RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE"

Transkript

1 RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 1999

2

3 RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 1999 HELSINGFORS 2000

4 REDAKTION: MARJA LEHTONEN, RIKSÅKLAGARÄMBETET GRAFISK DESIGN: TAINA REINIKKA, OY EDITA AB TRYCK: OY EDITA AB, HELSINGFORS

5 TILL LÄSAREN Riksåklagarämbetets årsberättelse är avsedd att vara en informationskälla främst för dem som arbetar inom åklagarväsendet och justitieförvaltningen. Berättelsen kan också ge den offentliga sektorn i övrigt och enskilda medborgare nyttig information om åklagarverksamheten. Beträffande innehåll och uppbyggnad följer 1999 års berättelse huvudsakligen den föregående berättelsen. De statistiska uppgifterna är som en följd av att nya datasystem har tagits i bruk dessvärre i vissa avseenden bristfälliga. Å andra sidan refererar berättelsen nya undersökningar om åklagarnas arbete och arbetsmängd. I slutet av berättelsen finns en förteckning över riksåklagarämbetets avgöranden med korta referat av verksamhetsårets viktigaste beslut samt ett alfabetiskt sakregister. Helsingfors den 31 mars 2000 Marja Lehtonen överinspektör 3

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL LÄSAREN... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 Riksåklagare Matti Kuusimäki VERKSAMHETEN HITTAR SINA FORMER... 7 Biträdande riksåklagare Martti Jaatinen SAMARBETE VID FÖRUNDERSÖKNING... 9 ÅKLAGARVÄSENDET Riksåklagaren Birtädande riksåklagare Statsåklagarna Riksåklagarämbetet De lokala åklagarenheterna De allmänna åklagarna FÖRVALTNINGEN...15 Utnämningsärenden Resultatstyrning av åklagarväsendet Verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan Information Inhemska besök

7 ÅTALSÄRENDEN...27 Åtalsprövningsärenden Ändringsprövningsärenden Justitieministeriets och justitiekanslerns åtalsförordnanden Åtalsförordnanden enligt 1 kap. strafflagen Överklaganden till högsta domstolen Åklagarförordnaden...41 Ekonomiska brott...41 Ekobrottsåklagarna Polisbrottsärenden UTVECKLNING, STYRNING OCH UTBILDNING...43 Riksåklagarens allmänna föreskrifter och anvisningar Undersökningar Utbildning Praktiksystemet för biträdande åklagare...61 Åklagarbanken Regiongruppsverksamheten Övervakning INERNATIONELLA ÄRENDEN...69 SAKKUNNIGUPPDRAG...79 STATISTISKA UPPGIFTER FÖRTECKNING ÖVER AVGÖRANDEN...88 SAKREGISTER

8 Kerkko Kehrävuo

9 VERKSAMHETEN HITTAR SINA FORMER Riksåklagare Matti Kuusimäki Foto-Mannelin Verksamheten vid riksåklagarämbetet var under det andra arbetsåret betydligt stabilare än under det första hektiska året. Arbetsuppgifterna utformades och tjänstemännens positioner inom organisationen klarnade. Medierna, andra myndigheter och allmänheten kunde småningom bilda sig en uppfattning om ämbetsverkets roll i åklagarverksamheten, vilket har gjort det mycket lättare att uppnå riksåklagarämbetets målsättningar. Åklagarväsendets tvåstegsorganisation har upplevts som en betydelsefull utmaning, kanske t.o.m. som ett problem. Det är inte lätt att från huvudstaden leda ett arbetslag som är splittrat på nästan åttio enheter inom ett vidsträckt område, särskilt inte om man vill upprätthålla smidiga förbindelser mellan ämbetsverket och fältet. Strävan har ändå varit att åstadkomma detta. Under de två första verksamhetsåren gjordes uppföljningsbesök på samtliga lokala åklagares arbetsplatser och i samband därmed fördes diskussioner med åklagarväsendets hela personal om sådant som berör deras arbete. Både riksåklagaren och biträdande riksåklagaren upplevde dessa diskussioner som berikande för dem själva. Regiongruppsverksamheten har kommit bra igång och har underlättat upprätthållandet av kontakter till åklagarkolleger. Genom de s.k. chefsdagarna, som ordnas två gånger per år för de ledande häradsåklagarna, försöker man skapa en modern ledarkultur som lämpar sig för finländska rättsförhållanden. Utbildningen har fortgått under det gångna året och blivit aktivare och mångsidigare. Ett nytt område som har prioriterats är utbildningen av kanslipersonalen. Här har exempel tagits av den utbildning som ordnats för tingsrätternas kanslipersonal. Inom åklagarväsendet har nu påbörjats en utveckling som kommer att leda till att kanslipersonalen kan utföra allt mångsidigare och kvalificerade uppgifter. 7

