1 Göteborgs Biodlareförening

Transkript

1 2006 1

2 2

3 ÅRET SOM GICK 2005 blev ett intressant år med varierande resultat. Den sena hösten med fint väder långt in i september gjorde att många, i alla fall jag, inte invintrade bina förens sent i september. Skörderesultatet blev också anmärkningsvärt splittrat. Vissa fick stora skördar, medan andra fick mycket magrare än normalt. Nu när de flesta har Varroa i samhällena, är det hög tid att blir uppmärksamma på, hur vi kan hjälpa våra bi att hålla kvalstren stången. Under våren kommer vi att hålla praktiska övningar i någon bigård när vädret tillåter. Tänk på att inte flytta bi utanför sockengränsen Om Du ändå måste, så glöm inte att kontakta bitillsynsmannen för besiktning. Han är till för vårt allas bästa, och vi måste samarbeta efter bästa förmåga för att kunna hålla friska bin i våra kupor. Varmt välkomna till medlemsmöteskvällarna under den kommande säsongen. Vi vill till sist framföra styrelsens tack för det gångna året. Styrelsen genom Mikael Lagerman 3

4 Innehåll Funktionärer:... 5 Årsavgifter 2006 till SBR... 6 Äras den som äras bör!... 6 Planerad verksamhet Biodling (ur Husmodern tryckt 1884)... 8 MEDLEMSMATRIKEL TORGET

5 Funktionärer: Ordf. Mikael Lagerman Snäckvägen Göteborg V. Ordf. Jan-Olof Petersson GunnilseGranv Gunnilse Sekr. Marie Thegerström Hjulmakaregat Göteborg Kassör Ingemar Widheden Hjorthagsg. 10 C Göteborg ingemar.widheden@yahoo.se Ledamot Mikael Andersson Grönkullavägen Landvetter micke3535@hotmail.com Suppl. Bengt-Erik Bengtsson Petters Hage Göteborg Revisor Bo Olofsson Kristinehöjdsg Göteborg bosse@bossebi.se Revisor Ove Andersson Röseredsvägen Agnesberg Revisor suppl. Jörgen Persson Häradsgatan Mölndal Honungsbedömningskommitté Studiekommitté Jan-Olof Petersson ( sammank. ) Inge Svensson Ove Andersson Behöver du bättra på dina kunskaper om Arne Husberg biodling? Kontakta studiekomittén. Ombud till Länsförbundsstämman Bisjukdomskommitté Styrelsen utser ombud Styrelsen Valberedning Uno Bermfors Evert Andersson Stig Hagberg Webansvarig Frank Lindström Ärlegatan 8 b Göteborg lindstrom@bonetmail.com Bitillsyningsmän -- kontakt Lennart Johansson, Länsstyrelsen Föreningens postgiro

6 Årsavgifter 2006 till SBR Medlemsavgifter för år 2005 är 375 kronor. Till Riksförbundet går 235 kronor. Till Länsförbundet går 45 kronor. Till vår egen förening går 50 kronor Diplom Äras den som äras bör! Att erhålla diplom, som bevis på att man har perfekt honung, har blivit uppskattat. Det gäller ju att uppnå 99 poäng hos honungsbedömningskommittén. De som lyckas få detta höga poängtal, kommer att få sina diplom torsdagen den 9 februari Förra årets diplomater blev nedanstående medlemmar: Evert Andersson Stefan Larsson Janne Pettersson Bengt Eric Bengtsson Frank Lindström Länets honungsetikett Den vackra Bohus-etiketten finns att köpa hos kassören. Många biodlare framhåller att etiketten bidragit till ökad försäljning av honung. Den är tänkt som en tilläggsetikett och kan placeras på burken eller locket. Alla medlemmar i Länsförbundet får köpa etiketten. Pris: 50 öre st. 6

