Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo"

Transkript

1 Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Innehåll Bakgrund och Svenska Lagotto Romagnoloklubbens (SLRK) arbete med RAS. SLRK:s Avelskommittés arbete med RAS Sid 2 Rashistorik Sid 4 Nulägesbeskrivning Population - avelsstruktur avelsmål strategi Sid 6 Hälsa avelsmål strategi Sid 8 Mentalitet avelsmål - strategi Sid 14 Exteriör avelsmål strategi Sid 15 Allmänna strategier för att nå målen: Det är för alla ett gemensamt och självklart mål att föda upp fysiskt, mentalt sunda och rastypiska hundar. Uppfödarna skall sträva efter en bred avelsbas med en mångfald sunda och rastypiska individer i avel. Detta för att på så sätt minska riskerna och framförallt värna om den genetiska variationen. Bilagor Nedanstående underlag finns på hemsidan, och kan även rekvireras via rasklubbens sekreterare. Rasstandard och färgbeteckningar. Sammanställning SLRKs höftledsenkäter Om lagottons mentalitet av Gilberto Grandi, f.d. vice ordförande CIL. Kommentarer angående rastypiskt beteende. "Lagottons mentalitet och personlighet" 2006 av Lars Fält Avelsanalys av Per-Erik Sundgren 1

2 Svenska Lagotto Romagnoloklubbens (SLRK) RAS Lagotto romagnolo är en vattenhundsras i grupp 8, sektion 3 med STDN nr 298. Rasen erkändes av Italienska kennelklubben ENCI 1993 och interimistiskt av FCI 1995 samt definitivt av FCI Inledning År 2001 beslutade Svenska Kennelklubben att för varje hundras skall en så kallad rasspecifik avelsstrategi (RAS) utarbetas. RAS ska vara ett kontinuerligt arbete anpassat efter vederbörande ras situation och behov för att främja kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av svensk hundavel. RAS innehåller en handlingsplan för avelsarbetet. Strategierna ska vara lättförståeliga för såväl nya, som erfarna uppfödare. Uppfödare är man i och med sin första uppfödda valpkull. Aveln ska bedrivas för att säkerställa mentalt och fysiskt friska djur och på ett långsiktigt sätt så att rasen inte utarmas på genetisk variation. Strategierna fastställs av SKK:s Avelskommitté. Det huvudsakliga arbetet med framtagandet av bakgrundsdata, analys och diskussioner sker i rasklubben i dialog med SKK:s AK. Lagotto Romagnolo är en förhållandevis ung ras, här finns ännu inte någon omfattande dokumentation att utgå från. SLRK:s AK tackar Fredrika Rönnquist och Renée Sporre-Willes för det engagemang och arbete som är lagt för underlag till detta RAS. SLRK:s avelskommittés arbete med Ras SLRK:s styrelse tillsatte år 2001 en avelskommitté som arbetar med kartläggning av rasen. Arbetet omfattar löpande insamlande av data ur bland annat populations-, hälso- och mentalitetsaspekter, detta sker löpande. Medlemmar ombeds rapportera fall av ohälsa, medfödda defekter, beteendeproblem och stora exteriöra avvikelser. I detta arbete används programmet LatHunden och de officiella uppgifterna i SKK:s databaser samt försäkringsbolagens statistik. Dialog förs med de övriga nordiska lagottoklubbarna om problem och förtjänster i rasen. 2

3 Träffar, möten och konferenser År 2003 och 2004 hölls uppfödarträffar. Vid den senare medverkade Katarina Ferm, SLU, som föreläste om populationsanalys i allmänhet och de speciella förhållanden som råder för en ras under uppbyggnad hölls en hanhundsägarträff där hanhundsägarens möjligheter att påverka aveln och det moraliska ansvaret diskuterades arrangerade klubben ett medlemsmöte där Per-Erik Sundgren föreläste om genetisk variation arrangerades tre medlemsmöten för diskussioner om RAS. Vid medlemsmötet i augusti 2006 deltog SKK:s avelskonsulent Karin Drotz, då bland annat resultaten från Hälsoenkäten redovisades och ett första förslag till RAS presenterades anordnades fyra RAS-möten på olika platser i landet avhölls klubbens första Avelskonferens. Där föreläste bland andra Lars Audell och Katarina Ferm. Referat från samtliga dessa möten har publicerats i Lagotto Nytt. Populationsanalys gjord av Per-Erik Sundgren har, tillsammans med statistik och information för avelsintresserade medlemmar, funnits tillgänglig via klubbens hemsida och från sekreteraren. SLRK:s AK har informerat om MH, Mentalbeskrivning Hund. Detta har skett genom artiklar i klubbens årsbok samt genom föreläsning vid årsmötet 2005 samt vid avelskonferensen Kontinuerlig publicering över MH-beskrivna hundar har skett i årsboken. Vid 2008 års slut var 158 hundar mentalbeskrivna. Enkäter År 2003 ombads samtliga ägare till lagotto med höftledsstatus D eller E att besvara en enkät sändes Enkät om Funktion och Hälsa hos lagotto romagnolo till lagottoägare. Resultaten presenterades på medlemsmötet augusti 2006 och finns sedan dess tillgängliga på klubbens hemsida sändes en enkät avseende hanterbarhet, öron, hud och päls till hundfrisörer och till de som klipper många lagotto. 3

4 Rashistorik Lagotto romagnolo har sitt ursprung från vattenhundar, vilka varit kända i nordöstra Italien i Romagnaregionen sedan 1500-talet. Existensen av oftast krullhåriga vattenhundar finns belagd i skrifter från flera västeuropeiska länder sedan 1500-talet. De ofta citerade verken av Dr Johannes Caius, (egentligen John Kayes of Kayes ) beskriver vattenhundarnas arbete och utseende. De främsta kännetecknen för vattenhundar i historisk tid var den antingen hårdlockiga, krusiga och ulliga eller oljigt, vågiga pälsen. I Gervase Markhams bok Arte of Fowling by Water and Land, först utgiven år 1621, beskrivs vattenhunden med ett utseende som helt överensstämmer med dagens lagotto romagnolo. Vattenhundar används till apportering av vilt i vatten. Lagotto användes av träskfolk i Italien till att hålla efter sumpråttor, vattenorm och att apportera sjöfågel. Hundarna var vanligt förekommande i delta- och sumpmarker, de kallades Càn de Lagó (sjö-/vattenhund) på gammal-italienska, vilket senare omvandlats till lagotto. Under senare hälften av 1800-talet utfördes genomgripande utdikningar av Italiens omfattande sumpmarks- och deltaområden. Vattenområden som krävt många människors liv i malaria blev odlingsbar mark. Det så kallade träskfolket och deras hundar trängdes undan, men det kom att visa sig att lagottons utmärkta vittringsförmåga skulle bli dess räddning! Lagotton, med sin fina "näsa", visade sig vara en utmärkt tryffelhund. Sedan lång tid tillbaka är tryffelsvampen attraktiv och den aromatiska knölen betingar fortfarande ett mycket högt pris. I Italien talar man om den rustika, naturliga hunden som utvecklades från vattenhund till skogshund för sök efter jordens guld, dvs. tryffel. Under mellankrigstiden användes uteslutande typiska lagotto till allt tryffelsök i Romagna-området. Det anses att den förvandling rasen genomgick var mer eller mindre slutförd på 1920 talet. De egenskaper man tog hänsyn till i sin selektion var förutom sökförmågan rasens frånvaro av viljan att driva vilt. Tiden efter andra världskriget medförde dock nya värderingar. Tryffelletare, som trodde sig kunna ta genvägar mot större tryffelfynd och därmed större inkomster, korsade in både setter, pointer och andra raser i hopp om att få hundar som arbetade och rörde sig snabbare. Risken för att den genuina lagotton skulle försvinna fick ledande hundkännare att under 1970-talet börja en inventering av rasen genom mönstringar lokalt i Romagnaområdet. Man lyckades övertyga tryffelletarna att återgå till att para krulliga, typiska lagotto med varandra. Tack vare att detta 4

5 hörsammades och det dessutom visade sig att avkommorna till dessa hundar hade så god tryffelsökförmåga, räddades rasen till eftervärlden. Tryffelhund från Romagna med lockig päls Lagotto romagnolo tidigare känd som "cane da tartufi a pelo riccio romagnolo". Rasen skall ha mycket tjock underull som är täckt av korta, hårt ringlade lockar. Den korrekta pälsen är i ofriserat skick ett utmärkt skydd mot väder, vind, vegetation och vatten. Pälsen skall vara naturlig, tämligen kort över hela kroppen och endast något längre på huvudet. Vanligtvis klipps den ner helt ca två gånger årligen. En friserad, utkammad lagotto skall inte premieras på utställning. Pälskvalitén hos lagotto är mycket viktig och är direkt kopplad till funktionalitet. Rasen skall vara sunt byggd med smidig kropp och lediga rörelser. Hunden skall vara vänlig mot allt och alla, arbetsvillig och energisk. Ha snabb reaktionsförmåga och vara synnerligen lättlärd. Lagotton är känd för sin ihärdighet att hitta tryffel, och för att vara oöm och uthållig. Rasen erkändes i Italien 1993 och blev permanent godkänd av FCI Lagotto har haft en snabb utveckling där Sverige är det land utanför Italien som har störst antal registreringar. Milstolpar för SLRK och lagotto romagnolo i Sverige År 1995 Första lagottona importeras till Sverige Första svenskfödda kullarna registreras hos SKK Rasklubben bildas och första numret av Lago Nytt utges Första svenska Raduno (klubbutställning). Första Aktivitetsdagarna. Första Årsboken utkommer Klubben arrangerar en uppfödarträff och en avelshundsträff Policy, gällande känd HD-status hos avelsdjur, införs. Uppfödarträff med Katarina Ferm Medlemsmöte med Per-Erik Sundgren Tre medlemsmöten arrangeras inför RAS. Första Int Ch o Lydnads Ch Första officiella svenska Raduno. Första domarkonferensen för rasen arrangeras Första tryffeltävlingen. Första avelskonferensen. Vid årets slut fanns 124 uppfödare med kennelnamn. Totalt fanns 3543 svenskfödda lagotto och medlemsantalet var

6 Population/Avelsstruktur Under de tretton år som avel bedrivits har rasen nått en tillgänglig avelsbas som vid 2008 års utgång var närmare 2580 hundar i ålder 0 5 år. Under samma period importerades 120 hundar varav hälften från Italien. De senaste fem åren har det i genomsnitt fötts drygt 500 valpar årligen. Inflödet av avelsdjur från framför allt Italien och Norge har varit stort. Under perioden nådde den sin kulmen. Antalet individer som kommit att användas i avel har snabbt nått nivåer som brukar anses vara en förutsättning för hållbar avel. Utnyttjande av avelsdjur Genom att hålla en låg inavelsgrad och att inte överanvända enskilda individer skapas bättre förutsättningar för fler hundar att bli bra avelsdjur. Tabell 1 Sammanställning över avelstillskott Genomsnittlig ålder för avelsdebut har de senaste åren varit ca 2,5 år. Barnbarn Konsekvenserna av så kallad matadoravel, då några få hanhundar används till många tikar, ger negativa effekter på många sätt. Förutom att den genetiska variationen minskar drastiskt så uppstår även efter några år uppenbara problem för många uppfödare, att till sina tikar finna lämpliga hanhundar som inte är för nära 6

7 besläktade. Följderna kan bli ödesdigra om och när en överanvänd hanhund visar sig vara bärare av någon sjukdom, som vi ännu inte känner till. Att studera olika hanhundars antal barnbarn är en metod för att avläsa enskilda hanhundars dominans. Slutresultatet, antalet barnbarn, påverkas dels av hur många barn avelshunden själv har, som går vidare i aveln, dels av hur många av dessa barn som i sin tur blir avelshundar, och i vilken grad de sedan används. Det finns en riktlinje som säger att antalet barnbarn inte bör överstiga dubbla antalet barn. Tabell 2. Hanhundars antal barnbarn i förhållande till deras barn 1996 juli Tabell 3. Tikars antal barnbarn i förhållande till deras barn 1996 juli

8 Avelsmål och strategi - population Genom utnyttjande av avelsdjur med olika genetisk bakgrund ges förutsättningar för en så bred avelsbas som möjligt. Att i populationen bibehålla den låga inavelsgraden (idag 2,0 % i genomsnitt), genom rekommendation till uppfödare att i varje ny kombination inte överskrida inavelsgrad 2,5 %. Att ta del av uppföljning av SKK:s avelsdata, som redovisats i Lagotto Nytt och på hemsidan. Att öka kunskaper bland uppfödare och hanhundsägare om avelsprinciper i allmänhet och rasens situation i synnerhet genom återkommande träffar/utbildningsdagar. Att uppmuntra användandet av genetiskt obesläktat avelsmaterial för en så bred avelsbas som möjligt. Att informera om möjligheten att nyttja klubbens avelskommitte för beräkning av inavelsgrad. Att låta avelsdjur uppnå lägst två års ålder, gärna tre, innan avelsdebut. Detta för att främja mental mognad och att eventuella sjukdomsanlag ska hinner ge sig till känna. Hälsa Nuläge Så långt klubben idag känner till är Lagotton en förhållandevis frisk ras. Svaren från hälsoenkäten 2006 visar att ca 94 % av lagottoägarna skattar sin hunds hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Rapport från försäkringsbolag Vid granskning av sjukdomsstatistik för åren från Agria (vilka försäkrar uppskattningsvis ca 60 % av alla lagotto i landet) kan vissa trender utläsas. Man bör dock vara medveten om att det är, totalt sett, förhållandevis få lagottohundar försäkrade. Vid jämförelse med alla andra raser, har veterinärvårdsersättning utgått i betydligt större omfattning för lagotto avseende: 8

9 - Mag- och tarmproblem - Klåda och håravfall - Klokapselbrott - Öroninflammation samt främmande föremål i hörselgång - Trafikskadade hundar Tolkning av resultatet ska göras med försiktighet, men till stor del överensstämmer sjukdomsfrekvensen väl med svaren på hälsoenkäten från Agria arbetar med att sammanställa en så kallad Breed Profile för de vanligaste hundraserna, där sjukdoms- och skadefrekvens jämförs med landets övriga hundpopulation. Det kommer även att bli möjligt att se prognoser för livslängd, samt sjukdomar som eventuellt kan förkorta den. Då Agria sammanställt en Breed Profile för lagotto, kommer SLRK att prenumerera på denna publikation. AK har även kontaktat övriga försäkringsbolag för att få del av liknande sjukdomsstatistik, men har inte erhållit någon sådan. Speciella hälsotillstånd som uppmärksammats i rasen. Kramper av epileptisk form hos unga valpar, BFJE - Benign Familjär Juvenil Epilepsi BFJE har rapporterats i begränsad omfattning på Lagotto Romagnolo. Ett DNA-test kan göras när som helst under hundens levnad och resultatet är livslångt. BFJE är en störning i valpens lillhjärna. Symtomen visar sig vid 5-9 veckors ålder och upphör då valparna är 7-13 veckor gamla. Symptomen kan vara rörelsestörningar och/eller vinglighet. Även olika sorters kramper kan förekomma, valparna är då vid fullt medvetande. Nedärvningen sker recessivt. Två fria föräldrar kan inte få annat än fria avkommor. En anlagsbärare i kombination med en fri förälder ger statistiskt sett 50 % fria respektive 50 % anlagsbärare. Observera att det är slumpen som avgör hur fördelningen i varje specifik kull blir. Vi hänvisar till klubbens hemsida för mer information. Nuläge I juli 2009 fanns i Europa totalt 561 DNA-testade hundar med kända resultat av vilka 76 var svenska. Fria Anlagsbärare Affekterade Totalt 66,5 % 28,7 % 4,8 % Svenska 71,0 % 22,4 % 6,6 % 9

10 Avelsmål och strategi - BFJE Att rekommendera uppfödare att före parning låta testa (resultatet livslångt) sina tilltänkta avelsdjur, för att begränsa spridningen av BFJE-anlaget. Att till avel endast använda undersökta individer och aldrig använda affekterade hundar. Att vid användandet av en bärare, para med en fri. Att AK skall verka för publicering i Lagotto Nytt och på hemsidan av DNA-resultat, som lagottoägare valt att dela med sig av. Diskussioner har inletts runt kartläggning (screening) om förekomsten av BFJE i rasen. Rasklubben har kallats till möte med SKK:s AK i september Höftledsdysplasi - HD Dysplasi är en felaktig utveckling av höftleden och är en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. Anlaget är medfött, men rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid. Först när skelettet vuxit färdigt, kan man med god säkerhet med hjälp av röntgen bedöma höftledernas utseende. Röntgenplåtarna avläses centralt på SKK. Riskerna för att utveckla HD är till stor del ärftligt betingade. Belastade individer producerar mer ofta avkomma med dysplasi än hundar med normala höftleder. En generell rekommendation är därför att inte använda drabbade hundar i avel. I flera hundraser är ett sådant förfarande förenat med registreringsförbud. Även hundar med normala höftleder kan ge avkomma som utvecklar HD. Risken för att en hund med A eller B ska lämna avkomma med HD, ökar om dess föräldrar och/eller syskon är drabbade. Användande av C-hundar i avel genererar fler D- och E-höfter. Normal motion påverkar inte ledutvecklingen negativt. En större risk är övergödning med en för snabb tillväxt som följd samt häftig lek med större, tyngre hundar. Gradering Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av FCI. Normerna bygger på dels passformen mellan lårbenshuvud och ledskål, dels på djupet av ledskålen (det vill säga hur djupt lårbenshuvudet ligger i ledskålen). 10

11 Gradering HD A = normala höftleder grad A B = normala höftleder grad B C = lindrig dysplasi D = måttlig dysplasi E = höggradig dysplasi Inför rasens erkännande i Italien 1993 konstaterades att 66 % av 280 röntgade lagotto var fria från HD. I Sverige valde många att från början röntga sina hundar. Nuläge Genomsnittsålder vid HD-röntgen är 2,6 år. Ca 50 % av hundarna är röntgade. Av röntgade hundar födda är i genomsnitt 69 % avlästa med A eller B. En förhållandevis hög andel, ca 11 %, har resultat D och E. Sedan 2008 rekommenderas att avel sker med endast A och B-hundar. Tabell 4. Visar HD-status i de olika årskullarna Tabell 5. Visar avkommans HD-grad beroende av vilken parningstyp föräldrarna kommer ur. Underlaget är alla svenskfödda lagotto (ca 1300) vars båda föräldrar har kända HD-resultat. 11

12 Avelsmål och strategi HD Ögon Att bedriva avel på endast HD-fria hundar, vilket sedan 2008 är rasklubbens avelsrekommendation. Att verka för en ökande andel röntgade hundar, såväl hela kullar som individer. Målet är att 60 % av de årliga kullarna skall röntgas. Att genom en ökande medvetandegrad för det aktuella läget i rasen, sänka andelen D- och E-höfter under nuvarande nivå 11 %. Katarakt, grå starr, är en grumling av ögats lins. Linsgrumling kan orsakas av olika former av yttre påverkan och är långtifrån alltid ärftlig. Katarakt kan också utvecklas sekundärt till andra ögonsjukdomar, till exempel PRA, PPM och PHTVL/PHPV. Hos lagotto kommer ofta katarakterna förhållandevis sent upp i åldern, 4 5 år. Det skall påpekas att främre Y-sömskatarakt hos lagotto inte följer samma mönster som hos till exempel flat coated retriever, vilket man inledningsvis antog, då ögonproblem först konstaterades hos lagotto Vi känner också till att flera lagotto har opererats för totala katarakter, utan att dessa hundars diagnoser har registrerats hos SKK. Katarakt ÖP, där ÖP står för övrig partiell, är en slaskterm för förändringar i linsen, som vid det aktuellt undersökningstillfälle inte gått att diagnostisera närmare. Till och med 2008 fanns 876 officiella ögonlysningsresultat hos SKK. 92,8% var utan anmärkning. Endast hälften av andelen hundar med olika anmärkningar har bedömts vara drabbade av de ärftliga formerna av katarakt. Avelsmål och strategi ögon Att samtliga individer som används i avel ska ha ett i SKK officiellt ögonintyg, som inte är äldre än ett år vid parningstillfället. Att individer drabbade av bakre polär och ärftlig total katarakt, likaså deras avkomma, inte skall användas i avel. Att hundar som fått diagnos katarakt ÖP (övrig partiell katarakt) skall undersökas på nytt, för att om möjligt få en tillförlitlig diagnos. Att SLRK ger regelbunden information till uppfödare om förekomst av ärftliga ögonsjukdomar via hemsidan och medlemstidningen. 12

13 Öron Ymnig hårväxt i hörselgången kan orsaka problem med öroninflammation (otitis externa). Detta kan delvis undvikas genom regelbunden ansning av päls ur hörselgången. En trång hörselgång höjer ytterligare risken för problem. Här finns anledning för uppfödare att ställa höga krav på föräldradjuren och inte använda individer med återkommande problem. Hud Problem med klåda/dermatit (hudinflammation) förekommer i rasen. Även atopi (luftburen allergi), demodex (hårsäcksskabb) och pyodermi (hudinflammation) har inrapporterats. Drabbade hundar bör ej användas i avel. Om problem uppträder hos flera individer inom en familjegrupp och misstänks vara ärftliga bör dessa hundar inte användas i avel. Päls Problem förekommer med bland annat kala fläckar (follikulär dysplasi). Även mycket gles och tunn behåring över stora delar av kroppen förekommer. Arvsgången är ännu ej fastställd varför försiktighet bör iakttagas. Avelsmål och strategi öron/hud/päls Att SLRK ska verka för att valpköpare får förbättrad information om öron-, hud- och pälsvård från sin uppfödare. Att SLRK genom ökad insikt hos uppfödarna får till stånd en förbättrad information till valpköpare om hud-, päls- och öronvård. Att genom kontinuerlig bevakning av aktuell forskning medverka till minskad andel hundar med klåda, hud och öronproblem. Att defekta och/eller kroniskt sjuka hundar ej skall användas i avel. Att till avel undvika hundar med sjukdomar som är orsakade av recessiva gener. 13

14 SLRK följer försäkringsbolagens statistik och har kontakt med veterinärkårens hudspecialister i Skinnklubben för att hitta orsakerna till klåda, öronproblem och pälsproblem hos lagotto. Pälsenkäten 2009 bekräftar Agrias statistik över förekommande hud- och öronproblem. Mentalitet och arbetslust Nuläget Lagotto är en ursprunglig arbetshund och det är klubbens och uppfödarnas uppgift att bevara rasens arbetsegenskaper och värna om dess typiska mentalitet. Arbetslust och behov av mental stimulans kan tillgodoses på många olika sätt. Lagotto deltar i olika former av tävlingsverksamhet. I rasen finns svenskfödda viltspårchampions och över 100 hundar har startat vid lydnadsprov. Hundarna har erövrat lydnadsprovsdiplom i klass I, och i klass II. Flera lagotto tävlar i agility, bruksprov och freestyle. Vid rasens första tryffelprov 2008 startade ett 20-tal tränade tryffelhundar. Av dessa bedömdes 3 vara av internationell standard i fråga om arbetet. Bland de egenskaper som anses rastypiska och främjar tryffelsökförmågan nämns ofta: snabb associationsförmåga, följsamhet mot sin förare, förmåga att arbeta självständigt, uthållighet, ihärdighet och bra luktsinne. Den italienska domaren vid tryffelprovet 2008 påpekade att bland startande Lagotto har intensitet och glädje i arbete gått förlorat och det fanns individer som visade, för rasen otypisk aggressivitet, mot andra hundar. En lagotto ska aldrig visa aggressivitet mot andra hundar eller människor. Antalet lagotto som tilldelats kvalitetspris 0 på utställning på grund av aggressivitet eller uttalad skygghet är hittills 20 individer. Mentalbeskrivning I april 2009 har MH resultat för 167 lagotto redovisats hos Därutöver finns 5 % ofullständiga prov varav 3 % har avbrutits av beskrivaren och 2 % har avbrutits av ägaren. Anmärkningsvärt är att 11 % av hundägarna har begärt att få avstå skottprov. 14

15 Avelsmål och strategi - mentalitet Lagottoklubben rekommenderar uppfödarna att utesluta rädda hundar ur aveln. Även om hundägaren inte tycker att rädslorna är besvärande, så bör man tänka på hur hundarna mår. Att minska andelen lagotto som uppvisar oönskade reaktioner vid kontakt med människor, hundar eller är otrygga i miljöer. Även minska andelen hundar som är ljud- och/eller skottkänsliga. Detta sker via artiklar i medlemstidningen och på hemsidan, genom att utbilda uppfödare och ägare om önskade arbetsegenskaper och beteende hos hunden. Att motivera aktivitetsombuden att erbjuda aktiviteter och studiecirklar. Att öka intresset för MH genom till exempel utbildning av MH-funktionärer inom klubben. Att genom uppmuntran till deltagande vid tryffelsök/anlagsprov och tävling stimulera att tillvarata rasens arbetsegenskaper. Att genom föreläsningar och studiecirklar (till exempel SKK:s uppfödarutbildning) öka kunskapen hos framförallt uppfödare och hanhundsägare om hundars beteende (etologi). SLRK arbetar med förslag till ett anlagstest, som kan komma att underlätta för uppfödarna att bättre förstå, bevara och utveckla de arbetsegenskaper och beteenden som är typiska för en lagotto. Anlagstestet skall utformas så att typiska beteenden, med förhoppningsvis hög arvbarhet, tydliggörs. Testets utformning ska vara sådant att det kan genomföras i hela landet, och utan egentlig träning av hunden. Exteriör Nuläget Med underlag från SLRK:s årsböcker och SKK:s domarkritiker från officiella utställningar kan konstateras att domare påpekar nedanstående: Hundens proportioner avseende höjd, längd och djup. För smal skalle i förhållande till huvudets längd. Ögonform och inplacering. Skuldrans position och vinkel mot överarmen. Överarmens läge mot skuldran. Bröstkorgens djup. Korsets lutning och avrundning samt svansens ansättning. Trånga instabila hasleder och kohasiga bakställ. Knappa vinklar i knä- och hasled. I rasen finns hundar vilka har tilldelats kvalitetspris 0 på utställning på grund av 15

16 otypiskt utseende, överstorlek, felaktig pälskvalitet (saknar lockar, slät päls) och felaktig pälspresentation (kort hårlag). Avelsmål och strategi - exteriör Att bevara den rustika, funktionella exteriör som rasstandarden föreskriver och motarbeta alla tendenser till förändring av hundarnas exteriör, genom till exempel frisering. Att bearbeta statistik över utställningskritiker. Att genom information på hemsidan och i tidningen samt genom utbildning vid lokala och centrala klubbträffar, öka kunskapen hos uppfödare och lagottoägare om vad rasstandarden föreskriver och hur denna ska tolkas. Att uppmana till deltagande vid SKK:s studiecirklar i anatomi. Att framhålla att varje del i rasstandarden har lika hög prioritet, till vilket hänsyn skall tas, i avelsarbetet. Allmänt om avelsmål Det är för alla ett gemensamt och självklart mål att föda upp rastypiska hundar som är fysiskt och mentalt sunda. Uppfödarna ska sträva efter en bred avelsbas med många goda individer i avel, för att på så sätt sprida riskerna, och framförallt värna om den genetiska variationen. Allmänt om strategier för att nå målen Grundförutsättningen för att nå ovanstående mål är ett gott samarbete, där uppfödare/hanhundsägare/valpköpare visar varandra respekt och välvilja. Detta är betydelsefullt för att skapa den öppenhet, som gör det naturligt att utbyta erfarenheter. Fundamentet är kompetensutveckling. Ingen blir någonsin fullärd. SLRK:s avelskommitte i augusti

17 Underlaget för RAS bygger på uppgifter från: SKK Avelsdata SKK Hunddata SKK Rasdata Genetica AB SLRK:s Avelskommitténs registerföring SLRK:s årsböcker Statistik från försäkringsbolaget Agria Domarkritiker från officiella utställningar SLRK:s Hälsoenkät 2006 SLRK:s Pälsenkät 2009 Glöm ej bilagorna som ligger på klubbens hemsida 17

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Svenska Lagotto Romagnolo klubben, SLRK Januari 2010 INNEHÅLL Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund till RAS... 5 Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens arbete

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs AVELS- OCH HÄLSOKOMMITTÉ 2015 Den 26 mars 2015 fastställde SKKs Avelskommitté vår RAS-revidering. Helgen den 10-11 oktober genomförde Carina Larsson och Tina Forsell SKKs

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Författare (Klubb) RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2 Klart 2014-12-20 1/35 Rasspecifik avelsstrategi för, SLRK December 2014 2/35 2/35 Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund till RAS...

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 1 RAS Uppföljning 5 2017 Nuläge Registreringar 1991-2012 Trenden mellan 1990 och 2011 har varit ständigt nedåtgående. År 2011 registrerades 30 buhundar, varav 1 var importerade till Sverige, året därpå

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 005-0-1/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2011.XX.XX

Läs mer

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb Utvärdering hälsoprogram vit herdehund Avelsrådet Vit Herdehundklubb 2017-03-03 Kort historisk tillbakablick gällande HD/ED Redan i början av 1990-talet fokuserade de klubbar som föregick Vit Herdehundklubb

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 2016-02-12 1 RAS Uppföljning 3 2015 Nuläge Registreringar 1991-2010 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012) Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Författare (Klubb) Svenska klubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2 Klart 2015-02-23 1/33 Rasspecifik avelsstrategi för Svenska klubben, December 2014 Svenska klubben 2/33 2/33 Innehåll

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 2017-02-27 1 RAS Uppföljning 4 2016 Nuläge Registreringar 1991-2011 Trenden mellan 1990 och 2011 har varit ständigt nedåtgående. År 2011 registrerades 30 buhundar, varav 1 var importerade till Sverige.

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2012.03.10

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,

Läs mer

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013 UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier

Läs mer

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa Mall med exempel på olika program Nivåer av hälsoprogram I första hand gäller utvärderingen hälsoprogram på nivå 2 med

Läs mer

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2013 Delreviderad 2016 med avseende på nytt hälsoprogram. Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens

Läs mer

Rev E 1(6) briard Sid 1 (6)

Rev E 1(6) briard Sid 1 (6) AfBd:s övergripande mål är enligt stadgarna att väcka intresse för och främja avel av sunda, mentalt och exteriört goda Briarder och bevara och utveckla dess bruksegenskaper. SKK som är huvudman för alla

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier 2004

Rasspecifika Avels Strategier 2004 Rasspecifika Avels er 2004 (rev 2005) 1 berger-de-pyreneer-001 2006-02-18 Sid 1 (7) HistorikaZ Rasens historia är mycket osäker. Bönderna hade alltid en gårdshund av den större modellen herdarna fördrog

Läs mer

UTVÄRDERING RAS 2013 FÖR AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

UTVÄRDERING RAS 2013 FÖR AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER UTVÄRDERING RAS 2013 FÖR AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER Innehållsförteckning INLEDNING...2 POPULATION/ AVELSSTRUKTUR...2 Mål...2 Strategi...2 HÄLSA...4 Mål...4 Strategi...4 EXTERIÖR...7 Mål...7 Strategi...7

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier

Avelspolicy & avelsstrategier Avelspolicy & avelsstrategier 2018 2021 3 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard.

Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard. Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard. 2016 Berger Picard, FCI Nr 176 Ursprungsland/hemland: Frankrike Användningsområde: Vall och vakthund FCI-klassifikation: Grupp 1, sekt. 1 med arbetsprov Innehållsförteckning

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen Genomgång av registreringar 2013-2014 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

Mycket information i nyhetsbrevet.

Mycket information i nyhetsbrevet. Mycket information i nyhetsbrevet. Skickades ut med ett nyhetsbrev till alla medlemmar med e-postadress i Medlem Online. Från 170 mottagare inkommer 39 svar. För få svar! Puffade även för det på FB och

Läs mer

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND Utvärdering 2009 RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND År 2007 fick Svenska lundehundsällskapet (SLS) sitt RAS fastställt av Svenska Kennelklubben. Det är nu dags att göra den årliga utvärderingen

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS- Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund Bakgrund Föreliggande RAS är en revidering av upplagan från 2004. Rasklubbens avelsråd lämnade

Läs mer

Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden

Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden Historisk bakgrund och utveckling 2000-tal I april månad år 2000 blev hälleforshunden godkänd som egen ras och den upptogs

Läs mer

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN - 2010 Första gången fastställd av Svenska Kennelklubben 20050906 Historiskt perspektiv Rasens hemland är England och liksom så

Läs mer

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01.

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. CAIRNTERRIERKLUBBENS REKOMMENDATIONER FÖR HUNDAR I AVEL Uppfödaren ska efterfölja SKK:s grundregler för uppfödare. För hanhund gäller: Hanhunden ska

Läs mer

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och medlemmar i Svenska Sennenhundklubben

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Terrier Brasileiro

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Terrier Brasileiro Rasspecifik avelsstrategi RAS för Terrier Brasileiro Innehåll Generellt om rasen.... 3 Rasens population/avelsstruktur 4-5 Hälsa 6 Mentalitet och bruksegenskaper 7 Exteriör.8 Generellt om rasen Terrier

Läs mer

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1. Genomgång av registreringar 2015 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica

Läs mer

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013)

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) Progressiv retinal atrofi, PRA, är en ärftlig ögonsjukdom som finns hos rasen papillon. Sjukdomsgången innebär en gradvis förtvining av retina (näthinnan) som

Läs mer

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2018

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2018 1 (8) Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2018 I Skandinaviska Bedlingtonklubbens Avelskommitté har ingått: Lena Lidsell, sammankallande, Västerås Kristina Gellerstedt, Piteå Mimmi Naartijärvi, Kiruna

Läs mer

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehållsförteckning Inledning... 3 Historik... 3 Nuläget... 4 Exteriör... 6 SRD... 6 Mål:... 7 Strategi:... 7 SAR = Silver(grå), Aprikos, Röd... 7 Mål:... 7 Strategi:...

Läs mer

AVELSRAPPORT FÖR 2017

AVELSRAPPORT FÖR 2017 Sidan 1 av 5 AVELSRAPPORT FÖR 217 Registreringar Under 217 registrerades 364 (444) wachtelhundsvalpar i Sverige (inom parentes anges siffrorna för 216). De senaste 1 årens registreringssiffror visas i

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 0 Rasspecifika Avelsstrategier för PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 1 1. Allmänt Allmänt om rasen Namn: Perro dogo Mallorquin/Ca de Bou Grupp:

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Bakgrund Slutversion av arbetsgruppens förslag till rasspecifika avelsstrategier. Svenska Rottweilerklubbens uppfattning är att en avelsstrategi skall vägleda uppfödarna mot ett gemensamt mål med hänsyn

Läs mer

Svenska Australian Shepherdklubben RAS Del 2 Prioriteringar och strategier. Projekt Avel och Hälsa/lsn

Svenska Australian Shepherdklubben RAS Del 2 Prioriteringar och strategier. Projekt Avel och Hälsa/lsn Svenska Australian Shepherdklubben RAS 2014-2018 Del 2 Prioriteringar och strategier Projekt Avel och Hälsa/lsn Del 2: Prioriteringar och strategier...2 1. Hälsa... 2... 2... 4 Ögon... 4... 4... 5... 6...

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

21 22 23 24 25 26 27 Bilaga 2 28 Bilaga 3 Inscannad kopia av brev: 29 Bilaga 3 Inscannat svar på brev: 30 Lagottons mentalitet och personlighet Bilaga 4 Lars Fält, Hundcampus Mentalbeskrivning Material.

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier för Cimarrón Uruguayo

Rasspecifika Avels Strategier för Cimarrón Uruguayo Rasspecifika Avels Strategier för Cimarrón Uruguayo Detta dokument är sammanställt av: Jessica Snäcka för Ras klubben för KLUBBEN FÖR GÅRDS- OCH BOSKAPSVAKTARE Ursprungslandet är Uruguay Rasen används

Läs mer

AVELSRAPPORT FÖR 2018

AVELSRAPPORT FÖR 2018 Sidan 1 av 5 AVELSRAPPORT FÖR 218 Registreringar Under 218 registrerades 455 (364) wachtelhundsvalpar i Sverige (inom parentes anges siffrorna för 217). De senaste 1 årens registreringssiffror visas i

Läs mer

Utvärdering RAS 2011 American Staffordshire terrier

Utvärdering RAS 2011 American Staffordshire terrier Utvärdering RAS 2011 American Staffordshire terrier För att lättare kunna följa utvärderingen är följande dokument uppbyggt på så sätt att mål och strategi är hämtade från senaste RAS (kursiv text). Därefter

Läs mer

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016 1 (7) Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016 I Skandinaviska Bedlingtonklubbens Avelskommitté har ingått: Lena Lidsell, sammankallande, Västerås Kristina Gellerstedt, Piteå Mimmi Naartijärvi, Kiruna

Läs mer

Uppföljning Mål och strategier RAS

Uppföljning Mål och strategier RAS Uppföljning Mål och strategier RAS Genomgången av klubbens styrelse 2016-10-29 3. Mål och strategier Ytterst ansvarig för mål och strategier är styrelsen om inte annat anges. De långsiktiga målen avser

Läs mer

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR BULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR BULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ 2016 Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR BULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ Utvärdering av RAS för bullterrier, år 2016 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna

Läs mer

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov RAS Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov Rev. 2 2009 Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik. Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna Kopovrasen omnämns skriftligen är på 1700

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig Vizsla

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig Vizsla Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig Vizsla Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi På

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. SvBtks RAS blev fastställt 2008-1l-19 och

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 1 Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 2 Innehållsförteckning Historik sid 3 Population sid 3 Hanhundsanvändning sid 4 Hälsa sid 5

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Avelsstrategi (RAS) korthårig vorsteh Beskrivning

Läs mer

Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie

Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie Bakgrund I SKKs Verksamhetsplan antagen på Kennelfullmäktige 2001, finns ett mål som säger att samtliga rasklubbar ska ha en rasspecifik avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever Rasspecifik avelsstrategi RAS golden retriever Golden retrieverklubben 2005 1 Innehåll RASSPECIFIK AVELSSTRA VELSSTRATEGI TEGI - RAS Avelspolicy och avelsstrategi 3 RAS - vems ansvar 3 AVELSSTRA VELSSTRATEGI

Läs mer

Strategi - Rasklubben ska aktivt söka upp nya och äldre uppfödare som medlemmar till rasklubben.

Strategi - Rasklubben ska aktivt söka upp nya och äldre uppfödare som medlemmar till rasklubben. Utvärdering RAS 2012 American Staffordshire terrier För att lättare kunna följa utvärderingen är följande dokument uppbyggt på så sätt att mål och strategi är hämtade från senaste RAS (kursiv text). Därefter

Läs mer

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. CAIRNTERRIERKLUBBENS REKOMMENDATIONER FÖR HUNDAR I AVEL Ambitionen vid all avelsverksamhet måste vara att producera friska, mentalt och exteriört fullgoda

Läs mer

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi Förenklad rasspecifik avelsstrategi Rasklubben för Rysk Svart Terrier Författare: Carina Melanoz 2015-04-28 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Rysk Svart Terrier 2/9 Innehåll Inledning... 3 Rasens ursprung

Läs mer

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund. DEL 2 - Rasspecifika Avelsstrategier Prioriteringar: En god hälsa som möjliggör ett långt liv utan hälsostörningar. I arbetet har utgångspunkten varit att hälsa är ett begrepp som inte bara relaterar till

Läs mer

RAS. Golden retriever

RAS. Golden retriever RAS Golden retriever 2012 2016 RAS FÖR GOLDEN RETRIEVER 2012-2016 Innehållsförteckning: Bakgrund & rasens historia 1 GRK:s uppföljning av RAS 2 Avelspolicy & avelsstrategi 5 Klubbstyrelsens uppdrag 6 Långsiktiga

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Skrivelse avseende avel med hundar diagnosticerade med HD-grad C

Skrivelse avseende avel med hundar diagnosticerade med HD-grad C Skrivelse avseende avel med hundar diagnosticerade med HD-grad C Bakgrund till skrivelsen Under senare tid har ett flertal uppfödare av rasen staffordshire bullterrier anmälts till Länsstyrelsen (LS) i

Läs mer

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

R.A.S. Innehåll. SVENSKA POINTERKLUBBENS AVELSPOLICY OCH STRATEGI RAS (Rekommendationer)

R.A.S. Innehåll. SVENSKA POINTERKLUBBENS AVELSPOLICY OCH STRATEGI RAS (Rekommendationer) R.A.S. SVENSKA POINTERKLUBBENS AVELSPOLICY OCH STRATEGI RAS (Rekommendationer) Innehåll 1 Beskrivning av rasen 2 Avelsarbete/Avelsbas 3 Hälsostatus 4 Exteriör 5 Jaktegenskaper 6 Mentalitet Inledning Bakgrund

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik Avels Strategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2014

Utvärdering av RAS, Rasspecifik Avels Strategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2014 Utvärdering av RAS, Rasspecifik Avels Strategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2014 Svenska Kennelklubben godkände och fastställde RAS för airedaleterrier den 22 mars 2012, för att gälla från och

Läs mer

Föreläsning SLBK MH som verktyg i RAS arbetet

Föreläsning SLBK MH som verktyg i RAS arbetet Föreläsning SLBK MH som verktyg i RAS arbetet Christer Lundberg 1 Rasspecifik Avelsstrategi (RAS) På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas

Läs mer

AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN. Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar.

AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN. Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar. SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Verksamhetsberättelse AKC 2015 AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar. Kommitténs ledamot Malin Eriksson

Läs mer

Avels- och Uppfödaretiska Regler

Avels- och Uppfödaretiska Regler GÄLLANDE REGLER! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27 Sennenhundarna

Läs mer

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR MINIATYRBULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR MINIATYRBULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ 2016 Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR MINIATYRBULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ Utvärdering av RAS för miniatyrbullterrier, år 2016 Svenska Bullterrierklubben

Läs mer

RAS 2012 IRISH GLEN OF IMAAL TERRIER RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER ALLMÄNT. Historiskt perspektiv.

RAS 2012 IRISH GLEN OF IMAAL TERRIER RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER ALLMÄNT. Historiskt perspektiv. 1(10) RAS 2012 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER IRISH GLEN OF IMAAL TERRIER ALLMÄNT Historiskt perspektiv. Irish Glen of Imaal Terrier är den minst kända av de fyra Irländska terrierraserna och en av förklaringarna

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi Isländsk Fårhund Enligt uppdrag Agneta Persson och May Britt Sannerholt SIFK/AR Hans-Åke Sperne SIFK/int. sekr. och exteriördomare Svenska Isländsk Fårhund Klubben Antagen av

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen Rasspecifik avelsstrategi RAS för Långhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi På Svenska Kennelklubbens

Läs mer

Avelsarbetet inom SKK

Avelsarbetet inom SKK I kväll ska vi prata om Avelsarbetet inom SKK SKK som organisation Avelsarbetet inom SKK Helena Rosenberg Avelskonsulent SKK Svenska Kennelklubben SKK hundägarnas riksorganisation Svenska Kennelklubben

Läs mer

WELSH SPRINGER SPANIELKLUBBENS AVELS-REKOMMENDATIONER AVSEENDE ÖGONDIAGNOSER.

WELSH SPRINGER SPANIELKLUBBENS AVELS-REKOMMENDATIONER AVSEENDE ÖGONDIAGNOSER. WELSH SPRINGER SPANIELKLUBBENS AVELS-REKOMMENDATIONER AVSEENDE ÖGONDIAGNOSER. Detta dokument skall ses som en hjälp och vägledning för uppfödare i WSSK avelsarbete. GONIOSKOPI UNDERSÖKNING PLD OCH GLAUKOM

Läs mer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer 1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla

Läs mer