10 Åklagarväsendets hela personal har under det gångna året haft en stor arbetsbörda. Det nya förfarandet vid rättegång i brottmål har befunnit sig i inkörningsskedet. Hovrättsprocessen har visat sig vara just så arbetsdryg för åklagarna som man på förhand kunde anta. Antalet särskilt komplicerade brottmål, ofta med internationell anknytning, har ökat och detta har lett till att det blivit allt vanligare med två åklagare i ett och samma mål. Så kommer det att vara också i framtiden. För att ta reda på hur personalen orkar med sitt arbete lät riksåklagarämbetet göra en undersökning som täckte hela landet och alla personalkategorier. Lyckligtvis förefaller det inte finnas anledning till större oro. På basis av vad som kunnat utläsas av undersökningen har redan sådana åtgärder vidtagits som främjar upprätthållandet av arbetsförmågan och personalens välbefinnande. Utan en fullödig insats av motiverade och kunniga anställda är det omöjligt att se till att det straffrättsliga ansvaret förverkligas på det sätt som lagen avser. Personalen bör få uppleva att dess arbete är av vikt för hela samhället och således tillfredsställande även för personalen själv. Riksåklagarämbetet gör sitt bästa för att detta skall bli verklighet. 8

11 SAMARBETE VID FÖRUNDERSÖKNING Biträdande riksåklagare Martti Jaatinen Kerkko Kehrävuo Hos oss har polisen av tradition ansetts vara en självständig förundersökningsmyndighet som är oberoende av åklagaren och även leder förundersökningen. En orsak till detta är utan tvivel att det uttrycklig stadgats att polisens uppgift är att utreda brott. En annan orsak är att vårt till förvaltningen bundna åklagarväsende har varit outvecklat. Dessutom har regleringen av både förundersökningen och rättegången i brottmål länge varit bristfällig. I samband med beredningen av förundersökningslagstiftningen på talet övervägde man att enligt svensk modell göra åklagaren till undersökningsledare. Frågan avgjordes emellertid inte i detta skede utan det beslöts att frågan tas upp i samband med omorganiseringen av åklagarväsendet. I samband med omorganiseringens av åklagarväsendet gjordes emellertid inga ändringar i den lagstiftning som reglerar åklagarnas verksamhet. I ett betänkande som avläts av den arbetsgrupp som vid samma tidpunkt planerade straffprocessreformen konstaterades emellertid att, om i andra än enkla ärenden, borde åklagaren leda förundersökningen i de fall då det finns en misstänkt. På grund av de utlåtanden som gavs om betänkandet avstod man emellertid från tanken och gick in för den lösning som nu är rådande, dvs. att en polisman leder förundersökningen. Det ansågs emellertid nödvändigt att åklagaren i ett tidigt skede skulle delta i förundersökningen och därför ålades polisen att med vissa begränsningar underrätta åklagaren om ett brottsärende som inkommit för undersökning i de fall då det finns en misstänkt. Arrangemanget kan anses tämligen lyckat på författningsnivå, eftersom polisen ansvarar för att undersökningen ger resultat medan åklagaren kan delta i förundersökningen genom att föra fram närmast rättsliga synpunkter på undersökningens inriktning och bevisningens tillräcklighet. Eftersom 9

12 åklagaren inte direkt ansvarar för förundersökningens resultat anses han kunna utföra en objektivare åtalsprövning än om åtalsprövningen skulle basera sig direkt på en förundersökning som åklagaren själv har lett. Det har i praktiken visat sig att samarbetet mellan polisen och åklagaren inte är helt problemfritt. Polisen har inte alltid ansett det viktigt att underrätta åklagaren och följaktligen låtit bli att göra det. Å andra sidan har åklagaren med åberopande av andra brådskande uppgifter inte alltid ansett det nödvändigt att reagera på polisens anmälan och sålunda lämnat sig helt utanför förundersökningen. Detta har emellertid kunnat leda till behov av tilläggsundersökning, något som annars hade kunnat undvikas, och åklagaren har dessutom haft mera jobb med att förbereda huvudförhandlingen, eftersom han utgående endast från förundersökningsprotokollet inte kan sätta sig in i ärendet lika bra som om han följt med förundersökningen så att säga inifrån. Det vore särskilt viktigt att åklagare t.ex. i samband med komplicerade ekonomiska brott skulle vara medveten om hur förundersökningen framskrider och kunde förhandla med undersökningsledaren om eventuella åtgärder. Ibland förefaller det som om det huvudsakliga syftet med förundersökningen, dvs. att få fram de omständigheter som är nödvändiga för att besluta om åtal, har blivit diffust. Jag anser sålunda att den förundersökning som polisen gör skall betraktas som handräckning till åklagaren, för att åklagaren i överensstämmelse med den uppgift som i 1 lagen om allmänna åklagare åläggs åklagaren, dvs. att förverkliga det straffrättsliga ansvaret. Vid förhandlingar mellan riksåklagarämbetet och landets högsta polisledning har de problem behandlats som fortfarande förekommer i samarbetet mellan polisen och åklagaren. Problemen kommer inte att försvinna utan aktiva åtgärder. Det har därför fattas beslut om grundande av en permanent delegation för riksåklagarämbetet och polisledningen i syfte att utveckla samarbetet mellan polis och åklagare på flera områden. Eftersom det är åklagarens uppgift att se till att det straffrättsliga ansvaret förverkligas är det i sista hand den enskilde åklagaren som genom sina egna avgöranden i praktiken förverkligar kriminalpolitiken. Riksåklagarämbetet kan genom anvisningar och egna avgöranden styra det kriminalpolitiska beslutsfattandet på ett sätt som bidrar till att förverkliga en optimal och enhetlig åklagarverksamhet. Därför bör delegationen också behandla ärenden som berör t.ex. kriminalpolitiska linjedragningar som påverkar inriktningen av förundersökningar. 10