7 Planerad verksamhet 2006 Datum/Tid Möten/Aktiviteter Plats 9/2 Medlemsmöte: Jan-Olof Petersson visar och vi provar hur man gjuter med eget vax i Gunnelse. Max 50 pers. Gunnelse gamla småskola bredvid Angereds kyrka Vägbeskrivning Kör Gråbovägen från Göteborg österut. Passera Gunnelse ICA Efter 300 m vid rödljus, tag höger. Tag till vänster på backens topp. Skolan ligger bredvid kyrkan. 11/2 Distriktsårsmöte I17 Offecersmäss, Uddevalla 25-26/2 Getskärsdagarna Getskär 28/3 Medlemsmöte: Marsträff om insekter hos Torkel Hagström, Naturhistoriska Museet. Är ännu inte klart. April Biets dag Naturhistoriska Museet 20/4 Medlemsmöte: Föredrag/diskussion ledd av Inge S om Binas udda liv 28/4-1/5 Lisebergsdagarna Liseberg 10/6 Preliminärt Lördag Utflykt till Mats Mats Persson, Skene Persson i Skene ( ) 20/8 Söndag. Höstbesök i en bigård? Vilken meddelas senare. 21/9 Medlemsmöte:? Ämne ännu inte bestämt. 16/11 Årsmöte Efter årsmötet bjuder föreningen på fika. Sedvanligt lotteri anordnas. Tag med honungsburk och honungsbedömningskort samt frankerat kuvert. Glöm inte att skicka årsrapporten till sekreteraren Marie Thegerström senast den 31oktober. NBV Marie Thegerström Hjulmakaregat Göteborg NBV s lokaler finns på Fjärde Långgatan 41 i Masthugget, Göteborg.? 7

8 Biodling (ur Husmodern tryckt 1884) Stort tack till Ingemar Widheden för bidraget med artikeln. Bin och blommor höra naturligen samman och åtminstone jag anser att någonting fattas i trädgården, om ej bien surra der och om man icke i ett hörn deraf ser de spetsiga bihattarne sticka upp. De gamla halmkuporna börja dock nu alltmera utträngas af bihus och man talar ej mera om bikupor utan om bisamhällen. Det nyare sättet för biskötsel är utan tvifel så tillvida bättre, som man slipper döda de flitiga små djuren, men fråga är om ej det gamla sättet med svärmning närmare torde anslutit sig till biens naturliga lefnadsordning. Huru som helst är det gifvet att den nyare metoden är fördelaktigare för biegare och vi skola hoppas det, äfven för bien, som iallafall få lefva -tills de dö. Biskötsel är visserligen förenad med åtskilligt besvär, men fördelarne äro rätt många. Honing är mycket användbar, dels vid bakning, istället för socker, dels vid syltning af vissa slags bär, som hallon och slutligen vid brygd, då knappast någon läskedryck kan öfverträffa väl brygdt och skött honingsdricka. Äfven vaxet är till god nytta vid åtskilliga tillfällen. Öfverdrag till sängkläder ingnidas på afvigsidan med vax, dunet fäster då dervid och fjädern kryper ej ut genom tyget, som sålunda blifver mycket tätt. Syltburkar bör öfverbindas med vaxadt papper o.s.v. Biskötsel med svärmning och slagt fodrar egentligen ingen skicklighet, utan blott varsamhet och ordning. Först och främst bör man för bien uppsöka en passande plats, skyddad mot nordliga vindar och dock icke allt för soligt. Bäst är ett skjul med ett lätt sneddadt tak, som skyddar kuporna för hetaste middagssolen, taket bör vara så anordnadt, att några bräder efter behag kunna ditläggas eller borttagas. I detta skjul skall bibänken stå, ett par lätta men stadiga stänger, förenade med träslåar och på fötter, ungefär ¾ meter från marken,,,. Kuporna bör hållas väl täckta och om de stå ute noga aktas för takdropp, som är det värsta de kunna råka ut för. Framför bibänken bör helst vara en fri plats, så att på meters afstånd från kuporna passande enrisruskor kunna vid svärmningstiden nedsättas, bien tycka mycket om enbuskar och slå gerna ned deri. Hafva de satt sig i en sådan drager man med lätthet upp hela kvisten och sticker in den i den för svärmen afsedda kupan. Bien svärma vanligen från början av Juni månad till midsommar. Af starka kupor kan man under varma somrar få ännu en till två svärmar, 14 dagar till tre veckor efter den första, men sådana svärmar kunna sällan öfvervintras. Tecken till svärmning äro när om aftonen bien sitta ute i kupans mynning, ända ut på flustret, när man inne i kupan om qvällarne hör ett brummande läte ungefär som: Ut! Ut! omväxlande med ett finare sådant, hvilket man ofversatt med qvar! qvar! och hvliket skall betyda, att den gamla visen ropar åt den unga att gifa sig ut och ej längre trängas i kupan, medan den unga åter bönfaller att fåvara qvar i hemmet. Kommer så en lugn, solvarm sommardag, ser man redan på morgonen att bein är oroliga, flyga ut och in utan att hemföra något, och surra häftigare än vanligt. Vid elfatiden eller tolftiden på förmiddagen bär det af. Ser man då att de flyga högt, bör man stänka lite vatten på dem. Vanligen gifva de sig då nedåt och slå sig ned i de omförmälda enrisruskorna. Man bör då med lakan och stänger skugga dem för solen och så fort de satt sig riktigt till ro,försigtigt uppdraga enrisqvisten och lägga den inunder den på ett par stenar från botten något upplyfta kupan, som bör vara utmärkt väl rengjord och gnidas väl med elggräs, i de flesta fall stannar bien qvar. Det är ej värdt att låta med sitta ens en timme, sedan de blifvit stilla och lugna, och ännu mindre till aftonen, som somliga bruka. Slå bien ned på annan plats, så att de ej på detta sätt kunna införas i kupan, måste man med en silfversked ösa in dem deri. Stanna svärmen qvar i kupan, bör man ett par dagar, så snart det är soligt, med lakan skydda kupan, så att solen icke sticker på flustret, ty då händer det att svärmen ger sig av igen. 8

