Detaljplan för Hovlinvallens fjällby, Ljungdalen 14:4, Bergs kommun, Jämtlands län.

Transkript

1 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Hovlinvallens fjällby, Ljungdalen 14:4, Bergs kommun, Jämtlands län. Antagandehandling Samråd Granskning Antagen Laga kraft PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Antagningshandlingar består av plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning, illustrationskarta och utlåtande. Under planarbetet har dessutom fastighetsförteckning, grundkarta samt samrådsredogörelse upprättats. En naturvärdesinventering har även genomförts under planprocessen. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syftar till att skapa utrymme för 10 nya tomter för fritidsboende. Inom området anläggs trekammarbrunnar, infiltration, gemensam vattenbrunn och en nätstation för elförsörjning. Genomförandet av planen medför ett angeläget tillskott till besöksnäringen i Ljungdalen. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Riksintressen Planen innefattas av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken (MB 3:6) (Härjedalsfjällen). Syftet med riksintresset är att skydda naturvärden eller kulturvärden som har betydelse för allmän synpunkt eller med hänsyn till friluftslivet. Riksintresset ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Planområdet är beläget i direkt anslutning till ett befintligt planlagt fritidhusområde. De natur- och kulturvärden som riksintresset avser är främst knutna till själva fjällområdet och kommer inte att påverkas vid genomförandet av planen. Planen medför således ingen påtaglig påverkan på riksintresset och dess syfte. Riksintresse med geografiska bestämmelser (MB 4:2) fjällvärlden, finns i området. Markanvändningen för detaljplanen bedöms inte motverka syftet med riksintresset med geografiska bestämmelser. Planområdet innehåller riksintresse skyddade vattendrag enligt MB 4:6. Detta riksintresse syftar till att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras i dessa vattenområden med tillhörande källoch biflöden. Genomförandet av planen är förenligt med riksintresset. 1

2 Riksintresse för rennäringen och friluftslivet finns i närområdet. Planen påverkar inte riksintressena. Strandskydd Planområdets södra del innehåller en mer betydande bäckmiljö. Till denna bäckmiljö löper flera bäckar. Planen innehåller bestämmelse om upphävande av strandskyddet på kvarters- och vägmark inom hela planområdet. Särskilda skäl för upphävande av strandskyddet är att det är ett allmänt intresse för utvecklingen av turistnäringen. Skäl för upphävandet av strandskydd ryms i 7 kap. 18c punkt 5 i miljöbalken. Det rörliga friluftslivet i anslutning till bäcken där strandskyddet upphävs bedöms vara av ringa omfattning. Allmänhetens möjlighet till rörligt friluftsliv längs bäcken där strandskyddet upphävs, inskränks inte. Närmiljön vid bäcken hålls fri från bebyggelse. Kvartersmark har utformats med avstånd av 10 meter eller mer till bäckmiljön. Förenlighet med miljöbalken Planen bedöms inte strida mot miljöbalkens allmänna mål och hänsynsregler eller dess grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Planen bedöms vara förenlig med miljöbalkens lokaliseringsprincip enligt 2 kap 6. Anläggning av inrättningar för vatten och avlopp erfordrar anmälan/ansökan till miljö- och byggnadsnämnden. Enligt 5 kap MB skall gällande miljökvalitetsnormer (föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt) iakttas vid planering och planläggning. 5 gällande förordningar om miljökvalitetsnormer finns idag: Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477) Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) Olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus (SGU-FS-2008:2) Förordningen SFS 2010:477 omfattar luftkvalitet vad avser kväveoxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, arsenik, kadmium, nickel och bly. SFS 2004:660 behandlar förvaltning av kvalitén på vattenmiljön. SFS 2001:554 åsyftar bland annat gräns- och riktvärden för fiskvatten enligt förordningens bilaga 1 och för musselvatten enligt bilaga 2. SFS 2004:67 syftar till att harmonisera bullerarbetet inom EU vad avser bedömning och hantering av omgivningsbuller. SGU-FS-2008: avser grundvattenförekomsternas kvantitativa status och deras kemiska grundvattenstatus. Dessutom fastställs de värden som ska gälla som utgångspunkt för att vända uppåtgående trender, uttryckt som koncentration av vissa förekommande förorenande ämnen. Vattendraget som rinner genom planområdets södra del mynnar efter 1 kilometer ut i Nedre Skärvagen. Vattenförekomsten (Nedre Skärvagen) finns dokumentrad i VISS (VatteninformationsSystem Sverige) och besitter god status vad gäller miljökvalitetsnormer (SFS 2004:660) för ekologisk och kemisk status (SFS 2001:554 2

