Råa tillgångar vinnare under 2000-talet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Råa tillgångar vinnare under 2000-talet"

Transkript

1 Ett råare veckobrev Råvaror Råa tillgångar vinnare under 2000-talet Dow Jones UBS Commodity Index Råvaror har gett mycket bra avkastning de senaste tio åren, mer än 60% för ett globalt råvaruindex. Aktier har fallit i värde med 22% (OMXS30). 00-talet, åtminstone sedan mitten av decenniet, har varit råvarornas. Motorn bakom industrialiseringen av stora länder fortsätter in i nästa årtionde. En efterfrågedriven råvarumarknad tror vi därför kommer att fortsätta in i kommande decennium. Brent råolja Vinnare och förlorare på 2000-talet När man placerar pengar i råvaror gör man det som bekant i terminer och inte i själva varorna. Terminer kan vara dyra och de kan vara billiga. Det påverkar avkastningen. När man köper terminer får man också ränta på pengarna. Den måste man lägga till. Sedan millennieskiftet har avkastningen för några viktiga råvaror varit som följer: USDSEK OMXS30 Råvara Sedan 1999 Naturgas -94% Kaffe -76% Bomull -72% Gris -70% Majs -57% Vete -45% Nötboskap -10% Kansasvete -3% Aluminium 9% Biobränslen 33% Zink 52% Råvaruindex 62% Råolja 133% Socker 144% Eldningsolja 184% Sojabönor 202% Kakao 208% Silver 219% Nickel 256% Brent olja 270% Gasolja 277% Guld 286% Bensin 338% Koppar 463% Bly 468% Svenskt aktieindex (OMX) -22% For full disclaimer and definitions, please refer to the end of this report.

2 Bly och koppar, solida vinnare, det är bara några dagars marknadsrörelser som skiljer vinnaren från andra placeringen Pga terminspåslaget (contango) hamnar amerikansk naturgas i botten. Det visar att när det gäller råvaror som investering räcker det inte att gissa rätt på spotprisförändringen, man måste också välja råvaror med lågt terminspåslag, dvs sådana där terminer inte kostar (för) mycket mer än spotpriset. Men vem vill nu investera i naturgas? Trean är bensin. Det är en råvara som de flesta av oss är köpare av och har som kostnad. Varför inte prissäkra vår konsumtion varför inte se det som investering? Bensin i det här fallet avser råvaran, utan skatter, men skatterna är proportionerliga mot priset. Så en investering i bensin är en hedge mot din kostnad. Krönika över råvarornas decennium Ett decennium börjar gå mot sitt slut. 00-talet har varit råvarornas decennium. När vi jämför olika tillgångsslags avkastning är det är det råvarorna som vinner. Vi tänkte ägna denna krönika till att se tillbaka vilka huvudorsaker som orsakat den makalösa prisuppgång som vi har sett framför allt på metaller och energi. Under det föregående decenniet var råvaror en tillgångsklass med mörka framtidsutsikter. Ett par stora händelser skadade prisbilden för många råvaror. Sovjetunionens upplösning innebar att råvaror och skrot flödade ut till väst. Marknaderna var inte beredda att ta emot detta material, trots en USA-ledd konjunkturtopp under Efter denna utbudschock kom nästa chock kring Asienkrisen. Redan då hade Kina börjat växa men de s.k. tigerekonomierna fick statsfinansiella problem, samtidigt som Japan hade haft problem hela 90-talet. Således två stora händelser som påverkade världsekonomin och hade särskilt stor effekt på utbud och efterfrågan av just råvaror. Sedan kom IT-boomen som gav stöd även till de råvaruintensiva sektorerna, men råvaror var verkligen passé, som kärnan av den gamla ekonomin. Kapitalet flödade in i den nya ekonomin. Sedan sprack drömmarna år Recessionen drog med sig även råvarorna till bottennivåer. I början av det här decenniet såg vi de lägsta priserna på sedan mitten av 80-talet. Kina Kina, som hade fört en relativt undanskymd roll i världsekonomin, började i större utsträckning visa framfötterna på råvarumarknaden redan Koppar som traditionellt har varit en viktig metall för Kina och dess uppbyggnad visade tidigt tecken på att börja röra sig uppåt. Nedan ser vi BNP per capita i dollar (inflationsjusterat). Sveriges BNP per person ökade under samma period från 26,500 till 32,200 dollar. Skillnaden är att Kina är så stort. För Sveriges del innebär det en ökning för landet med ca 51 mdr dollar. För Kina innebär det 1621 mdr dollar, 31 gånger mer. 29 December

3 , World Bank Det är viktigt att ha 90-talet i åtanke när man ska summera 00-talet. Den svaga prisbilden, då orsakad av en utbuds- och en efterfrågechock, hade gjort att nyinvesteringar i ny produktionskapacitet nästan helt uteblivit. Gruvbolagen hade dessutom dragit i handbromsen för flertalet av sina expansionsprojekt. När sedan Kina och övriga tillväxtmarknader började köpa för fullt räckte helt enkelt inte utbudet till. Detta ledde till en konsolideringsboom inom gruvindustrin för att till viss del kompensera för den låga investeringstakten. Konsolideringen har också möjliggjort en optimering av råvaruportföljen hos gruvbolagen. De stora köparna har å sin sida försökt minska sitt beroende genom vertikal integrering och därigenom minska leveransriskerna. Gemensamt för hela kedjan är att bolagen under detta decennium nu på ett mycket mer sofistikerat sätt styr sin produktion efter efterfrågan och reagerar snabbare på marknadsförändringar. Råvaror som investering Investerarkollektivet började samtidigt söka alternativa placeringar och riskspridningsargumentet började vinna allt större gehör. Råvaruinvesteringarna tog rejäl fart och fördubblades under perioden Nedan ser vi vår uppskattning, baserad på flera olika källor, av totalt kapital investerat i råvarumarknaden (ej hedgefonder): 250 USD bn Källa: Handelsbanken December

4 År 2009 ser ut att kunna bli det år som får det största inflödet av kapital till råvarumarknaden hittills, ca 55 mdr dollar. Vi som suttit i råvarumarknaden under båda decennierna har väntat på att utbudet ska komma ikapp efterfrågeboomen. Redan prognostiserades att marknaderna skulle komma i balans och att lagren skulle byggas upp igen, någon gång Men så har inte blivit fallet. Utbudsökningen har varit en besvikelse år efter år. Den gamla regeln att det tar 10 år från beslut till verkställande innan en ny gruva börjar producera gäller fortfarande. Så det är kanske först som en större utbudsökning når marknaderna. Förra höstens finanskris och årets lågkonjunktur har dessutom försenat många nya projekt som fått finansieringsproblem. Finanskrisen Finanskrisen är detta årtiondes stora negativa chock och råvarorna fick sig en rejäl släng av sleven. Verkstadsindustrin över hela världen drog i handbromsen och efterfrågan på de viktigaste råvarorna halverades under sista kvartalet förra året. Trots att Kina håller emot med hjälp av stimulansåtgärder har råvarumarknaden globalt haft en minskad efterfrågan på ca 10% sett över hela året. Priserna överreagerade nedåt och vi har fått en anpassning som innebär prisuppgångar i år på %. Otroliga prisrörelser, men priserna föll också mer än vad som kanske var försvarbart i ren panik. Med tanke på att utbudet inte har ökat och att efterfrågan nu ökar igen finns det fortfarande risk/möjligheter till prisuppgångar nästa år - och nästa decennium. Många råvaror har långt kvar till toppnivåerna före finanskrisen. Marknaderna kanske hade överreagerat på uppsidan då, men med nuvarande fundamentala balanser och lagernivåer så talar mycket för att vi kommer att få se de nivåerna igen, inom en inte alltför avlägsen framtid. Asien och tillväxtmarknaderna är motorn och efterfrågan kommer sannolikt att öka mer än BNP de kommande åren. Så småningom kommer utbudet att öka igen, men innan nästa cykliska nedgång kan det dröja flera år. Råvaruboomen fortsätter Utöver stimulansåtgärderna ser vi en stadig utveckling inom tillväxtländerna samtidigt som kreditläget på världsmarknaden förbättrats avsevärt. Kina har det senaste året tagit tillfället i akt att öka importen och stänga en stor del av sin inhemska högkostnadsproduktion när priserna varit låga. Peking har på så sätt löst vissa flaskhalsar i den inhemska industrin samtidigt som man kunnat accelerera infrastrukturella investeringar och ändå hålla tillbaka inflationen. Vanligtvis brukar inflation och inbromsning följa en sådan utveckling vi haft med ca 6 månader men inflationen är fortfarande låg i Kina och tillväxten visar inga tecken på avmattning. Resten av världen har under det senaste året därför exporterat sin deflation till Kina i form av billiga råvaror. Vi ser att trenden att komma över strategiska fyndigheter och bygga lager vid låga prisnivåer fortsätter. Detta upprätthåller det starka råvarusentimentet även under nästa år och en bra bit in i nästa decennium. Den drivande kraften är industrialiseringen av BRIC-länderna. När BNP per capita passerar 5000 dollar i ett land, ökar efterfrågan på saker råvaror. Det är en uppbyggnad av infrastruktur i samhället och i hemmen och i industrin som pågår till dess BNP når ca dollar per capita. 29 December