9 Skall kupan om hösten slagtas, rökas bien ihjäl me förmedelst svafvlade lappar, som påtändas och istickas under kupan hvilken med inkilade träbitar upplyftes från botten. Den person, som skall företaga detta arbete måste hafa flor för ansigtet, handskar på händerna och ärmarne väl omknutna vid handleden, ty bien sticka ursinnigt vid dessa tillfällen, (Under svärmningen stickas de nästan aldrig) När bien antages vara ihjälrökta upplyftes kupan och honingskakorna urbrytas samt upplägges på såll eller upphängas i påsar av linong att afrinna, denna honing blir den bästa. När ingenting med afrinner, kramas kakorna sönder och få ånyo afrinna. Slutligen slås vatten därpå och omröres väl samt får afvrinna. Detta honingsvatten inkokas sedan tills det blir tjockt och kallas honingssirap, hvarmed lingon med fördel kunna syltas. Ännu en gång slås vatten på kakorna och nu kokas altsammans en stund. Derpå ställes det att kallna, då vaxet ligger som en gulkaka ofanpå i kärlet Slagtas en sommarsvärm erhåller särdeles fin honing, som vanligen kallas jungfruhoning; vaxet blir också mycket vackert af sådana kupor. Har sommaren varit kall och regning måste man följande år, mot våren, mata bien. Detta tillgår så att tappen, hvarmed kupan upptill stänges, urtages och doppas i honing, samt åter isättes. Biskötsel utan svärmning och slagt tillgår på ett helt annat sätt. Bien inrymmas då ej i kupor, utan i små hus af trä; driver man biodling i större skala har man en hel bipaviljong, d.v.s. flra sådana hus uppställda på en åttakantig platform, der bihusen utgöra väggarne med sina fluster utåt och fönster och dörrar inåt det af bihusen bildade rummet, dit en dörr leder och man kan gå in för att efterse och sköta bien. Det hela täckes af ett spetsigt tak och kan i en park eller en trädgård utgöra en prydnad Bäst är, om man endast i smått vill företaga biodling, att skaffa sig en god modell till s.k. ramkupan; emellertid är en sådan icke särdeles svår att förfärdiga, då den, som af nedanstående träsnitt synes, blott består af en fyrkantig låda, som förses med ett åt sidorna sluttande tak eller en lös öferbyggnad, i hvilken man också kan låta bien bygga, om man vill hafa särdeles vacker honing till afsalu. Man kan låta den ena sidoväggen i lådan vara af glas, för att se huru bien bygga och bo, men denna glasruta måste på yttre sidan vara väl öfertäckt, eljest öfverdraga bien den genast med vax. Kupan är, som synes, öppen upptill och ramarne upplyfta samt inhängas åter sedan de blifit tömda, och detta kallas att skatta dem. Man behöfer då ej slagta de små flitiga djuren, utan blott döfa dem med rök, som inblåses i kupan, antingen af en van rökare, som fyller munnen med rök och sedan medelst en pipa utan hufud eller medelst rökapparat genom flyghålet inblåser röken i kupan. 9