3 exklusive kvicksilver). Inom området finns det inga dokumenterade grundvattenförekomster enligt VISS. Genomförandet av planen bedöms inte medföra att någon potentiell risk föreligger för överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Nedre Skärvagens goda status vad gäller ekologisk och kemisk status kan bibehållas. Miljökonsekvenser Planens genomförande bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. En särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt reglerna i 6 kap 11 MB, har således inte bedömts vara erforderlig. Behovsbedömning görs i särskilt avsnitt i planbeskrivningen. PLANDATA Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget cirka 12 mil väster om Åsarna och cirka 10 kilometer sydväst om Ljungdalen, se Karta 1. I direkt anslutning till området ligger Skärvagsvallens fritidsområde. Planområdet omfattar cirka 3,5 hektar. Drygt 50 % av ytan inom planområdet utgörs av naturmark. Endast del av fastigheten Ljungdalen 14:4 ingår i planområdet. Fastigheten ägs av exploatören. Karta 1. Visar planområdet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Ljungdalen/Storsjö, antagen juni 2011, ligger planområdet i direkt anslutning till området för tillkommande bebyg- 3

4 gelse B 20, Ljungdalen 26:1 m.fl. Exploateringen sker i anslutning till utpekat område i FÖP. Exploatering bedöms medföra en mindre avvikelse från gällande FÖP. Detaljplan Planområdet ligger i direkt anslutning till detaljplan fastställd Vägmark inom planområdet ansluter till befintlig detaljplan. Planprogram Upprättande av särskilt planprogram har inte bedömts som erforderligt. Kommunala beslut i övrigt Miljö- och byggnadsnämnden beslutade Mbn 131 att medge planläggningstillstånd. Samråd för planen beslutades beslutade miljö- och byggnadsnämnden att sända ut planen på granskning. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Området ligger inom höjdintervallet meter över havet. Marken består av en måttfull sluttning med vridning mot sydväst. Kortare partier i anslutning till befintlig vändplan lutar brantare. Naturmiljön är av fjällnära karaktär. Västra delen av området och längst i söder har medelålders blandskog av gran och björk. Det finns också en del tall och rätt rikligt med enbuskar samt inslag av en del rönn. Skogen är överlag lågvuxen och tämligen klen. I områdets östra del återfinns betydande inslag av öppen och glest bevuxen myrmark. Myren har flera små surdråg/vattenflöden. En mer framträdande bäck finns i södra delen av området. Hela området är påtagligt kalkpåverkat vilket avspeglar sig i en rik flora. På den fastare skogsmarken är floran artfattig. Foto 1. Visar bäckmiljön i planområdets södra del. Vägmarkens utformning medför att det inte krävs väsentliga ingrepp i dokumenterade naturvärden. Kvartersmark utformas så att dokumenterade naturvärden inte exploateras. Inrättningar för vatten och avlopp förläggs till naturmark och utanför områden med naturvärden. Stora delar av marken inom planområdet utgör naturmark där endast skogsvårdande avverkning tillåts. 4