5 70-tals-boomen för råvaror förklaras av att Östblocket och de Asiatiska tigerekonomierna gick över 5000 dollar per capita i BNP. De var ca 400 miljoner människor. 00-talets boom förklaras av att Kina vid mitten av 00-talet gått över samma magiska gräns. Det är också precis i mitten av 00-talet som vi såg efterfrågan på råvaror driva upp priserna till rekordnivåer. Vi ser det i nedanstående illustration, siffrorna avser landets befolkning: Tidigt Tidigt Tidigt Sent 70- Tidigt Sent 90- Tidigt Mid 00- Tidigt Mid 50-tal 60-tal 70-tal tal 90-tal tal 00-tal tal 10-tal 2010-tal Västeuropa 310 Japan 100 Östblocket 350 Asiatiska tigrarna 60 Thailand Malaysia 85 Östeuropa 120 Fd Sovjet 290 Iran 70 Kina 1300 Indonesien 230 Indien 1250 Källa: Handelsbanken Den här processen är på inga sätt över. Efter råvaruboom kommer bust, men det dröjer. En ekonomisk-historisk tolkning av skeendet säger att den efterfrågedrivna boomen pågår långt in i kommande decennium. Nu finns Kina med i efterfrågebilden, men Indonesiens 230 miljoner människor och Indiens 1250 miljoner människor står på tur att ge en boost åt efterfrågan på råvaror. Den här boomen vi sett är alltså på inga vägar över. Tillväxtländerna med Kina i spetsen har kommit över en rad tillgångar och användandet av valutareserver för att minska sitt beroende av råvaror kommer att accelerera. Den globala efterfrågan på bl a fossila bränslen kommer att öka kraftigt under en lång tid framöver och tillgångarna är begränsade på kort sikt. Även där tillgångar finns är utvinning av nya kol- och oljefyndigheter förknippade med höga infrastrukturella investeringar och inte sällan också med hög politiskt risk. Bolagen tvingas prospektera på allt mer ogästvänliga platser och där det går att utvinna behövs ofta nya vägar, järnvägar, terminaler och annan infrastruktur vilket gör att produktionskostnader mer än väl försvarar nuvarande prisbild. På kort sikt bedömer vi att känsligheten för produktionsstörningar på en rad områden är så stor att marknaden inom kort når upp till 2008-års rekordnivåer på priserna. Olja och Kol är två bra exempel. Kol är den kinesiska ekonomins viktigaste energikälla och samtidigt dess största miljöfara. Efter att oljepriserna trefaldigats sedan USA:s invasion av Irak år 2003, har Kinas beroende av kol ökat. Med en reserv som beräknas till 5,500 miljarder ton är Kina också världens största kolproducent. Inhemsk kolproduktion har skjutit i höjden från mindre än en miljard ton år 2000 till två miljarder idag. Kolboomen har tyvärr också gett upphov till att oräkneliga små oseriösa kolgruvor direkt bidragit till höga dödstal i sektorn. Kraven på Peking att bättre styra verksamheten ur miljö- och säkerhetssynpunkt kommer otvivelaktigt att leda till lägre produktivitet, större beroende av import och direkt avspeglas i priset på världsmarknaden för flera råvaror. Värt att nämna är även Indien som med en växande medelklass och infrastruktur i stort behov av investeringar tar ett kliv in på marknaden och tillsammans med Kina kommer att vara helt avgörande för prissättningen framöver. Oljan är ett annat bra exempel. Kinas oljeimport har stigit med mellan 29 December

6 10-15% årligen de senaste åren och även om den amerikanska marknaden fortfarande står för lite drygt en fjärdedel av global efterfrågan blir tillväxtländernas konsumtion allt viktigare för balansen. Flera faktorer pekar på att vi kommer dras med ett underskott och därmed få se betydligt högre priser. Mexico:s produktion exempelvis är vikande samtidigt som den inhemska förbrukningen ökar vilket skapar problem för USA som är starkt beroende av Mexico:s export. I Nigeria hotar inbördeskrig och med rådande underskott är det inte omöjligt att marknaden överreagerar redan nästa år. Trots oljeboomen det här decenniet har vi de facto inte fått en enda ny stor fyndighet och befintlig infrastruktur är åldrande och i behov av ersättning. Jordbruksprodukter Jordbruksprodukterna är den grupp av råvaror som får betecknas som billiga så här i slutet av decenniet. Goda skördar de två senaste åren har bidragit till ökade lager och pressade priser, men priset i reala termer är betydligt lägre än på exempelvis 70-talet. Priset på vete ligger efter de senaste två årens prisnedgång under produktionskostnaden för ca 40% av USA:s bönder. Än så länge har vi inte sett produktionen anpassa sig nedåt, situationen har inte varat tillräckligt länge. Kanske kommer produktionsminskningen, eller så leder konjunkturuppgång och befolkningstillväxt till högre efterfrågan. I vilket fall, väntar högre priser förr eller senare. En kraftig global befolkningstillväxt kommer att leda till brist varför vi är positiva till prisuppgång. Kina:s 1.3 miljarder invånare har dessutom sett sitt jordbruk minska pga av urbanisering och utarmning av den jord som brukas. Det finns vidare en växande spänning bland landsbygdsintressen, städer och fabriker om vem som ska få vatten. Vatten kommer att bli ett stort problem inte bara i Kina utan också i resten av världen under nästa årtionde. Utöver det fundamentala ser vi dessutom ett väldigt starkt intresse från placerare att gå in i råvaror, samtidigt som flertalet väljer att minska sitt dollarinnehav. Sammanfattningsvis bör en ökad efterfrågan, känslighet för produktionsstörningar i kombination med växande riskaptit för råvaror göra att rekylerna nedåt blir alltmer begränsade och snarare får ses som köptillfällen.. Brent råolja Råolja har sitt värde beroende på värdet av de produkter man framställer av oljan. De flesta av produkterna har sitt värde för den energi de innehåller. Råolja är en helt central källa till energi i världen och en värdemätare av energi. Råolja i sig är inte livsviktig, det är energin som är det. Produkter som t ex bensin tillverkas sedan länge av metangas genom en process som kallas för alkylering (=alkylatbensin). Man kan också köra bilar på gas direkt, som bekant. Det som produceras idag är lätt råolja (dvs den innehåller en stor andel mindre kolväten). Man har inte gett sig på tung olja, t ex sådan som måste värmas upp innan man kan pumpa upp den. Man använder än så länge väldigt lite gas, åtminstone i förhållande till hur mycket som finns. Det väsentliga när det gäller petroleum är kolvätemolekyler. Dessa går genom organisk kemi att bryta isär eller sätta ihop. 29 December

7 Vad folk normalt inte tänker på är att den genomsnittliga oljekällan är en oansenlig historia. Mediankällan i USA pumpar upp 3 fat om dagen. Det gör att beslutet att pumpa eller inte beror på priset på oljan i förhållande till kostnaden för att pumpa upp den. Stiger priset finns väldigt många oljekällor som blir lönsamma att pumpa från. Dumsnacket om peak oil är rent nonsens. Produktion är bara en funktion av pris och kostnad att utvinna, och den beror på teknisk utveckling. Och det är inte ens relevant, för det går lika bra att använda gas, och den räcker i hundratals år. Nedan ser vi ett diagram över råoljeproduktionen i världen., British Petroleum 1970-talet medförde en stor ökning av produktionen av råolja och priset steg för att ransonera efterfrågan. Produktionen hängde inte med den stora efterfrågan. Det födde tankar om att oljan skulle ta slut. Det kom böcker som t ex Limits to Growth av (den självutnämnda) Club of Rome. Den sade att om 30 år skulle alla råvaror vara slut och alla skulle vara självförsörjande bönder igen, dvs ungefär nu. Vi ser samma fenomen under det senaste decenniet. Peak oil-gänget talar om Twilight in the Desert. Vi tycker det handlar mer om Twilight of the Mind. Det är ingen fara. Redan bronsåldersmänniskorna bytte ut dyr brons mot ett billigare material, järn, när de väl kommit på järnet. Det förhindrar i och för sig inte att koppar och tenn fortsatt att vara bra investeringar. Utveckling hotas inte av prisutveckling. Historien visar att innovationer är det som driver utvecklingen, inte ett hål i backen. Om vi nu tittar på Kinas konsumtionstillväxt så ser den ut så här:, British Petroleum 29 December

