500 texter om framtidens Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "500 texter om framtidens Sverige"

Transkript

1

2 REGERINGSKANSLIET FRAMTIDSKOMMISSIONEN 500 texter om framtidens Sverige Från Trelleborg till Arjeplog Maria Kvarnbäck Detta är en preliminär rapport och diskussionsunderlag om projektet framtidens Sverige

3 Innehåll [PRELIMINÄR RAPPORT/DISKUSSIONSUNDERLAG] Förord Sammanfattning Inledning: Bilden av framtidens Sverige 1 Attraktionskraft och övergripande visioner 1.1 Identitet och varumärke 1.2 Läget framtidens allt? 1.3 Självbilden och vikten av att tala gott 1.4 Det goda livet 2 Leva och bo 2.1 Dragkampen om kommuninvånarna 2.2 Investeringar för ungdomar och unga hushåll 2.3 Ökat bostadsbyggande och centrumutveckling 2.4 Beredskap för allt fler äldre 2.5 Integration, öppenhet och mångfald 3 Arbetsmarknad och näringsliv 3.1 Matchningsproblematik och kompetensförsörjning 3.2 Tillgång till arbetsmarknader/regionförstoring/ kommunikationer 3.3 Samverkan med högskolor och universitet 3.4 Stöd till nya företag och entreprenörskap 3.5 Ökat samarbete med det befintliga näringslivet 4 Hållbar utveckling/ekologisk dimension 4.1 Hållbar tillväxt 4.2 Gröna transporter och förnybara bränslen 4.3 Klimat- och energiutmaningen 5 Ungas prioriteringar för framtiden summering av viktiga önskemål samt fler elevcitat 5.1 Summering av elevernas viktigaste önskemål för framtiden 5.2 Ytterligare utdrag ur elevernas texter

4 Förord Sverige är på många sätt ett bra land att leva och verka i, men historisk framgång är ingen garanti inför framtiden. Både Sverige och världen står inför stora utmaningar på olika områden. För att Sverige ska kunna vara fortsatt framgångsrikt ställs det därför stora krav, inte minst på analysen av olika förändringsprocesser och vilka utmaningar de för med sig. Det krävs också en bred och framtidsinriktad diskussion om vart Sverige står och vart är på väg. Och om hur vi vill att Sverige ska utvecklas. Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i november 2011 Framtidskommissionen med syfte att identifiera de samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt. En viktig del av dess uppdrag handlar om att bidra till en mer framtidsinriktad diskussion och debatt i hela landet; en debatt där många olika röster får möjlighet att komma till tals. Av det skälet har Framtidskommissionen genomfört ett projekt på temat Framtidens Sverige, där vi har samlat cirka femhundra texter om framtiden som gymnasieelever, kommuner och regioner från Trelleborg till Haparanda har formulerat på Politik påverkar framtiden i hela landet den framtid som våra ungdomar ska bli vuxna i. Därför vänder sig projektet Framtidens Sverige både till Sveriges kommun- och landstingspolitiker och till ungdomar. Inte för att kvantifiera deras syn på framtiden, utan för att höra dem beskriva den och för att skapa en arena där vi kan lyssna på dem och där de kan lyssna på varandra. Genom att få deras visioner om framtiden beskrivna får vi ta del av viljeyttringar och riktningar. Projektet ger kött och blod till de forskningsrapporter och vetenskapliga analyser som vi också arbetar med inom Framtidskommissionen. Framtidens Sverige har drivits av Framtidskommissionen i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och sammanfattas i denna rapport samt med ett avslutande Framtidsseminarium i Stockholm den 22 november Denna rapport är ett kondensat av de texter som inkommit, med tyngdpunkt på kommunernas bidrag på tre teman: leva och bo, arbetsmarknad och näringsliv samt ekologiskt hållbar utveckling. På dessa områden erbjuder rapporten en snabbguide till de utmaningar och strategier för framtiden som lyfts fram. Den pekar också på både motsatser och samstämmighet mellan dagens lokala/regionala visioner och den framtid unga tänker sig. Men mest av allt ger visioner och ungdomsröster inspiration. Här finns en rik och tänkvärd källa att ösa ur för alla som vill tänka framåt. Jag vill här, tillsammans med de som drivit projektet, passa på att rikta ett stort tack till alla lärare, elever, kommunala- och regionala beslutsfattare samt tjänstemän som förverkligat projektet. Tack också till Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Skolverket för samarbetet. Rapporten har författats av Maria Kvarnbäck, statsvetare och skribent. Projektledare på Framtidskommissionens kansli har varit Åsa Ström Hildestrand och Tobias Nilsson. Stockholm i november 2012 Jesper Strömbäck Huvudsekreterare och kanslichef för Framtidskommissionen