5 Geotekniska förhållanden, radon Berggrunden utgörs till betydande del av olika skiffrar, marmor och kvartsit. Lättvittrade skiffrar och marmorstråk gör att inslaget av kalkberoende växter är stort. Jordlagren inom området innefattas av moig och sandig morän med inslag av torvjordar i lägre partier. Vegetationstäcket är i allmänhet relativt tunt och kalt berg/berg i dagen finns på vissa ställen. Enstaka flyttblock finns inom området. Inom fjällområdet finns inga dokumenterade risker för förhöjda radonvärden. Särskild geoteknisk undersökning av planområdet har inte skett inför planläggningen. Markens beskaffenhet bedöms vara tjänlig för uppförande av byggnader, väg och övriga inrättningar som planen anger. Erfarenheter från byggnationer i området indikerar inga risker för ras och skred i samband med anläggningsarbeten. Risken för skadliga sättningar bedöms som ringa inom området. Naturvärden En naturvärdesinventering har genomförts inom området. Naturvärdesinventeringen har varit styrande vid utformning av planområdet. Planen har utformats så att dokumenterade naturvärden i allt väsentligt innehålls på naturmark, se Karta 2. Vägmark har förlagts i kanten på ett mindre område med naturvärden. Påverkan på naturvärden bedöms vara skälig för att få till vägmark och anslutande tomter. Naturvärdena finns i den rika orkidéfloran och i drag av naturskogskaraktär. Naturvärdesinventeringen ger förslag på naturvårdsåtgärder som medför att påverkan på naturvärden blir relativt liten. Naturvårdsåtgärderna syftar till att bevara rikkärr, äldre träd och bäckmiljön. Mer härom i bilagd naturvärdesinventering. Karta 2. Visar hur planen har utformats med beaktade av naturvärden. 5

6 Fornlämningar I planområdets nordvästra kant ligger en kulturlämning RAÄ-nummer Storsjö 224:1 - Hovlinvallen. I terrängen, strax utanför planområdet, återfinns en bebyggelselämning från en tidigare fäbod. Lämningen kategoriseras som övrig kulturhistorisk lämning och innefattas därmed icke av kulturminneslagen. Bebyggelselämningen, grunder och stigar exploateras inte vid genomförandet av planen. Endast mindre delar av fäbodens tillhörande markområde påverkas av vägmarkens utformning. Bebyggelse Bostäder, byggnadskultur och gestaltning Detaljplanen innehåller 10 nya tomter för enskilt byggande av bostadshus. Ingen tidigare bebyggelse finns inom planområdet. Varje tomt får bebyggas med högst ett bostadshus som tillsammans får innehålla högst en lägenhet. Byggnadsarea för uthus får vara högst 40 m 2. Största byggnadsarea för bostadshusen och uthus är tillsammans 150 m 2. Byggnader får endast uppföras i en våning. Därutöver medges sluttningsvåning eller inredd vind. En huvudbyggnad i en våning får ha en högsta byggnadshöjd 7 m över befintliga medelmarknivån vid nedre våningsplanet. Högsta byggnadshöjd för gäststuga, uthus och garage är 3,5 m från befintlig medelmarknivå. Där terrängen medger får även komplementbyggnaderna byggas med sluttningsvåning med högsta byggnadshöjd 4,5 m. Planbestämmelserna är utformade så att bebyggelsen kan anpassas till respektive tomt och dess ägares behov och önskemål. Kommersiell och offentlig service I Ljungdalen finns ett utbud av service. Här finns bland annat skola, turistbyrå, badhus och skidanläggning. Affärer för livsmedel och drivmedel finns i Ljungdalen. Ett mer omfattande utbud av service finns i Funäsdalen. Flera företag för upplevelser, event och anläggning finns i trakten av Ljungdalen. Tillgänglighet De enskilda småhustomterna blir alla tillgängliga med bil. Gående och funktionshindrade personer kan inom området röra sig längs vägar. Byggnadskultur och gestaltning Den nya bebyggelsen ska utgå från den lokala byggnadstraditionen och den småskaliga bebyggelsekaraktären ska bibehållas. Detta innebär byggnader ska ha enkla former och taknocken parallell med husets långsida. Fasaderna ska företrädesvis utgöras av trä och ha dova kulörer, slamfärger, järnvitriol eller naturligt grånade. Taken ska ges en lutning på grader och utföras med begränsat takutsprång. Takmaterial ska utgöras av icke reflekterande material för att undvika reflexer. Det är tillåtet att förse husen med solpaneler. Friytor Skärvagsvallen utgör en naturlig utgångspunkt för vandring och turåkning in i angränsande fjällområden. Från vändplan i områdets norra del går vandringsleder in mot fjällområdet. I övrigt omges planområdet av skogsmark, öppen och skogsbeklädd myrmark. 6

7 Gator och trafik Angöring De nya fastigheterna får sin angöring från den befintliga vägen som förvaltas av Skärvagsvallens samfällighetsförening. Vägen till planområdet bedöms ha nöjaktig standard. Nya vägar utförs med en 3,5 meter bred gruskörbana med mötesplatser och vändplaner och i bärighetsklass A enligt dåvarande vägverkets normer för byggande av enskilda vägar. Vägarnas lutning är anpassad till terrängen och de överskrider inte 10 % i lutning. Parkering Parkering ska anordnas på tomtmark. Två bilplatser erfordras per fastighet. Kollektivtrafik Kollektivtrafik finns mellan Ljungdalen och Åsarna. Merparten av boende i området nyttjar bil för transport. Räddningstjänstens inställelsetid Inställelsetiden till planområdet för räddningstjänst i Ljungdalen är cirka 30 minuter. Emellertid är beredskapen begränsad till en brandman i Ljungdalen. En större räddningsstyrka finns i Funäsdalen. Denna räddningsstyrka angör planområdet på drygt 50 minuter. Skotertrafik En av attraktionerna i området är skoteråkning. Skärvagsvallens samfällighetsförening, som ligger i anslutning till planområdet, har tagit fram en skoterkarta med tillhörande reglemente. Fastighetsägarna antas använda kortaste möjliga väg ut till lederna. Inom blivande samfällighetsförening i planområdet får detaljer om skoterkörningen på allmän platsmark fastläggas. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vattenförsörjning sker via en gemensam borrad brunn i norra delen av planområdet. Från brunnen läggs vattenledningar efter vägarna i området. Det är möjligt att genomföra planen etappvis om grupper av tomter hålls samman. För de nya fastigheterna får trekammarbrunn anordnas på respektive fastighet alternativt samordnas för flera fastigheter gemensamt utifrån fastighetsägarnas önskemål. Därifrån sker reningen via gemensamma infiltrationer gruppvis, se karta 3 nedan. För område 1 måste infiltrationen förläggas på tomtmark för att inte skada naturvärden intill området. Övriga infiltrationer får finnas på naturmark respektive område E3. 7

8 Karta 3, skiss över grupper för gemensam infiltration Dagvatten Dagvatten inom kvarters- och tomtmark skall omhändertas lokalt och får ej tillföras vägdiken. Vatten från vägmark fördelas från vägdiken in till mark- och myrområden för att bibehålla befintlig vattentillförsel. Vid vändplatsen i den östra delen av planområdet avslutas vägdiken söderut i naturmark. Vägdiken vid vändplatsen i södra delen av planområdet avslutas ut i natur mark längst ner i området. I planområdets norra del, strax väster om befintlig vändplan, erfordras omledning av vattenflödet längs ett vägdike. Vattenflödet leds längs vägdiket och vidare till in till naturmark där omledningen ansluter till det naturliga vattenflödet. Vattnet leds sedan vidare med vägtrumma under vägmark som ansluter till de 3 tomterna i östra delen av planområdet, se illustrationskarta. Även ett anlagt dike i planområdets nordvästra del leds om genom vägtrumma och vidare till ett naturligt vattenflöde, se illustrationskarta. Brandvattenförsörjning Brandvatten tas ur Skärkan som ligger cirka 5 kilometer från planområdet. Värme Småhusen värms upp individuellt. El De nya tomterna ansluts till elnätet. Från befintlig nätstation dras elnätet vidare in i området till en ny centralt placerad nätstation. Elnätet förläggs längs vägarna. Tele, bredband Under exploateringsskedet får ställning tas till hur tele- och bredbandsförbindelse till de nya tomterna skall anordnas. Avfall 8

9 Brännbara hushållssopor hanteras på anlagd plats inom Skärvagsvallens samfällighetsförening. Förpackningsavfall och tidningar lämnas vid återvinningsstationen i Ljungdalen och övrigt avfall vid återvinningscentralen i Ljungdalen. Administrativa frågor Lovplikten regleras så att vattenförsörjning och avlopp skall vara anlagda till varje tomt innan bygglov ges. Genomförandetiden sätts till 10 år. Störningar Planområdet ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. Det finns inga berörda verksamheter inom området. Områdets nyttjas främst för friluftsliv och dess aktiviteter. Skogsbruk bedrivs i begränsad omfattning i området. Exploateringen medför en viss ökning av trafik på angörande vägar men de bedöms ha kapacitet för tillkommande trafik. Sammantaget bedöms exploateringen medföra en ringa störning för omgivningen. Behov av miljöbedömning Nedan redovisas en behovsbedömning genomförd enligt de kriterier som finns uppräknade i bilaga 2 och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar för att undersöka om planen medför någon betydande miljöpåverkan. Sammanställningen utgör också en samlad beskrivning av planens konsekvenser för natur-, kulturmiljön och landskapsbilden. Planens karaktäristiska egenskaper Omfattning, förenlighet med infiltrationer, gemensam vattenbrunn och en nätstat- Projektet omfattar 10 nya tomter för fritidsboende, andra projekt ion för elförsörjning. Planområdet ligger i direkt anslutning till en befintlig detaljplan för fritidsboende. Projektet bedöms vara förenlig med anslutande detaljplan. Planens genomförande bedöms vara förenlig Utnyttjande av mark och vatten Avfall, föroreningar, störningar Hållbar utveckling, miljömål med gällande fördjupad översiktsplan för området. Planen ianspråktar cirka 3,5 hektar skogsmark och myrmark. Cirka 50 % av områdets yta innefattas av naturmark. Inga väsentliga vattenförekomster finns i planområdet. En genomförd plan alstrar normalt hushållsavfall. Planområdet erhåller egen avloppslösning. En ringa ökning av trafik på lokalvägar tillkommer. Den planerade bebyggelsen ska ses som en alternativ användning av marken. Närheten till rekreationsvärden i omgivningarna ger goda förutsättningar att skapa en boendemiljö av hög kvalitet. Projektets lokalisering och den befintliga miljöns känslighet Nuvarande markanvändning bonitet och avkastningen blir därefter. I övrigt an- Marken nyttjas främst för skogsbruk. Marken har låg vänds området för friluftsliv. Skyddade områ- Generellt strandskydd gäller för bäcken i södra delen 9

10 den av planområdet. Strandskydd upphävs inom kvartersmark och vägmark. Typ av påverkan och det område som kan antas bli påverkat Naturmiljö Planområdet innehåller betydande inslag av naturvärden. Kvartersmark och vägmark har utformats med beaktade av dokumenterade naturvärden. Dokumenterade naturvärden innehålls i allt väsentligt på naturmark. I anslutning till bäckmiljöer lämnas närmiljön opåverkad. Kulturmiljö och Planen berör inte några kända fasta fornlämningar. landskapsbild Kulturlämningen RAÄ-nummer Storsjö 224:1 ligger på naturmark och kommer inte att påverkas vid planens genomförande. Kulturmiljön bedöms att påverkas i ringa omfattning. Bebyggelsen ska följa bygdens byggnadstradition. Planen bedöms inte medföra någon betydande påverkan på landskapsbilden. Vatten Avlopp inom området ska omhändertas trekammarbrunnar och gemensamma infiltrationer. Anläggningen påverkar inte grund- eller ytvattenförekomster. Påverkan på bäckmiljön bedöms bli liten. Påverkan på riksintressen Hälsa och säkerhet Sammantagen påverkan Planområdet ligger inom riksintresse för naturvård (MB 3:6), riksintresse skyddade vattendrag (MB 4:6) och riksintresse med geografiska bestämmelser (MB 4:2). I närområdet finns också riksintrese för friluftsliv och rennäring. Påverkan på riksintressena vid genomförandet av planen blir av ringa omfattning. Det föreligger ingen förhöjd risk för olyckor, översvämning, skred/ras, erosion etc. Exploateringen bedöms medföra en begränsad påverkan på områdets natur-, kulturvärden samt landskapsbildsvärden. Ställningstagande Beskrivningen av planens konsekvenser enligt ovan visar att den inte får någon betydande miljöpåverkan i området. Planen bedöms därför inte föranleda behov av miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Upprättande av en särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i miljöbalken erfordras således inte. PLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Efter samrådsbeslut av miljö- och byggnadsnämnden kan planen skickas ut på samråd under vårvintern Därefter hålls planen tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Om inga allvarligare invändningar framförs kan planen därefter antas. 10

11 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Exploatören svarar för genomförandet samt exploateringskostnader och anlägger vägar, vattenförsörjning och infiltrationer för gruppvis utbyggnad eller för hela området på en gång. Huvudmannaskap för allmän plats Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Särskilt skäl för enskilt huvudmannaskap på allmänna platser är att området är avsett för fritidsbebyggelse. Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal skall upprättas mellan kommunen och exploatören. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsindelning, fastighetskonsekvenser De nya fastigheterna avstyckas direkt från Ljungdalen 14:4. De nya vägarna, naturmark, infiltrationer, och vattenledningsnät ska ingå i gemensamhetsanläggning med förvaltning genom ny samfällighetsförening. Utfartsvägen från området är en gemensamhetsanläggning som förvaltas av Skärvagsvallens samfällighetsförening. De nya fastigheterna ansluts till gemensamhetsanläggningen genom överenskommelse mellan fastighetsägare och samfällighetsförening. På samma sätt ges de nya fastigheterna tillgång till hanteringen av brännbara hushållssopor. Ledningsrätt kan upplåtas för elektrisk starkströmsledning med transformatorplats. Servitut för eventuella vatten- och avloppsserviser ordnas vid fastighetsbildning. Initiativ till nödvändiga lantmäteriförrättningar tas av exploatören, fastighetsägare eller av ledningsägare. TEKNISKA FRÅGOR El, tele Området ansluts till befintligt elnät samt eventuellt till teleledningsnät. Anslutning sker mot befintlig nätstation som ligger cirka 100 meter utanför området. Inom planområdet placeras en ny nätstation för eldistribution till fastigheterna. Vatten, avlopp och dagvatten Vattenförsörjning och avlopp inom planområdet hanteras genom gemensamhetsanläggningar. Detta sker med trekammarbrunnar, infiltrationer och borrad brunn. Dagvatten inom kvarters- och tomtmark skall omhändertas lokalt och får ej tillföras vägdiken. Vatten från vägmark fördelas från vägdiken in till mark- och myrområden för att bibehålla befintlig vattentillförsel. Brandvattenförsörjning Brandvatten hämtas från Skärkan. 11

12 Värme Bebyggelsen värms upp individuellt. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats på uppdrag av Maneda AB genom Sten-Olof Schärdin och Richard Söderlund, Arctan AB. Planen har upprättats i samråd med miljö- och byggnadsnämnden i Bergs kommun. Planförfattare Lantmätare Sten-Olof Schärdin och miljöingenjör Richard Söderlund, Arctan AB. Medverkande kommunala tjänstemän på Bergs kommun Cilla Gauffin miljö- och byggchef Lina Byström, planingenjör Eli Larsdotter-Brynhildsvoll, stadsarkitekt 12