8 Kinas konsumtion av råolja har alltså nästan fördubblats från 4.5 miljoner fat om dagen till 8 miljoner fat om dagen. Kinas konsumtion är ändå bara 2 fat per person och år. Sydkorea kan vi jämföra med. De förbrukar 17 fat per person och år. Sydkorea är ett land som är färdig med den industrialisering som Kina påbörjat. Det tog Sydkorea 20 år. Om vi tänker att det tar 20 år för Kina att nå 17 fat per person och år, så innebär det en total efterfrågeökning på 53 miljoner fat, dvs ca 2 miljoner fat om året. I diagrammet nedan ser vi konsumtion per år i antal fat på Y-axeln och BNP per capita i år 2000:s fasta priser i dollar. Röda punkter är Kina och blåa är Sydkorea, som vi tycker att det är lämpligt att jämföra med. Oljekonsumtion per capita / år BNP per capita (USD) Källor: Handelsbanken, US Census Bureau, British Petroleum, World Bank. Det man ser av industrialiseringsprocesser för nästan alla länder är att i intervallet mellan 5000 dollar och dollar, det är där det industrialiserande landet ökar sin användning av råvaror. För att bygga moderna hus, broar, fabriker, kontor, vägar och för transporter och uppvärmning och belysning. Kina är inte där än, utan den stora boomen väntas först om några år. Ökningen i total produktion per år har under decenniet legat på 0.9 miljoner fat per dag. Här ser vi alltså att Kinas, Indiens, Indonesiens industrialisering och behov av energi för transporter, under kommande decennium blir en utmaning för oljeindustrin. I en marknadsekonomi kommer ransoneringen att skötas av ett högre pris, till dess produktionen har kommit i kapp. Efterfrågan förväntas öka med ca 1.4mb under 2010 till 86.3mbpd och eftersom inte produktionen kommer att öka nämnvärt innebär det ett balansunderskott med ungefär lika mycket. Även om lagren får betecknas som höga har OPEC idag en reservkapacitet på strax över 5.5mbpd varför detta även nästa år kommer att vara tungan på vågen. OPEC har under året realiserat närmare tre fjärdedelar av sina tidigare satta mål om produktionsneddragningar och verkar klart nöjda med dagens nivåer. Lägg därtill att Saudi-Arabien står för två tredjedelar av ovanstående reserv. Vi förväntar oss inte några större överraskningar vad gäller denna kapacitet men det kommer med all säkerhet leda till en hel del debatt och tidvis vara prisdrivande. 29 December

9 Nedan ser vi kursdiagrammet för frontmånadskontraktet på Brent. Vi ser att det egentligen är först under andra halvan av decenniet, som priserna stigit. Vi ser också att 80 dollar är en ur teknisk synvinkel viktig nivå. Man skulle kunna säga att bryts den på uppsidan, så är det föregående topp på 143 dollar som marknaden vill testa. Intressant nog befinner sig priset strax under 80 dollar och ett brott kan faktiskt inträffa inom några få dagar om det vill sig så. Sett ur ett längre perspektiv, så här från nära nog botten av en global konjunktur, tycks det näst intill säkert att 80 dollar bryts. Olja är en billig råvara om man betänker att du kan färdas 10 mil för några tior (exklusive skatter) på mindre än en timme. Men man ska inte tro att priset på olja är fristående från andra energikällor. Det är priset på energiinnehållet, mer eller mindre, som prissätts. I Europa har man t ex av tradition prissatt gas med en oljebaserad formel. Visst kan man byta till gas (som det finns väldigt gott om), men priset på energi och utbud / efterfrågan på kort sikt ser ungefär likartat ut som för olja. Genom alkylering skapar raffinaderier lätt alkylatbensin av gas, t ex. Slutsats: Inför det nya decenniet, ligg lång olja. Inte pga peak oil, utan pga den obalans i utbud/efterfrågan som industrialiseringen av BRICländerna ger upphov till. Guld Priset på guld i svenska kronor har under decenniet gått från 2500 kr per troy oz till över 8000 kr. Det slår de flesta investeringsalternativ. Det finns två förklaringar. Den första är att guldprisets tjugofaldigande under 70-talet från 35 dollar till 850 dollar, födde en armé av producerande guldgruvor. Priset föll och gick ingenstans. Efter 20 år av tömning av malmreserver i befintliga gruvor och ett minimum av prospektering, kom efterfrågan i fatt. Den andra faktorn, den tändande gnistan, var 9/11 år USA:s respons och den ökande oron i världen gjorde att en del människor sökte trygghet oberoende av andras löften och de återfann guldet. Guld som investering är en pånyttfödd idé, som sprider sig. Och den sprider sig nu även för att avkastningen har varit så god. Och den sprider sig successivt därför att det finns så många experter som ännu hävdar att guld inte är en bra investering, en anakronism. Men guld har funnits i mänskligheten i tusentals år, sedan bronsåldern, kanske innan, och haft 29 December

10 samma roll. Varför skulle det vara annorlunda just på 00-talet? Denna tröghet och en idés successiva spridning gör att vi tror på stigande guldpris även in i kommande decennium. Guld som investering är en ytterst begränsad företeelse ändå. Ytterligt få svenskar har guld i sitt sparande. Det finns en stor potential. Nedan ser vi prisutvecklingen i kronor per toz under decenniet. Vi ser att trenden är uppåtriktad. Det finns inga säljsignaler alls. 10,000 kr per toz kan vara månader bort. Betänk att priset på guld under 70-talet, den förra råvaruboomen, 20-faldigades. Slutsats: Ligg lång guld. Det finns rätt så goda anledningar att vara lång i just guld på fundamentala grunder. Exempelvis att försäljningen av juveler i guld och silver i Kina för tio år sedan uppgick till 1.35 miljarder renminbi och nu uppgår till 6.78 miljarder. Innehavet av guld i Kina per person är ändå en fraktion av vad den är i resten av världen. Nästan ingen fastlandskines äger någonting gjort i guld. Andelen juveler i guld i detaljhandelsförsäljningen i Kina har ökat från 0.4% till 0.7% under decenniet. Nordisk elektricitet Den nordiska elbörsen NordPool är faktiskt en betydande värdepappersbörs i Norden. Omsättningen är jämförbar med aktiebörsernas. När den startades var NordPool den första elbörsen i världen. Nedan ser vi prisutvecklingen på terminskontrakt för elleverans under ett kvartal. Lågkonjunkturen under år 2009 syns tydligt, eftersom den normala säsongsvariationen uteblev. 29 December

11 Precis just nu tycks dock priset vara på väg upp. 40 euronivån per MWh är bruten. Med en industri som börjar efterfråga mer elektricitet är det inte otänkbart att elpriset kan gå upp till euro. Ny produktionskapacitet har inte tillkommit och den förnyelsebara delen av produktionen räcker tyvärr i dagsläget inte till att ersätta fossila bränslen. Elsektorn är underinvesterad sedan utbyggnaden av älvarna och de 12 reaktorerna för 30 år sedan. Vindkraft har tillkommit, så klart, men den är trots mediaintresset tämligen obetydlig. År 2007 utgjorde vindkraften 1% av Sveriges elproduktion. Slutsats: Trenden på elpriset i Norden är upp. Produktionskapaciteten är eftersatt pga politiska beslut sedan 30 år. Efterfrågan under en normal konjunkturcykel eller under en väntad konjunkturuppgång är högre än idag. Koppar Priset på koppar under decenniet har gått ungefär som guldpriset, men en lite annorlunda väg. Finanskrisen fick priset att falla kraftigt, men återhämtningen har varit lika fenomenal. Det var inte förrän år 2004 som priset på koppar började stiga. Nya gruvor kan vi därför vänta först ca December

12 Global konsumtion av koppar per månad ser vi i nedanstående graf. Notera att ett nivå- och trendbrott tycks ske år 2004, vilket sammanfaller med Kinas tillväxt. Nedan ser vi Kinas konsumtion av koppar. Vi ser att det faktiskt inte är förrän år 2006 som efterfrågan verkligen tar fart. Det är samma år som priset på koppar rusar i höjden och når 8000 dollar per ton. Slutsats: Trenden är upp, så årets vinnare, koppar är rekommenderad att vara köpt i. Aluminium Priset på aluminium har utvecklats som koppar, ungefär. Prisfallet år 2008 blev väldigt kraftigt och priset föll förbi väldigt många producenters kostnadsnivå. Ett pris på 1500 dollar per ton var inte ett långsiktigt hållbart pris, men den kortsiktiga obalansen i världen medförde ett så lågt pris under en kort tid. 29 December

13 Slutsats: Med stigande energipriser stiger även det långsiktiga jämviktspriset på aluminium. På kort sikt kan den efterfrågeökning som en konjunkturuppgång påverka priset ännu mer positivt. Aluminium är en metall som man hellre bör vara köpt än såld. Zink Priset på zink bottnade i spåren av lågkonjunkturen 2002 och steg sedan till rekordnivån 4500 dollar per ton. Det blev så dyrt att konsumenter började substituera med målarfärg istället och efterfrågan mattades redan Finanskrisens järngrepp blev tungt för zinkpriset, ner till 1000 dollar per ton. Detta var dock helt klart en prisnivå under produktionskostnad och priset har stigit mycket sedan botten i slutet av Nedan ser vi prisutvecklingen det senaste decenniet: Nedgångstrenden som tog priset från 4500 dollar ner till 1000 dollar är bruten. Marknaden tycks vara i positiv trend, men rekyler är inte uteslutna. Tekniskt är 3000 dollar per ton ett motstånd. Zink gynnas av industrialiseringen av BRIC-länderna, eftersom stål för konstruktionsändamål ofta är galvaniserat. 29 December

