Årets sista info är också en julhälsning från FRIS till föreningar och sammarbetspartners.

Transkript

1 Hej på er alla FRISare i väntan på helgerna! Årets sista info är också en julhälsning från FRIS till föreningar och sammarbetspartners. FRIS info kommer att innehålla Info och på G i FRIS Svenska dagen i Umeå Framtidsmötet i Eskilstuna Pidromästerskapet i Västerås Öppna förskolan Verksamhetsledare Julia önskar God Jul Ordförande Barbro summerar året som gått Info och på G i FRIS Hemsida skolningstilfälle den Kl ABFs datasal Stockholm Sveavägen 41 Sthlm FRIS står för resor och logi för dem som behöver. Anmäl er gärna senast den till kansilet Inskolningstilffället är främst för dem som har kunskaper sen tidigare, och om ni redan har några frågor gällande hantering av hemsidan kan ni maila dem till mig på kansli@fris.nu och så medlar jag dem vidare till Mats.

2 Medlemsregistret vid Föreningssupport FRIS styrelse har efter vägledning av Framtidsmötet beslutat att avsluta sammarbetet med Föreningssupport. Orsaken är bl.a att det inte längre är gratis efter nyår, företaget Förningssupport vill då ha 6,25 kr per medlem för att använda registret och att flera föreningar upplevde registret som rätt krånglit. Motsvarande registerfunktioner kan även upprätthållas på annat sätt. Styrelsen ansåg vidare att faktumet att inte alla föreningar varit med i registret gjorde ett utträde naturligt. Nu är det jätte viktigt att alla föreningar tar ut sina uppgifter i excel filer ur registret innan den Påminn varandra och se till att den som ansvarar för medlemsregistret i er styrelse tar ut filerna!! FRIS Svenska dagen i Umeå Svenska dagen firades i år i samarbete med Umeå Finlandssvenskar (UFS) och Finlandssvenska Nationen (FSN). Festen gick av stapeln den 10 november, då 42 personer samlades i Medborgarskolans lokaler i Umeå. Linda Storm, ordförande i UFS, Matilda Ståhl, ordförande i FSN och Inger Nyblom Hermansson, vice ordförande i FRIS, hälsade alla välkomna till festen. Sedan berättade Ida Asplund, vice ordförande i UFS, om Svenska dagen och dess historia. Vi sjöng Modersmålets sång tillsammans och efter det var det dags att lyssna på vår inbjudna festtalare Anita Storm. Anita höll två inspirerande föredrag om Mat som historieberättare och Sälen som resurs. Efter föredragen blev det mingel, innan vi gick vidare till restaurang Balder och åt middag.

3 Publiken under Svenska dagen FRIS Framtidsmöte Här vill jag bara tacka alla för ett lyckat Framtidsmöte i Eskilstuna den Mera om Framtidsmötet kan ni läsa på FRIS hemsida FRIS Pidro mästerskap Bucklan gick i år till Fagersta! SM i Pidrospel som, i FRIS regi, spelades i FSVs lokaler under lördagen den 27 oktober. Dagen startade med 10 lag varav fyra från Västerås, två från Fagersta, ett från Upplands Väsby, ett från Västra Mälardalen och två mixade lag. Spelledare var Fris viceordförande Inger Nyblom/Hermansson som stramt höll i alla tåtarna, räknade lagens poänger, höll i förtäringen samtidigt som hon själv också deltog i spelandet. Finalen spelade mellan de bägge Fagerstalagen. Vann gjorde Peter Nyblom och Bjarne Riska, på andra plats kom Christer Tallroth och Christer Sjölind. Matchen om tredje och fjärde plats

4 spelades mellan Västerås lag 4 och mixen Sundbyberg/Västerås. Den kampen vann Leif Hagvik och Kaj Nygrund över Kaj Sandelin och Margith Winkelsjö. Vinnarlaget FRIS Finlandssvenska öppna förskolan. Nu har öppna förskolan varit verksam i dryga året. Och det gläder mig att både nya och gamla ansikten dyker upp och håller det finlandssvenska traditionerna och språket i liv, genom att träffa andra med små barn. Vi kommer att fortsätta under våren 2013 och hoppeligen blir vi ännu flera då! Även i år var vi stora och små som lussade för FNYS daglediga, som håller sina sammankomster på Timmermansgården samma dag och tidpunkt som öppna förskolan. Det är ett trevligt samarbete när ung och gammal finlandssvensk generation möts. Under våren skall steget att integrera öppna förskolan i föreningsverksamheten fortsätta. Den på Finlands självständighetsdag, var öppna förskolan med på Svenska Österbottningar i Stockholms glöggmingel där barnen bland annat fick träffa julboken. Öppna förskolan lussar för FNYS daglediga och Olle Leino

5 SÖIS glöggmingel och FRIS öppna förskola träffar julbocken.

6 Verksamhetsledare Julia önskar God Jul Nu är snart julen här och jag har jobbat på FRIS kansli som verksamhetsledare i dryga fyra månader. Under dessa fyra månader har jag träffat representanter från nästan alla föreningar, lärt känna styrelsen och börjar känna mig hemma i mitt jobb. Att vara verksamhetsledare för FRIS är en diversehandel och det passar mig utmärkt. Vill ännu understryka att kontakten mellan FRIS och föreningarna är det viktigaste i mitt jobb. Genom att ha ett bra samarbete kommer vi långt. Jag uppmuntrar er att ta kontakt med mig om smått och stort. Mitt julfirande är fortfarande i Finland. Både i Åboland och i Vasa. Det blir ingen lugn jul för mig inte. Men det stör inte mig. För mig är julen stökig med mycket folk och spring och det är så jag vill ha det. Jag har alltid tyckt om julen och nu i och med min dotter Vida får man vara barn på nytt. För mig är det jul fullt ut eller skippa helt och hållet. Två år har vi skippat julen och åkt till värmen. Då har vår tanke varit att inte alls fira jul. Detta är lättare sagt än gjort. Julen 2005 sov jag natten till julafton på ett flygfält i Singapore. På flygfältet gick det inte att undvika att det var jul, för hela natten lång spela julmusik på högsta volym. Förra året åkte vi till Kanarieöarna och där skulle vår finska granne spela finska julsånger på fiol varje dag från balkongen. I år blir det traditionell finlandssvensk jul. Men vad är en traditionell finlandssvensk jul? För att utreda detta har jag sökt fram lite fakta om hur julen skiljer sig mellan Sverige och Finland. Vi som finlandssvenskar som bor i Sverige firar jul med en blandning av båda. Finska jultårtor och svensk julmust osv. Fortsätt gärna och läsa kuriosa om våra olika traditioner. Nu vill jag önska er alla sköna helger. Vad ni än gör och var ni än är i världen Vi hörs och ses nästa år!

7 Lite kuriosa om finländska jämtemot svensk jul från Folk i fest - traditioner i Norden. Om julen Vi tror att jul firas till minne av Jesusbarnet födelse, men det finns ingenstans i bibeln en antydan till årstid för Jesus födelse. Valet av 25 december hade en kyrko- och realpolitisk bakgrund. Det var en påve, Liberius, som år 354 förklarade att Jesus Kristus officiellt var född den 25 december. När kristendomen introducerades i Norden fick "Kristmässan" ärva namnet "jul" från en gemensam nordisk tradition. Namnet jul har många förklaringar, det kan vara ett månadsnamn eller en arbetsfest för att fira tröskningens avslutande eller den stora höstslakten, vilket erbjöd möjligheter till frosseri på öltilltugg. "Dricka jul" är ett uttryck som tidigast nämns ca år 900 och som följt det nordiska julfirandet genom tiderna. Julmaten Den traditionella julmaten i de nordiska länderna skiljer sig åt, men gemensamt för det nordiska julbordet är att det fylls av relativt fet mat och många sötsaker. I Sverige är julskinkan i princip obligatorisk. Lutfisk och gröt är likaså populära. Syltor, fläskkorvar, sillar av alla de slag, köttbullar och prinskorv finns också med på det svenska julbordet. I Finland har det finländska julbordet vissa influenser från det svenska smörgåsbordet. Det mest typiska på det finländska julbordet idag är lutfisken, kalkonen, sillsallad, skinka samt potatislåda, kålrots- och morotslåda. Jultårtorna, stjärnformiga bakverk av smördeg med plommonsylt i mitten och glöggen är likaså stora favoriter bland den finländska befolkningen. Jultomten och julklapparna I Sverige var julklappen länge en "skamgåva" av ironisk innebörd, ofta bestående av något värdelöst, t.ex. ett vedträ åtföljt av en mer eller mindre elak vers. Julklappsdonatorn smög sig i kvällsmörkret fram till dörren till det hus där mottagaren bodde, klappade rejält på den och kastade sedan in gåvan medan han själv försvann från platsen. Benämningen "julklapp" hänger samman med klappandet på dörren. Men det fanns också julpresenter och det var de värdefulla gåvorna. Kadett Axel Tersmeden har i sin dagbok beskrivit de eleganta presenter han köpte till jämnåriga damer i den stockholmska societeten. I början av 1800-talet hade den finare

8 julpresenten och julklappen förenats under benämningen julklapp. Julklapparna delades till en början ut av den maskprydda julbocken och följdes på 1870-talet av en nykomling från Tyskland, julgubben. Den kontinentale julgubben var en transformation av helgonet Sankt Nikolaos, julgåvornas givare. Skillnaden mellan den svenske jultomten och de kontinentala släktingarna är att här är han en utklädd figur och Santa t.ex. är en fiktiv figur. Jultomten fick sitt svenska namn från folktrons tomte, han som vaktade över gårdstomten och huset. Enda anknytningen för denna tomte till julhelgen var traditionen med att sätta ut ett fat gröt på julkvällen till honom. I Finland har julbocken, den tiggande klädd i svart päls och horn, gått omkring sedan 1400-talet. Under 1800-talet blev julen så småningom en familjefest. Julaftonen, den 24 december blev höjdpunkten och de viktigaste ingredienserna i den finländska julen var julgranen och annat julpynt, julklappar, julmat och julsånger. Under 1800-talet dök, i de borgerliga hemmen, den utklädde julklappsutdelaren upp och det var den kända figuren tiggarbocken som fick den rollen. Någon av betjänterna klädde ut sig till bock, med horn och allt och delade ut julklappar, riktiga presenter till barnen. Julklappsutdelaren kallades julbocken och på finska heter jultomten fortfarande det, joulupukki. På finlandssvenska säjer man julgubben. Under visst inflytande från Tyskland ersattes den hornförsedda bocken av en reslig allvarlig farfarsfigur, som kom med både julgran, julklappar och det kristna budskapet till barnen. Under 1930-talet förankras den amerikanska jultraditionen och julgubben flyttar då upp till Lappland, där han arbetar hela året. I enlighet med amerikanska traditioner får han då också röda kläder. Den finländske julgubben är fortfarande en kombination av den skrämmande tiggarbocken och den allvarliga tyske farfarsfiguren, även om den rödklädde jultomten också erövrat många finländska hem. (källa: Folk i fest - traditioner i Norden. Föreningen Nordens årsbok 2000) Ordförande Barbro summerar året

9 Bästa FRISare Julen står för dörren och snart går vi in i ett nytt år. Det är skäl att blicka tillbaka och summera det gångna året också inom förbundet. För egen del såg jag fram emot den utmaning det är att få vara ordförande för FRIS och kan säga att det i stort har motsvarat mina förväntningar. Till sysslorna hör en hel del frågor av mer administrativ karaktär, verksamheten skall planeras, det skall sökas bidrag och redovisas för att det man planerar skall kunna verkställas och det skall också planeras inför styrelsemöten och större samlingar. Informationen skall flyta åt olika håll. Också om detta arbete inte skulle kunna förverkligas utan vår duktiga verksamhetsledare och de aktiva och kunniga övriga medlemmarna i vårt verkställande utskott och styrelse så är det ändå en hel del som går via ordföranden. Möjligen har omfattningen av de här mer administrativa sidorna av uppdraget förvånat mig. Till en del har detta förstås accentuerats av att FRIS förra verksamhetsledare Martina Lindroos flyttade tillbaka till Finland och därmed förstås var tvungen att lämna jobbet. Arbetet fick mao påbörjas med rekryteringen av en ny verksamhetsledare. Vi fick in ansökningar från flera kvalificerade och spännande personer. Vi har också varit väldigt nöjda med det val vi träffade. Julia har från första början förstått vad de olika aspekterna av arbetet handlar om. Och både Julia och jag har haft turen att ha haft duktiga företrädare som det gått att vända sig till och få stöd och tips ifrån, i mitt fall flera stycken. Också frågor av intressepolitisk karaktär har funnits på tapeten inom förbundet gällande både Sverige och Finland. I oktober hölls Utlandsfinländarparlamentets session i Helsingfors och i den svenska riksdagen lades vid årets riksmöte återigen en motion om att klarlägga finlandssvenskarna ställning i Sverige med sikte på att få till stånd en status som nationell minoritet också för oss. Det är stimulerande att få syssla med den här typen av arbete och vi får hoppas att en del av det bär frukt så småningom. Det speciella med ett förbund av FRIS karaktär är ändå föreningarna och den dubbla strukturen det leder till i ett riksförbund. Det är föreningsverksamheten som bär förbundet, föreningarna ordnar en massa aktiviteter för sina medlemmar och bidrar förstås också med dem som blir förtroendevalda inom förbundets verksamhet. Kontaktytorna mellan förbundet och föreningarna är därför oerhört värdefulla och det har varit glädjande att t ex Svenska Dagen firandet i år kunde axlas av Umeåföreningen. Därför var det också speciellt givande att få möta så många föreningsaktiva i samband med årets Framtidsmöte som gav oss i styrelsen många kloka synpunkter att beakta i verksamheten. Och framför allt är det trevligt att få träffa många finlandssvenskar i Sverige och höra hur er vardag ser ut. Jag ser fram emot en möjlighet att bekanta mig närmare med flera föreningar inkommande år. Ett hjärtligt tack till er alla för det här året och hoppas ni alla har möjlighet att få riktigt sköna jul- och nyårshelger på alla de olika håll ni firar dem. Barbro

10 GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!! Önskar FRIS förbundsstyrelse och kansliet. FRIS kansli har stängt från den Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige Bellmansgatan 15 nb Stockholm kansli@fris.nu