5 Sammanfattning

6 I denna rapport summeras projektet Framtidens Sverige som genomförts i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Rapporten ger inledningsvis en bild av hur framtidens Sverige skulle kunna se ut om kommuners och landstings visioner skulle förverkligas. Därefter följer en snabbguide till viktiga framtidsutmaningar och strategier som kommuner och landsting lyft fram i sina texter inom tre delvis överlappande områden: att leva och bo; arbetsmarknad och näringsliv; samt ekologiskt hållbar utveckling. Rapporten pekar på både motsatser och samstämmighet mellan lokala/regionala visioner och den framtid gymnasieeleverna vill se i sina hemkommuner. Deras önskemål summeras i rapportens avslutande kapitel. Dagens urbaniseringstrend är stark. Landsbygden avfolkas och nästan hälften av Sveriges kommuner minskar sitt invånarantal. Det betyder både förlorad skattekraft och arbetskraft. Befolkningen åldras för många kommuner betyder det att färre i framtiden ska försörja fler. Större tätorter och deras förorter gynnas av inflyttad arbetskraft, men tampas med bostadsbrist och trängselproblem. Hållbar tillväxt är utan tvekan en utmaning för alla kommuner. Det är uppenbart att de 106 kommuner som deltagit i projektet rustar för att möta framtidens utmaningar. En tydlig strategi är att ta vara på de egna unika värdena och locka nya invånare och besökare med ett starkt varumärke och ett erbjudande om det goda livet. Cirka sextio procent nämner det explicit. I en majoritet av visionerna i projektet finns höga ambitioner om ett hållbart samhälle med god kommunal service och konstruktiv medborgardialog. Minst hälften av kommunerna skriver att de vill erbjuda sjönära boende och många satsar på förtätade, levande stadskärnor. Lika viktigt är att få den lokala arbetsmarknaden att växa här tror ungefär hälften på turism som tillväxtmotor, lika många tror att samarbete med högskola/universitet kan ge skjuts åt näringslivets utveckling. Tre fjärdedelar av kommunerna vill förbättra möjligheten till arbetspendling inom regionen, helst med miljövänliga kommunikationer. Ingen nämner kommunsammanslagning som strategi för att minska kostnader för kommunal förvaltning. En klar majoritet vill minimera sin el- och bränsleförbrukning. Fossilfri energiproduktion hör framtiden till. Det är också uppenbart att många ungdomar trots urbaniseringstrenden kan tänka sig att stanna eller återvända till uppväxtorten givet att den utvecklas i önskad riktning. Långt ifrån alla drömmer om att bilda familj i storstadens puls. Ett fåtal drömmer om ett liv utomlands. Billiga bostäder, fler mötesplatser för kultur, sport, dataspel och andra nöjen, trygga miljöer, bättre kollektivtrafik och upprustning av skolor, parker, badplatser och bostadsområden är vad många unga vill se i sina hemkommuner. Men först och främst vill de ha jobb. Några få vill starta eget. Ur kommunernas visioner framträder inte bara bilden av den framtida önskade utvecklingen, utan också av utmaningar: Dragkamp om befolkningen nästan alla planerar för inflyttning och ökat antal invånare, få nämner ökad invandring som en lösning på arbetskraftsbrist. Ökat bostadsbyggande och centrumutveckling man vill bygga sjönära och samtidigt främja besöksnäringens behov av attraktiv natur. Satsning på centrumutveckling kan få konsekvenser för landsbygden? Att bygga till låga kostnader för unga är en utmaning i hela landet. Investeringar för ungdomar och barnfamiljer kvalitét i förskola, skola och omsorg är kostsamt. Det är en utmaning som måste gå hand i hand med ökad skattekraft. Beredskap för allt fler äldre fler seniorbostäder byggs, men personalbrist kan bli problematiskt. Framtidens äldre har också andra krav än dagens. Matchningsproblematik och kompetensförsörjning kräver vuxenutbildning, praktikplatser och nära samarbete med det lokala näringslivet. Kommunerna måste bli attraktiva som arbetsgivare.

7 Tillgång till arbetsmarknader/regionförstoring arbetspendling ses som en förutsättning för tillväxt i framtiden, men transporterna måste vara hållbara. Samverkan med högskolor och universitet attraherar unga och akademiker och främjar innovativt företagande. Studentboenden samt virtuella lösningar för mindre orter måste till. Samverkan med näringslivet och stöd till nya företag kräver god kompetens bland handläggare och rätt verktyg, utbildning i entreprenörskap etc. Gröna transporter och förnybara bränslen klimatsmart samhällsplanering betonas. Invånarna behöver stöd för att förbättra sin förmåga att välja hållbara alternativ.

8 Inledning: Bilden av framtidens Sverige

9 Hur ser gymnasieelever och politiker på hemmakommunens framtid? Vilka är utmaningarna och strategierna för att möta dem? På en digital Sverigekarta: har Framtidskommissionen samlat femhundra texter om framtiden, formulerade av gymnasieelever, kommuner och regioner från Trelleborg till Haparanda. I denna rapport summerar vi deras budskap. Projektet Framtidens Sverige ger mänskliga röster till de forskningsrapporter och vetenskapliga analyser som vi arbetar med inom Framtidskommissionen. Syftet med projektet har också varit att få igång en dialog om framtidens utmaningar i hela Sverige något som ligger i Framtidskommissionens uppdrag. I augusti-september 2012 bad vi kommunala och regionala beslutsfattare och unga medborgare gymnasieelever i åk tre att beskriva hur de tänker om framtidens utmaningar och möjligheter. Efterlysningen gällde visioner, utmaningar och strategier på teman; leva och bo, arbetsmarknad och näringsliv samt ekologiskt hållbar utveckling. Genom att publicera deras texter på en digital karta (www.framtidenssverige.se) har projektet skapat en unik ögonblicksbild av synen på framtidens Sverige. Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 landsting/regioner inbjöds att delta i projektet. Mer än en tredjedel av kommunerna och sexton av landstingen valde att delta. Ett sextiotal skolor har skickat in närmare fyrahundra texter. Skolorna bjöds in utifrån ett urval gjort av Skolverket för att få en geografisk och socioekonomisk spridning samt för att representera både yrkesrespektive studieförberedande program. Sammantaget har vi fått in ett omfångsrikt och intressant underlag som är baserat på viljan att delta. Denna rapport är ett kondensat av de texter som inkommit, med tyngdpunkt på kommuntexterna. Kommunernas visioner gör inte anspråk på att täcka in alla framtidsutmaningar utan håller sig oftast till våra huvudteman. Samma avgränsning och disposition gäller i denna rapport. Inte desto mindre erbjuder den en snabbguide till de utmaningar och strategier för framtiden som lyfts fram. Den pekar också på både motsatser och samstämmighet mellan dagens lokala/regionala visioner och den framtid unga tänker sig, samtidigt som visionerna och ungdomsrösterna ger inspiration till en fortsatt dialog om framtidens utmaningar och möjligheter i olika delar av landet. Texten nedan är ett slags kondensat av kommunernas texter. Om de medverkande kommunernas framtidsvisioner och högt ställda mål uppnås skulle framtiden kunna se ut så här: I FRAMTIDENS SVERIGE har den obevekliga flyttströmmen mot städerna glesat ut landskapet. Fler än idag bor i städerna. Kampen om invånare och arbetskraft har givit både vinnare och förlorare; större tätorter med omgivande kommuner har växt och i de flesta fall lyckats ta emot och behålla det växande antalet medborgare på ett bra sätt. Överhettade bostadsmarknader, trängseleffekter och trygghetsproblem har i vissa fall lett till omvända flyttströmmar. Inga kommuner har slagits samman. Skalfördelar, rationalisering och effektivisering har istället nåtts genom regionförstoring och samarbeten kommuner emellan. Leva och bo År 2025 har de flesta kommuner ökat sin befolkning. Invandring, effektiv marknadsföring och flera attraktivitetshöjande åtgärder ligger bakom utvecklingen. Det ökade invånarantalet finansierar skola, välfärd och ökat omsorgsbehov hos ett kraftigt ökat antal äldre. Flera kommuner har Sveriges bästa skola. Både Arjeplog och Stockholm erbjuder livskvalitet i världsklass och det goda livet levs på många platser runt om i landet. Det finns många regionhuvudstäder i Sverige. Vissa kommuner

10 har utnyttjat EU:s strukturfonder som en tillväxtinjektion för sin region, exempel är gemensamma projekt för landsbygdsutveckling. Medborgarna är med och påverkar utvecklingen i en öppen dialog med beslutsfattare. Boendemiljöerna har blivit mer attraktiva och varierade. Merparten av alla nya bostäder har tillkommit i närheten av vatten (sjönära boende). Fördelarna med att bo och verka på landsbygden och i mindre samhällen är välkända. Landsbygdens kommuner har på olika sätt synliggjort livsstilvinster med argument som närhet, trygghet, lediga lägenheter och låga hyror för kontor- och tillverkningslokaler liksom utbyggd IT. Centrum och stadskärnor i både tätorter och mindre kommuner har snyggats till och blivit mer levande kultur- och föreningslivet blomstrar. Segregerade bostadsområden och utanförskap är ett mindre problem i framtidens Sverige. Generationsväxlingen har minskat arbetslösheten hos både ungdomar och utrikes födda. Särskilt mindre kommuner är bra på att ta till vara nya invånares kompetens. Vissa har också lyckats utveckla och renovera sina miljonprogramsområden genom innovativa finansieringsmodeller. Framtidens Sverige har flera vinterstäder i världsklass, däribland Östersund och Luleå. Regeringens satsning på Matlandet Sverige har satt sina spår. Fler lokala produkter har utvecklats till lönsamma affärsidéer och fler kommuner använder lokalt mathantverk i sitt varumärke. Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Den större rörligheten på arbetsmarknaden och satsningar på infrastruktur och kommunikationer för snabbare arbetspendling har gjort att många kommuner kan dra nytta av sitt lugnare geografiska läge lite längre bort från större arbetsmarknader. Exempel är Varberg, Strömstad, Mark, Falköping, många Skånekommuner liksom kommuner i Mälardalen. Utvecklingen gäller även kommuner som Västervik och Hultsfred, kommuner i Jönköpings län samt runt Luleå. Haparanda drar nytta av ökad pendling till och från Finland. Kommuner med längre avstånd till tillväxtregionerna och som inte lyckats attrahera nya invånare, har stora problem med att klara den kommunala kärnverksamheten skola och omsorg. Pensionsavgångar och en åldrande befolkning utmanar. Majoriteten av kommunerna höjer utbildningsnivån genom att erbjuda akademiska utbildningar i kommunala lärcentra, inte sällan i samarbete med regionala högskolor. De regionala högskolorna och universiteten ger energi till både företagsutveckling och samverkan över kommungränser. Satsningar på entreprenörskap i grundskola och gymnasium liksom olika former av stöd till nyföretagande har gett fler nya företag. Besöksnäringen har inneburit tillväxt och inflyttning för både landsbygds- och storstadskommuner. Nästan samtliga gräns- eller kustkommuner satsar på fördjupad samverkan med Sveriges grannländer för ökad turism, handel och för att skapa en större arbetsmarknad. Vissa landsbygdskommuner har attraherat företag med möjligheter att expandera till lägre kostnader jämfört med storstadskommunerna Medvetna matchningsåtgärder och samarbeten mellan kommun, skola och näringsliv har i vissa kommuner motverkat den brist på arbetskraft inom bland annat vårdsektorn som befarades i visionerna från Strategisk rekrytering av arbetskraft utomlands sker på vissa håll.

11 Hållbar utveckling Framtidens Sverige är i allt väsentligt hållbart. Den ekologiska dimensionen tas på största allvar. Klimatpåverkan har minskat kraftigt, Östersjön är friskare och vi hushållar med naturtillgångar. En rad kommunala planer och strategier har styrt mot ökad hållbarhet, såväl ekonomisk som socialt och ekologiskt. Här finns översiktsplan, lokala miljömål, energiplan, energieffektiviseringsstrategier, avfallsplaner för att skapa kretslopp och biogas, naturvårdsprogram, VA-policy liksom strategi för aktiviteter, utbildning, naturupplevelser och biologisk mångfald. Många städer har fått uppleva en anpassning av biltrafiken till stadens och fotgängarnas villkor. Flera kommuner har begränsat trafiken i sina växande tätorter istället erbjuds snabba bussar, säkra cykelbanor och gångstråk i centrum och ut i naturen. Allt fler kommuner och regioner är också mer självförsörjande på jordbruksprodukter och förnybar energi och bränsle biogas, vind och vatten. Närodlat är en trend och fler elever i Sveriges skolor äter ekologisk mat. Ronnebys utvecklingscenter CEMUS har spridit cradle-to-cradle metodiken till många företag. Exempel: Olofström om tidens ström Bra service kostar pengar, finansieringen kan bli svår när staden är norm och urbaniseringen accelererar. Befolkningsökningen i urbana miljöer styr i sin tur nationella prioriteringar och investeringar mot storstäderna. Men kan tidens ström ändra riktning? Olofström i nordöstra Blekinge visionerar: Relationer, upplevelser och fritidsaktiviteter kommer att bli en allt större och viktigare del av människors liv. Arbetets betydelse kommer att minska, även om det fortfarande är en viktig del av livet. Vi värderar vår fritid högt och ställer högre krav på att vår fritid ska vara innehållsrik och kvalitativ. Kanske är en attraktiv boendemiljö viktigare än närheten till arbete? Genom goda kommunikationer blir det möjligt att pendla till arbete på längre avstånd från bostaden. Kanske fler kan bo i Olofström och arbeta i Malmö? Går det att bo i Kyrkhult och jobba i New York? Med ny teknik kan du bo på landsbygden men ändå ha samma förutsättningar som de som bor i staden. Kanske kommer detta så småningom att leda till en ny gröna-vågen-trend? För medborgare i t.ex. Holland och Tyskland har redan livsstilsutvandringen blivit ett faktum. Människor lämnar stadens trängsel till förmån för bland annat den svenska landsbygden. Exempel: Vilket Stockholm vill du leva i 2025? Daymaker, Spånga gymnasium svarar: Jag vill leva i ett Stockholm som är ett ståtligt flaggskepp för den miljövänliga livsstilen. Stockholm ska vara en stad som folk i andra länder kommer att se som en förebild för att också sträva efter att bli som. Jag vill se en fin och utspridd kollektivtrafik, ett stort, fräscht cykelbanenätverk, jag vill se återvinningsstationer, jag vill se sänkt skatt för elbilar, jag vill se närproducerat, jag vill se solceller på vartenda tak. Jag tror ni ser vart jag vill komma! Jag vill leva i ett Stockholm där olika religioner och kulturer kan leva sida vid sida utan att behöva ta till säkerhetsåtgärder. Jag vill leva i ett Stockholm där alla kan vara stolta över deras bakgrund men också ska kunna acceptera, ta del av och faktiskt uppskatta det svenska kulturarvet. Jag vill se ett Stockholm där alla, var man än härstammar ifrån, ska stolt och utan att få sneda blickar kunna säga Jag är svensk

12 FAKTA: Befolkningsstruktur som utmanar I ljuset av befolkningens utveckling och åldersstruktur pekar Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Arena för Tillväxt ut en rad konkreta utmaningar för Sveriges kommuner. Ökat antal äldre Andelen 65 år och äldre har ökat i 284 av landets 290 kommuner mellan 2000 och Orsaker är att de stora årskullarna födda i mitten av 40-talet nu till viss del uppnått 65 år samt att vi lever allt längre. Nästan hälften av kommunerna minskar sin befolkning Urbaniseringstrenden är tydlig. Under 2011 visar nästan hälften (141) av landets 290 kommuner på en befolkningsminskning. Störst ökning i absoluta tal har Stockholm med över fler invånare, följt av Göteborg på och Malmö på plus invånare. Enligt statistik från Eurostat är Sverige det land i EU som haft den allra starkaste urbaniseringstrenden sedan Arbetskraftsbrist väntar på många håll Enligt prognoser från arbetsförmedlingen (Ura 2010:5) beräknas omkring 1,6 miljoner personer lämna arbetslivet av åldersskäl mellan Det är drygt fler åldersavgångar än under perioden För första gången i modern tid blir nu antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än åldersavgångarna på riksplanet. Kompetensförsörjningen haltar I endast 10 procent av landets kommuner kommer de tillträdande på arbetsmarknaden att vara fler än åldersavgångarna under perioden. Kommuner med ett svagt inflöde på arbetsmarknaden, men som ligger i en funktionell arbetsmarknadsregion med fler tillträdande i arbetskraften än åldersavgångar, har betydligt bättre förutsättningar att klara sin framtida kompetensförsörjning jämfört med motsvarande kommuner som inte tillhör en stark arbetsmarknadsregion. Arbetspendlingen ökar stadigt År 2010 arbetspendlade 1,4 miljoner individer över en kommungräns. Under den senaste 10- årsperioden har pendlingen ökat med 21 procent, något som lindrar arbetskraftsbristen och underlättar matchningen på arbetsmarknaden. Bostadsbristen är påtaglig i åtta av tio kommuner i storstadsregionerna KÄLLA: Sveriges nya Geografi 2012 av Arena för tillväxt (SKL, Swedbank och Ica) Exempel: Göteborgsregionens kommunförbunds lista över framtidsutmaningar, Bibehålla ett stabilt invånarantal/stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter som en fortsatt regionförstoring ger. - Stärka de kvaliteter som gör att man vill bo, leva och verka i kommunen. - Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från områdets möjligheter. - Utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. - Fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer. - Klara kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen.

