras och aktualiseras tillsammans med elever, föräldrar/vårdnadshavare och personal vid varje läsårs början. Regelbundet elevvårdsarbete Trivselenkäter genomförs under läsåret Värdegrundsdiskussioner bland personal och elever under läsåret Tillgängliga vuxna. Det finns alltid personal ute på gården om det är barn ute. 9

10 10 Förebyggande åtgärder i grundskolan Mål På Brynässkolan arbetar vi för att gemenskap, trygghet, ansvar, respekt och glädje ska genomsyra vår verksamhet. Insatser Brynässkolan deltar i Gävlemodellen Trygghetsgrupp som arbetar förebyggande och som vidtar åtgärder vid behov Oanmäld frånvaro rapporteras till hemmet under förmiddagen samma dag Kartläggning av skolans riskzoner sker kontinuerligt Kontinuerliga värdegrundssamtal i alla åldersgrupper Vid utvecklingssamtalet diskuteras elevens trivsel och trygghet Åtgärdsprogram upprättas vid behov Trygghets och värderingsövningar sker återkommande i de olika verksamheterna Webbaserad trygghetsenkät för alla elever varje termin Personalens delaktighet samt förankring av plan Likabehandlingsplanen uppdateras i november utifrån elevenkäterna som genomförts under v42. Lärarna avsätter tid med eleverna varje vecka där trygghetsfrågor diskuteras. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid höstens första föräldramöte ska ansvariga pedagoger informera och diskutera likabehandlingsplanen med vårdnadshavarna. Information om likabehandlingsplanen skall också finnas tillgänglig på andra språk Elevers delaktighet Ett aktivt elevråd väljs varje läsår och sammanträder regelbundet. Elevrådet deltar i den årliga utvärderingen av planen. Elevenkät genomförs under vecka 42 samt vecka 17. Sammanställning av elevenkät och föräldrasynpunkter (från föräldramötet) kommuniceras till alla personal samt till skolans elevvårdsteam. Eleverna är med i diskussioner under de punkter som tar upp främjande arbete, t.ex. hur gör man för att vara en bra kompis? Utvärdering Likabehandlingsplanens alla delar utvärderas kontinuerligt under hela läsåret men skall senast november 2015 vara klar och revidering genomförd. 10

11 11 Såväl elevråd som de olika personalkategorierna som finns på skolenheten skall beredas möjlighet att på ett aktivt sätt påverka innehållet i planen inför den årliga utvärderingen. Ansvar för att utvärdering sker är rektor eller i förekommande fall biträdande rektor. Förebyggande åtgärder i grundsärskolan: Mål På Brynässkolan arbetar vi för att gemenskap, ansvar, respekt och glädje ska genomsyra vår verksamhet. Insatser Trygghetsgrupp som arbetar förebyggande och som vidtar åtgärder vid behov Oanmäld frånvaro rapporteras till hemmet under förmiddagen samma dag Kartläggning av skolans riskzoner sker kontinuerligt genom enkäter och samtal med eleverna Kontinuerliga värdegrundssamtal i alla åldersgrupper Vid utvecklingssamtalet diskuteras elevens trivsel och trygghet Åtgärdsprogram upprättas vid behov Trygghets och värderingsövningar sker återkommande i de olika verksamheterna Personalens delaktighet samt förankring av plan Under en planeringsdag vid terminsstart i augusti aktualiseras den årligt uppdaterade planen. Trygghetsfrågor diskuteras kontinuerligt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid höstens första föräldramöte ska ansvariga pedagoger informera och diskutera likabehandlingsplanen med vårdnadshavarna. Information om likabehandlingsplanen skall också finnas tillgänglig på andra språk då vi är en mångkulturell skola. Elevers delaktighet Eleverna får möjlighet att delta i elevrådet tillsammans med en vuxen som stöd när elevrådet regelbundet sammanträder. Elevenkät genomförs under vecka 39/40 samt vecka 12/13. Se bilaga 4 och 5. Sammanställning av elevenkät och föräldrasynpunkter (från föräldramötet) kommuniceras till alla personal samt till skolans elevvårdsteam. Inför varje läsår går arbetslaget igenom planen med alla elever. 11

