Kommunledningskontoret ÖREBRO

Transkript

1 NA 15/9 09

2 Bakom rubriken Kvinna år Storrökare knuten till socialpsyk. Startföremål: Soffa Brandorsak (trolig): Soffrökning - somnat Antal personer i lägenhet: 1 Förlopp: Grannar larmar SOS, Polis bryter upp ytterdörr, rökdykare hittar kvinna på golvet, avstånd mellan rök och golv drygt 30 cm. Övertändning inom ett några minuter. Personskador: Lättare rökskador Skador på lägenhet: Brand, rök och vattenskador Källa: Styrkeledare NBRK

3 Hur hittar vi de som har ett behov?

4 Frågeställningar Hur definierar vi riskgruppen? Hur stor är riskgruppen? Hur långt sträcker sig det kommunala ansvaret? Vilket ansvar har fastighetsägaren och den enskilde? Kan brandskydd vara en del av bostadsanpassning?

5 Riskgruppen Beteende Svårighet att hantera cigaretter Felaktig hantering av ljus Missbruksproblematik Funktionshinder/funktionsnedsättning I händelse av brand: Svårighet att upptäcka brand Svårighet att släcka brand Svårighet att tillkalla hjälp Svårighet att utrymma Konsekvenser: personskada/dödsfall, egendomsskada och påverkan på tredje part.

6 Personen som vi försöker ringa in är de som har ett eget boende och som samtidigt har ett beteende som innebär en förhöjd risk för brand i bostaden och i den mån brand skulle uppstå skulle ha svårt att uppfatta faran och ha svårighet att utrymma. Detta beteende kan vara orsakat av en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, ålderdom, sjukdom, missbruk mm. Beteendet kan exempelvis innebära att man tenderar att glömma bort tända ljus eller mat på spisen. En annan vanlig faktor som påverkar risken för brand i bostaden är rökning och en felaktig hantering av cigaretter, tändare och tändstickor. Tidigare nämnda faktorer kan också innebära att man har svårt att uppfatta brand eller att man kan ha svårigheter att utrymma innan kritiska förhållanden uppstår. Vid en vanlig bostadsbrand uppstår dessa kritiska förhållanden vanligtvis inom 2-3 minuter. Vanliga signaler som vi kan se hemma hos dessa brukaren kan vara brännmärken på kläder, sängkläder, möbler och golvet. Även att det finns mycket brännbart på eller i anslutning till spisen är signaler vi ska vara vaksamma på.

7

8 Resultat inventering (1720 pers) Totalt antal brukare med ett riskbeteende Personer i riskgrupp med vanligt "lägenhetsbrandskydd" Soc; 23 VoO; 34 Soc; 6 VoO; 16 FFF; 78 FFF; av 1720 pers (7,8 % ) 48 av 1720 pers (2,8 %)

9 Förv. Typiska drag Nuvarande skydd FFF FFF Soc FFF VoO VoO Psykiskt funktionshindrad samt även till viss del fysiska svårigheter. Personen röker ca. 40 cigaretter om dagen. Ligger och röker i soffan, Tänder cigaretter på spisen, Glömmer att släcka fimpar. Reagerar ej när brandlarmet går. Hotar att tända eld. Tänder stearinljus nattetid. Svårt att rätt använda köks elektronik Alla utom en storrökare Missbruk finns hos 4st Psykiska funktionsnedsättningar finnes hos 3 Fysiskt funktionsnedsättning finnes hos 1 Två stycken är drabbade av stroke Brännmärken på golven fimpar på golven kläderna är brännmärkta överfulla askkoppar bryr sig oftast inte eftersom det är rökningen som styr deras mående och att ciggen ofta har en lugnande effekt på dom brukare som har svåra funktionsnedsättningar. dom har oftast ingen förståelse för varför dom måste gå ut och röka, en del kan vara orsak av missbruk av alkohol somnar med ciggen i näven eller glömmer att stänga av plattorna på spisen. Demens, glömska,tex rökare eller som lagar mat och glömmer spisen på Nedsatt rörlighet Rökning liggandes i säng och funktionsnedsättning som gör att personen tappar cigaretten både i sängen och på golvet, utan att klara av att släcka den. Brännmärken på kropp, täcke och golv. Rökning liggandes i soffa. Nedsatt insikt och tendens att somna med cigaretten tänd. Rökning med halm på golvet, askar på golvet. Rökning, demens, nedsatt förmåga att förstå vad som händer. Glömmer spisplattor och placerar saker på spisen. Nedsatt förmåga att förstå vad som händer Glömmer spisplattor, demens. Funktionsnedstättning, kan ej ta sig ned för trappen + synnedsättning. Brandvarnare Brandvarnare, Handbrandsläckare, Brandfilt, Spisvakt, Timer på spis, kaffebryggare, vattenkokare., Automatiskt brandlarm Brandvarnare Brandvarnare + Spisvakt Brandvarnare, Spisvakt, Timer på spis, kaffebryggare, vattenkokare. Spisvakt

10 Vem vinner på att förstärka brandskyddet hos denna grupp? Den enskilde kan bo kvar hemma Kringboende mindre risk för brand Fastighetsägare mindre egendomsskador/ lägre skadekostnad Kommunen lägre skadekostnad, lägre försäkringspremier, möjlighet att låta enskilda bo kvar hemma. Försäkringsbolagen färre skador/lägre skadekostnad Samhällsnyttan sannolikt högre än samhällskostnaden

11 Slutsats Det finns ett behov av att förstärka brandskyddet kring dessa personer De mest utsatta riskpersonerna är sannolikt inte fler än att man kan punktmarkera dem. Det finns ett behov av att fastställa en nivå på brandskyddet utifrån olika risknivåer. Det finns ett behov av att hitta standardiserade arbetssätt.

12 Erfarenheter så här långt 6 st QFOG-system i drift i olika miljöer Tre system har aktiverats i ett skarpt läge räddat liv och förhindrat fullt utvecklade lägenhetsbränder. Minimala skador, minimal sanering - brukarna bor kvar Skapa en formaliserad arbetsprocess vid införande, drift och underhåll samt flytt av system. Besluta hur finansiering ska ske, nivå, organisation. Hitta tydliga kriterier och arbetsformer policy. Politisk vilja nödvändig om man ska få till ett systematiskt arbetssätt.