13 Det enda jag egentligen begär av framtiden är att den tar lång tid på sig att komma. /Lollo i Olofstöm Jag älskar Skellefteå och dess byar runtom och hoppas att vi fortsätter att visa positiv anda och utveckling! För om vi gör det så kommer vi att nå väldigt långt. En gång Norrlänning, alltid Norrlänning. Elev, Kaplanskolan, Skellefteå Själva samhället i sig är att du som person ska också säga och tycka till annars kommer ju inte detta demokratiska samhälle någonstans, så allt börjar med personen, därefter åt andra personer och familjer osv. för en kan inte göra allt, men alla kan göra något. Degen, Oscarsskolan, Oskarshamn

14 1 Attraktionskraft och övergripande visioner

15 Om kommunernas visioner blir verklighet så är alla kommuner attraktiva i framtidens Sverige. Kommuner som lyckats utveckla och förmedla sin attraktionskraft har nått resultat i form av tillväxt och starkare ekonomi. En kommun som lockar boende och företag kan växa genom både besöksnäring, basnäringar, handel och tjänsteföretag. Attraktionskraft är nyckelordet för både kommunal och regional utveckling. Sveriges kommuner hämtar kraft ur sina respektive styrkor. Naturligt eftersom Sveriges landsdelar helt enkelt ser olika ut. En attraktiv kommun har god kommunal ekonomi och bra service. Men de flesta kommuner bedömer att det krävs mer än ett bra grundarbete för att möta framtidens utmaningar. Inte minst för att finansiera ökande kostnader för service. De strategier och visioner för ökad attraktivitet som kommuner och regioner redovisat i projektet Framtidens Sverige kretsar i grova drag kring fyra delvis överlappande teman som ger dispositionen för denna del av rapporten: Identitet och varumärke, det geografiska läget, bilden av den egna platsen och Det goda livet. Regionens/kommunens version av vision Gotland 2025 är något jag aldrig har hört talas om, så till en början kanske ge den mer uppmärksamhet? Nathalie, Richard Steffengymnasiet, Visby Exempel: Så kan mindre orter bidra till tillväxt Kungsör exemplifierar en mindre inlandskommun som satsar på hållbar utveckling och att växa genom att attrahera främst barnfamiljer. Den bärande tanken är att man inte vill vara en föråldrad industriort, utan attraktiv för många! I sin vision har kommunen formulerat följande lista (något redigerad) över åtgärder som kan göra mindre kommuner mer attraktiva: Hur kan mindre orter bidra till tillväxt? De måste bli attraktivare! - Landsbygden och småorter är goda boendemiljöer, i synnerhet för barnfamiljer. Detta måste underbyggas och förstärkas. Väl fungerande och utvecklad skola och barnomsorg ska finnas. Arbets- och skolpendling måste fungera väl. - Handeln måste ges prioritet. Hur kan handeln i mindre orter utvecklas? Lokal handel kommer alltid att efterfrågas. Koncentration till köpcentra finns för sällanköpsvaror och den är svår att motarbeta. Övrig handel kan dock utvecklas parallellt på lokala marknader. Hur kan det ske? - Turism- och besöksnäringen kan också utvecklas i mindre orter och på landsbygden. Stor tillväxtpotential finns. Strandområden kan förskönas. - Företagande. Många småorter i Västmanland har rikt småföretagarliv. Vi måste söka utveckla företagsamheten tillsammans med företagarna själva. - Hur kan storföretagen i småorter få arbetskraft och utvecklas? Många företagare pekar på bristen på lokal kompetens, hur kan problemet överbryggas? Lösningar kan exempelvis vara studentboende på hemmaplan och lokala högskolefilialer. - Hur kan boendet i mindre orter ställas om så att det bättre passar för den ökande skaran seniorer? Öppnas dörren för boendekarriär, så kan nyinflyttning ske! - Omvälvningar av miljonprogramsområden behövs. Den centrala nivån måste hjälpa kommunerna med denna strukturomställning!