12 12 Eleverna är med i diskussioner under de punkter som tar upp främjande arbete, t.ex. hur gör man för att vara en bra kompis? Utvärdering Likabehandlingsplanens alla delar utvärderas kontinuerligt under hela läsåret men skall senast augusti 2014 vara klar och revidering genomförd. Såväl elevråd som de olika personalkategorierna som finns på skolenheten skall beredas möjlighet att på ett aktivt sätt påverka innehållet i planen inför den årliga utvärderingen. Ansvar för att utvärdering sker är rektor eller i förekommande fall biträdande rektor i samarbete med skolsocionom. Förebyggande åtgärder i fritidshemmet och grundsärskolans fritidshem Mål På Brynässkolans fritidshem/grundsärskolans fritidshem arbetar vi för att gemenskap, ansvar, respekt och glädje ska genomsyra vår verksamhet. Insatser Trygghetsgrupp som arbetar förebyggande och som vidtar åtgärder vid behov Vid oanmäld frånvaro vid lov ringer vi hem. Kartläggning av skolans riskzoner sker kontinuerligt t ex trygghetsvandring Kontinuerliga värdegrundssamtal i alla åldersgrupper Vid samtal med barnen diskuteras elevens trivsel och trygghet Trygghets och värderingsövningar sker återkommande i de olika verksamheterna 12

13 13 Upptäcka, utreda och åtgärda mobbning eller annan kränkande behandling Var och en som arbetar inom grundskola eller grundsärskola som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta till huvudman. Detta sker genom att följa länken till Anmälan av kränkande behandling. Anmälan går till rektor, biträdande rektor, chef grundskola samt nämndens sekreterare som även är registrator. Rektor/biträdande rektor ansvarar därefter för att skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. När utredning är klar ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera detta via länken Uppföljning av kränkande behandling. Rapport om uppföljning går då till huvudmannen via chef grundskola samt nämndens sekreterare. Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka kränkningar, t.ex. genom kartläggningar, enkäter och kontinuerliga samtal med elever och vårdnadshavare i utvecklingssamtal om elevernas skolsituation. Skolan ska ha ett Trygghetsteam som träffas kontinuerligt för att jobba med och utvärdera det kränkningsförebyggande arbetet. Även arbetet med skolans värdegrund ligger på trygghetsteamet. Rastvärdar finns ute enligt schema för att garantera en god uppsikt av eleverna även utanför klassrummet. Vuxna äter tillsammans med eleverna i skolmatsalen. EHT-teamet har ett protokollfört sammanträde regelbundet och följer på så sätt upp alla aktiva elevärenden. Här tas beslut om ev. polis och/eller anmälningar till socialtjänsten eller att kalla föräldrar till Elevvårdskonferens/Elevvårdsmöte. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för att utredning genomförs. Så snart personal på skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Den utsattas subjektiva upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för en bedömning av och utredning kring vad som hänt. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras omgående. Den drabbades vårdnadshavare inom två dagar och de övriga inblandade inom en vecka. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om t.ex. en anmälan till socialtjänsten ska göras (om ett barn far illa eller 13

14 på annat sätt behöver stöd, hjälp eller skydd). Om handlingen kan rubriceras som brottslig bör den anmälas till polisen. Har handlingen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Handlingsmodellen i detta dokument ska användas när misstänkt kränkning uppstått. Åtgärder ska grundas på utredning av vad som skett i det enskilda fallet och ska riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Ett individuellt åtgärdsprogram ska upprättas. Varje åtgärd ska dokumenteras, följas upp, utvärderas samt arkiveras. Utifrån de enskilda fallen bör alltid överväganden göras om åtgärder också bör vidtas i syfte att förändra förhållanden på individ-, grupp- och skolnivå. (I akuta lägen sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper, flytta en elev som kränker från den egna skolan till en annan skola för att garantera andra elevers trygghet). Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation ska hjälp tas in utifrån. 14 Läsåret 2014/2015 satsar vi på följande aktiviteter på Brynässkolan Skolans trygghetsteam ska träffas 2 gånger i månaden på schemalagd tid för att arbeta förebyggande. Trygghetsgruppen går ut i klasserna och presenterar sig vid höstterminen start. Grundsärskolan går in i Gävlemodellen ht-15 Upptäckt av mobbning eller annan kränkande behandling Varje representant för skolan som får veta eller tar del av information som kan tyda på att en elev är utsatt för någon form av kränkande behandling är skyldig att snarast se till att den informationen kommer till ansvarig klasslärare. All upptäckt kränkning skall utredas, behandlas och dokumenteras. Steg 1 Tag fram dokumentationsformuläret 1. Ansvarig klasslärare eller mentor samlar in uppgifter om kränkningssituationen genom samtal med den kränkta eleven (Enligt bilagd samtalsmodell). Bedöms ärendet vara mindre allvarlig tar klasslärare/mentorn enskilda samtal med berörda 14