10 Ramarna upptages nu, de på kakorna sittande bien sopas med en vinge ned i kupan och ramarne insättas i honingsqvarnen, en liten centrifugalmaskin, som utkastar honingen, men lemnar kakorna oskadda, så att de åter kunna insättas å bien att än en gång fyllas med honing. Men för att denna skattning må kunna företagas måste ramarne så förfärdigas att de utansvårighet kunna upptagas och åter med lagom stora mellanrum insättas. Äfven måste man sörja för att ramarne komma på lagom och regelbundet avstånd från hvarandra de förfärdigas derför med stående öfverkanter, som hvila på kupans väggar, samt med inslagna pinnar på ömse sidor, som reglera mellanrummet. Ramarne göras av 22 millimeter (icke fullt 1 tum) breda och pinnarne skola stå ut därifrån 16 mm. Men ramen bör ej hvila omedelbart på kupans väggar, emedan bien kan kitta alla små öppningar utan på en liten zink eller bleckremsa, som står halffingerbredt öfer fram-och bakväggarne, der ramarne stödjas, hvilka väggar då natrurligtvis göras så mycket längre än sidoväggarne, så att när blecket är påslaget alla fyra väggarne stå jemnt och öfersatsen eller loftet kan påläggas. Mellan ramarne och kupans botten och sidor måste lämnas ett mellanrum, icke mindre än 6 och icke större än 9 mm, så att bien kunna komma fram hvar de vilja i kupan. Är mellanrummet större bygga bien genast deri och kitta igen det om det är mindre d.v.s. för litet. Flyghålet bör vara minst 6 mm högt och 15 cmt /nära 5 tum) långt, men försedt med något slags skjutlucka, så att det vid behof kan minskas, såsom för att om vintern utestänga köld eller skadedjur, såsom råttor. Öppningen bör ej gå rakt in utan på snedden t.ex. år venster, till halfva sin längd, hvarefter den i skarp vinkel vänder åt höger. Härigenom vinnes att om vintern solstrålarne icke tränga in i kupan och locka ut bien, äfvensom dessa med större lätthet försvara sig mot angripare och tjuvbin. För vintern måste man för öfrigt göra åtskilliga förberedelser, men det bästa af allt är att göra kupan med dubbla väggar hvilkas mellanrum fyllas med sågspån, eller hackelse och agnar. Äfven bör man vid kupans ena sida hafva inhängd en lösvägg af samma storlek som ramarne, för att, ifall man vill göra någon undersökning dertill ega nödigt utrymme. Lösväggen upptages nämligen då och ramarne skjutas försigtigt efetr varandra åt denna sida. Tillräckligt mellanrum uppstår då och den lösa väggen inhänges, efter avslutad undersökning eller omflyttning, vid kupans andra sida. Står kupan ute bör den göras vattentät eller på annat sätt, öfverstrykas med någon färg, för att stå emot röta, samt förses med loft eller sluttande tak. Vattentät får man den (enligt en engelsk uppgift), med lätthet om man bestryker alla springor eller helst hela kupan utanpå med beck, som belägges med papper. Med ett varmt strykjärn 10