13 ÅKLAGARVÄSENDET RIKSÅKLAGAREN Åklagarväsendet har genom lagstiftning givits en oberoende ställning. Detta framgår bl.a. av åklagarnas självständiga prövningsrätt och behörighet samt av att beslutsfattandet huvudsakligen koncentrerats till åklagarväsendet och när det gäller åklagarkåren i sin helhet till riksåklagaren. Riksåklagaren utnämner alla lokala åklagare och utövar disciplinär makt över dem. Riksåklagaren fattar även beslut om interna tjänstearrangemang inom åklagarväsendet samt beslutar om de viktigaste förvaltningsärendena. Riksåklagaren kan åta sig ett ärende för avgörande som ankommer på en underlydande åklagare samt förordna att en underlydande åklagare driver ett åtal som riksåklagaren har beslutat väcka. Åklagarväsendets anslag upptas i statsbudgeten under justitieministeriets huvudtitel och riksåklagaren för budgetförhandlingar om åklagarväsendets anslag med justitieministeriet, men det är riksåklagarämbetet som ansvarar för åklagarväsendets resultatstyrning. BITRÄDANDE RIKSÅKLAGAREN Biträdande riksåklagaren avgör med samma behörighet som riksåklagaren de ärenden som ankommer på honom samt fungerar som ställföreträdare för riksåklagaren. Arbetsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren bestäms i riksåklagarämbetets arbetsordning. STATSÅKLAGARNA Vid riksåklagarämbetet har under verksamhetsperioden arbetat 12 statsåklagare, som är behöriga att utföra åklagaruppgifter i hela landet. Statsåklagarna skall i första hand sköta åklagaruppgifterna i de brottmål som från samhällets synpunkt är viktigast. De skall också utföra åtal som riksdagen, justitieministeriet, justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman har 11

14 Å K L A G A R V Ä S E N D E T beslutat väcka. Statsåklagarna är dessutom åklagare i ärenden som hovrätten behandlar i första instans. I den rådande tvåstegsorganisationen har statsåklagarna inte någon självständig förmansställning i förhållande till de lokala åklagarna, men till statsåklagarna kan delegeras rätt att avgöra ärenden med riksåklagarens behörighet. Enligt förordningen om riksåklagarämbetet kan en statsåklagare med stöd av arbetsordningen eller riksåklagarens förordnande avgöra andra än principiellt viktiga eller omfattande ärenden med samma behörighet som riksåklagaren. I Riksåklagarämbetets arbetsordning har denna behörighet delegerats så att statsåklagarna kan avgöra ärenden angående åtalsprövningar och klagomål, om inte ärendet föranleder åtgärder av riksåklagaren eller annat ställningstagande. Brottmål som från samhällets synpunkt är viktigast. Ett brottmål är från samhällets synpunkt viktigt om det t.ex. är fråga om (RÅ:1998:1): ett grovt brott som har samband med den egentliga organiserade brottsligheten, brott som orsakat exceptionellt stora person-, miljö- eller förmögenhetsskador eller risk för sådana, tjänstebrott som begåtts av en tjänsteman i betydande ställning ett exceptionellt brott som riktar sig mot en tjänsteman på grund av dennes tjänsteutövning eller tjänsteställning (exempelvis ett brott mot rättsvården) brott som begåtts av personer i betydande samhällelig ställning, om ärendet uppvisar drag som kan rubba förtroendet för likställdheten mellan medborgarna eller det straffrättsliga systemets funktion, brott som har klara politiska eller rasistiska motiv gärningar som har samband med de grundläggande fri- och rättigheterna (exempelvis brott mot yttrande- eller tryckfriheten eller s.k. medborgarolydnad), ärenden som innehåller internationella element eller tangerar internationell politik eller krigsförbrytelse eller brott mot humaniteten enligt 11 kap. strafflagen eller brott mot politiska rättigheter enligt 14 kap. strafflagen. 12

15 RIKSÅKLAGARÄMBETET I egenskap av den centrala förvaltningsmyndigheten ombesörjer riksåklagarämbetet åklagarväsendets verksamhetsförutsättningar så att de uppgifter som krävs för att förverkliga det straffrättsliga ansvaret kan skötas på ett jämlikt, snabbt och ekonomiskt sätt, så som rättssäkerheten och allmän fördel kräver. Ämbetsverkets personal bestod under verksamhetsåret till 31 tjänstemän. För att uppgifterna skall kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt är riksåklagarämbetet indelat i flera enheter, dvs. förvaltningsenheten, enheten för åtalsärenden och utvecklingsenheten. Internationella ärenden sköts av statsåklagaren för internationella ärenden, som rapporterar direkt till riksåklagaren. (I slutet av berättelsen före förteckningen över avgöranden finns en förteckning över de anställda.) För behandling av och beslut i ärenden som gäller åklagarväsendets samt riksåklagarämbetets verksamhet samt vittomfattande eller principiellt viktiga ärenden finns en ledningsgrupp, som består av riksåklagaren som ordförande och biträdande riksåklagaren som vice ordförande samt enhetscheferna och statsåklagaren för internationella ärenden som övriga medlemmar. DE LOKALA ÅKLAGARENHETERNA Finland är indelat i 90 härad. Vid häradsämbetena och dessas avdelningar sköts polis-, åklagar-, utsöknings- och registerförvaltningsuppgifter samt vissa allmänna förvaltningsuppgifter. I 13 härad finns det särskilda ämbetsverk för dessa uppgifter men i de övriga häradena sköts ärendena av häradsämbetenas avdelningar. En lokal åklagarenhet kan således vara organiserad antingen som häradets åklagarämbete (t.ex. i Åbo och Tammerfors) eller som häradsämbetets åklagaravdelning (t.ex. i Esbo och Vanda). Åland har dessutom ett landskapsåklagarämbete. Det finns sammanlagt 78 lokala enheter, eftersom vissa härads åklagarverksamhet sköts av ett annat härads åklagaravdelning. DE ALLMÄNNA ÅKLAGARNA Åklagarens ställning och uppgifter framgår av bestämmelsen i 1 lagen om allmänna åklagare, som understryker det viktiga i åklagarens roll och ställning, nämligen att förverkliga det straffrättsliga ansvaret, beakta den enskilde individens rättsskydd, allmän fördel och objektivitetsprincipen. Av bestäm- 13

16 Å K L A G A R V Ä S E N D E T melsen framgår dessutom att varje åklagare har självständig åtalsprövningsrätt samt vissa med domsmakt jämförliga uppgifter. Lagen om allmänna åklagare, lagen om rättegång i brottmål, förundersökningslagen, tvångsmedelslagen samt rättegångsbalken innehåller också viktiga bestämmelser om åklagarens uppgifter. Andra dagligen tillämpliga bestämmelser om åklagarens uppgifter finns i strafflagen och i andra lagar som gäller straffrättsliga påföljder samt gärningsman. I vår lagstiftning finns därutöver fler än 300 lagrum som reglerar åklagarens skyldigheter och rättigheter samt innehåller närmare bestämmelser om skötseln av de grundläggande uppgifterna. ÅKLAGARVÄSENDET I SIFFROR ÅR 1999 anställda 524 åklagare 319 åklagarenheter 78 av åklagarna avgjorda ärenden ca vid domstol åtalade personer ca beslut att inte väcka åtal ca åklagarväsendets utgifter kalkylerad kostnad per behandlat ärende 141 milj.mk mk 14

17 FÖRVALTNINGEN UTNÄMNINGSÄRENDEN Åklagarenheterna Riksåklagaren utnämner alla häradsåklagare. Under verksamhetsåret gjordes sammanlagt 90 utnämningar. Tjänsternas och tjänsteförhållandenas fördelning enligt löneklass är följande: löneklass A27 A26 A25 tjänster tjänsteförhållanden tot. 90 Antalet sökande per tjänst varierade från 3 till 61. Sökandena uppgick till sammanlagt 1205, av vilka 730 (61 %) var män och 475 (39 %) kvinnor. Av dem som utnämndes var 63 (70 %) män och 27 (30 %) kvinnor. Riksåklagarämbetet Statsrådet utnämnde från början av februari två nya statsåklagare till enheten för åtalsärenden - häradsåklagare, juris licentiat Päivi Hirvelä och häradsåklagare, VH Maarit Loimukoski. Dessutom utnämnde riksåklagaren från början av februari VH Minna Väänänen till överinspektör vid utvecklingsenheten och från början av maj studentmerkonom Tiina Rantanen till byråsekreterare vid enheten för åtalsärenden. Till en visstidstjänst som överinspektör utnämnde riksåklagaren häradsåklagare, VH Heli Vesaaja för 15

18 FÖRVALTNINGEN tiden Tjänsteförhållandet förlängdes senare till slutet av verksamhetsåret till följd av överinspektör Virpi Jalkanens tjänsteledighet. Till ett tjänsteförhållande för viss tid som forskare utnämnde riksåklagaren VH Kari Laine för tiden Därefter utnämndes Laine till en visstidstjänst som överinspektör från DE UTNÄMNDA ÅKLAGARNAS YRKESBAKGRUND De utnämnda personernas yrkeserfarenhet eller juristkarriär efter avlagd JuKexamen består huvudsakligen (över 70 %) av verksamhet som åklagare, tjänstgöring inom domstolsväsendet (17,5 %) och övrig verksamhet (ca 12 %) t.ex. tjänstgöring inom polisförvaltningen, som militärjurist, inom skatteförvaltningen och inom den allmänna rättshjälpen. DE UTNÄMNDAS GENOMSNITTLIGA ERFARENHETSBAS 12,1 % Åklagarerfarenhet Domstolsväsendet 17,5 % Annat 70,3 % UPPGIFT FÖRE UTNÄMNINGEN 3 4 Åklagarerfarenhet Domstolsväsendet nimitykset Annat 78 Största delen av dem som utnämndes arbetade redan inom åklagarväsendet. 16

19 UTNÄMNINGAR 1999 / ÅKLAGARERFARENHET I MÅNADER 350 Åklagarerfarenhet mån. (år) (20) (10) 100 (5) 50 Utnämningar ( ) 90 st Den personer som utnämndes till tjänster eller tjänsteförhållanden vid de lokala åklagarenheterna (A25, A26 och A27) hade i genomsnitt ca 6,5-års erfarenhet av åklagareverksamhet. TJÄNSTEUTNÄMNINGAR (A25) / ÅKLAGARERFARENHET I MÅNADER 120 (10) Åklagarerfarenhet mån. (år) (5) 40 (3) 20 Utnämningar ( ) 16 st De som utnämndes till häradsåklagartjänster i löneklass A25 hade en genomsnittlig åklagarerfarenhet om 3,5 år. 17

20 FÖRVALTNINGEN RESULTATSTYRNING AV ÅKLAGARVÄSENDET Resultatförhandlingar STYRNINGSSYSTEMET Målet med resultatstyrningen är att utveckla förvaltningens traditionella styrningssystem från en skriftlig, vertikal styrning till ett förfarande som baserar sig på förhandlingar. Trots det förhandlingsförfarande som har följts inom åklagarväsendet har uppställandet av både kvalitativa och kvantitativa mål nästan undantagslöst och rentav ensidigt skett på organisationens högsta nivå, dvs. tidigare vid justitiekanslersämbetet och sedermera inom riksåklagarämbetet. I syfte att aktivera det viktigaste elementet inom resultatstyrningen, dvs. avtals- och förhandlingsförfarandet, har riksåklagarämbetet i samverkan med de lokala åklagarenheterna förhandlat om åklagarväsendets resultatmål och granskat i vilken utsträckning de har nåtts. Det intensivare samarbetet mellan centralförvaltningen och det lokala åklagarväsendet har tagit sig uttryck i de utbildnings- och förhandlingsdagar som ordnades för åklagarenheternas chefer 10.5 och Den förstnämnda dagen diskuterades resultatstyrningssystemet och gavs material inför höstens utbildningsdagar. På basis av detta material, som distribuerades till alla enheter för att besvaras, lades resultatmålen för år 2000 upp och granskades hur målen för 1999 hade nåtts. Utgående från denna process har sedan resultatmålen för år 2000 uppställts. FÖRHANDLINGSRAMARNA Riksåklagarämbetet och de lokala åklagarenheterna förde förhandlingar om 2000 års resultatmål. Förhandlingarna fördes vid riksåklagarämbetet separat med varje enhet. Enheterna deltog emellertid samarbetsområdesvis. Över förhandlingarna har uppsatts protokoll och resultatavtal har ingåtts. I avtalen nämns också de enskilda enheternas utvecklingsprojekt och samarbetsområdenas riktlinjer. 18

21 Förverkligandet av 1999 års resultatmål RIKSÅKLAGARÄMBETET Särskilda mål uppställdes inom olika tyngdpunktsområden. Ledarskap: Förstärkning av ledningskulturen, utveckling av formerna för uppföljning av resultatstyrningen, beredning och utfärdande av riksåklagarens allmänna anvisningar, tätare kontakter med de lokala enheternas chefer samt stödjande av justitieministeriets verksamhetsidé Organisationen/åklagarväsendets personal: Balansering av åklagarväsendets personalstruktur samt placering av tjänster, utnyttjande av åklagarenheternas system med samarbetsområden Åtalsprövnings- och klagomålsärenden: Ökning av de åtalsprövningsärenden som statsåklagarna övertar samt fokusering på samhälleligt viktiga ekonomiska brottmål, förenkling av behandlingsordningen för klagomål och försnabbande av behandlingen Utbildning: Förverkligande av åklagarväsendets utbildningsprogram, skapande av ett praktiksystem för biträdande åklagare, utbildning av kanslipersonalen med beaktande av den nya straffprocessen samt uppgörande av ett personalutbildningsprogram för riksåklagarämbetet Internationella ärenden: Ökning av åklagarnas kunnande i internationella rättsvårdsärenden samt deltagande i och inhämtande av information om den internationella rättsvården i brottmål Information Konsolidering av informationspolitiken och strategin, resurser satsas på att ge en korrekt bild av åklagarväsendets ställning och uppgifter samt om riksåklagarämbetets verksamhet och avgöranden. 19

22 FÖRVALTNINGEN Under verksamhetsåret följdes förverkligandet av resultatmålen intensivare än förr. Det ansågs emellertid inte motiverat att i detta skede utveckla helt nya uppföljningsmodeller. Då SAKARI-systemet i framtiden omfattar alla enheter har man tänkt sig att det går att få fram enhetliga och kompatibla statistiska uppgifter, vilket är en absolut förutsättning för en grundlig förnyelse av uppföljningssystemet. Tills vidare har endast en del av åklagarenheterna tillgång till SAKARI-systemet, som ännu inte har kunnat producera några sådana statistiker som skulle kunna vara ett redskap i styrningen. Allmänt kan det sägas att de uppställda målen har nåtts relativt bra. Av verksamhetsberättelsens olika avsnitt framgår närmare genom vilka metoder resultaten nåtts. DE LOKALA ÅKLAGARENHETERNA För enheterna uppställdes omfattande kvalitativa och kvantitativa resultatmål. De kvalitativa målen var följande: förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret genom den nya straffprocessen med beaktande av allmänt intresse samt på ett jämlikt, flexibelt och ekonomiskt sätt ekonomiska brott behandlas snabbare och förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret säkerställs målsägandenas ersättningsanspråk utreds och drivs inom den nya straffprocessen så som lagstiftaren avser och riksåklagaren föreskriver i sina allmänna anvisningar samarbetet mellan åklagaren och polisen under förundersökningen effektiveras och förundersökningen begränsas med sikte på en koncentrerad huvudförhandling praxis i fråga om åtalseftergift av påföljdsnatur samt begränsade förundersökningar utvecklas med beaktande av konkurrensaspekten, samt åklagarens verksamhet i hovrättsförfarandet utvecklas på det sätt som avses i riksåklagarens allmänna anvisningar. Vid höstens resultatmålsförhandlingar med enheterna samt under chefsdagarna har grundliga diskussioner förts om i vilken utsträckning de kvalitativa målen har nåtts. Dessutom har frågan aktualiserats vid uppföljningsbesök och i samband med åklagarna regionala möten. I nedanstående tabell redogörs närmast för hur de kvantitativa resultatmålen har nåtts. 20

23 ÅKLAGARÄMBETENAS OCH AVDELNINGARNAS RESULTAT 1999 Uppskattning/mål Förverkligat Förändring för från föreg. år Inkomna ärenden st st 8 % Avgjorda ärenden st st 6 % åklagarämbetena st st åklagaravdelningarna st st Överförda ärenden st st 9 % ANATAL ANSTÄLLDA 495 årsv. 495 årsv. 40 årsv. åklagarämbetena 205 årsv. 205 årsv. åklagaravdelningarna 290 årsv. 290 årsv. VERKSAMHETSUTGIFTER mk mk 8 % åklagarämbetena mk mk åklagaravdelningarna mk mk Intäkter mk mk -12 % LÖNSAMHET verksamhetsutgifter / avgjorda ärenden mk/st mk/st 1 % åklagarämbetena mk/st mk/st 14 % åklagaravdelningarna mk/st mk/st 5 % PRODUKTIVITET avgjorda ärenden/årsv. 156 st/årsv. 153 st/årsv. -2 % åklagarämbetena 166 st/årsv. 156 st/årsv. -10 % åklagaravdelningarna 149 st/årsv. 150 st/årsv. 4 % ÅTALSPRÖVNING I GENOMSNITT 2 mån *) *) *) inga uppgifter tillgängliga På grund av vissa problem med justitieministeriets datasystem baserar sig uppgifterna om antalet ärenden delvis på uppskattningar. När det gäller de kalkylerade resultatmålen ligger förundersökningssamarbetet mellan åklagarna och polisen ännu inte ens nära den nivå som eftersträvas genom straffprocessreformen. 21

24 FÖRVALTNINGEN Foto-Mannelin Kerkko Kehrävuo FÖRVALTNINGSENHETENS CHEF, STATSÅKLAGARE JORMA KALSKE STATSÅKLAGARE CHRISTER LUNDSTRÖM Kerkko Kehrävuo STATSÅKLAGARE MATTI NISSINEN Kerkko Kehrävuo REGISTRATUR; REGISTRATOR MARJO KAUPPILA OCH BYRÅSEKRETERARE BEN ALAMI AVDELNINGSSEKRETERARE HELENA JUHOLA OCH BYRÅSEKRETERARE RIITTA KURONEN

25 VERKSAMHET FÖR UPPRÄTTHÅLLANDE AV ARBETSFÖRMÅGAN Riksåklagarämbetet lät under verksamhetsåret göra en enkät om de anställdas hälsotillstånd och hur de orkar i arbetet. Avsikten var att producera information för planering av verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan samt för att utveckla företagshälsovården. Undersökningen bestod dels av en Hälsoenkät där de anställda fick redogöra för hur de upplevde sitt hälsotillstånd samt en kartläggning av rehabiliteringsbehoven. Dessutom gjordes en s.k. BBIförfrågan som mätte risken för burnout, dvs. utbrändhet i arbetet. Sammanlagt 409 personer deltog i enkäten vilket gav en svarsprocent på ca 79. Medivire Työkykykeskus gjorde ett sammandrag av enkäten. Enligt rapporten avspeglar de behov av verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan som personalen har uttryckt i stor utsträckning bedömningen av det egna hälsotillståndet och arbetskapaciteten. På framförallt följande UUA- områden önskade personalen stöd: förbättring av den fysiska konditionen minskning av symtom i stöd- och rörelseorganen upprätthållande av yrkesskickligheten och utbildningen arbetskapacitet och stresshantering utveckling av arbetsgemenskapen och arbetsmetoderna I viss mån framgick också behov av verksamhet som går djupare in på kriser i arbetsgemenskapen. På individplanet önskades hjälp med viktkontroll och med att sluta röka. INFORMATION Extern information Informationen var under 1999 ett av riksåklagarämbetets tyngdpunktsområden och målet för den externa informationen var att konsolidera informationspolitiken och informationsstrategin på ett sådant sätt att informationen är öppen, snabb och tillförlitlig, behandlar olika medier på ett jämbördigt sätt och är tydlig. Strävan var även att ge en korrekt bild av åklagarväsendets ställning och uppgifter samt 23

26 FÖRVALTNINGEN ÅKLAGARVERKSAMHETEN INTRESSERADE MEDIERNA ÅKLAGARVÄSENDETS INTERNA INFORMATIONSBLAD AKKUSASTOORI DISTRIBUERAS OCKSÅ TILL REFERENSGRUPPER.

27 av riksåklagarämbetets verksamhet och avgöranden. Målet har förverkligats på många konkreta sätt. Sammanlagt 25 pressmeddelanden gavs ut om principiellt viktiga eller för allmänheten intressanta avgöranden. En öppen presskonferens för massmedierna ordnades i samband med att den första verksamhetsberättelsen publicerades. Därutöver ordnades några mindre diskussionstillfällen med representanter för medierna och deras referensgrupper. Under dessa diskussioner dryftades fenomenet trial by press samt de förväntningar som ställdes på informationen liksom också spelregler för alla parter. Informationen har kompletterats av de många intervjuer framställningar som riksåklagaren och biträdande riksåklagaren har givit samt av deras seminarie- och andra föredrag och framställningar. Från och med december detta verksamhetsår trädde en ny offentlighetslag i kraft. Ämbetsverkets tjänstemän har med anledning av detta deltagit i den utbildning som riksåklagarämbetet och justitieministeriet har ordnat. Inom ramen för regiongruppsverksamheten har åklagarna utbildats och utbildas fortsättningsvis i offentlighetslagens problemställningar. Även representanter för media har inbjudits till denna utbildning. Riksåklagarämbetet har under hela verksamhetsåret aktivt följt med medierna och analyserat deras nyheter om åklagarna och åklagarväsendet. Utgående från denna uppföljning, diskussioner med reportrar samt den nya offentlighetslagens förpliktelser har anvisningar till ämbetsverken och de lokala åklagarna för den externa informationen planerats. För att göra riksåklagarämbetets och hela åklagarväsendets verksamhet kända publicerades 1999 på tre språk (finska, svenska och engelska) en broschyr om Finlands åklagarväsende samt riksåklagarämbetets första verksamhetsberättelse på finska och svenska. Broschyren har distribuerats till åklagarenheterna, domstolarna och polisen, där medborgarna kan få den. Avsikten är att broschyren skall bidra till informationsspridningen om hela straffprocessförfarandet. Broschyren har även skickats till samtliga gymnasier i Finland för att användas som material i ämnet juridik. De lokala åklagarna är beredda att samarbeta med de gymnasielärare som undervisar i juridik. Även på riksåklagarämbetets Internetsidor finns information om ämbetsverkets verksamhet och avgöranden. Sidorna planerades och testades under verksamhetsåret och togs officiellt i bruk i januari På hemsidorna 25

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 17 maj 2011 439/2011 Lag om åklagarväsendet Utfärdad i Helsingfors den 13 maj 2011 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 17 juni 2015 733/2015 Lag om ändring av lagen om rättegång i brottmål Utfärdad i Helsingfors den 12 juni 2015 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

TILL LÄSAREN MARJA LEHTONEN

TILL LÄSAREN MARJA LEHTONEN R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 0 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Reinikka, Edita Oyj Tryck Edita Oyj, Helsingfors 2001 2 TILL LÄSAREN

Läs mer

2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN

2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN ALLMÄN ANVISNING RÅ:2010:2 Till åklagarna Dnr 17/31/10 Given Normbas 3.3.2010 ÅAL 3 2 mom ÅAL 4 Upphäver I kraft Allmän anvisning 1.4.2010 till åklagarna tills vidare RÅ 2005:2 Dnr 37/31/05 Förfarande

Läs mer

Förfarande i militära rättegångsärenden

Förfarande i militära rättegångsärenden Förfarande i militära rättegångsärenden ALLMÄN ANVISNING Dnr 19/31/14 12.2.2015 I kraft 16.2.2015 -tills vidare Upphäver RÅ:2010:2 dnr 17/31/10 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:2 till åklagarna Dnr 36/31/06

RIKSÅKLAGAREN ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:2 till åklagarna Dnr 36/31/06 RIKSÅKLAGAREN ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:2 till åklagarna Dnr 36/31/06 Given I kraft 6.11.2006 1.11.2006 tills vidare Beslut om verkställighet av reststraff 1. Styrningsbehov Enligt strafflagens nya 2 c

Läs mer

till åklagarna Dnr 38/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt

till åklagarna Dnr 38/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:4 till åklagarna Dnr 38/31/06 Utfärdad Normbas 13.12.1006 AÅL 3 2 mom. Upphäver I kraft RÅ:1998:3 1.1.2007 - tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt 1 Bakgrunden till

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 68/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 17 tingsrättslagen och 8 lagen om häradsåklagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott

Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott ALLMÄN ANVISNING Dnr 21/31/14 24.4.2015 I kraft 1.5.2015 - tills vidare Upphäver RÅ:2004:1 Dnr 65/31/04 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

Särskilda förfaranden i anslutning till anonym bevisning

Särskilda förfaranden i anslutning till anonym bevisning Särskilda förfaranden i anslutning till anonym bevisning ALLMÄN ANVISNING Dnr 28/31/15 29.2.2016 I kraft 1.3.2016 -tills vidare Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB 333 00180

Läs mer

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012 14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012