15 15 parter om att kränkningen skall upphöra samt om hur och när elevernas vårdnadshavare skall informeras. 2. Om kränkningen är av grövre art eller att det visar det sig att den kan definieras som mobbning, kan ärendet genast föras över till Steg Uppföljningssamtal skall hållas med berörda parter 1 2 gånger Steg 2 Tag fram dokumentationsformuläret Ärendet handläggs av på skolans trygghetsteam. 1. Trygghetsteamet samlar in information och samtalar med den utsatta eleven. Vårdnadshavare till eleven informeras skyndsamt. 2. Enskilda samtal genomförs med övriga inblandade parter. Avtal skall slutas om att kränkningen skall upphöra från och med nu. Berörda vårdnadshavare skall informeras så fort det är lämpligt. Dock senast inom 1 2 veckor. 3. Uppföljningssamtal skall hållas av ansvarig mentor till berörda parter 3 4 gånger under kommande månad. 4. Vårdnadshavare meddelas om och när ett ärende avslutas. 5. Upphör inte kränkningen överförs ärendet till steg 3. Steg 3 Tag fram elevens individuella åtgärdsprogram Ärendet överlämnas till berörd rektor som kallar till möte med vårdnadshavare. 1. Vårdnadshavare till kränkt elev, elev samt andra berörda parter kallas till möte. Beslut skall fattas om möjligt, i samråd med vårdnadshavaren om kommande insatser eller åtgärder. 2. Vårdnadshavare till kränkande elev, elev samt andra berörda parter kallas till enskilt möte. (Beslut kan fattas att inte kalla vårdnadshavare och elev till detta möte om starka skäl till detta föreligger). Beslut skall fattas om möjligt, i samråd med vårdnadshavaren om kommande insatser eller åtgärder. Överenskommelse skall ske om hur kränkningarna skall hanteras och avslutas. Åtgärdsprogram skall upprättas och följas upp. 3. Kvarstår problemet kallas parterna till nytt möte för beslut om ytterligare åtgärder, t.ex. skolbyte, anmälan till polis eller sociala myndigheter. Beslut kan även fattas utan att kalla vårdnadshavare och elev till möte om starka skäl till detta föreligger. All dokumentation lämnas till rektor/biträdande rektor samt skolsocionom för arkivering så fort ärendet kan anses vara avslutat. 15

16 16 Ett uppklarat fall är ett avslutat fall När ett mobbingfall väl är behandlat och avslutat, är det viktigt att kunna lämna det bakom sig. Det innebär t.ex. att om en före detta mobbare vid senare tillfälle bryter mot en annan ordningsregel och blir kallad till samtal skall man inte ta upp den tidigare förseelsen. Undantag kan vara om mobbningen/kränkningen fortsätter mot samma elev eller riktar sig mot en ny elev. Då har mobbaren brutit mot tidigare överenskommelser. Samtalsmodell - hur man stoppar pågående mobbning/kränkning Generellt sett kan man säga att ju fortare ett ingripande sker, desto lättare är det att stoppa vad som pågår. Det är en enkel men vettig slutsats som vi också måste arbeta efter. Håller mobbningen på för länge, glider de inblandade in i fasta roller som plågare och offer och dessa blir allt svårare att arbeta bort, även om det också naturligtvis går. Det bör vara två vuxna närvarande vid samtalet. En av de vuxna dokumenterar samtalet. För grundsärskolans elever anpassas samtalsmodellen efter elevens förutsättningar. Samtal med kränkt elev Har kränkningen pågått under en längre tid kan den som utsatts vara mycket misstrogen. Han/hon tror då att vi vuxna har vetat om vad som pågått, men struntat i att ingripa. Är så fallet gäller det att i första hand skapa trygghet och förtroende. Samtala med den utsatte i en trivsam miljö, gärna i hemmet som är elevens tryggaste plats. Detta är extra viktigt om eleven skolvägrar p.g.a. mobbningen. Är någon av föräldrarna hemma får de givetvis vara med under samtalet. Börja gärna med att ställa frågor om elevens intressen, familj, mm i avsikt att få honom/henne att slappna av. Försök att se världen genom elevens ögon. Ta reda på historiska faktauppgifter. Börja sedan ställa följande frågor om nuvarande situation. När händer det? Var händer det? 16

17 17 Händelseförloppet. Vem gjorde vad? Vad gjorde Du? (En känslig och svår fråga men många gånger nödvändig att ställa). Det är mycket viktigt att få fram detaljer, exakta ordval, tidpunkter, platser mm i utredningsarbetet. Annars kommer mobbaren vid samtalet märka att vi inte vet allt/eller särskilt mycket. Därmed blir det mycket lättare för denne att smita undan sitt ansvar, skylla på andra mm. Använd här planens dokumentationsformulär (Bilaga 3). Glöm inte att be alla som har deltagit i samtalet att skriva under på formuläret. Samtala en stund om vad den utsatte har för förväntningar och vad denne vill ska hända. Tala om för offret att Du verkligen tänker gå till botten med det här. Klargör också för den utsatta eleven att denne inte på något sätt får försöka ge igen eller provocera mobbaren/mobbarna. Bestäm ny tid för uppföljningssamtal ca: en vecka senare. 17

18 18 Samtal med misstänkt utövare Gör en bedömning utifrån varje enskilt fall om vem av de misstänkta utövarna av kränkningen som skall samtalas med först. Även här gäller det att försöka skapa trygghet. Det bör dock finnas ett mått av överraskning i tid och innehåll vid dessa samtal, så att de misstänkta utövarna inte hinner prata ihop sig. Använd dokumentationsformuläret även i detta samtal. Ledaren och efterföljarna vet vad de har gjort och kan vara oroliga och ängsliga. Undvik att lägga några moraliska aspekter på det som hänt då det lätt leder till ett aggressivt försvarsbeteende. Frågan varför, bör också undvikas, då den oftast är mycket svår att svara på och lätt låser samtalet. Tala om vad du fått reda på. Använd samma språk och fraser som du fått av den utsatte: - Jag har hört att Du kallar XX för bög, att Du säger att XX pissar i sängen osv. Stämmer detta? Börjar ledaren slingra sig och skyller på andra, så avbryt och påpeka att här handlar det om honom/henne och ingen annan. Han/hon måste ta ansvar för sina handlingar. När ledaren erkänt, talar du om för honom/henne i klarspråk, utan att moralisera, vad du tycker om mobbning och förtryck av andra. Lägg sedan åter ansvaret på honom/henne genom att fråga: Vad tänker Du göra för att få slut på kränkningen? När tänker Du börja förändringen? Förövaren känner sig naturligtvis osäker på hur han/hon ska agera mot sina medhjälpare efter detta samtal. Därför är det bra att förbereda honom/henne mentalt genom att ställa frågan: Vad ska du nu säga till dina kompisar när du träffar dem? Prata gärna en stund kring denna fråga. Avsluta sedan samtalet med att tala om att du och alla andra aldrig kommer att acceptera att kränkningarna fortsätter och att vi kommer att övervaka honom/henne och eventuella medhjälpare så att de verkligen upphör med mobbningen. Uppmana också eleven att själv berätta hemma om det som inträffat, då principen från skolans sida bör vara att alltid meddela hemmet om inträffade mobbningssituationer (vissa avvikelser från denna princip bör få förekomma beroende på allvarligetsgrad och frekvens). Under steg 1. gör det ingenting om informationen till hemmet tar en vecka / några dagar, just för att ge eleven en chans att ta ansvar och reda ut situationen. Det är roligare att ringa hem och säga att någons barn har varit modigt och tagit ansvar och rett ut en besvärlig situation som han/hon satt sig i, än att bara komma med nyheten om att barnet är en mobbare. Låt eleven skriva under överenskommelsen i dokumentationsformuläret. Förklara för eleven att han/hon nu inte får prata med andra elever om vad som sagts i samtalet. Glöm inte att avtala om en ny tid för en uppföljning om hur det gått. 18

19 19 Uppföljningssamtal Skall ske inom en vecka med 1. Den utsatta eleven 2. Utövaren 3. Medhjälparna Frågor som skall besvaras är: Har mobbningen upphört? Godkänn inga tveksamma svar. Hur känns det nu? Vad kan bli bättre? Var det svårt att sluta? (Till utövarna) Har nu mobbningen upphört får ledaren och medhjälparna ett gemensamt uppdrag: Du säger: Ni har gemensamt medverkat till att XX står utanför klassgemenskapen. Därför är det ert ansvar att få in honom/henne i den igen. Hur ska Ni göra för att få honom/henne att känna sig välkommen och accepterad igen? Låt dem komma med ett antal förslag och hur de ska genomföra dem. Uppmuntra dem och beröm dem för att de inser allvaret och tar sitt ansvar. Men poängtera att ni kommer att fortsätta övervakningen. Fortsätter mobbningen/ ändå, är det dags för nästa steg enligt mobbningsplanen. 19

20 20 Bilaga 1 Drogpolicy Vallback rektorsområde I detta skolområde arbetar vi för att ha en helt drogfri miljö. Därför är det inte tillåtet, i enlighet med övrig Svensk lagstiftning att inneha, sälja eller på något sätt använda droger på skolan, under skoltid eller fritid. Det är inte heller tillåtet att dricka eller vara påverkad av alkohol eller andra droger på skolan eller under skoltid Enligt FN:s barnkonvention är skolan skyldig att skydda barn och ungdomar från narkotika. Enligt skollagen skall skolan motverka missbruk av narkotika. Arbetsmiljölagen (3 kap.) föreskriver att skolan skall ha en bra arbetsmiljö och är skyldig att förebygga ohälsa och olycksfall, bl.a. orsakat av narkotika och alkohol. Enligt socialtjänstlagen har skolan skyldighet att göra en anmälan om stöd och hjälp av minderårig enligt SoL 14:1 till socialtjänsten om en elev använder eller misstänks använda alkohol, narkotika eller andra droger. Detta klassar vi som droger: Narkotika Dopingmedel Narkotikaklassade läkemedel Sniffning GHB och liknande Åtgärd vid misstanke Om en elev på skolan misstänks för att använda sig utav droger eller alkohol på sin fritid. Har hög frånvaro i form av skolk och/eller umgås i felaktiga kretsar ska: Vårdnadshavare skall informeras om dessa misstankar. Drogfri skola i Gävle konsulteras i ärendet. En ansökan om stöd och hjälp av minderårig lämnas in endera av skolan eller Drogfri skola till den sociala myndigheten. Om en elev vid skolan ertappas med ett innehav, upplevs påverkad eller uppenbart uppträder påverkad av droger eller alkohol på skolan eller under skoltid ska Vårdnadshavare ska omgående kontaktas för att komma och hämta sitt barn. Om inte vårdnadshavaren är anträffbar skall socialtjänstens mottagningsgrupp kontaktas för konsultation. 20

21 21 Drogfri skola i Gävle tillkallas för att handha ärendet. De ser till att en anmälan om stöd och hjälp av minderårig enligt SoL 14:1 skyndsamt lämnas in till den sociala myndigheten. Vid misstanke om eventuell överdos/övertoxering skall ambulans tillkallas. Om en elev ertappas med försäljning eller annat handhavande av droger på skolan eller skoltid ska: Polisanmälan göras. Vårdnadshavare tillkallas av skolan eller polisen. Om inte vårdnadshavaren är kontaktbar skall socialtjänstens mottagningsgrupp kontaktas för konsultation. En anmälan om stöd och hjälp av minderårig lämnas in till den sociala myndigheten enligt SoL 14:1. Vid misstanke om att obehöriga personer vistas på skolan i avsikt att sälja, leverera eller på annat sätt handhar droger eller alkohol på skolan tillkallas polis omgående. Vid misstanke om att personal på skolan är inblandad i försäljning eller leverans av droger eller alkohol till skolans elever gör rektor en polisanmälan och i avvaktan på utredning avstänger den misstänkte från sin tjänst. Rökning Om en elev påträffas rökande på skolan eller under skoltid skall detta meddelas till vårdnadshavaren. Elever som röker hänvisas utanför skolans område. Bilaga 2 21

22 22 Policy - hur vi på Brynässkolan hanterar anmälningar till socialtjänsten SoL 14:1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Vem anmäler I första hand skall varje anställd på skolenheten informera rektor eller biträdande rektor om sin oro eller misstankar kring eleven. Berörd rektor skriver på och lämnar in anmälan. I andra hand bör en konsultation ske med personal från elevhälsan. Skolsocionom eller skolsyster som hjälper till att formulera och skriva på eventuell anmälan. I tredje hand är det alltid den enskildes ansvar att vid kvarstående oro informera och göra en anmälan till berörd socialtjänst. Denna skyldighet kvarstår även ifall personal vid information till berörd rektor eller personal från elevhälsan inte fått medhåll kring denna oro. 22

23 23 Hur sker anmälan Vid misstanke om sexuella övergrepp eller fysisk misshandel skall anmälan skyndsamt lämnas in till den sociala myndigheten utan att berörd vårdnadshavare informeras. Vid övriga misstankar om så kallade vårdnadsbrister eller eget destruktivt leverne hos eleven ifråga bör information utgå till vårdnadshavaren i samband med eller innan anmälan skickas in. Vid denna typ av anmälan bör vårdnadshavaren inbjudas till ett elevvårdsmöte där om möjligt även representant för socialtjänsten finns representerad. Vid sittande bord presenteras orsaken till oron. Efter överenskommelse kan sedan skolans personal lämna mötet så att socialtjänst och vårdnadshavare i enskildhet kan mötas för samtal i ärendet. 23

24 24 Dokumentationsformulär Vallback rektorsområde Förvaras hos rektor eller skolsocionom när ärendet har avslutats Elev... Klass Datum... Utsatt Utövare Tidpunkt(er) för händelsen Plats/platser för mobbningen/kränkningen Kort beskrivning av händelseförloppet Vem gjorde vad? baksidan Vid behov kryssa här och skriv mer på Vid behov skriv på baksidan. Kryssa i rutan om så sker 24

25 25 Vad gjorde DU? Vad kan DU göra annorlunda nästa gång? Vid samtal med berörd elev kan underskrift av överenskommelsen ske här... Vi övriga som har tagit del av ovan givna information/överenskommelse är Återträff skall ske...dagen kl... i rum... Klipp här... KOMIHÅG LAPP Återträff skall ske...dagen kl... i rum 25

26 26 Bilaga 4 UPPFÖLJNINGSFORMULÄR Vallback rektorsområde Förvaras hos rektor eller skolsocionom när ärendet har avslutats Elev... Klass... Datum Utsatt Utövare Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Har något gått dåligt? Ny överenskommelse om vad som skall göras annorlunda baksidan Vid behov kryssa här och skriv på Vid behov skriv på baksidan. Kryssa i rutan om så sker Vi som har tagit del av ovan givna överenskommelse är Klipp här... KOMIHÅG LAPP 26

27 27 Trygghetsenkät hösten 2013 Bilaga 5 Flicka Pojke Klass (ringa in ett (1) svar du tycker passar bäst på hur du känner) 1. Tycker du det är kul att komma till skolan? 2. Trivs du i skolan? 3. Har du någon att vara med på rasterna? 4. Är du rädd för någon vuxen på skolan? Om ja, vem? 5. Finns det någon vuxen på skolan som du känner att du kan prata med? 6. Känner du dig trygg i klassrummet? 7. Känner du dig trygg i matsalen? 8. Känner du dig trygg i korridoren? 9. Känner du dig trygg när du går på toa? 10. Fungerar det bra i korridoren när skolan slutar för dagen? 11. Känner du dig trygg i omklädningsrummen? Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej Ja ibland nej 27

28 Finns det någon i skolan som brukar säga dumma saker till dig? Om ja, vem 13. Brukar du säga dumma saker till någon? Om ja, vem 14. Finns det någon i skolan som brukar slå dig? Om ja, vem 15. Brukar du slå någon i skolan? Om ja, vem 16. Vet du någon i skolan som blir retad? Om ja, vem 17. Vet du någon i skolan som brukar slå eller säga dumma ord till någon? 18. Brukar någon använda dumma ord till dig när du chattar eller sms:ar? Om ja, vem Kom gärna med tips och idéer på hur vi kan göra skolan tryggare och bättre. Jag skulle vilja att: Du får gärna vara anonym men du får gärna skriva ditt namn här om du vill. 28