11 öfverfar man pappret och pressar det, hvarvid becket smälter, och uppsuges av pappret och rinner tillika ned i springorna. Sådana kupor påstås hålla sig vattentäta i flera år. Vidare bör mot vintern utrymmet i kuporna minskas efter behof. Alla ramar, som ej väl på ömse sidor tackas af bien bör borttagas och mellanbräden eller skjutluckor insättas, så att bien ej får för stort utrymme, då de naturligtvis frysa. Rummet mellan kupans sidoväggar och skjutluckorna fylles med agnar, blånor eller hvad man kan afva för hand. I den engelska bok, hvarur vi hemtat några mått samt en och annan uppgift, påstås sex ramar vara mer än nog för det största bisamhälle samt till och med tre kunna räcka. Det är dock en betydlig skillnad på vintern i England och här, i det att bien der betydligt tidigare på året börja draga. Sex ramar torde här vara det minsta antal hvarmed öfvervintring kan företagas och torde ändock fodring behöfvas om våren. Dertill användes en s.k. fodertallrik, helst en med fina hålgenomborrad kautschukplåt, infattad i en liten träram, som ställes ofvanpå ett över ramerne utbredt kläde. En flaska eller en burk fylles med en lösning av ½ kg sockerr i ¼ liter vatten. Ett papper lägges öfver dess hals, fodertallriken der ofvanpå, alltsammans omstjälpes och ställes ofvan på kupan, hvarefter pappret borttages och innehållet i flaskan rinner genom tallriken och klädet samt uppslickas av bien. Har man honing kan man kan den strykas direkte på tallriken, som då ställes under klädet. Man måste nemligen akta sig att förkyla bien, derför lägges detta kläde mellan kupan och loftet. För att med framgång kunna sköta bin i ramkupor bör amn dock gerna hos någon annan biskötare inhemta det hufvudsakligaste vid metoden. Det finnes emellertid flera goda handböcker i biskötseln och om man förut har någon erfarenhet af biskötsel med halmkupor, torde man med sådana handböckers tillhjälp kunna utan svårighet sköta ett par ramkupor. 11

12 MEDLEMSMATRIKEL 2006 Andersson Björn Lövhagavägen Olofstorp Andersson Evert Verle Östergård Hålanda Andersson Mikael Grönkullavägen Landvetter Andersson, Ove Röseredsvägen Agnesberg Andersson, Owe N Fiskebäcksv V Frölunda Ansebo, Sven Rydholmsgatan Göteborg Ansgariusson, Jonne Asplyckev 54 A Göteborg Antonsson Marie Göketorpsgatan Göteborg Aronsson, Henrik Vattentornsg Angered Arvidsson, Kjell Birkagatan 59 C Göteborg Baric, Franc PL 6362 Ekeredsv Angered Bengtsson Anita Petters Hage Göteborg Bengtsson Bengt Eric Petters Hage Göteborg Berg, Roy Klosteräng Lödöse Bermfors, Uno Träringen Göteborg Björkander Ami Rödvägen Hönö Bolling Hans Ingelbäckgläntan Hissings Kärra Bredberg Gösta Fornminnesvägen Göteborg Brohammer, Sten Geteryggsgatan Göteborg Carlsson Bosse Virvelvindsgatan Göteborg Carlsson, Lars Kvisljungeby Torslanda Carlström, Gunnel Ormebäcksgatan 11 C Göteborg Christensson Uno Vänortsgatan 12 A Mölndal Enlund, Hans Föreningsgatan Göteborg Ericsson Anna Lena c/o Kullander Olivedalsgatan Göteborg Eriksson Jessica Svalebogatan 41 A Göteborg Eriksson Sven-Göran Brodalen Göteborg Enggren Maria Ekehöjdsgatan V Frölunda Gubanska Anna Liljeforsgatan Göteborg Hagberg, Stig Malörtsgatan Angered Hermansson, Artur Mossbacken Göteborg Hermansson Torsten Slupen Stenungsund Holm, Lennart Kroksjövägen Gunnilse Holm, Ulla-Stina Kroksjövägen Gunnilse Husberg, Arne Prästgårdsängen Göteborg Isberg, Vesela Träringen Göteborg Jablanovec, Feliks Rundbollsvägen Angered Jakic Enes Eriksbo PL Angered

13 Jonsson Ingemar Träringen 34 H Göteborg Johansson, Sigvard Seglaregatan Göteborg Johansson, Tore PL 3305 Hovgården Torslanda Karlsson Ingemar Skogsliden Olofstorp Karlsson, Ingvar Welandergatan Göteborg Karlsson Lars Landshövdingegatan Mölndal Klingensparre, Olov Bovallstrandsg Göteborg Kullberg Lena Pl Brännö Lagerman Mikael Snäckvägen Göteborg Larsen Jens Broslättsgatan Mölndal Larsson Eva Vitögatan Göteborg Larsson, Herbert Östernäs PL Mölndal Larsson, Stefan N:a Källåsv Kållered Lindgren, Jan-Olof PL 1110 Elieberg Angered Lindström Frank Ärlegatan 8 B Göteborg Lundqvist, Ebbe Fregattvägen Lysekil Malm, Reiny Svarte Filips Gata Angered Möllerstrand Göran Krokslättsstorgata Mölndal Nilsson Arne Halleröd 101 Enebacken Uddevalla Nilsson, Lars Föraregatan V Frölunda Olofsson, Bo Kristinehöjdsg Göteborg Persson, Jörgen Häradsgatan Mölndal Petersson, Jan-Olof Gunnnilse Granväg Gunnilse Reinhold, Lars-Bertil Toleredgatan 9 C Göteborg Sköld Björn 4:e Långgatan Göteborg Sobis Katarina Julianas Gård Göteborg Svanberg, Ingemar Krokelyckan V Frölunda Svensson, Inge Alevägen Göteborg Syvänen, Seppo Helgdagsg Göteborg Thegerström Marie Hjulmakaregatan Göteborg Vulin Djuro Klövåsvägen Torslanda Wester Anneli Havsörnsgatan 6 B Göteborg Widell Leif Dukared kolarebacken Hyssna Widheden, Ingemar Hjorthagsgatan 10 C Göteborg Wikenfors Kia N.Kyrkvägen Kållered Wåhlander, Lena Åkanten Angered

14 TORGET Du som har kupmateriel eller annan utrustning som du vill avyttra, kontakta Bosse O eller ännu bättre på Likadant för dig som önskar köpa något, kontakta ovanstående så kanske vi kan förmedla ett köp. Lennart Holms Bigårdar HJÄLPER DINA SMÅ BIN, ATT GÖRA BOSTADEN FIN, DU OSS NÅR NÄR DU FRÅN GRÅBOVÄGEN AVTAGER, VANLIGA TILLBEHÖR FINNS ALLTID PÅ LAGER,. DE PASSAR LIKA BRA I BARNKAMMAREN SOM I SKAFFERIET, OCH BÅDE GÖR GULA, MÖRKA, KRAINER OCH BUCKFASTBIET, Vl SÄLJER MATERIAL FÖR SVEA, NORSK OCH LN, VARE SIG DET ÄR PÅ MORGONEN ELLER KVÄLLEN, ÖPPET ÄR DET NÄR VI ÄR HEMMA, RING SÅ ATT VI KAN FÅ TIDERNA ATT STÄMMA. KROKSJÖVÄGEN GUNNILSE TEL

15 15

16 Föreningsbrev B c/o Mikael Lagerman Snäckvägen Göteborg TILL: Baggåkersgatan MÖLNDAL Snickeriet som förverkligar Dina idéer 16