14 Slutsats: Vi kvarstår med vår positiva grundtro och rekommenderar köp av zink. Nickel Nickel är en metall som folk inte slutar att efterfråga efter att de genomgått en industrialisering eller modernisering. Tvärtom, nickel i form av rostfritt stål används i exklusiva tillämpningar, t ex diskmaskiner, tvättmaskiner, etc. Med en allmän välståndsökning i världen kommer en efterfrågeökning att finnas och marknaden är som för de flesta basmetaller känslig för produktionstörningar. Nedan ser vi prisutvecklingen på nickel under 00-talet. Priset ligger just nu under den runda siffran dollar. Det är i sig inte någon tidigare etablerad motståndsnivå, inte som dollar är. De kinesiska verken har ett väldigt högst kapacitetsutnyttjande till skillnad från Europa och USA och överlag rör sig verken med väldigt låga lager. Vi förväntar oss en ökad industriproduktion och lageruppbyggnadsfas varför Nickel bör fortsätta att stiga kraftigt även under nästa år. Sedan är det mer osäkert. Slutsats: Nickel är billigt på de här nivåerna. Vete Marknaden för Europeiskt kvarnvete, det som handlas på Matif / Euronext i Paris, har gått från att ha varit styrd av regleringar, till att bli styrd av utbud och efterfrågan. I Europa intervenerar EU och köper allt kvarnvete till 101 euro per ton. Det gör att priset inte kan gå under den nivån. Om ett marknadspris egentligen skulle ligga under den nivån, blir priset 101 euro. När man handlar terminer för framtida leverans och betalning, finns en möjlighet att marknadspriset ska gå upp. Så du kan köpa för t ex 105 euro och hoppas att priset ska ha gått upp till >105 euro vid terminens förfallodatum. Din värsta förlust är att sälja till EU på 101, dvs din förlust är begränsad till 4 euro i exemplet. Priset har under 00-talet legat straxt över 101 euro, utom 2004 och när efterfrågan verkligen tog fart år December

15 Vete och andra jordbruksprodukter som t ex sojabönor, majs, grisar och nötboskap, tillhör de råvaror som ännu inte riktigt har fått se sina priser stiga på moderniseringen av BRIC-länderna. Länder som och främst Brasilien har lyckats förse världen med sojabönor. Obrukad jord i Ryssland och Ukraina har kunnat odlas upp igen. Det har funnits produktionsreserver att ta av och det har gått relativt fort att få ny produktionskapacitet on-line. Det är inte samma eftersläpning som för råolja och metaller. Nedan ser vi priset på europeiskt kvarnvete på Matif (Euronext) i Paris. Nedan ser vi 50 års historik på Chicagovete. Boomen på 70-talet skedde plötsligt 1974, så hade en ny nivå etablerats. Om samma sak hände nu, skulle kanske cent per bushel vara den nya nivån för de kommande decennierna. Det återstår att se. Från ett kostnadsperspektiv vore det tänkbart att den nivån skulle kunna passa. I så fall är priset för lågt nu. Slutsats: Vi tror inte att vetepriserna faller så värst mycket. På så sätt är vete en trygg placering. Kommer efterfrågan igång, finns uppgångspotential. Vetepriserna ligger under sitt långsiktiga jämviktspris som bestäms av produktionskostnaden. 29 December

16 Handelsbanken Capital Markets hjälper investerare och riskmanagers att nå världens råvarumarknader För ytterligare information kontakta: Torbjörn Iwarson Head of Commodities Tel: Mobil Ansvarsbegränsning Handelsbanken Capital Markets, som är en division av Svenska Handelsbanken AB (publ) (i fortsättningen kallad Handelsbanken), är ansvarig för sammanställningen av denna analysrapport. Informationen i analysrapporten är framtagen av Handelsbanken och är uteslutande avsedd för Handelsbankens kunder i Sverige. De källor och bearbetningsmetoder som använts vid utarbetandet av analyser och prognoser har av Handelsbanken bedömts vara tillförlitliga. Handelsbanken kan dock inte garantera riktigheten i informationen. Åsikterna i analysrapporten reflekterar Handelsbankens analytikers uppfattning och är föremål för förändring. Ingen del av analytikerns ersättning är direkt eller indirekt relaterad till specifika rekommendationer eller åsikter som uttrycks i rapporten. Syftet med analysrapporten är att ge allmän information till kunderna och utgör inte ett personligt investeringsråd eller rekommendation och analysrapporten ska inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Varje investeringsbeslut fattas av kunden själv på dennes eget ansvar och Handelsbanken frånsäger sig allt ansvar för förlust eller skada som kan tänkas uppkomma genom beslut som grundar sig på information i denna analysrapport. Det är inte säkert att tidigare utveckling upprepas och tidigare utveckling skall inte tas som en indikation på framtida utveckling. Värdet på investeringarna och avkastningen på dem kan gå ned såväl som upp och investerarna riskerar att förlora hela sitt investerade kapital. Inga vinster på investeringar kan garanteras utan investerare riskerar att förlora pengar. Valutakurser kan förorsaka att värdet på investeringar gjorda i andra länder eller valutor stiger eller faller. Handelsbanken, dess dotterbolag, anställda och kunder till Handelsbanken och/eller dess dotterbolag kan vid analysrapportens utgivningstillfälle och därefter inneha positioner i finansiella instrument som omnämns i analysrapporten. Handelsbanken och/eller dess dotterbolag erbjuder och utför tjänster inom sin värdepappersrörelse, vilket inkluderar corporate financeuppdrag och rådgivning om finansiella instrument, samt erbjuder och utför tjänster inom den ordinarie bank- och försäkringsverksamheten åt vilket som helst av de företag som berörs i analysrapporten. Denna analysrapport utgör inte och är inte en del av ett erbjudande om försäljning eller tecknande av värdepapper, eller uppmaning till köp eller tecknande av aktier, ej heller ska det i något avseende, helt eller delvis, utgöra tillförlitlig grund i samband med något avtal eller utfästelse. Ingen del av Handelsbankens analysrapporter får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande därtill. Spridningen av denna analysrapport kan i vissa jurisdiktioner vara förbjuden i lag och personer som på något sätt mottar analysrapporten måste själv förvissa sig om sådana eventuella restriktioner. Särskilda upplysningar/disclosures Handelsbanken står under tillsyn av Finansinpektionen. Enligt Handelsbankens Etiska riktlinjer som gäller för Handelsbankskoncernen ska styrelsen och samtliga anställda inom Handelsbanken i sin verksamhet i banken och vid utförande av andra uppdrag iaktta hög etisk standard. Handelsbanken har också antagit riktlinjer som ska säkerställa analytikers och analysavdelningens integritet och oberoende samt identifiera och eliminera, undvika, hantera eller offentliggöra faktiska eller potentiella intressekonflikter som berör analytiker, analysavdelningen eller Handelsbanken. Som ett led i kontrollen av intressekonflikter har Handelsbanken infört restriktioner (Chinese Walls) i kommunikationen mellan analysavdelningen och andra avdelningar inom Handelsbanken. Analysavdelningen är också organisatoriskt åtskild från Corporate Finance-avdelningen och andra avdelningar med liknande arbetsuppgifter. I riktlinjerna finns också regler för hur ersättningar, bonus och lön får betalas ut till analytiker, vilka marknadsföringsaktiviteter en analytiker får delta i, hur analytiker ska hantera sina egna och närståendes värdepappersaffärer mm. Vidare finns också inskränkningar i kommunikationen mellan analytikern och det analyserade bolaget. För fullständig information om Handelsbankens Etiska riktlinjer och riktlinjerna angående intressekonflikter i förhållande till analytiker hänvisas till Handelsbankens hemsida /Om banken/ Ansvarsfullt företagande/etiska riktlinjer eller Riktlinjer analys. 29 December

17 Contact information Capital Markets Per Beckman Head Per Elcar Global co-head of Equities Björn Linden Global co-head of Equities Jan Häggström Head of Economic Research and Chief Economist, SHB Magnus Fageräng Head of Structured Products Exchange & Commodities Dan Lindwall Head of Fixed Income, Foreign Exchange & Commodities Peter Karlsson Head of Equity & Credit Research Debt Capital Markets Tony Lindlöf Deputy Head of Debt Capital Markets Kjell Arvidsson Head of Syndicated Loans Anders Holmlund Head of Structured Finance and Advisory Kenneth Holmström Head of Origination Måns Niklasson Head of Acquisition Finance Ulf Stejmar Head of Corporate Bonds Fixed Income, Foreign Exchange & Commodities Torbjörn Iwarson Head of Commodities Warwick Salvage Head of rates Håkan Larsson Head of FX/Emerging Markets Marcus Cederberg Head of Sales Lars Henriksson Head of F/X Sales Patrik Meijer Head of liquid bonds Trading Strategy Claes Måhlén Chief Strategist Martin Enlund Senior FX Strategist Henrik Eriksson Senior Fixed Income Strategist Jenny Mannent Senior FX Strategist Economic Research Jan Häggström Head of Economic Research Sweden Hans Julin Financial Trends, Trading Petter Lundvik USA, Special Analysis Gunnar Tersman Eastern Europe, Emerging Markets Helena Trygg Japan Anna Råman Swedish Economy Stefan Hörnell Swedish Economy Denmark Jes Asmussen Head, Economic Research Rasmus Gudum-Sessingø Thomas Haugaard Latin America, Emerging Markets Finland Tiina Helenius Head, Economic Research Tuulia Asplund Norway Knut Anton Mork Head, Economic Research Shakeb Syed Regional Sales Copenhagen Henrik Kryger Olsen Gothenburg Karl-Johan Svensson Helsinki Mika Rämänen London David Hotton Luxembourg Christiane Junio Malmö Per-Johan Prabert Oslo Bente Haugan Toll-free numbers From Sweden to N.Y. & Singapore From Norway to N.Y. & Singapore From Denmark to N.Y. & Singapore From Finland to N.Y. & Singapore Within the US Svenska Handelsbanken AB (publ) Stockholm Copenhagen Blasieholmstorg 11 Havneholmen 29 SE Stockholm DK-1561 Copenhagen V Tel Tel Fax Fax Helsinki Aleksanterinkatu 11 FI Helsinki Tel Fax Oslo Rådhusgaten 27, Postboks 1249 Vika NO-0110 Oslo Tel Fax London Trinity Tower, 9 Thomas More Street London GB-E1W 1GE Tel Fax New York Handelsbanken Markets Securities inc. 875 Third Avenue, 4 th floor New York, NY Tel Fax NASD, SIPC

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P 1028.2 Sojabönor 10.5125 USD/SEK 7.0300 7.0263. Nasdaq 100 1639.5 Råris 13.2650 EUR/USD 1.4289 1.

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P 1028.2 Sojabönor 10.5125 USD/SEK 7.0300 7.0263. Nasdaq 100 1639.5 Råris 13.2650 EUR/USD 1.4289 1. 24 August 2009 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 44.83 6380 B -1 Bly 13.46 1915 C -25 Zink 13.10 1865 C -30 Aluminium 13.67 1945 C -35 Nickel 138.94 19775 C -24

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 493.0000. S&P 1108.2 Sojabönor 9.5275 USD/SEK 7.2261 7.2243 EUR/USD 1.3597 1.3595

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 493.0000. S&P 1108.2 Sojabönor 9.5275 USD/SEK 7.2261 7.2243 EUR/USD 1.3597 1.3595 22 February 2010 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 53.42 7388 C -28 Bly 16.99 2350 C -24 Zink 16.93 2341 C -25 Aluminium 15.42 2133 C -35.1 Nickel 149.41 20665 C

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 0.00. 17.00 Sojabönor 13.31 USD/SEK 6.2324 6.2639 EUR/USD 1.4417 1.4378. Henry Hub 4.271 Havre 331.

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 0.00. 17.00 Sojabönor 13.31 USD/SEK 6.2324 6.2639 EUR/USD 1.4417 1.4378. Henry Hub 4.271 Havre 331. 9 maj 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 8927.25 1.60 55.92 C -28 Bly 2318.5 1.48 14.52 B 35 Zink 2163 0.76 13.55 C -17 Aluminium 2620.25 0.56 16.41 C -9 Nickel 24682 0.86

Läs mer

Råvarenoteringer 14.07.2009

Råvarenoteringer 14.07.2009 Råvarenoteringer 14.07.2009 LME Basmetaller 3 mnd, NOK 3 mnd, USD C-3M *, USD 1d 1m 12m Kopper 32 084 4 955 C 0 0,8 % -0% -51 % Bly 10 198 1 575 C -26 0,6 % -4% -22 % Zink 9 583 1 480 C -26 0,7 % -6% -30

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 514.00. 14.30 Sojabönor 9.88 USD/SEK 7.5576 7.5606 EUR/USD 1.2640 1.2642. Henry Hub 4.613 Råris 9.

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 514.00. 14.30 Sojabönor 9.88 USD/SEK 7.5576 7.5606 EUR/USD 1.2640 1.2642. Henry Hub 4.613 Råris 9. 8 juli 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 6665-0.34 50.39 C -28 Bly 1823 1.55 13.78 C -23 Zink 1852-0.19 14.00 C -33.5 Aluminium 1990-0.15 15.05 C -23.7 Nickel 19200 0.49

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 7,0190 7,0215. S&P 1128,1 Sojabönor 9,9800 EUR/USD 1,3826 1,3831. Nasdaq 100 1519 Råris 17,8450

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 7,0190 7,0215. S&P 1128,1 Sojabönor 9,9800 EUR/USD 1,3826 1,3831. Nasdaq 100 1519 Råris 17,8450 3 October 2008 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 40,23 5730 B 22 Bly 11,73 1670 C 23 Zink 11,02 1570 C 20 Aluminium 15,97 2275 C 47 Nickel 105,67 15050 C 260 Tenn

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P 826,9 Sojabönor 9,8075 USD/SEK 8,3830 8,3798. Nasdaq 100 1216,5 Råris 12,7350 EUR/USD 1,2877 1,2866

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P 826,9 Sojabönor 9,8075 USD/SEK 8,3830 8,3798. Nasdaq 100 1216,5 Råris 12,7350 EUR/USD 1,2877 1,2866 12 February 2009 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 28,58 3410 C 39 Bly 9,64 1150 C 11 Zink 9,64 1150 C 27 Aluminium 11,73 1400 C 38 Nickel 85,64 10220 C 96 Tenn

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 532,2500. Nasdaq 100 0 Råris 14,8600 EUR/USD 1,4409 1,4405 EUR/SEK 10,4413

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 532,2500. Nasdaq 100 0 Råris 14,8600 EUR/USD 1,4409 1,4405 EUR/SEK 10,4413 17 December 2009 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 50,62 6990 C -44,5 Bly 17,27 2385 C -35 Zink 17,38 2400 C -39,1 Aluminium 16,29 2250 C -37,2 Nickel 125,28 17300

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P 900 Sojabönor 8,2400 USD/SEK 8,1273 8,1171. Nasdaq 100 1236,25 Råris 14,1500 EUR/USD 1,2981 1,2946

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P 900 Sojabönor 8,2400 USD/SEK 8,1273 8,1171. Nasdaq 100 1236,25 Råris 14,1500 EUR/USD 1,2981 1,2946 10 December 2008 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 26,20 3230 C 30 Bly 8,11 1000 C 14 Zink 9,09 1120 C 16 Aluminium 12,37 1525 C 47 Nickel 75,24 9275 C 146 Tenn

Läs mer

Råvarerapport 17.12.2009

Råvarerapport 17.12.2009 Råvarerapport 17.12.2009 Nyhetsoppdatering Rekordpriser på Nordpools priser i spotmarkedet. Kulde og lavt utbud førte til at spotprisen for NordPool kom opp på rekordnivåer for 5 av 7 prisområder. Gårsdagens

Läs mer

Råvarunoteringar. Nyhetssammanfattning. 11 februari 2011

Råvarunoteringar. Nyhetssammanfattning. 11 februari 2011 11 februari 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 9938.5-0.13 64.90 B 9 Bly 2510-0.24 16.39 B 16 Zink 2437.5-0.16 15.92 C -23 Aluminium 2534.75-0.05 16.55 C -22 Nickel 27924-0.74

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 8,7770 8,7700. S&P 768,1 Sojabönor 8,8775 EUR/USD 1,2594 1,2587. Nasdaq 100 1156,5 Råris 12,2100

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 8,7770 8,7700. S&P 768,1 Sojabönor 8,8775 EUR/USD 1,2594 1,2587. Nasdaq 100 1156,5 Råris 12,2100 20 February 2009 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 28,17 3212 C 37 Bly 9,24 1054 C 13 Zink 9,62 1097 C 30,5 Aluminium 11,58 1320 C 37 Nickel 85,95 9800 C 103 Tenn

Läs mer

LME Basemetaller LME Lager Updated at 09:33:40

LME Basemetaller LME Lager Updated at 09:33:40 22. sep. 2010 Råvarerapport Basemetaller stiger onsdag med 0,4 prosent, på et volum vektet gjennomsnitt. Basemetaller får støtte av en svakere dollar som etter Federal reserve møte i går, er på sitt laveste

Läs mer

Råvarenoteringer 25.11.2009

Råvarenoteringer 25.11.2009 Råvarenoteringer 25.11.2009 Nyhetsoppdatering Blandede signaler fra USA. BnP veksten ble revidert ned fra 3,5 % til 2,8 % for Q3 mnes consumer confidence kom inn bedre enn ventet. Markedet reagerte i sum

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P Sojabönor USD/SEK Nasdaq Råris EUR/USD

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P Sojabönor USD/SEK Nasdaq Råris EUR/USD 27 May 2009 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 35.40 4685 C 4 Bly 10.94 1448 C 11 Zink 11.32 1498 C 28 Aluminium 10.92 1445 C 36.5 Nickel 102.80 13605 C 89 Tenn 103.14

Läs mer

LME Basemetaller LME Lager Updated at 09:16:02

LME Basemetaller LME Lager Updated at 09:16:02 20. okt. 2010 Råvarerapport Basemetaller, olje, jordbruk og edelmetaller falt tirsdag etter at dollaren styrkes på uventet renteheving i Kina. På kort sikt sender høyere renter råvarer ned, men på lengre

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P 933,2 Sojabönor 12,2950 USD/SEK 7,8574 7,8579. Nasdaq Råris 12,6300 EUR/USD 1,3904 1,3891

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P 933,2 Sojabönor 12,2950 USD/SEK 7,8574 7,8579. Nasdaq Råris 12,6300 EUR/USD 1,3904 1,3891 8 June 2009 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 38,84 4945 C 23,5 Bly 12,80 1630 C 23 Zink 12,13 1544 C 27,5 Aluminium 12,37 1575 C 31,5 Nickel 110,93 14125 C 96 Tenn

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 7,8839 7,8977. S&P 896,4 Sojabönor 8,9300 EUR/USD 1,2697 1,2672. Nasdaq ,25 Råris 13,9100

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 7,8839 7,8977. S&P 896,4 Sojabönor 8,9300 EUR/USD 1,2697 1,2672. Nasdaq ,25 Råris 13,9100 14 November 2008 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 29,62 3750 C 45,5 Bly 10,54 1335 C 17 Zink 9,48 1200 C 9 Aluminium 15,31 1939 C 52 Nickel 90,82 11500 C 163 Tenn

Läs mer

LME Basemetaller LME Lager Update stopped

LME Basemetaller LME Lager Update stopped 19. aug. 2010 Råvarerapport Nyhetsoppdatering Oljemarkedet var i fokus igjennom gårsdagen og usikkerheten stor etter de svake API tallen på tirsdag. Gårsdagens lagertall fra DOE viste imidlertid noe bedre

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P Sojabönor USD/SEK Nasdaq Råris EUR/USD

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD. S&P Sojabönor USD/SEK Nasdaq Råris EUR/USD 21 October 2009 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 44.70 6457 C -23.5 Bly 16.01 2313 C -28 Zink 14.79 2137 C -29 Aluminium 13.31 1922 C -37 Nickel 130.66 18875 C

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 476,25. 17,30 Sojabönor 9,62 USD/SEK 7,2450 7,2429 EUR/USD 1,3328 1,3328. Henry Hub 4,101 Råris 12,69

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 476,25. 17,30 Sojabönor 9,62 USD/SEK 7,2450 7,2429 EUR/USD 1,3328 1,3328. Henry Hub 4,101 Råris 12,69 25 March 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 7368 0,38 53,38 C -39 Bly 2025 0,50 14,67 C -30 Zink 2217 0,95 16,06 C -35 Aluminium 2199 0,72 15,93 C -34 Nickel 22125 0,00

Läs mer

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 7,7941 7,8130. S&P 968,1 Sojabönor 9,2000 EUR/USD 1,2654 1,2616. Nasdaq ,25 Råris 14,9800

LME Lager. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 7,7941 7,8130. S&P 968,1 Sojabönor 9,2000 EUR/USD 1,2654 1,2616. Nasdaq ,25 Råris 14,9800 4 November 2008 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 30,78 3940 B 1 Bly 11,41 1460 C 12 Zink 8,83 1130 C 35 Aluminium 15,74 2015 C 58 Nickel 89,53 11460 C 210 Tenn

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 729.75. 15,50 Sojabönor 10.88 USD/SEK 6.9918 7.0050 EUR/USD 1.3073 1.3069. Henry Hub 3.812 Havre 354.

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 729.75. 15,50 Sojabönor 10.88 USD/SEK 6.9918 7.0050 EUR/USD 1.3073 1.3069. Henry Hub 3.812 Havre 354. 21 september 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 7699-0.13 53.93 C -13 Bly 2153-0.72 15.08 C -31 Zink 2156-0.72 15.10 C -31 Aluminium 2192-0.27 15.35 C -32 Nickel 22875-0.53

Läs mer

LME Lager. Valutor USD/SEK 7,3072 7,3202 EUR/USD 1,2722 1,2719 EUR/SEK 9,2992 GBP/SEK 11,2394 GBP/USD 1,5384 USD/CNY 6,7962. Shanghai.

LME Lager. Valutor USD/SEK 7,3072 7,3202 EUR/USD 1,2722 1,2719 EUR/SEK 9,2992 GBP/SEK 11,2394 GBP/USD 1,5384 USD/CNY 6,7962. Shanghai. 8 september 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 7625 0,24 55,81 C -18 Bly 2180 0,37 15,96 C -31 Zink 2190 0,55 16,03 C -29,5 Aluminium 2165 0,51 15,85 C -29 Nickel 22250

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 851,00. 17,40 Sojabönor 14,48 USD/SEK 6,3635 6,3874 EUR/USD 1,3852 1,3837. Henry Hub 4,356 Havre 400,50

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 851,00. 17,40 Sojabönor 14,48 USD/SEK 6,3635 6,3874 EUR/USD 1,3852 1,3837. Henry Hub 4,356 Havre 400,50 2 februari 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 9985 0,17 63,83 B 23 Bly 2568 0,49 16,42 B 75 Zink 2496,25 0,93 15,96 C -19 Aluminium 2560,5 0,90 16,37 C -8,5 Nickel 28151

Läs mer

LME Basemetaller LME Lager Retrieving images...

LME Basemetaller LME Lager Retrieving images... 7. jan. 2011 Råvarerapport USA kom onsdag med svært sterke sysselsettings tall fra ADP. Tallene var nesten tre ganger bedre enn forventet, noe som fører til høye forventninger for payrolls som kommer senere

Läs mer

Råvarenoteringer

Råvarenoteringer Råvarenoteringer 21.08.2009 Nyhetsoppdatering Børsene vingler. Dollaren fortsetter svakere og støtter råvaremarkedene. Oljen handler mer stabilt etter ukens sterke lagertall. Markedet avventer ny makrotall

Läs mer

Jordbruksprodukter Edelmetaller Valuta Øvrige råvarer

Jordbruksprodukter Edelmetaller Valuta Øvrige råvarer 30. nov. 2010 Råvarerapport I løpet av gårsdagen falt bly med 4,1 %, stigende lagernivå må ta mye av skylden for dette. Forøvrig var det små bevegelser blant de andre metallene. Edelmetaller handlet svakt

Läs mer

Råvarenoteringer

Råvarenoteringer Råvarenoteringer 29.06.2009 LME Basmetaller 3 mnd, NOK 3 mnd, USD C-3M *, USD 1d 1m 12m Kopper 33 010 5 085 C -16 1,2 % 5 % -51 % Bly 11 166 1 720 C -18 0,0 % 9 % -4 % Zink 10 257 1 580 C -26-0,9% 1 %

Läs mer

LME Basemetaller LME Lager Update stoppe

LME Basemetaller LME Lager Update stoppe 20. des. 2010 Råvarerapport Basemetallene steg noe fredag etter positive makrodata. Den tyske konjunkturindikatoren fra IFO viste 109,9 for desember, opp fra 109,3 i november. Indeksen baseres på undersøkelser

Läs mer

Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Riktiga ekonomer.

Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Riktiga ekonomer. v.40 15 november 2009 Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Råvaruindex 8 Råvarukanalen 9 Graföversikt 11 Ansvarsfriskrivning

Läs mer

Råvarenoteringer

Råvarenoteringer Råvarenoteringer 14.08.2009 Nyhetsoppdatering Ras i råvarene. Negative amerikanske makrotall sender børsene ned og dollaren sterkere. Amerikansk konsumenttillit er på laveste nivå siden mars. Brent handles

Läs mer

LME Lager. Valutor. 12,95 Sojabönor 12,41 USD/SEK 6,5381 6,5679 EUR/USD 1,3917 1,3909. Henry Hub 3,604 Majs 6,55 EUR/SEK 9,0997

LME Lager. Valutor. 12,95 Sojabönor 12,41 USD/SEK 6,5381 6,5679 EUR/USD 1,3917 1,3909. Henry Hub 3,604 Majs 6,55 EUR/SEK 9,0997 25 oktober 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 7704 0,9 50,60 C -5,5 Bly 2013,25-0,28 13,22 C -24,25 Zink 1900 1,28 12,48 C -20,25 Aluminium 2239,25 0,96 14,71 C -21,75 Nickel

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 696,50. 14,75 Sojabönor 13,68 USD/SEK 6,3593 6,3908 EUR/USD 1,4287 1,4254. Henry Hub 4,212 Havre 350,00

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 696,50. 14,75 Sojabönor 13,68 USD/SEK 6,3593 6,3908 EUR/USD 1,4287 1,4254. Henry Hub 4,212 Havre 350,00 29 juli 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 9812,25-0,06 62,71 C -21 Bly 2650,25-0,79 16,94 C -20 Zink 2495,25-1,23 15,95 C -28 Aluminium 2625,25-0,72 16,78 C -28 Nickel

Läs mer

Innehåll 1 Graföversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK

Innehåll 1 Graföversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK v.40 6 december 2009 Innehåll 1 Graföversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 8 Råvarukommentar 9 Högbergs högläge: Guld på $3000, minst! 10 Graföversikt

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete Sojabönor USD/SEK EUR/USD Henry Hub Havre 395.

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete Sojabönor USD/SEK EUR/USD Henry Hub Havre 395. 22 december 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 9321-0.47 63.76 B 35 Bly 2435-0.33 16.66 C 5 Zink 2308-0.98 15.79 C -13.5 Aluminium 2423.5-0.23 16.58 C -17 Nickel 24585-0.36

Läs mer

LME Lager. Valutor. 14,40 Sojabönor 12,71 USD/SEK 6,8330 6,8612. Henry Hub 3,782 Majs 6,59 EUR/USD 1,3491 1,3485 EUR/SEK 9,2181

LME Lager. Valutor. 14,40 Sojabönor 12,71 USD/SEK 6,8330 6,8612. Henry Hub 3,782 Majs 6,59 EUR/USD 1,3491 1,3485 EUR/SEK 9,2181 27 september 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 7395 1,78 50,74 C -15,25 Bly 1960 4,42 13,45 B 20 Zink 1925 2,31 13,21 C -23 Aluminium 2232 1,27 15,31 C -33,25 Nickel 18649

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 704,75. 15,30 Sojabönor 12,24 USD/SEK 6,7215 6,7417 EUR/USD 1,3839 1,3821. Henry Hub 3,793 Havre 370,00

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 704,75. 15,30 Sojabönor 12,24 USD/SEK 6,7215 6,7417 EUR/USD 1,3839 1,3821. Henry Hub 3,793 Havre 370,00 28 oktober 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 8290 0,82 55,89 C -8 Bly 2525 0,79 17,02 C -28,5 Zink 2500 0,64 16,85 C -29 Aluminium 2325 0,86 15,67 C -34 Nickel 22800 0,70

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete Sojabönor USD/SEK EUR/USD Henry Hub Råris 9.

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete Sojabönor USD/SEK EUR/USD Henry Hub Råris 9. 13 juli 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 6578-1.08 49.37 C -23.5 Bly 1757-1.56 13.19 C -23 Zink 1811-2.52 13.59 C -29 Aluminium 1951-0.86 14.64 C -21.2 Nickel 18900-0.78

Läs mer

LME Lager. Valutor. Shanghai

LME Lager. Valutor. Shanghai 22 februari 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 9670.5-1.78 63.17 B -2 Bly 2622-1.85 17.13 B -7.5 Zink 2535-2.27 16.56 C -26 Aluminium 2539.5-1.70 16.59 C -32 Nickel 28911-1.67

Läs mer

Råvarerapport

Råvarerapport Råvarerapport 10.02.2010 Nyhetsoppdatering Rykter om Europeiske redningsplaner i for Hellas løfter EURUSD og letter stemningen i markedene. Råvarene handler noe opp på morgenhandlen. Kobber stiger tross

Läs mer

Råvarenoteringer

Råvarenoteringer Råvarenoteringer 16.10.2009 Nyhetsoppdatering Råvaremarkedene støttes av svakere dollor og sterke børser. Dow brøt i går igjennom viktige 10.000 poeng. EURUSD noterte high på 1,4967. Sterke lagertall hever

Läs mer

Dagen före dopparedagen

Dagen före dopparedagen RÅVAROR ALLMÄNT Dagen före dopparedagen Denna vecka har makromässigt varit lätt och en uppladdning för morgondagens kinesiska inköpschefsindex och USA:s dito som kommer på måndag. Kinas preliminära siffra

Läs mer

LME Lager. Valutor. 14,125 Sojabönor 12,42 USD/SEK 6,6622 6,6887. Henry Hub 2,472 Majs 6,47 EUR/USD 1,3278 1,3282 EUR/SEK 8,8459

LME Lager. Valutor. 14,125 Sojabönor 12,42 USD/SEK 6,6622 6,6887. Henry Hub 2,472 Majs 6,47 EUR/USD 1,3278 1,3282 EUR/SEK 8,8459 8 februari 2012 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 8609,5 1,52 57,59 C -24,79 Bly 2224 1,74 14,88 C -33 Zink 2138 0,85 14,30 C -14,8 Aluminium 2269 0,62 15,18 C -40 Nickel 21999

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 698,00. 16,15 Sojabönor 12,77 USD/SEK 6,9522 6,9728 EUR/USD 1,3162 1,3155. Henry Hub 4,301 Havre 369,50

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 698,00. 16,15 Sojabönor 12,77 USD/SEK 6,9522 6,9728 EUR/USD 1,3162 1,3155. Henry Hub 4,301 Havre 369,50 2 december 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 8700 0,74 60,66 C 55 Bly 2317,25 1,48 16,16 C -19 Zink 2219,25 1,82 15,47 C -10 Aluminium 2377 0,72 16,57 C -22 Nickel 23650-0,16

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete Sojabönor USD/SEK EUR/USD Henry Hub 3.97 Havre 326.

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete Sojabönor USD/SEK EUR/USD Henry Hub 3.97 Havre 326. 16 mars 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 9305.25 1.87 59.79 C -10 Bly 2550 1.92 16.39 B 13 Zink 2324.25 1.44 14.93 C -27 Aluminium 2512.25 0.62 16.14 C -32.5 Nickel 25353

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Råvarenoteringer

Råvarenoteringer Råvarenoteringer 12.11.2009 Nyhetsoppdatering Etter seks dager med sterke børser preges igjen markedene av noe usikkerhet med påfølgende sterkere dollar. Gullet fortsetter knallsterkt og setter ny toppnotering.

Läs mer

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 774,00. 17,50 Sojabönor 13,73 USD/SEK 6,3526 6,3825 EUR/USD 1,3935 1,3914. Henry Hub 3,925 Havre 370,25

LME Lager. Valutor. 3-mån CBOT-vete 774,00. 17,50 Sojabönor 13,73 USD/SEK 6,3526 6,3825 EUR/USD 1,3935 1,3914. Henry Hub 3,925 Havre 370,25 8 mars 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 9450,5-0,81 60,32 C -12 Bly 2547-1,33 16,26 B 6 Zink 2364-2,24 15,09 C -27 Aluminium 2565 0,12 16,37 C -33 Nickel 26877-2,09 171,54

Läs mer

LME Lager. Valutor. Övriga råvaror 1:a kontraktet, USD. 1:a kontraktet, USD CBOT-vete 5,94 USD/SEK 6,8804 6, ,85 Sojabönor 11,23

LME Lager. Valutor. Övriga råvaror 1:a kontraktet, USD. 1:a kontraktet, USD CBOT-vete 5,94 USD/SEK 6,8804 6, ,85 Sojabönor 11,23 24 november 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 7305,5 0,9 50,45 C -27 Bly 2011 0,3 13,89 C -23,25 Zink 1918 0,21 13,25 B 1 Aluminium 2026 0,1 13,99 C -18,25 Nickel 17298

Läs mer

LME Lager. 24-JUL-2009 Ton Förändr. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 7.4300 7.4264. S&P 979.4 Sojabönor 10.2075. Nasdaq 100 1601 Råris 13.

LME Lager. 24-JUL-2009 Ton Förändr. Valutor. 1:a kontraktet, USD USD/SEK 7.4300 7.4264. S&P 979.4 Sojabönor 10.2075. Nasdaq 100 1601 Råris 13. 27 July 2009 Råvarunoteringar LME Basmetaller 3 mån, SEK 3 mån, USD C-3M *, USD Koppar 41.67 5611 C -8 Bly 13.31 1792 C -60 Zink 12.74 1715 C -25.5 Aluminium 13.59 1830 C -19 Nickel 124.95 16825 C -82

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Råvarenoteringer

Råvarenoteringer Råvarenoteringer 13.07.2009 LME Basmetaller 3 mnd, NOK 3 mnd, USD C-3M *, USD 1d 1m 12m Kopper 31 750 4 841 C -4,5-1,2% -3% -54 % Bly 10 343 1 577 C -25-2,1% -6% -22 % Zink 9 713 1 481 C -26-2,3% -6% -30

Läs mer

LME Lager. Valutor USD/SEK 6,7221 6,7455 EUR/USD 1,3271 1,3265 EUR/SEK 8,9251 GBP/SEK 10,4552 GBP/USD 1,5552 USD/CNY 6,6204.