16 1.1 Identitet och varumärke Profilering hör uppenbart till framtida kommunal verksamhet. De egna och unika värdena är byggstenar varpå framtiden ska byggas. Stora som små kommuner hittar vägen framåt genom att titta bakåt, som den moderna teknikstaden Västerås; Vi såg möjligheterna och vävde samman vår historia med framtiden. Vi tittade bakåt och förstod samtidigt den logiska fortsättningen framåt. Falköping anser att i en alltmer global värld blir den lokala identiteten viktig. Kunskap om den lokala historien är också en förutsättning för att kunna skapa hållbara framtidsvisioner. Fyra kärnvärden stärker Falköpings varumärke; vårt tusenåriga kulturarv, det säregna höglandskapet med våra platåberg, våra goda kommunikationer och den lokala matkulturen. Det är värden som beskriver det som är unikt för vår bygd. Och det är det som är intressant. Kommunen deltar i Cittaslow, ett internationellt nätverk för det goda livet. På liknande sätt vill Karlskrona utveckla sin identitet som levande världsarv på UNESCO:s lista, Ronneby blir den moderna kurorten och Nybro bygger vidare på design- och hantverkstraditionen i glasriket. Mora: Idrotten och friluftslivet är också en viktig del av Morabornas självbild och identiteten så som omvärlden uppfattar Mora. Känslan av aktivitet och livskvalitet genom idrott och friluftsliv behöver därför också förmedlas bättre genom butiksutbud, arrangemang i stadskärnan, utformning av stadens rum mm. Även Sundsvall tar fasta på sitt ursprung och visionerar: Utifrån vår historia har vi tagit vara på kunskaper och erfarenheter som handelsstad, centrum för skogsindustrin och ledande inom miljöteknik för att utveckla både Sundsvall och resten av världen. Allt fler vill arbeta eller studera här och vi har blivit rikare på många olika sätt. Lärdomsstaden Lund med Sveriges näst äldsta universitet kallar sig inte oväntat för idéernas stad. Här ser man ljust på framtiden: I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. ( ) ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande. Botkyrka präglas till stor del av dess unga och blandade befolkning från mer än 100 olika länder och dess blandning av höghus, villaområden och orörd natur. Som slogan har man följaktligen valt: Botkyrka - långt ifrån lagom en kontrastrik kreativ mötesplats. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Identitet kan också byggas med mer renodlat kvalitativa värden; som i Härnösand som bygger varumärke på livskraft, äkthet och närhet. I skånska Skurups kommun är mänsklighet en av hörnstenarna i kommunens vision. Mänsklighet är ett av Skurups kännetecken. Den har sin grogrund i småskaligheten, med de små byarna och närheten till naturen och jordbrukslandskapet. Mjölby drar nytta av goda möjligheter till arbetspendling till Linköping och samsar tradition och förnyelse i devisen: Mjölby världsvan och hemkär! Lidingö utanför Stockholm kallar sig Hälsans ö och satsar på att möjliggöra en hälsosam livsstil. Varberg har som vision för 2025 att vara Västkustens kreativa mittpunkt. Norrköping som genomgått en förvandling från industrisamhälle till kunskapssamhälle, satsar på kreativitet och samarbete i devisen Let s create Norrköping. En utmaning för kommunerna i detta sammanhang är att få profileringen att omsättas i praktiken, så att invånarna känner att varumärke och verklighet stämmer överens. Elin i Falköping är kritisk medan Sanna i Norrköping ger både ris och ros: Sen måste hela Cittaslow-konceptet komma in till invånarna för jag anser att i nuläget är det något som kommunledningen drivit igenom utan att vi invånare vet vad det innebär och framför allt kan ta till oss. Personligen tycker jag det är intressant att i en stad som är ansluten till Cittaslow så går ungdomar till

17 McDonald's när de ska umgås. Vi har också fler pizzerior och restauranger som serverar asiatiskt mat än svensk. Så mycket för vad kommunen kallar den lokala matkulturen. Elin Svensson, Falköping Norrköping bör satsa på kultur såsom konst, teater, musik och dans. Norrköping borde främja sin befolknings kreativa sidor och ta vara på den potential som finns. Idag finns exempelvis graffitiväggarna i Norrköpings hamn, de enda lagliga att måla på i Sverige. Sådana initiativ tycker jag gynnar staden, dels kommer fler besökare men också ger det staden "ett gott rykte". Flera sådana anordningar borde finnas. Sanna Hansson, Norrköping Vi är väl snarare fattiga än rika. Därför har vi inte möjlighet att satsa på allt. Vi måste rikta in oss på något, kanske en eller två grejer, som vi verkligen tror på och satsar på. Kommunen måste våga satsa på något ordentligt för att kunna vinna. Hanna, Malgomajskolan, Vilhelmina Exempel: Vilhelminas utmaningar i arbetet för ökad attraktivitet Vilhelmina betonar samverkan och kommunikation i tre utmaningar avgörande för framtiden: Förmågan att samlat stärka och synliggöra Vilhelminas roll som en framtidskommun i Västerbottens inland, med en uttalad vilja att bedriva kommunal verksamhet i några uttalade servicenoder spridda i kommunen. Förmågan att samlat stärka Vilhelminas varumärke. Förmågan att skapa nya allianser med andra kommuner och organisationer som svarar mot framtida mål. 1.2 Läget framtidens allt? Attraktiv blir man också genom att ha eller utveckla ett attraktivt geografiskt läge. Många kommuner använder sin belägenhet i sina visioner; Söderhamn är Skärgårdsstaden i Hälsingland, Östersund är vinterstaden och Haparanda-Tornio vill bli centrum i Barents. Kommunikationerna har stor betydelse för läget och därmed för attraktiviteten. Tack vara goda förbindelser kan vissa kommuner knyta an till arbetsmarknader i både Malmö, Göteborg, Jönköping och Stockholm. Gränskommuner liksom högskoleorter har ett bra läge. Den som har ett tuffare läge kan försöka vända det till fördelaktigt, som kommuner i Dalsland och Gotland: Gotland har ett unikt läge mitt i Östersjön som vi ska utnyttja. Vi har en geografisk närhet till länderna runt Östersjön och är därmed en naturlig mötesplats för nationella och internationella samarbeten kring näringsliv, utbildning, kultur, forskning och miljö. Bengtsfors och Dals-Ed i Dalsland ser utmaningar, men satsar på närheten till Norge och vill främja specialisering inom vissa branscher. Papper, skog och turismen ska växa. Dalsland ska bli ett starkt besöksmål, siktet är inställt på fler anläggningar som lockar besökare. Värmländska Torsby tecknar en ljus bild för Även här utnyttjas närheten till Norge. Andra lurar som gäddan i vassen på större grannar och hoppas kunna dra nytta av deras växtvärk, som Håbo, Nyköping och Hässleholm: Inom tio år kommer Malmö-Lund-regionen sannolikt att vara överhettad, inte minst när forskningsanläggningen ESS utanför Lund står klar. Och då blir Hässleholm ett naturligt val för dem som vill ha livskvalitet även i sitt boende. Det är inte orealistiskt att tänka sig att kommunen har drygt invånare om femton år. Jag vill vara stolt över min kommun när jag kommer hem på besök. Kusten ska ha utvecklats och vara mer vänligt för turister. Tänk på det havsnära läget! Vi har fördelar till tusen, låt oss använda dem. DH, Oscarsskolan, Oskarshamn

18 Men med stora variationer och med olika nöjesmål så tror jag Skellefteå kan bli riktigt stort! Vi har en sak som inte många delar av världen har och det är just vårt Norrländska landskap som är otroligt speciellt och vackert. DET ska vi satsa på! Rasmus Falk Skytte, Kaplandsskolan, Skellefteå 1.3 Självbilden och vikten av att tala gott Trovärdighet, politisk enighet och stabilitet tonar fram som viktiga för attraktiviteten liksom för att attrahera investeringar. Hässleholm sätter fingret på saken i sin vision för 2025: Marknaden har upptäckt attraktionskraften i Hässleholm och orterna runt omkring staden; flera stora byggbolag vågar nu göra stora investeringar. Det finns i Hässleholm en stor politisk samsyn när det gäller strategiska framtidsfrågor. Vännäs och Fagersta betonar också att tack vare ett bra politiskt samarbetsklimat kan man satsa på utveckling istället för att träta. Attraktivitet skapas också av uppfattningar och omdömen. De egna invånarnas kraft att stärka en plats attraktivitet sätts i fokus av bland annat Köping som möter framtiden med tre begrepp; fantasi, laganda och drivkraft: Allt som vi gör och säger om Köping påverkar andras uppfattning om oss. Om vi alla hjälps åt att fylla värdeorden med konkret innehåll genom det vi säger och gör, kommer människor att uppfatta Köping som just rikare på fantasi. Munkedal, med större delen av sin landyta i Bohusläns inland, ser värdskap och bemötande som en tydlig strategi för attraktivitet, utveckling och ökat invånarantal: Invånarna är den viktigaste resursen i Munkedals kommun. Det är vi som bor här som tillsammans skapar Munkedals kommuns attraktion. Tillsammans skapar vi ett gott värdskap för varandra och besökare. En nöjd kommuninvånare är den bästa marknadsföraren, menar Falköpings kommun som därmed flyttar fokus från dem som inte bor i Falköping till dem som faktiskt bor där. Karlstad redogör för ett liknande resonemang: År 2007 uppdaterades visionen till Livskvalitet Karlstad för att tydliggöra att det är kommuninvånarna som är grunden för tillväxt och välfärd i kommunen. I Ängelholm ser man istället en utmaning i att invånarna kanske har det litet för bra, att de därför inte är så engagerade i utvecklingen av sin kommun. Just nu känns det lite hemskt och pinsamt att träffa upp en kompis från en annan stad i Västerås. Vad finns det egentligen att visa? Vad gör man efter man tagit sitt kaffe på Espressohouse? Tar en shoppingrunda som går på en 30 minuter du utbudet inte är bra. Enligt mig behöver vi ett väldigt aktivt näringsliv, centralt med vackra näringslivsbyggnader som sätter Västerås på kartan! Samla människorna i vår stadskärna! J, Rudbeckianska gymnasiet Västerås Om Skåne är Sveriges är Texas så är Blekinge Sveriges svar på Alabama. Litet, outvecklat och med inskränkt befolkning. Främlingsfientligheten breder ut sig och det är ingen slump att Jimmy Åkesson kommer ifrån Sölvesborg. Efter att raljerat lite så måste jag ändå tillstå att jag tror på Sölvesborg i framtiden, låt vara att jag inte kommer att bo kvar men det finns hopp. Kommunledningen verkar ha visioner för framtiden. Tjej, 18 år, Sölvesborg Vi flyttade till Marks kommun för att komma i från storstadsmiljön och för att min mamma ville ge mig en trygg och bra uppväxt. Jag kan dock inte hålla med om att det riktigt blev så. Vår kommun kallas i folkmun Knarks kommun och tiden i högstadiet fanns lukten av Cannabis i korridorerna. Tjej, Naturbruksgymnasiet i Strömma

19 1.4 Det goda livet Att kunna erbjuda Det goda livet är ett återkommande ambition i nästan samtliga kommuners visioner. Cirka 60 procent uttrycker det explicit i sina texter. Begrepp som livsstil och livskvalitet kopplas ofta till attraktivitet. Den kommun som profilerar sig med att ta livskvalitetsfrågor på allvar, bryter trender och ökar sin attraktivitet., skriver Falköping. Liksom Sverige är olika är också idéerna om Det goda livet och livskvalitet olika. Mora satsar på centrumutveckling för en blandad, trygg och attraktiv stad, Falköping bygger på värden rotade i landskapet och landsbygden och Mark är en innovativ landsbygdskommun. Lund lyfter fram på både land och stad: Här finns en livskvalitet med god hälsa, trivsel och frihet. Lunds stadskärna är levande, lockande och lättillgänglig för alla. Staden och omlandet stödjer varandra i ömsesidig utveckling. Sundsvall kombinerar stadens utbud med av företag, handel och upplevelser med närhet till naturens tystnad, utrymme, fritids- och sportaktiviteter året runt. Kommunen vill leverera en livsmiljö i toppklass. Nykvarn vänder sig till unga hushåll och erbjuder stöd i en stressad vardag. I kommunen med devisen Ung, vild, och vacker, ska man finna de enkla, okonventionella lösningarna som gör livspusslet lite enklare att lägga. Sjöbo kopplar det goda livet till tillväxt och skriver: Sjöbo kommun är en plats för tillväxt inte bara ekonomiskt utan också på ett personligt plan. Här vill vi att människor ska känna att de kan verka och utvecklas och leva ett gott liv. Det goda livet handlar också om delaktighet, möjligheter att påverka och om korta beslutsvägar. Det ska vara lätt att hitta rätt i samhället för alla. De flesta kommuner vill öka medborgarnas engagemang och delaktighet i planering och beslut. Möjligheter för unga att höras i kommunala processer anses viktigt. Jag hoppas de ger ungdomarna fler chanser och möjligheter och överväger besluten mer noggrant och rådfrågar ungdomarna/ vänder sig oftare till ungdomsrådet som finns i kommunen och som står närmast ungdomarna i staden. Hejduskaja, Haparanda Jag är beredd att ställa upp för Ronneby kommun om Ronneby kommun ställer upp för mig. Sarah Pedersen, Ronneby Någonting väldigt viktigt för en kommun är just det att folket känner att deras åsikter spelar roll och kan påverka, någonting jag inte är så säker på stämmer i vår kommun. En annan sak som sprider ett gott ord är om kommunen arbetar mycket med samhörigheten i kommunen, som att ordna mycket aktiviteter. Lalita, Marks kommun

20 Fördjupning: Hållbarhet och kultur som profilfrågor De flesta kommuner satsar på hållbar utveckling i vid bemärkelse. Profilering med stöd i den ekologiska dimensionen är mer sällsynt, men förekommer: Klimatprofilen Växjö ska bli Europas grönaste stad. Visionen är ett hållbart Växjö. Det innebär att vi skall bli en fossilbränslefri kommun, där vi kraftigt minskar utsläppen från bilåkande och transporter. Vi måste spara energi och vi skall förbättra stadssjöarnas vattenkvalité. De sju stadssjöarna är stadens kanske största härlighetsvärde och måste tillvaratas bättre. Alla invånare skall ha gång- och cykelavstånd till en badbar sjö. Vi bygger runt sjöarna, så nära vi kan utan riskera sjöarnas vattenkvalité eller medborgarnas tillgång till stränderna. Huddinge kommun lyfter fram tydliga visioner vad gäller hållbarhetens alla dimensioner. Inte minst den ekologiska sker konsumtion med hög medvetenhet om dess miljöpåverkan, transporterna är hållbara, kommunens sjöar håller god ekologisk status och avfallsvolymerna har begränsats. Luften är så gott som fri från luftföroreningar. Genom att transporterna är rena och att industriprocesserna släpper ut allt färre hälsovådliga ämnen har miljökvalitetsnormerna för luften uppnåtts. Kulturlivet är en annan plattform för attraktion. Vilhelmina ser tydliga kopplingar mellan kultur och tillväxt: Ett rikt, varierat och kvalitativt kultur- och fritidsliv med tillgänglighet för alla är en av de viktigaste förutsättningarna för samhörighet, gemenskap, mångfald och identitet. Kultur- och fritid är även att betrakta som en tillväxtfaktor med viktig stimulans för en aktiv näringspolitik och därför av stor betydelse för Vilhelminas långsiktiga utveckling och attraktionskraft. Andra kommuner som betonar kulturens betydelse är Arjeplog, och Ragunda, den senare ska bli Sveriges bästa kulturkommun med den bästa kulturskolan etc. För Strömstad är föreningsliv och kulturutbud viktigt för att stärka den sociala ekonomin i samhället liksom för att öka medborgarengagemanget. Hultsfred satsar på musikprofil. Vad skulle jag vilja se i Mark för att få det att vara mer attraktivt för potentiella bosättare är mer kultur. I alla fall så skulle jag personligen finna det mer intressant med till exempel en större satsning på våra nuvarande museum, stödja olika föreningar eller satsa på något nytt; måhända en teater? Iroez, Mark: År 2025 har Norrköping förhoppningsvis utvecklats till en attraktiv stad med ett stort miljötänk, där konsumtion och bilism inte längre är lika centrala delar i norrköpingsbornas vardag. Istället hoppas jag att staden fokuserar mer på miljöfrågor, och att invånare väljer bort saker för individen för att istället sätta en hållbar utveckling i första hand. Det kan konkret vara att det 2025 finns färre köpcentrum och parkeringsplatser i Norrköping, och att det istället satsas på bland annat kollektivtrafik och ett bättre cykelnät. Clara Schöttle, Norrköping

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Framtidsförklaring 2015-2018

Framtidsförklaring 2015-2018 Framtidsförklaring 2015-2018 Ängelholms kommun är en av Sveriges mest attraktiva platser att bo, verka och leva på. Stadens mysiga centrum, närheten till naturen, stranden, gott boende i såväl stad och

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Mora. 2. Vad med Mora gör oss stolta.. Sammanställt svar. https://deltaonline.identx.se/workshops/print/mora-2015-05-...

Mora. 2. Vad med Mora gör oss stolta.. Sammanställt svar. https://deltaonline.identx.se/workshops/print/mora-2015-05-... Delta Online - Mora (/workshops/list) Mora 2. Vad med Mora gör oss stolta....och en sak som inte gör oss så stolta? Stark tradition Tryggt att bo här - nära det man behöver i livet Stolta över idrottskultur

Läs mer

Ragunda kommun står inför stora

Ragunda kommun står inför stora INNEHÅLL 2 Inledning 3 Vision & mål 4 Analys av förutsättningar 5 Ekonomisk situatuion 6 Fördelning av resurser 7 Befolkningsutveckling 8 Vända trenden 9 Vårt fokusområde 10 Ökade intäkter 11 Effektivisering

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer