Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/

Transkript

1 Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/ Rapport 2006:31 Foto: Mats Pettersson

2

3 Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/ Miljöenheten Referens Agneta Börjesson

4

5 Förord Jordbruksmarken är i vissa områden utsatt för ett hårt exploateringstryck. För att kunna avgöra om åtgärder behöver sättas in och i så fall var behövs bra bakgrundsdata. Statistiska centralbyrån har därför fått i uppdrag av Jordbruksverket att visa på hur stor andel av jordbruksmarken som försvinner till byggande och vägar under perioden 1996/98 till och med Information om omfattningen av exploateringen av jordbruksmark har tagits fram per kommun. Rapporten har sammanställts av Hans Ansén och Eric arles på Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån står för innehållet i rapporten. Uppdraget har finansierats genom miljömålsuppföljningen och är ett underlag till den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

6

7 Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelseoch vägutbyggnad 1996/

8 2 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Jordbruksmark och bebyggelseutveckling Byggnadsregister Blockkartan 1998 samkörd med LMV:s byggnadsregister Bearbetning av byggnadsregistret Buffertbildning Buffertträff på Blockkartan Arealåtgång vid bebyggelseutveckling Jämförelse med SB:s tätortsstudier Fördelningen på olika typer av byggnader Beräknat byggande på jordbruksmark 10-årsperioden Jordbruksmark inom tätorter Jordbruksmark i tätorternas närområde Svenska Marktäckedata (SMD) och exploatering av jordbruksmark 15 4 Jordbruksmark och vägutbyggnad Vägdatabasen Arealer vid vägutbyggnad 16 5 Registeruppgifter Arealer enligt Blockkartorna 1998 och Arealer enligt fastighetstaxeringarna 1998 och Arealer enligt lantbruksräkningarna (LBR) 1999 och Källförteckning Bilagor... 23

9 3 1 Inledning SB överlämnade i april 2004 till Jordbruksverket rapporten "Förstudie angående användningen av nedlagd jordbruksmark". Med utgångspunkt från denna rapport och Jordbruksverkets rapport "Datakällor och metoder för studier av nedlagd jordbruksmark. Rapport 2004:18"gav Jordbruksverket i januari 2006 SB i uppdrag att genomföra en undersökning gällande exploatering av jordbruksmark. Uppdraget avsåg att beräkna: 1. Arealer i blockdatabasen som exploaterats för bebyggelse och uppskattad fördelning på kommun, med information om typ av bebyggelse och år. 2. Arealer i blockdatabasen som exploaterats vid vägutbyggnad, fördelad på typ av väg och kommun. 3. Arealer i blockdatabasen som påverkats av tätortsmark 1995, 2000 och eventuellt 2005 fördelad på kommun. 4. Förändrad areal i blockdatabasen då tidig årgång jämförs med senaste årgången, fördelat på kommun. 5. Areal jordbruksmark enligt allmänna fastighetstaxeringen 2006 och förändring i arealen jordbruksmark mellan 1996 och 2006 per kommun. Utredningen har i stort genomförts enligt dess punkter. Arbetet har utförts på Enheten för regional planering och naturresurser vid SB av Hans Ansén. I arbetets inledningsskede deltog Erik arles vid samma enhet.

10 4 2 Sammanfattning Arealen exploaterad jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad under perioden har beräknats till ha, varav ha nybyggnation och 660 ha för vägutbyggnader. Den arealer som här redovisas för bebyggelseutveckling avser endast den areal som bebyggelsen direkt kan beräknas ta i anspråk. Följdförändringar i form av utbyggnad av gatunätet, tillkomst av parker osv. ingår inte i beräkningarna. Den minskning av jordbruksmark som har skett under studerad period förklaras endast till en mindre del av bebyggelse- och vägutbyggnad. Förlängs perioden till att omfatta 10- årsperioden kan motsvarande exploaterad jordbruksareal beräknas till ha, varav ha för bebyggelse och 730 ha för vägutbyggnad. Arealen exploaterad jordbruksmark har ökat under den studerade perioden och är år 2005 mer än tre gånger så stor som år 1996, samtidigt som nyproduktionen av bostäder och lägenheter i det närmaste också har tredubblats. a 75 procent av den jordbruksmark som bebyggts har använts till småhusbyggande. Exploateringen av jordbruksmark vid vägutbyggnad är mera ojämt fördelad över perioden. Det stora motorvägsbyggandet kring Malmö är klart dominerande. Tabell 1 Jordbruksmark som exploaterats vid bebyggelse- och vägutbyggnad sam förändringar i jordbruksmark enligt blockkartorna , fastighetstaxeringarna och lantbruksräkningarna , länsvis. Hektar Jordbruksareal exploaterad vid Kod Län Bebyggelseutveckling Vägutbyggnad Förändring i jordbruksarealen enligt Blockkartorna 1998 och 2005 Fastighetstax och 2005 Lantbruksräkn.1999 och Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Av den exploaterade jordbruksmarken är vid bebyggelseutvecklingen 69 procent åkermark, 3 procent betesmark och resten övrigt eller okänt ägoslag. Vid vägutbyggnaden är 85 procent åkermark, mindre än en halv procent betesmark och resten övrigt eller okänt.

11 5 Drygt ha av de ha som bebyggts ligger i eller i anslutning till tätorter och är alltså ett resultat av tätortsförtätning eller tätortsexpansion. Som absolut högst var denna siffra under 1970-talet med det s.k. miljonprogrammet, då ca ha jordbruksmark togs i anspråk av dessa anledningar. Tätorterna uppgick i slutet av 2005 till stycken av dessa har jordbruksmark inom 50 m från tätortsgränsen. Arealen på denna mark motsvarar 28 procent av totala landarealen inom denna 50-meterszon. Går vi ut till 300 m har tätorter jordbruksmark inom detta avstånd. Andelen är här 32 procent av landarealen. Förändringar enligt olika register har dålig överensstämmelse. En kraftig ökning av betesmark enligt blockkartorna ger ökad areal jordbruksmark totalt åren Fastighetstaxeringsregistret och Lantbruksregistret ger båda minskad totalareal jordbruksmark, dock med kraftig skillnad både totalt för riket och på regional nivå. Kvalitén i uppgifterna är beroende av innehållet i Blockkartan 1998, vilken använts som underlag för beräkningen av exploaterad areal. Kartan omfattar ha mera åkermark än fastighetstaxeringen och lantbruksräkningen för samma år. Å andra sidan är summan av arealerna betesmark samt övrigt och okänt ha lägre än arealen betesmark enligt fastighetstaxeringen. Blockkartan 2005 har en väsentligt högre tillförlitlighet, och en framtida uppföljning utifrån detta underlag skulle höja tillförlitligheten i beräkningarna.

12 6 3 Jordbruksmark och bebyggelseutveckling 3.1 Byggnadsregister Lantmäteriet (LMV) för ett byggnadsregister, vilket innehåller ca 3,1 milj. byggnader. Lantbrukets ekonomibyggnader samt mindre byggnader, friggebodar, strandbodar och liknande ingår inte i registret. Genom sambearbetning av flera filer ingående i registret erhålls information om bl.a. fastighetsbeteckning, byggnadstyp t ex fritidshus, industribyggnad osv, byggår, ost- och nordkoordinat samt fastighetens areal. Detta är uppgifter som använts i denna undersökning. Tyvärr är denna information inte fullständig. Den i detta sammanhang viktiga informationen om byggår saknas för 22 procent av byggnaderna, byggnadstyp saknas för 5 procent. Också fastighetstaxeringsregistret ger möjlighet att få fram byggnadsuppgifter. Fördelen med detta register är att uppgifterna om byggnadsår är mera komplett än i LMV:s byggnadsregister. Nackdelen är att det i fastighetstaxeringsregistret inte finns koordinater på varje byggnad, utan endast en koordinat per fastighet. Matchningsmöjlighet mellan dessa två register för att komplettera informationen föreligger i begränsad omfattning. Uppgifter från fastighetstaxeringarna har delvis använts i denna undersökning. 3.2 Blockkartan 1998 samkörd med LMV:s byggnadsregister En matchning mellan blockkartan1998 och samtliga byggnader i LMV:s byggnadsregister från 1 jan ger en träff på byggnader, dvs de ligger på mark ingående i blockkartan. Av dessa har st. byggår äldre än 1998, fördelade över hela 1900-talet, och för ett par hundra byggnader, ännu äldre. Stickprovsvis studie av dessa visar att blockkartan innefattar mark som under lång tid varit bebyggd. Se karta 1, där byggnader från Lantmäteriets byggnadsregister lagts på Blockkartan Byggnaderna har byggår spritt över hela 1900-talet. Blockkartan 2005 visar här en bild som bättre överensstämmer med fastighetskartan. 3.3 Bearbetning av byggnadsregistret För att ur byggnadsregistret 2006 erhålla byggnader uppförda under perioden fr.o.m t.o.m krävdes viss bearbetning, bl.a. eftersom 22 procent av byggnaderna i registret saknar angivet byggår. Dessa byggnadsposter utan byggår samkördes med poster från fastighetstaxeringarna där endast en byggnad finns per fastighet, och byggåret för denna byggnad överfördes till byggnadsregistret. Samkörning för överföring av byggår mellan fastigheter med flera byggnader är inte möjlig eftersom matchningsbegrepp för enskilda byggnader saknas i registren. Resterande poster utan byggår samkördes i stället med Lantmäteriets byggnadsregister från 1 jan..2000, det äldsta byggnadsregister som SB disponerar. Icke matchande byggnader antogs därefter vara tillkomna år 2000 och senare. En jämförelse mellan byggnadsregistrets årsfiler pekar dock på en ojämn ajourhållning av registret, vilket tyvärr inte möjliggör en tillförlitlig årsfördelning över perioden av dessa byggnader. En för undersökningen användbar fil kunde därmed skapas innehållande byggnader med känt byggår 1998 och senare, samt byggnader med troligt byggår 2000 och senare.

13 7 Karta 1 Utsnitt ur blockkartan 1998 med byggnader enligt Lantmäteriets byggnadsregister inlagda samt utsnitt ur fastighetskartan från omkr 2000 över samma område

14 8 3.4 Buffertbildning Inte endast de byggnader som "träffar" blockkartan tar jordbruksmark i anspråk, utan också byggnader som ligger i nära anslutning till jordbruksmark kan, genom den omkringliggande tomtmarkens utbredning, ta jordbruksmark i anspråk. Någon form av arealutbredning kring byggnaden måste därför användas i ett tidigt stadium för att söka ut den nybyggnation som påverkar jordbruksmark enligt blockkartan. I byggnadsregistren finns uppgifter på fastigheternas arealer. Många fastigheter är mycket stora, och hela fastighetsarealerna kan inte utan vidare anses vara den jordbruksareal som exploateras om en byggnad på fastigheten byggs på jordbruksmark. Arealen för stora fastigheter tilldelades därför en maximal storlek på m 2 för småhus och byggnader med okänd typkod, och på m 2 för övriga fastigheter, t.ex. med industrier eller skolor. SB saknar digitala gränser på fastigheter. De arealer som erhållits enligt ovan har därför använts för att konstruera en cirkel med fastighets/tomtarealen, som i vissa fall kan vara tilldelad maxareal, runt aktuell byggnad. Justering har skett för cirklars överlappning. Vidare har cirklarna/buffertarna justerats bl.a. så att mark innesluten av flera byggnadscirklar ingår i den gemensamma bufferten. Se karta 2. Karta 2 "Tomtcirklar" konstruerade kring nyproducerade byggnader och slutligt använd buffert B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B 3.5 Buffertträff på Blockkartan 1998 En samkörning mellan de enskilda ursprungliga byggnadscirklarna och Blockkartan 1998 ger en träff på drygt enskilda byggnadscirklar, dvs. nya byggnader vars fastighet/tomt berör mark i blockkartan. Av dessa är själva byggnaden placerad på blockmark i fall, och alltså de som kan tänkas tog mest jordbruksmark i anspråk vid uppförandet. En viss undertäckning finns genom att åren 1998 och 1999 inte ingår bland byggnader med inte angivet byggår. En uppräkning av dessa till att omfatta hela perioden ger att totalt ca byggnader under studerad period byggts på mark som ingår i blockkartan1998. Därtill kommer ca byggnader som byggts så att tillhörande tomtmark troligen tar jordbruksmark i anspråk. Totalt byggdes under denna period enligt fastighetstaxeringarna ca byggnader, varav småhus för permanentboende och fritidshus.

15 9 3.6 Arealåtgång vid bebyggelseutveckling De enligt ovan konstruerade buffertarna samkördes med Blockkartan Med den uppräkning som tidigare nämnts bör göras för åren 1998 och 1999 fås, att ha jordbruksmark togs i anspråk vid byggnadsproduktion Återigen bör påpekas att ekonomibyggnader inom lantbruket inte ingår i registret, och arealåtgången då sådan byggnad uppförts på jordbruksmark inte ingår i framräknad areal. Fördelningen länsvis och över perioden återfinns i tabell 2. Den i särklass största arealen har tagits i anspråk i Skåne, med 27 procent av vad som tagits totalt i riket. En fördelning kommunvis finns i tabell B 1 i bilagan. Mot bakgrund av källornas tillförlitlighet och använd beräkningsmetod inses att de enskilda kommunuppgifterna måste betraktas som relativt osäkra. Av arealen som tagits i anspråk är ha angiven som åkermark, 65 ha som betesmark och 700 ha som övrigt och okänt ägoslag. Den procentuella fördelningen på ägoslag framgår av tabell 3. Enligt tabell 2 är åtgången på jordbruksmark år 2005 mindre än hälften av åtgången år SB:s statistik över nybyggnationen av småhus i landet som helhet under dessa år visar inte på liknande skillnad. Se diagram 1. Mera troligt är att byggåret 2005 med viss eftersläpning senare påförs byggnaderna tillkomna under detta det sista året i registret. Byggnader tillkomna detta år återfinns alltså bland de med okänt byggår i större utsträckning än byggnader tillkomna andra år under perioden. Fram t.o.m följer dock åtgången av jordbruksmark, med en viss ökning, ganska väl nyproduktionen av småhus enligt diagram 1. Tabell 2 Exploaterad jordbruksmark vid nybyggnadsproduktion samt andel bebyggd jordbruksmark av totalt bebyggd areal under perioden, länsvis. Hektar Ln Namn ) Okänt Totalt % av tot bebyggt 01 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket ) Antalet byggnader med byggåret 2005 angivet är ofullständigt i byggnadsregistret. Totalsiffran exploaterad jordbruksmark för riket detta år är troligen kring 300 ha.

16 10 Karta 3 Områden där minst 2 ha jordbruksmark enligt Blockkartan 1998 exploaterats vid samlad bebyggelseutveckling

17 11 Tabell 3 Exploaterad jordbruksmark vid nybyggnadsproduktion fördelad på ägoslag, länsvis. Procent Län Namn Övrigt och okänt ägoslag Totalt 01 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket En trolig utveckling under 2005, skattad utifrån statistik över färdigställda småhus, har lagts in i diagrammet. Åtgången av jordbruksmark i slutet av perioden är ca tre gånger så stor som i början av perioden. Enligt använd beräkningsmetod bebyggdes totalt en areal på närmare ha under perioden. Detta medför att bebyggelse på jordbruksmark utgjorde 11 procent av den totalt bebyggda arealen. Se tabell 2. De högsta värdena finns i jordbrukslänen Skåne och Halland. Lägst är värdet i Stockholms län. Kommunuppgifter finns i bilaga. Skånekommuner belägger de 14 första platserna i listan med kommuner som andelsmässigt sett byggt mest på jordbruksmark. Minst andel har gått åt i typiska storstadskommuner i Stockholmsområdet. Diagram 1 Exploaterad jordbruksmark vid byggnadsproduktion vid känt byggår, samt total produktion av småhus för permanentboende under samma period, riket. Index 1998=100

18 Jämförelse med SB:s tätortsstudier SB har sedan 1970 följt utvecklingen i ett stickprov av tätorter representerande den totala tätortsytan i Sverige. Mellan 1995 och 2000 åtgick vid tätortsförändringar, dvs. expansion och förtätning, enligt denna undersökning, ca 500 ha jordbruksmark för nybyggnation. Totalt i landet var nyproduktionen av småhus dubbelt så hög som under perioden Av de ha som beräknas ha exploaterats har ha tagits i anspråk i samband med tätortsförändringarna Detta ger en relativt god samstämmighet med SB:s tätortsstudier. I tabell 4 redovisas åtgången på jordbruksmark vid tätortsförändringar enligt SB:s tätortsstudier, och här erhållet resultat för Jämförelse görs med totala antalet uppförda byggnader inom tätorter under samma period. Antalet är delvis skattat talets kraftiga expansion och exploatering av jordbruksmark följdes på 1980-talet och början av 1990-talet av tätortsförtätning inom äldre bebyggelse med liten exploatering av jordbruksmark. Den mycket låga bebyggelsetillväxten och tätortsexpansionen under senare delen av 1990-talet medförde låg exploatering av jordbruksmark, men ökad tätortstillväxt i början av 2000-talet medförde ökad exploatering av jordbruksmark. Tabell 4 Byggande på jordbruksmark vid tätortsexpansion , riket. Hektar Period Jordbruksmark, ha Totalt uppförda byggnader inom tätorter, ca st Tätortsexpansion, ha Fördelningen på olika typer av byggnader a 75 procent av arealen jordbruksmark som exploaterats för husbyggnation har använts till byggande av småhus. "Övrigt och okänt" är nästan uteslutande beroende på den uppräkning som tidigare nämnts skett för åren 1998 och Tabell 5. Tabell 5 Exploatering av jordbruksmark vid byggnadsproduktion fördelad på typ av bebyggelse, riket. Hektar Typ av byggnad Småhus Hyreshus/ Flerbost.hus Industri Servicebyggnad Övrig och okänd Totalt Areal, ha Beräknat byggande på jordbruksmark 10-årsperioden Utifrån nybyggnadsproduktionen 1996 och 1997 samt SB:s tätortsstudie gällande förändringar kan uppskattas att drygt 200 ha jordbruksmark under dessa år togs i anspråk vid bebyggelse. Under 10-årsperioden skulle därmed ha jordbruksmark ha åtgått vid byggnadsproduktion, varav ha vid tätortsförtätning och tätortsexpansion. Följdförändringar, som t.ex. att åkermark tagits i anspråk för parker och grönytor i anslutning till bebyggelsen, eller att marken tagits ur produktion på grund av försämrad arrondering, ingår inte i dessa siffror. SB:s tätortsstudier visar, att vid utbyggnad av tätorter åtgår ca 10 procent av den totalt utbyggda ytan till det lokala gatu- och vägnätet. Om liknande gäller utanför tätortsbebyggelse skulle detta medföra att ytterligare ca 270 ha jordbruksmark togs i anspråk för byggande av lokala gator och vägar under 10-årsperioden.

19 13 SB:s tidigare studier visar att upp emot ha jordbruksmark togs i anspråk för bebyggelse under 1970-talet. Byggandet under denna period var omfattande, och under 10-årsperioden byggdes endast ca 15 procent så många småhus som under 1970-talet. Byggandet idag består också i större utsträckning av förtätning av äldre bebyggelse än av expansion utåt över tätortsgränsen. Mot bakgrund av detta kan det erhållna resultatet ha exploaterad jordbruksmark förefalla rimlig Jordbruksmark inom tätorter 2005 Med tätort avses i korthet en bebyggelsesamling där det bor minst 200 personer, och där avståndet mellan husen inte överstiger 200 m. Av 2005 års blockkarta ligger ha inom 2005 års tätortsgränser. Se tabell 6. Detta motsvarar sex procent av tätortsytan. SB:s tätortsstudier avseende år 2000 gav samma procentsiffra ha av jordbruksmarken ligger i expansionszonen mellan 2005 och 2000 års tätortsgränser, och har alltså fallit inom den senaste tätortsgränsen. Samtidigt har ha jordbruksmark i detta område tagits till bebyggelse. Därutöver har jordbruksmark tagits till gatuutbyggnad, grönytor, parkeringsplatser osv. 520 ha av den exploaterade jordbruksmarken ligger i den expansionszon som tätorterna vuxit ut över. Tabell 6 Jordbruksmark inom tätort 2005 samt byggande på jordbruksmark inom 2005 års tätortsgräns Län Namn Tätortsareal 2005 Därav jordbruksmark Av detta inom expansionszon Bebyggd jbrmark Därav inom expansions -zonen 01 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Jordbruksmark i tätorternas närområde I slutet av år 2005 fanns det tätorter, med en sammanlagd landareal på ha. Av dessa tätorter har st tillsammans ha jordbruksmark inom 50 m

20 14 från gränsen. Detta motsvarar 28 procent av landarealen inom denna zon. Se tabellerna 7 och 8 samt diagram 2. Av de tätorter som hade jordbruksmark inom 50 m från gränsen utgjorde denna mindre än fem procent av landarealen i 162 st. Inom 300 m från gränsen har tätorter tillsammans ha jordbruksmark, vilket motsvarar 32 procent av totala landytan inom avståndet. I riket som helhet är 8 procent av landarealen jordbruksmark. Diagram 2 Andel jordbruksmark av landarealen inom 50 m från tätortsgräns, länsvis. Procent Procent Jordbruksmark Länskod Tabell 7 Jordbruksmark enligt Blockkartan 2005 inom olika avstånd från 2005 års tätortsgränser, länsvis. Hektar Län Namn 50 m 100 m 200 m 300 m 01 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarnas Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Antal tätorter som berörs

21 15 Tabell 8 Jordbruksmarkens andel av totala landarealen inom olika avstånd från 2005 års tätortsgränser, länsvis. Procent Län Namn 50 m 100 m 200 m 300 m Genomsnitt jordbruksmark i länet 01 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarnas Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Svenska Marktäckedata (SMD) och exploatering av jordbruksmark Svenska Marktäckedata (SMD) är en databas som tillhandahålls av Lantmäteriet. Databasen, som upprättades , ger information om markanvändning, markslag och vegetation. SMD är framtagen genom tolkning och klassning av satellitdata i kombination med Lantmäteriets övriga produkter, samt data från myndigheter. Databasen redovisar totalt ett 60-tal klasser. Minsta karteringsenhet är 1 5 ha, och i några fall 25 ha, beroende på klass. En samkörning mellan och enligt SMD och byggnadsregistret 2006 ger en träff på hela byggnader. Kontroll visar att de flesta av dessa i verkligheten inte ligger på före detta jordbruksmark. SMD visar en allt för grov bild av marktäcket för att enskilda byggnader skall kunna påverka klassningen. Dessutom kan med hjälp av flygfoto konstateras att i många fall är ganska stora ytor, som i SMD klassats som åkermark, i själva verket något annat markslag. SMD är därför inte användbar för att söka ut byggnader uppförda på jordbruksmark och beräkna exploatering av jordbruksmark för byggnation. Inte heller utsökning av exploatering genom vägutbyggnad är möjlig eftersom SMD endast visar vägar med stor bredd.

22 16 4 Jordbruksmark och vägutbyggnad 4.1 Vägdatabasen Vägverkets vägdatabas innehåller uppgifter om samtliga vägar och gator farbara med bil. Den totala längden är km, och vägbanans totala yta är ha. Därtill kommer arealer för vägrenar, diken, rastplatser osv. Vägnätet indelas i Europa- och riksvägar med nummer under 100, primära länsvägar med nummer , sekundära länsvägar med nummer , och tertiära med nummer Databasen består av ett stor antal separata filer med uppgifter om vägnummer, maxhastighet, bärighet, vägbanans bredd, osv. En information om vilket år vägen färdigställdes, eller det år då omfattande ombyggnad var klar, finns angivet. Ombyggnaden kan ha bestått i att vägen breddats, mitträcken byggts eller dyl. Med utgångspunkt i denna information, och information om när övriga s.k. företeelsetyper trädde i kraft, har en fil med vägar färdigställda 1996 och senare skapats som underlag för denna studie. 4.2 Arealer vid vägutbyggnad Vägar enligt den ovan nämnda filen samkördes med Blockkartan 1998, och vägar som därvid träffade jordbruksmark selekterades ut. Kring dessa lades buffertar med en bredd motsvarande i databasen angiven vägbredd plus sex meter på vardera sidan för vägrenar och diken. Samtliga på så sätt framtagna vägytor med troligt färdigställandeår 1996 och senare, kontrollerades mot Lantmäteriets vägkarta i digital form från 1990-talet. I några fall har kontroll mot flygfoton gjorts. I många fall visade det sig att vägen inte tillkommit under perioden, och därmed inte skulle ingå i undersökningen. De slutligt erhållna arealerna jordbruksmark som exploaterats redovisas i tabell 9. Observera att angivet år är det år då vägen va färdigbyggd. Exploateringen av jordbruksmarken kan ha påbörjats flera år tidigare. Kommunala uppgifter redovisas i tabell B 2, bilagan. Enskilda kommunuppgifter kan ha ganska stor osäkerhet. Tabell 9 Exploaterad jordbruksmark vid vägutbyggnad färdigställandeåren , länsvis. Hektar Ln Namn Tot 01 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket

23 17 Karta 4 Jordbruksmark enligt Blockkartan 1998 som påverkats av vägutbyggnad

24 18 Av den exploaterade arealen jordbruksarealen är 85 procent åkermark, mindre än 0,5 procent betesmark och 15 procent övrigt och okänt ägoslag. Den procentuella fördelningen framgår av tabell 10. Tabell 10 Exploaterad jordbruksmark vid vägutbyggnad fördelad på ägoslag, länsvis. Procent Län Namn Övrigt och Totalt okänt ägoslag 01 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket

25 19 5 Registeruppgifter 5.1 Arealer enligt Blockkartorna 1998 och 2005 Kontinuerlig uppdatering av blockdatabasen tillsammans med omvandling av åkermark till annan typ av markanvändning har medfört att Blockkartan 2005 innehåller ha åker mindre än Blockkartan1998. Se tabell 11. Denna kraftiga skillnad i åkerarealen för riket som helhet återspeglas inte i register som t.ex. fastighetstaxeringsregistret och lantbruksregistret. Se tabellerna 12 och 13. Att Blockkartan1998 omfattade arealer som helt uppenbart inte var åkermark 1998 visas ett exempel på i karta 1, samt jämförelse med uppgifter från lantbruksräkningarna och fastighetstaxeringarna. Inte heller den kraftiga ökningen av betesmarken mellan 1998 och 2005 har stöd av registeruppgifterna. Arealen betesmark år 2005 är dock betydligt lägre än enligt lantbruksräkningen och fastighetstaxeringen detta år. Arealerna enligt blockkartorna redovisas kommunvis i tabell B 3, bilagan. Tabell 11 Arealer enligt Blockkartan 1998 och Blockkartan 2005 fördelade på ägoslag och län. Hektar Ln Namn Blockkartan 1998 Blockkartan 2005 Skillnad Övrigt o. okänt Övrigt o. okänt Övrigt o.okänt 01 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Arealer enligt fastighetstaxeringarna 1998 och 2005 Allmän fastighetstaxering av lantbruksfastigheter, dvs taxering av samtliga sådana fastigheter, skedde 1998 och Åkerarealen minskade mellan dessa år med ha, medan betesmarksarealen ökade ha. Se tabell 12. Drygt ha av denna ökning finns i en kommun, nämligen Mörbylånga. Arealerna avser mark på fastigheter taxerade som lantbruksfastigheter. Kommunala uppgifter redovisas i tabell B 4, bilagan.

26 20 En jämförelse med fastighetstaxeringen 1996 ger en minskning i åkerarealen på totalt ha, alltså en ytterligare minskning på ha under åren 1996 och Tabell 12 Fastighetstaxeringarna 1998 och 2005 fördelat på ägoslag och län. Hektar Län Namn Fastighetstaxeringen Fastighetstaxeringen. Skillnad Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköpings Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Arealer enligt lantbruksräkningarna (LBR) 1999 och 2005 Uppgifter via totalundersökning samlades inte in till Lantbruksregistret för år 1998, varför uppgifter från totalundersökningen 1999 använts i denna undersökning. Också 2005 års uppgifter bygger på en totalundersökning. I denna ingår samtliga företag med mer än 2 ha åkermark. Mellan 1999 och 2005 minskade åkerarealen med ha och betesmarksarealen med närmare hektar. Se tabell 13. Redovisning kommunvis återfinns i bilagan, tabell B 5. Minskningen i åkerareal fram till 2004 var dock hela ha, men de ändrade stödreglerna medförde en ökad areal åker mellan 2004 och 2005 med ca ha.

27 21 Tabell 13 Lantbruksräkningarna 1999 och 2005 fördelat på ägoslag och län. Hektar Län Namn Lantbruksräkningen1999 Lantbruksräkningen2005 Skillnad Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Va Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarnas Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket

28 22 Källförteckning Blockkartorna 1998 och 2005 Lantmäteriets byggnadsregister 2000 och 2006 Fastighetstaxeringarna 1996, 1998 och 2005 Lantbruksräkningarna 1999, 2004 och 2005 SB:s studier över markanvändningen i tätorter och förändringar i markanvändningen SB:s statistik över småhusbyggande SB:s tätortsavgränsningar 2000 och 2005 Lantmäteriets digitala vägkartor Flygfoton

29 23 Bilagor Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling samt andel bebyggd jordbruksmark av totalt bebyggd area under perioden, kommunvis. Hektar Tabell B 2 Exploaterad jordbruksmark vid vägutbyggnad , kommunvis. Hektar Tabell B 3 Arealer enligt Blockkartan1998 och Blockkartan2005 kommunvis. Hektar Tabell B 4 Fastighetstaxeringsregistret 1998 och 2005 fördelat på ägoslag och kommuner. Hektar Tabell B 5 Lantbruksregistret 1999 och 2005 fördelat på ägoslag och kommuner. Hektar

30

31 1 Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling samt andel bebyggd jordbruksmark av totalt bebyggd area under perioden, kommunvis. Hektar Kod Kommun ) Okänt Totalt % av tot bebyggt 0114 Upplands-Väsby 0,6 0,5-0,5 0,0-0,0 0,5 0,0 2, Vallentuna 0,4 0,7 0,2 0,7 0,5 0,6 0,3-0,9 4, Österåker 0,0 0,0 2,5 2,0 4,9 2,7 0,1 0,5 0,8 13, Värmdö 0,3 0,6 0,1 0,1 0,0 0, ,8 2, Järfälla ,0 0, Ekerö 0,2-0,5 1,1 0,1 0,3 0,0-0,6 2, Huddinge ,5 0, Botkyrka 0,2 0,2 0,1-0,8 0, ,3 2, Salem ,1 0, Haninge 0,3-0,3 1,6 0,7 0,7 0,8-4,9 9, Tyresö ,1 0, ,0 0, Upplands-Bro 0,2-0,0 0,0 0,4 0,2 0,1-1,0 2, Nykvarn 0,7 0,7 0,2 0,3 1,6 0,3 0,2-1,9 5, Täby - - 0, ,3 0,2 0, Sollentuna , , Stockholm ,5 0, Södertälje 0,9 2,1 0,2 0,9 0,8 1,7 3,4-6,4 16, Sundbyberg ,1-0,0 0, Lidingö ,6 0, Vaxholm - - 0,4 0, ,4 1, Norrtälje 0,6 0,7 1,6 1,9 3,0 1,8 2,6-1,4 13, Sigtuna 0,4 0,3 0,0 2,1 0,8 0,2 0,2-1,2 5, Nynäshamn - 0,1 0,3 0,5 0,3 1,5 0,5-2,7 5, Håbo 0,5 0,3 0,6 1,3 0,7 3,9 1,5-1,7 10, Älvkarleby ,3 0,5 0,3 0,2-1, Knivsta 0,1 0,6 0,8 0,7 0,1 0,2 0,1-5,8 8, Tierp 0,2 0,3-0,4 0,2 0,4 0,6 0,9 1,0 4, Uppsala 0,8 1,4 2,7 3,7 5,6 9,3 6,6-17,2 47, Enköping 0,4 0,6 1,4 1,0 0,8 2,2 3,8-12,5 22, Östhammar 0,5 0,4 0,5 0,0 0,6 3,1 2,0 0,5 5,1 12, Vingåker 0,2-0,6 0,5 0,0-0,1-0,6 1, Gnesta 0,1-0,1 0,4 1,5 0,5 0,9 0,3 1,6 5, Nyköping 0,5 1,0 0,2 1,2 1,5 1,8 0,5 1,7 2,2 10, Oxelösund ,1 0, Flen 0,1 0,2 0,6 0,3 0,7 1,0 0,2 0,6 0,6 4, Katrineholm 0,1 0,2 0,7-0,6 0,2 0,8 0,2 1,0 3, Eskilstuna 0,2 0,0 1,6 1,1 1,9 2,7 2,3-5,1 14, Strängnäs - 0,4 2,0 1,4 3,9 0,5 2,6-0,9 11, Trosa 1,0 0,2 0,2 0,3 0,4 1,2 0,9-1,4 5, Ödeshög 0,4 0,3 0,2 0,2-0,2-0,2 1,2 2, Ydre 0,2 0,2 0, , ,6 1, Kinda 0,1-0,8 0,7 1,1 1,3 0,7 0,3 3,0 8, Boxholm 0,2 0,1 0,2 0,3 0,2 0,1 0,3-0,6 2, Åtvidaberg 0,4 0,0 0,0 0,3 0,4-0,7 0,1 0,9 2, Finspång 0,1 0,1 0,3 0,1 0,6-0,0-1,5 2, Valdemarsvik 0,0 0,2 1,6 0,2 0,1-0,3-3,6 6, Linköping 1,8 2,5 3,4 3,9 6,1 8,6 6,3-14,8 47, Norrköping 0,9 2,1 3,4 1,7 1,5 1,4 2,6 0,2 5,4 19, Söderköping 0,6 1,1 1,1 0,2 0,6 1,3 3,0 1,4 1,1 10, Motala 0,1 0,3 0,0 0,3 0,1 0,4 0,4-7,6 9, Vadstena 0,2-0,1 0,3 1,2 0,5 0,5-1,5 4, Mjölby 0,4 0,3 0,9 0,5 0,6 1,2 3,2 1,4 0,8 9, Aneby 0,2 0,3 0,1 0,1 0,8 0,2 0,1 0,0 2,2 4, Gnosjö 0,0 0,1 0,5 0,3 0,2 0,0 1,0-0,6 2, Mullsjö - - 0, , , Habo 0,8 0,7 1,0 1,2 0,5 2,3 1,6 3,5 0,5 12, Gislaved 0,7 0,5 1,8 2,0 0,8 1,9 1,4 0,6 3,4 13, Vaggeryd 0,2 0,4-0,6 1,3 0,3 0,6 0,2 1,1 4, Jönköping 2,3 1,2 2,0 4,0 5,9 8,9 9,1 0,5 26,7 60, Nässjö 0,2 0,1-0,5 0,6 0,4 0,1 0,3 2,5 4, Värnamo 0,2 0,6 1,2 1,2 1,8 2,2 2,1-5,0 14, Sävsjö 0,6-0,2 0,1 0,5 0,1-0,5 1,4 3, Vetlanda 0,1 0,2 0,1 0,7 0,0 0,5 0,8-3,3 5, Eksjö - 0,4-0,1 0,1 0,1 0,5-0,6 1, Tranås 0,1 0, ,4 0,2-0,2 2,3 3, Uppvidinge 0,0-0,2 0, ,0-0,4 1,0 7

32 2 Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling Fortsättning Kod Kommun ) Okänt Totalt % av tot bebyggt 0761 Lessebo - - 0, , ,9 1, Tingsryd 0,0-0,0 0,0-0,6 0,3-0,6 1, Alvesta 0,1 0,5 0,6 0,3 0,8 0,1 1,1 0,3 0,8 4, Älmhult - 0,1-0,2 0,0 0,7 0,4-0,9 2, Markaryd 0,0 0,1-0,2 0,0 0,1 0,6 0,3 0,7 2, Växjö 0,8 0,5 1,2 1,0 5,8 4,5 2,5 3,3 5,8 25, Ljungby 0,6 0,9 0,4 0,9 0,9 1,6 0,4-6,7 12, Högsby 0,2 0,1 0,2 0, ,6 1, Torsås ,1-0,0-2,7 2, Mörbylånga 0,3 0,2 0,4 0,8 1,5 1,9 0,8 1,5 2,8 10, Hultsfred - - 0, ,2 3, Mönsterås - 0,2 0,1 0,2 0,1-0,1-0,9 1, Emmaboda 0,0-0,1-0,4-0,3 0,1 0,4 1, Kalmar 0,8 1,2 1,4 0,4 0,5 1,1 2,6-3,3 11, Nybro 0,1-0,0-0,1 0,1 0,1 0,0 1,6 2, Oskarshamn 0, ,7-1,2 1, Västervik 0,2 0,1 0,3 0,2 0,5 0,6 0,1 0,2 2,1 4, Vimmerby 0,1 0,3 0,5 0,3-0,1 0,6-3,1 4, Borgholm 0,7 0,7 1,7 1,6 1,6 0,9 1,0-19,0 27, Gotland 1,1 1,3 1,6 1,7 2,7 2,0 8,2 2,4 7,1 28, Olofström 0, ,1 0,1 0,4 0, Karlskrona 0,1 0,2 0,4 0,6 1,1 0,2 1,0-2,0 5, Ronneby 0,3 0,0 0,2 0,4 0,3 0,0 1,4-1,7 4, Karlshamn 0,9 0,3 1,0 0,5 0,2 1,1 1,0 0,0 0,2 5, Sölvesborg 0,1 0,2 0,2 1,2 0,0 0,3 1,2-1,9 5, Svalöv 0,1 0,3 0,2 0,3 0,8 1,8 2,0 0,9 0,6 7, Staffanstorp 1,5 4,9 3,2 1,9 1,5 2,7 2,1 1,8 1,0 20, Burlöv - - 0,1-0,4-0,4-0,1 1, Vellinge 0,2 1,0 2,6 1,2 2,1 1,3 0,7-1,0 10, Östra Göinge - 0,7 0,0 0,4 0,1 0,6 0,3-0,5 2, Örkelljunga 0,2 0,1 0,7-0,1 0,2 0,5 0,8 0,1 2, Bjuv - 0,1 0,3 0,2 0,1 0,6 1,4 1,6 2,6 6, Kävlinge 1,0 2,3 5,2 6,5 2,8 5,9 7,8 6,6 3,8 42, Lomma 0,5 2,6 0,9 2,0 1,4 1,2 2,0-3,8 14, Svedala 1,3 1,3 1,4 3,2 3,4 2,1 2,9 3,0 1,7 20, Skurup - 0,2 0,5 1,8 0,7 2,7 1,2 0,3 1,5 9, Sjöbo 0,3 0,3-0,9 0,7 1,3 2,3 2,4 2,3 10, Hörby 0,0 0,1 0,6 0,0 0,4 0,9 2,3 0,8 0,9 5, Höör - 0,2 0,3 0,1 0,1 0,4 0,3 1,1 0,7 3, Tomelilla 0,2 0,1 1,2-0,3 0,6 0,6 0,6 1,3 4, Bromölla - 0,9 0,1-0,5 0,7 0,6 0,5 0,6 3, Osby ,3 0,5-0,2 0,0 1,0 2, Perstorp 0,1-0,1-0, ,2 0, Klippan 0,1 0,5 0,5 0,3 0,2 0,5 1,4 0,7 0,8 5, Åstorp 0,0 0,0 1,0 0,8 1,4 2,3 1,6 0,8 1,9 9, Båstad 0,6 0,4 0,5 0,9 0,9 1,1 1,8 0,0 2,2 8, Malmö 1,0 1,4 4,1 5,0 3,5 9,4 11,1 0,5 25,9 61, Lund 4,9 4,8 9,5 7,6 8,0 7,3 10,7 0,5 16,0 69, Landskrona 1,3 0,7 1,7 2,2 1,6 5,9 5,5 1,6 1,2 21, Helsingborg 4,0 5,2 7,5 12,4 9,7 10,1 8,6-27,7 85, Höganäs - 0,3 1,4 1,3 1,7 2,3 2,8 5,9 5,5 21, Eslöv 0,0 0,7 2,8 2,6 8,0 7,9 5,2 5,7 3,4 36, Ystad - 0,1 2,2 7,0 4,5 4,5 4,3-3,7 26, Trelleborg 0,7 1,0 1,5 2,6 5,9 6,6 8,4 0,1 12,1 38, Kristianstad 0,2 0,1 1,9 1,9 4,0 3,1 2,2 6,4 6,8 26, Simrishamn 0,2 0,2 1,1 2,2 1,5 2,6 2,8 1,3 6,3 18, Ängelholm 1,4 2,7 4,2 2,3 5,9 4,0 9,3 6,2 4,4 40, Hässleholm 0,4 0,2 0,9 1,0 0,4 0,8 2,6 3,2 2,1 11, Hylte 0,4-0,3 1,0 0,4 0,9 0,5-1,0 4, Halmstad 0,9 3,4 4,6 6,2 13,1 5,2 7,1 2,2 6,7 49, Laholm 1,5 0,9 1,7 2,9 2,6 1,8 2,5 3,5 1,6 19, Falkenberg 0,7 0,8 1,1 2,3 1,8 1,8 4,5 2,7 4,8 20, Varberg 2,3 3,3 4,7 8,7 7,6 4,9 3,7 4,0 5,9 45, Kungsbacka 3,5 4,0 3,1 5,6 6,6 4,5 8,2-19,8 55, Härryda 0,5 0,7 1,1 0,6 1,3 1,3 2,6 0,4 0,6 9, Partille - - 0, ,3-0,1 0, Stenungsund 0,8 1,7 1,7 2,4 1,7 3,6 2,4-4,4 18,6 18

33 3 Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling Fortsättning Kod Kommun ) Okänt Totalt % av tot bebyggt 1419 Tjörn - 0,1-0,3 0,3 0,1 0,3-0,4 1, Orust 0,4 0,1 0,6 1,0 0,6 0,7 0,8 0,1 2,7 6, Sotenäs ,2 0,3 0,1 0,9-0,9 2, Munkedal 0,0 0,1 0,3 0, ,5 2, Tanum 0,1 0,3 0,3 0,2 0,7 0,9 0,8-1,3 4, Dals-Ed 0, ,3-0,2 0,3 0,1 0,4 1, Färgelanda 0,0 0,1-0,1-0, ,9 1, Ale 0,7 1,7 1,4 3,0 2,1 1,9 2,7-6,3 19, Lerum 0,6 0,6 0,3 0,4 0,8 1,0 0,5-3,6 7, Vårgårda 0,1 0,3 0,0 0,0 0,3 0,5 0,8 3,2 0,3 5, Bollebygd 0,7 0,1 0,2 0,5 0,9 0,5 0,5 0,3 1,0 4, Grästorp 0,1 0,3-0,1 0,1 0,0 0,1-0,2 0, Essunga ,1 0,0-0,1 0, Karlsborg 0,0-0,1-0, ,0 0, Gullspång 0, ,5 0,6 0,4 0,0 1, Tranemo - - 0,3 0,3 0,5 0,1 0,2 0,1 0,5 2, Bengtsfors 0,0 0,3 0,1 0, ,1-0,7 1, Mellerud 0,2 0,2 0,1 0,1 0,3 0,0 0,4 0,5 1,0 2, Lilla Edet 0,1 0,1-0,1 0,3 0,0 0,3-0,2 1, Mark 0,3 0,6 1,1 0,4 2,1 3,3 1,5 0,8 2,7 12, Svenljunga 0,1 0,2 0,1 0,2-0,2 0,3-1,8 3, Herrljunga 0,2 0,3-0,2 0,2 0, ,0 2, Vara 0,0 0,1-0,3 0,2 0,9 0,2 0,2 0,5 2, Götene 0,1 0,2-0,1-0,1 0,3 0,2 1,6 2, Tibro - - 0,1 0,1-0,3 0,2 0,3 0,1 1, Töreboda - 0, ,0 0,1-0,6 0, Göteborg 3,8 1,4 5,3 6,7 4,2 2,2 2,5 4,2 4,2 34, Mölndal 1,0 2,5 0,7 0,3 2,7 2,4 5,8 2,4 1,5 19, Kungälv 0,8 3,4 1,3 4,8 2,2 1,5 1,8 1,0 6,8 23, Lysekil 0,2 0,2 0,2 0,1 0,4 0,2 0,3-0,9 2, Uddevalla 0,2 0,1 0,9 1,0 0,3 0,7 2,8-0,8 6, Strömstad 0,2 0,4 0,0 0,3 0,0 0,7 1,0 0,4 0,6 3, Vänersborg - 0,0 0,1 0,4 0,2 0,0 0,3-3,1 4, Trollhättan - 0,1 0,1 0,4 0,6 0,5 0,4 0,4 0,8 3, Alingsås 0,2 0,5 0,1 1,0 1,7 3,0 2,8 3,2 3,1 15, Borås 0,1 0,6 1,9 0,8 3,3 0,8 0,8-18,9 27, Ulricehamn 1,2 0,5 0,4 0,3 0,2 0,4 0,5 0,3 1,0 4, Åmål - 0,0 0,2 0,2 0,0 0, ,2 1, Mariestad 0,0 0,8 0,2 0,4 0,0 0,0 0,7 0,0 0,3 2, Lidköping 0,9 1,6 3,5 2,9 3,8 5,4 5,3 5,3 3,2 31, Skara 0,3-0,4 0,5 0,0 0,5-1,6 0,3 3, Skövde 1,9 1,5 0,9 0,9 1,3 1,4 1,1 1,8 4,8 15, Hjo - - 0,1 0,1 0,5 0,1 0,2 0,6 1,4 3, Tidaholm 0, , ,3 0, Falköping 1,1 0,4 1,8 1,1 0,8 1,2 0,3 0,6 3,5 10, Kil 0,2-0,5 0,8 0, ,3 0,3 2, Eda 0,1 0,1 0,3-0,3-0,0-1,4 2, Torsby 0,0 0,2 0,1 0,3-0,4 0,3 0,5 3,2 4, Storfors - 0,2 0, ,4 0, Hammarö - - 0, ,1 0,1-0,1 0, Munkfors ,7 0, Forshaga ,4-0,4 0,1-0,1 1, Grums 0,2 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 0,2-0,1 1, Årjäng 0,4 0,6 0,9 0,6 0,6 0,2 1,3 0,9 1,6 7, Sunne 0,0 0,3 0,7 0,8 1,3 0,3 0,9 2,2 1,5 8, Karlstad 0,6-0,6 1,6 1,1 0,6 0,2-3,6 8, Kristinehamn - 0,4 0,8 0,3 0,0 0, ,9 2, Filipstad - 0, ,3 0, ,2 0, Hagfors - 0,3 0,2-0,2 0,0 0,2-0,9 1, Arvika 0,3 0,5 1,0 0,2 0,3 0,5 0,0-1,1 4, Säffle - 0,2 0,1-0,3 0,3 0,1-0,6 1, Lekeberg - 0,3 0,3 0,6-0,2 0,8 0,4 2,1 4, Laxå 0, ,1 0, Hallsberg - 0,2 0,7 0,4 0,6 0,3 0,6-1,4 4, Degerfors 0, ,1-0,3-0,6 1, Hällefors - 0,2-0, ,4 0, Ljusnarsberg ,3-0,6 0,9 6

34 4 Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling Fortsättning Kod Kommun ) Okänt Totalt % av tot bebyggt 1880 Örebro 3,3 1,8 1,9 5,7 3,0 5,2 7,2 0,8 11,6 40, Kumla 0,4 0,5 0,7 1,7 0,9 1,0 2,2-3,2 10, Askersund 0,2 0,2 0,0 0,3 0,1 0,6 0,1-1,3 2, Karlskoga - 0,3 0,3 0,1 0,1 0, ,3 1, Nora - 0,1 0,4 0, ,6-1,3 2, Lindesberg - - 0, ,2 0,0-2,0 2, Skinnskatteberg 0,1 0,5-0,1-0, ,6 1, Surahammar 0,2 0,1 0,1 0,0 0,3 0,0 0,2 0,1 0,5 1, Heby ,2-0,2 0,4 1,9 2, Kungsör 0,3 0,4 0,0-0,1-0,1-0,5 1, Hallstahammar - 0,4 0,2 0,3-0, ,1 1, Norberg ,4 0, Västerås 0,7 2,0 3,5 4,3 2,3 3,3 2,9 1,0 11,6 31, Sala 0,2 0,2 0,2 0,4 0,3 0,2 0,1-1,4 2, Fagersta , ,1 0, Köping 0,1 0,4-0,1 0,8 1,4 0,1 0,3 1,3 4, Arboga - 0,0 0,2 0,3 0,5 0,5 0,3-1,4 3, Vansbro 0, ,1 0, ,3 0, Malung - 0,0-0,2 0, ,5 1, Gagnef 0, ,3 0,3 0,7 0,4 0,5 1,7 3, Leksand 0,2 0,2 0,9 0,7 1,0 1,7 0,9 0,3 5,7 11, Rättvik 0,3 0,2 0,3 0,1 0,3 0,6 1,0-2,8 5, Orsa - - 0,0 0,4 0,3-0,1-1,7 2, Älvdalen 0,3 0,3 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1-3,6 4, Smedjebacken 0,1 0,1-0,1-0,3 0,0 0,0 0,9 1, Mora 0,0 0,1 0,3 0,6 0,2 0,8 1,5 0,8 5,0 9, Falun 0,9 0,2 0,4 0,1 0,0 0,3 0,4-4,8 7, Borlänge 0,5 0,1 0,7 0,5 0,4 0,8 0,9 0,8 2,4 7, Säter - - 0,2 0,5-0,1 0,1 0,7 0,8 2, Hedemora - 0,0 0,0 0,1 0,0 0, ,4 0, Avesta 0,3-0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 1,2 1, Ludvika 0,1-0,1-0, ,3 1, Ockelbo - 0,4-0,1 0,1-0,0-1,2 1, Hofors - - 0, ,4 0, Ovanåker 0,0 0,1 0,1-0,0 0, ,8 3, Nordanstig 0,1-0,2-0,2-0,2-1,8 2, Ljusdal 0,2 0,0 0,3 0,1 0,0 0,1 0,2-5,8 6, Gävle - 0,3 0,5 0,4 0,1 1,2 0,8-27,2 30, Sandviken 0,2 0,0-0,1 0,1 0,0 0,3 0,1 1,4 2, Söderhamn 0,0 0,3-0,1 0,2 0,1 0,3-1,8 2, Bollnäs 0,3 0,2 0,5 0,4 0,3 0,4 0,3-5,6 7, Hudiksvall 0,4 0,3 0,1 0,1 0,1-0,2-3,1 4, Ånge 0,2 0,2 0,2 0, ,0-1,1 2, Timrå - 0,1 0,2 0, ,1 0,7 1, Härnösand 0, ,1 0,1 0,0-1,4 1, Sundsvall 0,1 0,7 0,4 1,1 1,0 0,8 1,3 0,5 4,4 10, Kramfors - 0,0-0,1 0,1 0,1 0,1-2,2 2, Sollefteå 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1-0,2 3,3 4, Örnsköldsvik 0,1 0,3 0,5 0,4 0,5 1,1 0,9-13,6 17, Ragunda - 0, ,1 0, ,1 2, Bräcke 0,0-0,2-0,4 0,0 0,2-5,1 5, Krokom 0,2 0,4 0,1 0,2 0,5 0,1 1,3 0,0 2,1 5, Strömsund 0,2 0,1-0,2 0,0 0,4 0,5-3,7 5, Åre 0,2 0,2 0,1 0,2 0,1 0,4 0,8-5,4 7, Berg 0,3 0,4 0,1 0,5 0,2 0,0 0,2-5,4 7, Härjedalen 0,3 0,1 0,1 0,1 0,0 0,2 0,1-3,0 3, Östersund 0,3 0,8 0,7 1,0 1,4 1,1 2,1-5,0 12, Nordmaling - - 0,1-0, ,5 0, Bjurholm 0, ,3-0, ,5 1, Vindeln 0,1 0,1 0,1 0, ,5-0,8 1, Robertsfors 0, ,3 0, ,8 1, Norsjö 0,0 0,1-0,2-0,1 0,2-2,1 2, Malå , ,2 0, Storuman 0,3-0,2-0,3 0,6 0,3 0,2 2,2 4, Sorsele 0,2 0,0 0, ,3-0,2 2,4 3, Dorotea 0,0 0,2-0,3 0, ,6 2, Vännäs - - 0,7 0,6 0,2 0,1 0,6 0,4 0,8 3,3 18