LME Lager. Valutor USD/SEK 6,7221 6,7455 EUR/USD 1,3271 1,3265 EUR/SEK 8,9251 GBP/SEK 10,4552 GBP/USD 1,5552 USD/CNY 6,6204. 5 januari 2011 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 9481,75-0,87 64,00 B 0 Bly 2562-0,88 17,29 B 12,5 Zink 2409,5-1,43 16,26 C -11 Aluminium 2459,25-0,40 16,60 C -11 Nickel 24670-1,24

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Veckobrev Råvaror som investering

Veckobrev Råvaror som investering 18 APRIL 2010 Veckobrev Råvaror som investering Råvarucertifikat index eller RAVARUINDEX H, sjönk med 1% den senaste veckan. Vi är positiva till råvaruindex. SHB Commodity Index Oljan hade en stark vecka,

Läs mer

Råvarenoteringer

Råvarenoteringer Råvarenoteringer 30.07.2009 Nyhetsoppdatering Videre fall i råvarene. Svake oljelagertall fra EIA og uttalelser om en strammere pengepolitikk i Kina brer frykt i markedet. Amerikanske durable goods leverte

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

LME Lager. Valutor USD/SEK 6,9954 7,0139 EUR/USD 1,3264 1,3257 EUR/SEK 9,2796 GBP/SEK 10,9810 GBP/USD 1,5695 USD/CNY 6,6585. Shanghai.

LME Lager. Valutor USD/SEK 6,9954 7,0139 EUR/USD 1,3264 1,3257 EUR/SEK 9,2796 GBP/SEK 10,9810 GBP/USD 1,5695 USD/CNY 6,6585. Shanghai. 26 november 2010 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 8212,25-1,51 57,60 C 47 Bly 2295-1,29 16,10 C -23 Zink 2126,25-2,39 14,91 C -17 Aluminium 2265,5-0,96 15,89 C -29 Nickel 22421-0,66

Läs mer

Råvaror - veckobulletin

Råvaror - veckobulletin Råvaror 2010-01-18 Råvaror - veckobulletin SHB Commodity Index Råvaruindex föll med 3% förra veckan, framförallt för att råolja rekylerade från sin nya toppnotering. Jordbruksprodukterna, vete och sojabönor

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Råvarenoteringer

Råvarenoteringer Råvarenoteringer 18.06.2009 LME Basmetaller 3 mnd, NOK 3 mnd, USD C-3M *, USD 1d 1m 12m Kopper 31 712 4 975 C -27 0,1 % 9 % -50 % Bly 10 645 1 670 C -28 0,6 % 12 % -10 % Zink 10 039 1 575 C -32 0,3 % 4

Läs mer

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Stävrullen Finans AB (publ) org. nr. 556125-5851 1 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Handel med värdepapper Bolagets verksamhetsidé är att genom en långsiktig kapitalförvaltning

Läs mer

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas v.40 Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas 5 Guld, Koppar 6 USD/SEK, EUR/SEK 7 Nasdaq 100, Majs 7 Långtidsgrafer 11 Ansvarsfriskrivning 6 februari 2011 vecka

Läs mer

Hugin & Munin. information från odin fonder september 2005. Goda resultat ger en ökad optimism

Hugin & Munin. information från odin fonder september 2005. Goda resultat ger en ökad optimism Hugin & Munin information från odin fonder september 25 Goda resultat ger en ökad optimism Företagen på Oslo Børs redovisade riktigt bra siffror för andra kvartalet, och högre resultatförväntningar motiverar

Läs mer

Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror

Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror www.handelsbanken.se/certifikat RÅVARUCERTIFIKAT INDEX Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror SISTA DAG FÖR KÖP ÄR DEN 15 NOVEMBER 2009 Marknadsläget just nu Låg skuldsättning gör att tillväxtekonomierna

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016 Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare

Läs mer

Free (falling) oil markets

Free (falling) oil markets Free (falling) oil markets Hösten har präglats av fortsatt dramatik på de finansiella marknaderna. Värst drabbat är de råvarubeoende sektorerna, med olja i händelsernas centrum. Det faktum att oljan kan

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

LME Basemetaller LME Lager Update stoppe

LME Basemetaller LME Lager Update stoppe 22. des. 2010 Råvarerapport Kobber, tinn, aluminium og zink steg videre tirsdag. Aluminium har styrket seg hele 5 % siden nyheten om ytterligere nedgang i lagernivåene kom fra Kina forrige uke. Ulykken

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Jordbruksprodukter Edelmetaller Valuta Øvrige råvarer

Jordbruksprodukter Edelmetaller Valuta Øvrige råvarer 9. nov. 2010 Råvarerapport Roligere på LME. Etter de store bevegelsene de siste ukene i kjølvannet av QE2 lanseringen har det nå roet seg litt. Basemetaller var svakt ned i går, bortsett fra kobber og

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Analytiker: Eric Sävendahl Antonia Wijkström

Analytiker: Eric Sävendahl Antonia Wijkström Lundin Mining är ett diversifierat basmetallgruvföretag med produktion av koppar, nickel, bly och zink. Trots två tuffa år för gruvindustrin har företaget nyligen investerat i ytterligare en gruva. Ett

Läs mer

Jordbruksprodukter Edelmetaller Valuta Øvrige råvarer

Jordbruksprodukter Edelmetaller Valuta Øvrige råvarer 23. aug. 2010 Råvarerapport Nyhetsoppdatering Konklusjon etter forrige uke. De finansielle markedene fokuserer på amerikansk konjunkturbilde. Uroen er tiltagende. Stadig svakere data på ledende indikatorer

Läs mer

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING Greklandsoron har präglat även juli månad. Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Råvarerapport 10.03.2010

Råvarerapport 10.03.2010 Råvarerapport 10.03.2010 Nyhetsoppdatering Kinesisk importstatistikk fortsetter uventet sterkt og baner vei for en solid etterspørsel i det vanligvis intensive andre kvartalet. Importen av kobber (ikke

Läs mer

Har katalysatorn kommit?

Har katalysatorn kommit? RÅVAROR ALLMÄNT Har katalysatorn kommit? Ekonomisk data har förbättrats i de tre stora regionerna USA, Europa och Kina samtidigt som dollarn har försvagats och geopolitisk oro råder (i Egypten, Irak och

Läs mer

Jordbruksprodukter Edelmetaller Valuta Øvrige råvarer

Jordbruksprodukter Edelmetaller Valuta Øvrige råvarer 3. sep. 2010 Råvarerapport Brent olje faller fredag for første gang på tre dager i påvente av US payrolls. Samtidig nærmer vi oss orkansesong i USA og dette kan skape uro for oljeproduksjonen på østkysten.

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Kan USA öka importen?

Kan USA öka importen? Kan USA öka importen? Produktion USAs produktion toppade 97 och nådde då (mfpd). Sedan dess har produktionen fallit till hälften och ligger idag på ca. 5 mfpd. Ökningen runt 8-talet berodde på att USA

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Råvaror - Veckobulletin

Råvaror - Veckobulletin Råvaror 2009-12-14 Råvaror - Veckobulletin Dow Jones UBS Commodity Index Oljan och guldet rekylerade ner kraftigt i veckan, men uppgångstrenderna är intakta. Vi ser därför rekylen som ett bra köptillfälle.

Läs mer

Marknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest

Marknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest Marknadsobligation 643 EN PRODUKT FRÅN HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS Möjlighet till hög avkastning Kapitalskyddad placering Mycket bra riskspridning En helhetslösning Du får den korg som stiger mest Marknadsobligation

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

Årsstämma 2008. Mina damer och herrar, aktieägare och anställda,

Årsstämma 2008. Mina damer och herrar, aktieägare och anställda, Årsstämma 2008 Mina damer och herrar, aktieägare och anställda, Fjärde året i rad med förbättrat rörelseresultat Under 2007 höjde styrelsen för Alfa Laval målet för rörelsemarginalen (EBITA) till 15 procent

Läs mer

Rekommendation längre sikt - Hedgeportfölj Vecka 24

Rekommendation längre sikt - Hedgeportfölj Vecka 24 Rekommendation längre sikt - Hedgeportfölj Vecka 24 Ingen ändring från förra veckan. Mycket kraft i systemet och svårigheter att få ut kraften från Norden gör att vi ser hög risk för mycket låga priser

Läs mer

LME Lager. Valutor. 13,875 Sojabönor 11,99 USD/SEK 6,7879 6,8175. Henry Hub 2,343 Majs 6,17 EUR/USD 1,2921 1,2926 EUR/SEK 8,7706

LME Lager. Valutor. 13,875 Sojabönor 11,99 USD/SEK 6,7879 6,8175. Henry Hub 2,343 Majs 6,17 EUR/USD 1,2921 1,2926 EUR/SEK 8,7706 23 januari 2012 Råvarunoteringar LME Metaller 3m USD % 3mSEK C-3M, USD Koppar 8220,75 0,01 56,04 C -13 Bly 2179-0,23 14,86 C -25,25 Zink 2010,5-0,12 13,71 C -19,5 Aluminium 2208,75-0,37 15,06 C -34,25

Läs mer

L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden

L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden VM-UPDATE 2 3 Världsmarknaden UPDATE Ett veckobrev från Börs VECKA 21 L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden ABB Alfa Laval Alliance Oil Assa

Läs mer

SEB Commodities Katarina Johnsson

SEB Commodities Katarina Johnsson SEB Commodities Katarina Johnsson Är världen på väg in i en guldålder för gas? SEB Commodities Råvarucertifikat Företag och Institutionella investerare Riskhantering råvaror 2 Primära energikällor och

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer