Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo"

Transkript

1 Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Svenska Lagotto Romagnolo klubben, SLRK Januari 2010

2 INNEHÅLL Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund till RAS... 5 Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens arbete med RAS... 5 Möten och konferenser...6 Enkäter... 7 Milstolpar för lagotto romagnolo i Sverige... 7 Hälsoläget i rasen - allmänt... 8 Vision, mål och strategier... 9 Population/Avelsstruktur Utnyttjande av avelsdjur Barnbarn Mål och strategier population/avelsstruktur Höftledsdysplasi - HD Gradering Nuläge Mål och strategier HD Ögon Mål och strategier Ögon Öron/ Hud/Päls Öron Hud/Päls

3 Mål och strategier Öron/hud/päls Mentalitet och arbetslust...19 Mentalbeskrivning Mål och strategier Mentalitet Exteriör Mål och strategier Exteriör Speciella hälsotillstånd som identifierats i rasen Mål och strategier Övergående rasbunden valp-ataxi Bilagor Nedanstående underlag finns på klubbens hemsida och kan även rekvireras via klubbens sekreterare. Rasstandard och färgbeteckningar Om lagottons mentalitet - kommentarer angående rastypiskt beteende, Gilberto Grandi, f.d. vice ordförande CIL, 2002 Lagottons mentalitet och personlighet, Lars Fält, 2006 Sammanställning av SLRK:s hälsoenkät, 2006 Sammanställning av SLRK:s höftledsenkät, 2006 Sammanställning av SLRK:s pälsenkät, 2009 Populations-/avelsanalys, Per-Erik Sundgren,

4 Förord Det är för alla ett gemensamt och självklart mål att föda upp rastypiska hundar som är fysiskt och mentalt sunda. Uppfödarna ska sträva efter en bred avelsbas med många goda individer i avel, för att på så sätt sprida riskerna, och framförallt värna om den genetiska variationen. Grundförutsättningen för att nå dessa mål är ett gott samarbete, där uppfödare, hanhundsägare och valpköpare visar varandra respekt och välvilja. Detta är betydelsefullt för att skapa den öppenhet, som gör det naturligt att utbyta erfarenheter. Fundamentet är kompetensutveckling. Ingen blir någonsin fullärd. Detta RAS-dokument har sammanställts av SLRK:s Avelskommitté med stöd och hjälp från enskilda medlemmar och uppfödare som på olika sätt bidragit i arbetet. Styrelsen vill på detta sätt varmt tacka alla som lagt ner tid och engagemang på att färdigställa SLRK:s RAS-dokument. SLRK:s styrelse januari

5 Inledning Lagotto romagnolo är en vattenhundsras i grupp 8, sektion 3 med STDN nr 298. Rasen erkändes av Italienska kennelklubben ENCI 1993 och interimistiskt av FCI 1995 samt definitivt av FCI Lagotto har haft en snabb utveckling och Sverige är det land utanför Italien som har störst antal registreringar. Lagotto är en förhållandevis ung ras och det finns ännu inte någon omfattande dokumentation att utgå ifrån. Bakgrund till RAS År 2001 beslutades i Svenska Kennelklubben (SKK) att det för varje hundras ska utarbetas en rasspecifik avelsstrategi (RAS). RAS ska vara ett kontinuerligt arbete anpassat efter varje ras situation och behov, för att främja kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av svensk hundavel. RAS innehåller en handlingsplan för avelsarbetet. Strategierna ska vara lättförståeliga för såväl nya som erfarna uppfödare. Uppfödare är man i och med sin första uppfödda valpkull. Aveln ska bedrivas för att säkerställa mentalt och fysiskt friska djur och på ett långsiktigt sätt så att rasen inte utarmas på genetisk variation. Strategierna fastställs av SKKs Avelskommitté. Det huvudsakliga arbetet med framtagandet av bakgrundsdata, analys och diskussioner sker i dialog med SKKs Avelskommitté. Svenska Lagotto Romagnolo klubbens arbete med RAS Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens (SLRK) styrelse tillsatte år 2001 en avelskommitté (AK) som arbetar med kartläggning av rasen. Arbetet omfattar löpande insamlande av data ur bland annat populations-, hälso- och mentalitetsaspekter. Medlemmar har till AK rapporterat enstaka fall av ohälsa, medfödd defekt, beteendeproblem och exteriöra avvikelser. I uppföljningsarbetet har de officiella uppgifterna i SKKs databaser använts samt dataprogrammet LatHunden och försäkringsbolagens statistik. Dialog förs med de övriga nordiska lagotto klubbarna om problem och förtjänster i rasen. 5

6 Underlaget för RAS bygger på uppgifter från: SKK Avelsdata SKK Hunddata SKK Rasdata Genetica AB SLRK:s Avelskommittés registerföring SLRK:s årsböcker Statistik från försäkringsbolaget Agria Domarkritiker från officiella utställningar SLRK:s Höftledsenkät 2003 SLRK:s Hälsoenkät 2006 SLRK:s Pälsenkät 2009 Möten och konferenser År 2003 och 2004 hölls uppfödarträffar föreläste Katarina Ferm, SLU om populationsanalys och de speciella förhållanden som råder för en ras under uppbyggnad hölls en hanhundsägarträff där möjligheten för hanhundsägaren att påverka aveln och det moraliska ansvaret diskuterades hölls ett medlemsmöte där Per-Erik Sundgren föreläste om genetisk variation hölls tre medlemsmöten. Vid mötet i augusti 2006 deltog SKKs avelskonsulent Karin Drotz. Resultaten från Hälsoenkäten redovisades och ett första förslag till RAS presenterades hölls fyra avelsmålsmöten på olika platser i landet hölls klubbens första Avelskonferens. Föreläsningar hölls av bland annat veterinär Lars Audell och Katarina Ferm, SLU hölls klubbens andra Avelskonferens. Det fördes diskussioner kring förslaget till RAS och föreläsningar hölls av Lars Fält, etolog och Mila Laago, veterinär och specialist i dermatologi. Referat från möten och träffar har publicerats i Lagotto Nytt. Populationsanalys gjord av Per-Erik Sundgren har tillsammans med statistik och information funnits tillgänglig via klubbens hemsida och från sekreteraren. Information om MH (Mentalbeskrivning Hund) har publicerats genom artiklar i klubbens årsbok, vid föreläsning på årsmötet 2005 och på avelskonferensen

7 Enkäter 2003 ombads samtliga ägare till lagotto med höftledsstatus D eller E att besvara en enkät. Resultatet finns tillgängligt på klubbens hemsida sändes Enkät om Funktion och Hälsa hos lagotto romagnolo till lagottoägare. Resultaten presenterades på medlemsmötet augusti 2006 och finns sedan dess tillgängliga på klubbens hemsida sändes en enkät avseende hanterbarhet, öron, hud och päls till registrerade hundfrisörer och till de som klipper många lagotto. Resultatet finns tillgängligt på klubbens hemsida. Milstolpar för lagotto romagnolo i Sverige 1995 De första lagottona importeras till Sverige De första svenskfödda kullarna registreras hos SKK Rasklubben bildas och första numret av Lagotto-Nytt ges ut Den första svenska Radunon (klubbutställning) arrangeras. Första Aktivitetsdagarna. Den första Årsboken utkommer Policy kring känd HD-status hos avelsdjur införs Rasen får sin första Internationella Utställningschampion och Lydnadschampion Den svenska Radunon blir officiell utställning. Den första domarkonferensen för rasen arrangeras Den första tryffeltävlingen arrangeras. 7

8 Hälsoläget i rasen allmänt Så långt klubben idag känner till är Lagotton en förhållandevis frisk ras. Svaren från hälsoenkäten 2006 visar att 94 % av lagottoägarna skattar sin hunds hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Vid granskning av sjukdomsstatistik för åren från Agria (vilka försäkrar uppskattningsvis ca 60 % av alla lagotto i landet) kan vissa trender utläsas. Vid jämförelse med alla andra raser har veterinärvårdsersättning i Agria utgått i betydligt större omfattning för lagotto avseende: - Mag- och tarmproblem - Klåda och håravfall - Klokapselbrott - Öroninflammation samt främmande föremål i hörselgång - Trafikskadade hundar Tolkning av resultatet ska göras med försiktighet, men till stor del överensstämmer sjukdomsfrekvensen väl med svaren på hälsoenkäten från Hos Agria pågår arbete med att uppdatera ett Breed Profile för de vanligaste hundraserna, där sjukdoms- och skadefrekvens jämförs med landets övriga hundpopulation. Där är det även möjligt att se prognoser för livslängd, samt sjukdomar som eventuellt kan förkorta den. När en Breed Profile sammanställts för lagotto, kommer SLRK att få ta del av den. AK har även kontaktat övriga försäkringsbolag för att få del av liknande sjukdomsstatistik, men det har inte varit möjligt att få någon sådan. 8

9 Vision, mål och strategier I de följande avsnitten beskrivs SLRK:s mål och strategier kring ett antal områden. Där det står Uppfödare som ansvarig för att uppfylla en strategi gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. Uppföljning kommer göras löpande av SLRK:s avelskommitté och redovisas till medlemmarna årligen. RAS kommer uppdateras ca vart femte år eller vid behov. Samtliga mål och strategier utgår ifrån SLRK:s vision: VISION Rastypiska hundar som är fysiskt och mentalt sunda. En bred avelsbas som värnar den genetiska variationen. Öppet erfarenhetsutbyte grundat på samarbete och respekt. 9

10 Population/Avelsstruktur Under de tretton år som avel bedrivits på lagotto i Sverige har rasen nått en tillgänglig avelsbas som vid 2008 års utgång var närmare 2580 hundar i åldern 0 5 år. Under samma period importerades 120 hundar varav hälften från Italien. De senaste fem åren har det i genomsnitt fötts drygt 500 valpar årligen med en ökande tendens. Inflödet av avelsdjur från framför allt Italien och Norge har varit stort. Antalet individer som kommit att användas i avel har snabbt nått nivåer som brukar anses vara en förutsättning för hållbar avel. Utnyttjande av avelsdjur Genom att hålla en låg inavelsgrad och att inte överanvända enskilda individer skapas bättre förutsättningar för fler hundar att bli bra avelsdjur. Tabell 1 Sammanställning över avelstillskott Genomsnittlig ålder för avelsdebut har de senaste åren varit ca 2,5 år. Barnbarn Då enskilda hanhundar används till många tikar ger det negativa effekter på olika sätt. Den genetiska variationen minskar drastiskt, det försvårar för många uppfödare att finna lämpliga hanhundar, vilka inte är för nära besläktade, till sina tikar. Om en 10

11 överanvänd hanhund visar sig vara bärare av någon sjukdom, som vi ännu inte känner till, kan skadan vara stor. Genom att studera de olika hanhundarnas antal barnbarn får vi en metod för att avläsa enskilda hanhundars dominans. Slutresultatet antalet barnbarn påverkas dels av hur många barn avelshunden själv har som går vidare i aveln, dels av hur många av dessa barn som i sin tur blir avelshundar och i vilken grad de sedan används för avel. En riktlinje kan vara att antalet barnbarn inte bör överstiga dubbla antalet barn. Tabell 2. Hanhundars antal barnbarn i förhållande till deras barn Tabell 3. Tikars antal barnbarn i förhållande till deras barn

12 Mål och strategier population/avelsstruktur Mål: Inavelsgraden ska bibehållas under 2,0 % Strategi/aktivitet Vem? När? I varje ny kombination sträva efter att inte öka rasens Uppfödare Löpande inavelsgrad Ta del av uppföljning genom SKKs Avelsdata, Lagotto Uppfödare Löpande Nytt och hemsidan. Öka kunskapen bland uppfödare, hanhundsägare och SLRK Löpande avelsintresserade om avelsprinciper i allmänhet och beräkning av inavelsgrad och rasens situation i synnerhet genom träffar och utbildningsdagar. Uppmuntra användandet av genetiskt obesläktat SLRK Löpande avelsmaterial för en så bred avelsbas som möjligt Låta avelsdjur uppnå lägst två års ålder, gärna tre, innan avelsdebut. Detta för att främja mental mognad, fysisk utveckling och att eventuella sjukdomsanlag ska hinna ge sig till känna. Uppfödare Löpande 12

13 Höftledsdysplasi HD Dysplasi är en felaktig utveckling av höftleden och är en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. Anlaget är medfött, men rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid. Först när skelettet vuxit färdigt, kan man med god säkerhet med hjälp av röntgen bedöma höftledernas utseende. Röntgenplåtarna avläses centralt på SKK. Risken för att utveckla HD är till stor del ärftligt betingad. Belastade individer producerar oftare avkomma med dysplasi än hundar med normala höftleder. Chansen till ökad andel fria avkommor sker i takt med att antalet fria syskon, fria föräldrar och fria nära släktingar ökar. En generell rekommendation är därför att inte använda drabbade hundar i avel. I flera hundraser är ett sådant förfarande förenat med registreringsförbud. Även hundar med normala höftleder kan ge avkomma som utvecklar HD. Risken för att en hund med A eller B ska lämna avkomma med HD, ökar om dess föräldrar och/eller syskon är drabbade. Användande av C-hundar i avel genererar fler D- och E-höfter. Normal motion påverkar inte ledutvecklingen negativt. En större risk är övergödning med en för snabb tillväxt som följd samt häftig lek med större, tyngre hundar. Gradering Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av FCI. Normerna bygger dels på passformen mellan lårbenshuvud och ledskål, dels på djupet av ledskålen, det vill säga hur djupt lårbenshuvudet ligger i ledskålen. A = normala höftleder grad A B = normala höftleder grad B C = lindrig dysplasi D = måttlig dysplasi E = höggradig dysplasi Nuläge Inför rasens erkännande i Italien 1993 konstaterades att 34 % av 280 röntgade lagotto var belastade med HD. I Sverige valde många att redan från början röntga sina hundar. 13

14 Genomsnittsålder vid HD-röntgen är nu 2,6 år. Ca 50 % av hundarna är röntgade. Av röntgade hundar födda är i genomsnitt 69 % avlästa med A eller B. En förhållandevis hög andel, ca 11 %, har resultat D och E. Sedan 2008 rekommenderas att avel sker med endast A och B-hundar Tabell 4. HD-status i de olika årskullarna Tabell 5. Avkommans HD-grad beroende av vilken parningstyp föräldrarna kommer ur. Underlaget är alla svenskfödda lagotto (ca 1450) vars båda föräldrar har kända HD-resultat. Information om kombinationer gjorda mellan föräldrar med olika HD-diagnos, andel HD-röntgade lagotto och resultat finns tillgängligt i SKK Avelsdata. 14

15 Mål och strategier HD Mål: Andelen D- och E-höfter ska minska Mål: 60 % av de årliga kullarna ska röntgas Strategi/aktivitet Vem? När? Fastställa procentsats och årtal för Mål 1 (ang andel D- och SLRK:s 2010 E-höfter) styrelse Endast bedriva avel på HD-fria hundar (klubbens Uppfödare Löpande rekommendation sedan 2008) Verka för en ökande andel röntgade hundar, såväl hela SLRK Löpande kullar som individer. Ge fortsatt regelbunden information om förekomst av HD via hemsidan och medlemstidningen. SLRK Löpande 15

16 Ögon Katarakt, grå starr, är en grumling av ögats lins. De flesta katarakter är sannolikt ärftliga men katarakt kan ibland orsakas av yttre påverkan. Katarakt kan också utvecklas sekundärt till andra ögonsjukdomar, till exempel PRA, PPM och PHTVL/PHPV. Alla katarakter är inte så allvarliga att de orsakar sämre syn. Till och med 2008 fanns 876 officiella ögonlysningsresultat hos SKK. 92,8% var utan anmärkning. Endast hälften av andelen hundar med olika anmärkningar har bedömts vara drabbade av de ärftliga formerna av katarakt. Mål och strategier Ögon Mål: Andelen hundar med anmärkningar om ärftliga former av katarakt ska minska Strategi/aktivitet Vem? När? Samtliga individer som används i avel ska ha ett i SKK Uppfödare Löpande officiellt ögonintyg, som inte är äldre än ett år vid parningstillfället. Individer drabbade av ärftlig katarakt, likaså deras Uppfödare Löpande avkomma, ska inte användas i avel. Hundar som fått diagnos katarakt ÖP (övrig partiell Uppfödare Löpande katarakt) kan undersökas på nytt, för att få en säkrare diagnos. Ge regelbunden information till uppfödare om förekomst av ärftliga ögonsjukdomar via hemsidan och medlemstidningen. SLRK Löpande 16

17 Öron/ Hud/Päls Öron Ymnig hårväxt i hörselgången kan orsaka problem med öroninflammation (otitis externa). En trång hörselgång höjer ytterligare risken för problem. Här finns anledning för uppfödare att ställa höga krav på föräldradjuren och inte använda individer med återkommande problem. Hud/Päls Problem med klåda/dermatit (hudinflammation) förekommer i rasen. Även atopi (luftburen allergi), demodex (hårsäcksskabb) och pyodermi (hudinflammation) har rapporterats via veterinär data. Drabbade hundar bör ej användas i avel. Om problem uppträder hos flera individer inom en familjegrupp och misstänks vara ärftliga bör dessa hundar inte användas i avel. Typiskt för rasen är pälsen som ska ha hårt ringlade lockar och mycket tjock underull. Den korrekta pälsen är i ofriserat skick ett utmärkt skydd mot väder, vind, vegetation och vatten. Pälsen ska hållas naturlig, tämligen kort över hela kroppen vara något längre på huvudet. Vanligtvis klipps pälsen ner helt ca två gånger årligen. En friserad, utkammad lagottopäls är aldrig funktionell. Pälskvalitén hos lagotto är mycket viktig och är direkt kopplad till funktionalitet. Problem förekommer med bland annat kala fläckar (follikulär dysplasi). Även mycket gles och tunn behåring över stora delar av kroppen förekommer. Släthårig lagotto förekommer i kullar med för övrigt normalt behårade kullsyskon. Arvsgången är ännu ej fastställd varför försiktighet bör iakttagas. Pälsenkäten 2009 bekräftar Agrias statistik över förekommande hud- och öronproblem. 17

18 Mål och strategier Öron/hud/päls Mål: Andelen hundar med klåda, hud- och öronproblem ska minska Strategi/aktivitet Vem? När? Defekta och/eller kroniskt sjuka hundar ska inte användas Uppfödare Löpande i avel. Bevaka aktuell forskning SLRK Löpande Förbättrad information till valpköpare om hud-, päls- och öronvård. SLRK/ Uppfödare Löpande SLRK följer försäkringsbolagens statistik och har kontakt med veterinärkårens hudspecialister i den så kallade Skinnklubben för att hitta orsakerna till klåda, öronproblem och pälsproblem hos lagotto. 18

19 Mentalitet och arbetslust Lagotto är en ursprunglig arbetshund och det är klubbens och uppfödarnas uppgift att bevara rasens arbetsegenskaper och värna om dess typiska mentalitet. Arbetslust och behov av mental stimulans kan tillgodoses och dokumenteras på många sätt. I rasen finns svenskfödda viltspårchampions och över 100 hundar har startat vid lydnadsprov med lydnadsdiplom. Flera lagotto tävlar i agility, bruksprov och freestyle. Vid rasens första tryffelprov 2008 startade ett 20-tal tränade tryffelhundar. Av dessa bedömdes tre vara av internationell standard i fråga om arbetet. Bland de egenskaper som anses rastypiska och främjar tryffelsökförmågan nämns ofta snabb associationsförmåga, följsamhet mot sin förare, förmåga att arbeta självständigt, uthållighet, ihärdighet och bra luktsinne. En lagotto ska aldrig visa aggressivitet mot andra hundar eller människor. Mentalbeskrivning I april 2009 har MH resultat för 167 lagotto redovisats hos Därutöver finns 5 % ofullständiga prov varav 3 % har avbrutits av beskrivaren och 2 % har avbrutits av ägaren. Anmärkningsvärt är att 11 % av hundägarna har begärt att få avstå skottprov. 19

20 Mål och strategier Mentalitet Mål: Andelen lagotto som uppvisar oönskade reaktioner vid kontakt med människor eller hundar, är otrygga i miljöer eller är ljud- och/eller skottkänsliga, ska minska. Mål: Rasens arbetsegenskaper ska tillvaratas Strategi/aktivitet Vem? När? Endast hundar som har ett gott och för rasen typiskt Uppfödare Löpande temperament ska användas i avel. Hund som uppvisar beteendestörning i form av Uppfödare Löpande överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer ska inte användas i avel. (SKKs grundregel 2:3) Uppmuntra till deltagande vid tryffelsök anlagsprov SLRK Löpande och tävling. Motivera aktivitetsombuden att erbjuda aktiviteter och SLRK Löpande studiecirklar kring mentalitet Öka intresset för mentalbeskrivningar och utbilda SLRK Löpande funktionärer inom klubben Genom föreläsningar och studiecirklar (till exempel SKKs SLRK Löpande uppfödarutbildning) öka kunskapen hos framförallt uppfödare, avelsintresserade och hanhundsägare om hundars beteende (etologi). Genom artiklar på hemsidan och i medlemstidningen SLRK Löpande informera lagottoägare om hundars beteende (etologi). Ta fram förslag till anlagstest för lagotto. * SLRK 2011 * SLRK arbetar med förslag till ett anlagstest för att bättre förstå, bevara och utveckla de arbetsegenskaper och beteenden som är typiska för en lagotto. Anlagstestet ska utformas så att typiska beteenden, med förhoppningsvis hög arvbarhet, tydliggörs. Testets utformning ska vara sådant att det kan genomföras i hela landet, och utan egentlig träning av hunden. 20

21 Exteriör Med underlag från SLRK:s årsböcker och SKKs domarkritiker från officiella utställningar kan konstateras att domare påpekar nedanstående: Hundens proportioner avseende höjd, längd och djup. För smal skalle i förhållande till huvudets längd. Ögonform och inplacering. Skuldrans position och vinkel mot överarmen. Bröstkorgens djup. Korsets lutning och avrundning samt svansens ansättning. Trånga instabila hasleder och kohasiga bakställ. Knappa vinklar i knä- och hasled. Det förekommer individer med ett för rasen otypiskt utseende, överstorlek, felaktig pälskvalitet (avsaknad av lockar, slät päls). Mål och strategier Exteriör Mål: Bevara den rustika, funktionella exteriör som rasstandarden föreskriver Strategi/aktivitet Vem? När? Motarbeta alla tendenser till förändring av hundarnas SLRK Löpande exteriör, genom till exempel frisering Att bearbeta och redovisa statistik över utställningskritiker. SLRK Löpande Öka kunskapen hos uppfödare och lagottoägare om vad SLRK Löpande rasstandarden föreskriver och hur denna ska tolkas, genom information på hemsidan och i tidningen samt genom utbildning vid lokala och centrala klubbträffar. Uppmana till deltagande vid SKKs studiecirklar i anatomi. SLRK Löpande 21

22 Speciella hälsotillstånd som identifierats i rasen Övergående rasbunden valp-ataxi (även benämnd BFJE i litteraturen) är ett rasbundet tillstånd som har rapporterats av uppfödare sedan 2001 som förekommande i begränsad omfattning. Symtomdebut har setts hos valpar i kullar vid 5-9 veckors ålder och upphör oftast efter 2-4 veckor. Tillståndet kan ses som svårighet för valpen att resa sig, att då valpen kommit upp går med hög frambensföring och samtidigt är vinglig i bakpartiet. Ofta uppträder störningen när valpen blir väckt och snabbt vill fram till mamman eller matskålen. Det kan förekomma krampliknande tillstånd där valpen ligger på sidan och försöker att resa sig. Valparna är vid fullt medvetande, de kan äta och dricka under tillståndet. Efter ett par minuter klingar symtomen av och valpen uppträder helt normalt. Om man har en valp med symtom som inte klingar av eller förvärras ska den givetvis undersökas av veterinär för en korrekt diagnos. Nedärvningen sker recessivt. Två fria föräldrar kan bara få fria avkommor. En anlagsbärare i kombination med en fri förälder kan, statistiskt sett, ge 50 % fria respektive 50 % anlagsbärarande avkommor. Observera att det är slumpen som avgör hur fördelningen i varje specifik kull blir. Det enda lab som för närvarande kan testa för genen som styr sjukdomen är ett laboratorium i Finland. Sannolikt finns dock fler gener som styr sjukdomen, varför forskningen fortsätter. Mer information finns på klubbens hemsida Statistiken nedan är rapporterad från laboratoriet i Finland (resultat för individ ska beaktas med viss reservation i de fall där prover inte är tagna enligt SKKs rutiner). I juli 2009 fanns i Europa totalt 561 DNA-testade hundar med kända resultat av vilka 76 var svenska. Fria Anlagsbärare Affekterad Totalt 66,5 % 28,7 % 4,8 % Svenska 71,0 % 22,4 % 6,6 % 22

23 Mål och strategier Övergående rasbunden valp ataxi Mål: Inga fler valpar med övergående rasbunden valp-ataxi Strategi/aktivitet Vem? När? Uppmana uppfödare att inte avla på affekterade individer SLRK Löpande och inte medvetet medverka till att sprida defektgener. Uppmuntra uppfödare till DNA-test av misstänkta SLRK Löpande invidivder. Vid användandet av känd bärare, endast para med en fri. Uppfödare Löpande Uppmuntra uppfödare till att dela information om egna SLRK Löpande kullar där valp/valpar visat symtom (via klubbens registerkommitté). Bevaka utvecklingen av problematiken. Fortsätta följa SLRK Löpande valideringen av befintligt test, utformning av provtagningsrutiner, rutiner för testhantering och framtida möjlighet till central registrering. Registerföra information och hålla den tillgänglig för medlem i de fall där DNA-resultat föreligger i enlighet med SKKs krav för DNA-test. SLRK Löpande 23

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013 UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2013 Delreviderad 2016 med avseende på nytt hälsoprogram. Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom

Läs mer

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns

Läs mer

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 1 Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 2 Innehållsförteckning Historik sid 3 Population sid 3 Hanhundsanvändning sid 4 Hälsa sid 5

Läs mer

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara

Läs mer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer 1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla

Läs mer

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehållsförteckning Inledning... 3 Historik... 3 Nuläget... 4 Exteriör... 6 SRD... 6 Mål:... 7 Strategi:... 7 SAR = Silver(grå), Aprikos, Röd... 7 Mål:... 7 Strategi:...

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Revidering av RAS 2012 Fastställt RfG 2013-03-04 / Fastställt SGVK 2013-03-14/Fastställt SKK 2013-09-11 Innehållsförteckning Arbetet med revidering av RAS...

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Cocker Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för cocker spaniel avser

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi Isländsk Fårhund Enligt uppdrag Agneta Persson och May Britt Sannerholt SIFK/AR Hans-Åke Sperne SIFK/int. sekr. och exteriördomare Svenska Isländsk Fårhund Klubben Antagen av

Läs mer

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2-2014-08-15 1/14 Rasspecifik avelsstrategi RAS för 2/16 Ursprungligt RAS fastställt av SKK 2006-02-18, reviderad

Läs mer

Rasanpassad Avelsstrategi

Rasanpassad Avelsstrategi Rasanpassad Avelsstrategi för Hannoveransk viltspårhund Svenska Schweisshundklubben 2005 hannoveransk-viltspårhund-001 2006-02-18 Sid 1 (6) AVELSSTRATEGIER HANNOVERANSK VILTSPÅRHUND INLEDNING Svenska Schweisshundklubben

Läs mer

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund. DEL 2 - Rasspecifika Avelsstrategier Prioriteringar: En god hälsa som möjliggör ett långt liv utan hälsostörningar. I arbetet har utgångspunkten varit att hälsa är ett begrepp som inte bara relaterar till

Läs mer

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser malteser-001 2008-05-28 Sidan 1 av 12 Innehållsförteckning RAS-dokument för Malteser...5 Avelsstrategi och avelsmål...5 Exteriör...5 Hälsa...6 Knäledsstatus...6

Läs mer

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga

Läs mer

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Avelsstrategi för östsibirisk laika 1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Laikan är taigans jakthund nummer ett. Fram till 1970-talet var laikan som jakthund nästan okänd i Norden. Endast enstaka

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi, RAS På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s.k.

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever Rasspecifik avelsstrategi RAS golden retriever Golden retrieverklubben 2005 1 Innehåll RASSPECIFIK AVELSSTRA VELSSTRATEGI TEGI - RAS Avelspolicy och avelsstrategi 3 RAS - vems ansvar 3 AVELSSTRA VELSSTRATEGI

Läs mer

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb Utvärdering hälsoprogram vit herdehund Avelsrådet Vit Herdehundklubb 2017-03-03 Kort historisk tillbakablick gällande HD/ED Redan i början av 1990-talet fokuserade de klubbar som föregick Vit Herdehundklubb

Läs mer

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI AZAWAKH Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 Dokumentet är baserat på tidigare RAS 2005-09-06 utarbetat av dåvarande Azawakh-

Läs mer

Bilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad: 2010-07-22

Bilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad: 2010-07-22 SBTK:s arbete Svenska Bostonterrierklubben har arbetat aktivt med avelsfrågor sedan 1970-talet. Dock dröjde det till 1994/1995 innan någon nedskriven viljeyttring fanns att tillgå för uppfödarna. Arbetet

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués

Läs mer

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen

Läs mer

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012 RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012 HISTORIK Borderterriern uppstod i trakterna där England och Skottland möts. Rasen har funnits som enhetlig typ mycket länge, formad främst av praktiska krav

Läs mer

RAS. Golden retriever

RAS. Golden retriever RAS Golden retriever 2012 2016 RAS FÖR GOLDEN RETRIEVER 2012-2016 Innehållsförteckning: Bakgrund & rasens historia 1 GRK:s uppföljning av RAS 2 Avelspolicy & avelsstrategi 5 Klubbstyrelsens uppdrag 6 Långsiktiga

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Förändringarna av SShKs Avels- och Uppfödaretiska regler blir mycket omfattande enligt avelsrådets förslag.

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi RAS Rasspecifik Avelsstrategi för Bracco Italiano På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en rasspecifik avelsstrategi, fortsättningsvis

Läs mer

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION SVENSKA KENNELKLUBBENär hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. I organisationen finns

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Författare (Klubb) RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2 Klart 2014-12-20 1/35 Rasspecifik avelsstrategi för, SLRK December 2014 2/35 2/35 Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund till RAS...

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för RASSPECIFIK AVELSTATEGI för BRETON (epagneul breton) Sidan 1 av 15 Bakgrund Rasspecifik Avelstrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas

Läs mer

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR AVEL- OCH HÄLSOKOMMITTÉN Ansvarig avel Syfte Avelsansvariga har som syfte att hjälpa nya och redan etablerade uppfödare med frågor gällande avel på rottweiler. Till tikägare som efterfrågar ska minst tre

Läs mer

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Svenska Parson Russell Terrierklubben Rasspecifik Avelsstrategi Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Kortfakta för parsonaveln 2008 254 registrerade parson o varav 122 hanar och 132 tikar o varav 4

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 Bakgrund Rasspecifik AvelsStrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s k rasspecifik

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Författare (Klubb) Svenska klubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2 Klart 2015-02-23 1/33 Rasspecifik avelsstrategi för Svenska klubben, December 2014 Svenska klubben 2/33 2/33 Innehåll

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund foto: Mattias Klum Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare och täckhundsägare Svenska Sennenhundklubben 2005-04-08 Rasspecifik

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI GOLDEN RETRIEVER Sammanfattning, reviderad 2007 INNEHÅLL RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RAS... 3 Avelspolicy och avelsstrategi... 3 RAS vems ansvar?... 3 AVELSPOLICY FÖR GOLDEN RETRIEVER...

Läs mer

Framtidsplan för Svensk lapphund

Framtidsplan för Svensk lapphund Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt

Läs mer

RAS-MÖTE COCKER SYDVÄST 2016-01-31

RAS-MÖTE COCKER SYDVÄST 2016-01-31 RAS-MÖTE COCKER SYDVÄST 2016-01-31 Vid pennan: Ingrid Olsson Närvarande: Jens Karlsson, Art-Wave s kennel Anne Lundborg, Blå Ängeln s kennel Ann-Christin Mälberg, Bright Dream s kennel Charlotta Olsson

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2012.03.10

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2011.XX.XX

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs AVELS- OCH HÄLSOKOMMITTÉ 2015 Den 26 mars 2015 fastställde SKKs Avelskommitté vår RAS-revidering. Helgen den 10-11 oktober genomförde Carina Larsson och Tina Forsell SKKs

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK Vildhund Canaan dog är liksom australisk dingo och carolina dog en s.k. semivild hund. De är återförvildade hundar som härstammar från de tidigaste

Läs mer

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser

Läs mer

SWKs Avelsrapport för år 2008

SWKs Avelsrapport för år 2008 SWKs Avelsrapport för år 28 Registreringar Under året registrerades 517 (367) wachtelhundvalpar. (Inom parentes anges siffrorna för 27.) De senaste 1 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna

Läs mer

Uppfödare av. Något för mig?

Uppfödare av. Något för mig? Uppfödare av Något för mig? Kanske går du i tankar om att bli uppfödare av labrador retriever, eller är du redan uppfödare av rasen? Den här broschyren är tänkt att ge några goda råd på vägen. Jag vill

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi

Rasspecifik avelsstrategi Rasspecifik avelsstrategi Svenska Riesenschnauzerklubben 2011 1 Arbetsgruppen som har arbetat med Svenska Riesenschnauzerklubbens RAS (Rasspecifika Avelsstrategier) har bestått av AfRS avelskommitté bestående

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Anteckningar från. Uppfödarkonferens 2008

Anteckningar från. Uppfödarkonferens 2008 Anteckningar från Svenska Rottweilerklubbens/AfR Uppfödarkonferens 2008 VÄLKOMNA! Yvonne Brink hälsade alla välkomna, och framförallt Hans Öierstedt som skulle börja konferensen med att föreläsa om genetik.

Läs mer

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND Rashistorik Basset Artésien Normand (BAN) är en fransk, kortbent, drivande jakthund. Det är en korsning av bassets från Artois och bassets

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Innehåll Bakgrund och Svenska Lagotto Romagnoloklubbens (SLRK) arbete med RAS. SLRK:s Avelskommittés arbete med RAS Sid 2 Rashistorik Sid 4 Nulägesbeskrivning

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer Författare (Klubb) Schnauzerringen RAS-dokument avseende Version Status Reviderad Sida 1.0 Final 2015-09-09 1/25 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer Sida 2 2/25 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa Mall med exempel på olika program Nivåer av hälsoprogram I första hand gäller utvärderingen hälsoprogram på nivå 2 med

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

RAS. Rasspecifik avelsstrategi för pudel

RAS. Rasspecifik avelsstrategi för pudel RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Nuläge - Population/Avelsstrukturer... 3 Populationsstorlek och registreringssiffror... 3 Genomsnittlig kullstorlek 2006-2015...

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 1 RAS Uppföljning 5 2017 Nuläge Registreringar 1991-2012 Trenden mellan 1990 och 2011 har varit ständigt nedåtgående. År 2011 registrerades 30 buhundar, varav 1 var importerade till Sverige, året därpå

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 005-0-1/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

UTVÄRDERING RAS 2013 FÖR AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

UTVÄRDERING RAS 2013 FÖR AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER UTVÄRDERING RAS 2013 FÖR AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER Innehållsförteckning INLEDNING...2 POPULATION/ AVELSSTRUKTUR...2 Mål...2 Strategi...2 HÄLSA...4 Mål...4 Strategi...4 EXTERIÖR...7 Mål...7 Strategi...7

Läs mer

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS- Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund Bakgrund Föreliggande RAS är en revidering av upplagan från 2004. Rasklubbens avelsråd lämnade

Läs mer

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu)

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu) Minnesanteckningar fört vid Schnauzer Pinscherklubbens (SSPK) avelskonferens 9 maj 2015 Antal deltagare: 39 anmälda och varav 34 deltagare Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 2017-02-27 1 RAS Uppföljning 4 2016 Nuläge Registreringar 1991-2011 Trenden mellan 1990 och 2011 har varit ständigt nedåtgående. År 2011 registrerades 30 buhundar, varav 1 var importerade till Sverige.

Läs mer

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Sidan 1 2006-02-12 Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Kort historik och bakgrund Den släthåriga foxterriern avlades ursprungligen fram för att fungera som en grythund, s.k. rävsprängare, vid den klassiska

Läs mer

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012) Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 2016-02-12 1 RAS Uppföljning 3 2015 Nuläge Registreringar 1991-2010 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Förslag till RAS för Lapsk Vallhund

Förslag till RAS för Lapsk Vallhund Förslag till RAS för Lapsk Vallhund Innehåll: Förslag till RAS för Lapsk Vallhund... 1 Svenska lapphundklubbens mål:... 2 1. Rasens historiska bakgrund och utveckling.... 3 2. Beskrivning av nuläget...

Läs mer

R A S rasspecifika avelsstrategier för shiba

R A S rasspecifika avelsstrategier för shiba R A S rasspecifika avelsstrategier för shiba Rasklubben Shiba-No-Kai och RAS Rasklubben Shiba-No-Kai har beslutat, att detta första RAS-kompendium för shiba ska dokumentera känd historia och befästa den

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014-2015

Verksamhetsberättelse 2014-2015 Verksamhetsberättelse 2014-2015 Styrelsen har bestått av följande personer; Ordförande Krister Söderstam, avgick på egen begäran 27/8 Vice Ordförande/utställningsansvarig Helena Kvarnström, TF ord fr.o.m

Läs mer

Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012

Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012 Svenska Australian Shepherdklubben Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012 Genom åren har återkommande enkätundersökningar genomförts för att kartlägga hälsoläget hos rasen Australian Shepherd i Sverige.

Läs mer

RAS. Rasspecifika AvelsStrategier

RAS. Rasspecifika AvelsStrategier RAS Rasspecifika AvelsStrategier Svenska Hovawartklubben, AfH Juni 2006 FÖRORD Arbetet med att ta fram RAS för hovawart har pågått sedan 2003. Svenska Hovawartklubben har arrangerat ett centralt samt fler

Läs mer

Mycket information i nyhetsbrevet.

Mycket information i nyhetsbrevet. Mycket information i nyhetsbrevet. Skickades ut med ett nyhetsbrev till alla medlemmar med e-postadress i Medlem Online. Från 170 mottagare inkommer 39 svar. För få svar! Puffade även för det på FB och

Läs mer

Svenska Kennelklubben Hundägarnas riksorganisation

Svenska Kennelklubben Hundägarnas riksorganisation Svenska Kennelklubben Hundägarnas riksorganisation Svenska Kennelklubbens mål Svenska Kennelklubbens och dess medlemsorganisationers gemensamma mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för hunden,

Läs mer

Strategi - Rasklubben ska aktivt söka upp nya och äldre uppfödare som medlemmar till rasklubben.

Strategi - Rasklubben ska aktivt söka upp nya och äldre uppfödare som medlemmar till rasklubben. Utvärdering RAS 2012 American Staffordshire terrier För att lättare kunna följa utvärderingen är följande dokument uppbyggt på så sätt att mål och strategi är hämtade från senaste RAS (kursiv text). Därefter

Läs mer