Läs mer

Riksåklagarämbetet. årsberättelse HELSINGFORS 1999

Riksåklagarämbetet. årsberättelse HELSINGFORS 1999 2.. Riksåklagarämbetet årsberättelse 1 9 9 8 HELSINGFORS 1999 3 REDAKTION: MARJA LEHTONEN, RIKSÅKLAGARÄMBETET GRAFISK DESIGN: TAINA REINIKKA, OY EDITA AB PÄRM: REPEAT 240 G/M 2, TEXTSIDOR: LUMISILK 115

Läs mer

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Antal ärenden som väckts 1.1.2009 ärenden som inkommit 2006 18 ärenden som inkommit 2007 230 ärenden som inkommit 2008 804 Sammanlagt 1 052 Under 2009

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president 7 STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Domstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi

Domstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi 15.6.2010 Publikationens titel Domstolspraktikanters behörighet Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

Förordnande av två eller flera åklagare till samma ärende

Förordnande av två eller flera åklagare till samma ärende Förordnande av två eller flera åklagare till samma ärende ALLMÄN ANVISNING Dnr 13/31/13 Gäller fr.o.m. 1.4.2013 tills vidare Upphäver RÅ:2007:5 (såvitt gäller åklagarpar) Besöksadress Postadress Telefon

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av och i lagen om rättegång i brottmål PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010 30.6.2010 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Överföring av dömda personer, övervakningsåtgärder och alternativa påföljder Nationellt genomförande av rambeslut Arbetsgruppen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2016 B 6315-15 KLAGANDE 1. HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat JE 2. KO Ombud och offentlig försvarare: Advokat SL MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

ORGANISERING AV ARBETET I FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN SAMT LEDNING OCH ADMINISTRATION

ORGANISERING AV ARBETET I FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN SAMT LEDNING OCH ADMINISTRATION ÅBO FÖRVALTNINGSDOMSTOL Överdomarens beslut YT/1/17 2.1.2017 ÅBO FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS ARBETSORDNING I denna arbetsordning bestäms, utöver vad som föreskrivs i domstolslagen, i lagen om förvaltningsdomstolarna,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Lag. om ändring av strafflagen

Lag. om ändring av strafflagen Lag om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 2 a kap. 9 11, sådana de lyder, 2 a kap. 9 i lagarna 475/2008, 641/2009, 392/2011, 431/2014 och 381/2015 samt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD

PRESENTATIONSBLAD PRESENTATIONSBLAD 20.1.2015 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Revidering av strafflagens allmänna bestämmelser om förverkandepåföljder Konfiskationsarbetsgruppen Ordförande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juli 2012 B 2895-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER Efterlevande till US 1. A-BS 2. HS SAKEN Narkotikabrott

Läs mer

Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel. 63/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 12/41/2011 HARE nummer OM031:00/2011

Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel. 63/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 12/41/2011 HARE nummer OM031:00/2011 19.10.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Mirja Salonen 63/2012 Betänkanden och utlåtanden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 maj 2015 Ö 2861-14 KLAGANDE BJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat LO MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OCH RÅ:2004:1 FÖRESKRIFT Dnr 65/31/04 till åklagarna. Författningsgrund AÅL 3 2 mom. RÅÄF 13

ALLMÄN ANVISNING OCH RÅ:2004:1 FÖRESKRIFT Dnr 65/31/04 till åklagarna. Författningsgrund AÅL 3 2 mom. RÅÄF 13 ALLMÄN ANVISNING OCH RÅ:2004:1 FÖRESKRIFT Dnr 65/31/04 till åklagarna Given Författningsgrund 28.12.2004 AÅL 3 2 mom. RÅÄF 13 I kraft 1.1.2005 - tills vidare Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott 1. Bakgrund

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri ÅKLAGARMYNDIGHETEN Svarsskrivelse Sida 1 (6) Byråchefen Stefan Johansson 2007-05-25 Ert ÅM 2007/1729 Er beteckning B 5251-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HK./. Riksåklagaren angående grovt

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

RP 9/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIG A INNEHÅLL

RP 9/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIG A INNEHÅLL RP 9/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 a kap. 2 tvångsmedelslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIG A INNEHÅLL I denna proposition föreslås att förteckningen

Läs mer

Anmälan om de högsta statstjänstemännens bindningar (Tjänster som avses i punkten i statstjänstemannalagen)

Anmälan om de högsta statstjänstemännens bindningar (Tjänster som avses i punkten i statstjänstemannalagen) Anmälan om de högsta statstjänstemännens bindningar (Tjänster som avses i 26 1 4 punkten i statstjänstemannalagen) Anmälan av bindningar med blanketten för bindningar Statens högsta tjänstemannalednings

Läs mer

Åtalade, dömda och straff 2013

Åtalade, dömda och straff 2013 Rättväsende 2014 Åtalade, dömda och straff 2013 Fler djurhållningsförbud utfärdades an tidigare Enligt Statistikcentralens uppgifter utfärdades åt 90 personer djurhållningsförbud år 2013, dvs. ungefär

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

TILL LÄSA REN MARJA LEHTONEN

TILL LÄSA REN MARJA LEHTONEN R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T ÅRSBERÄTTELSE 2002 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Edita Design Tryck Edita Prima Oy, Helsingfors 2003 TILL LÄSA REN Riksåklagarämbetets

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Lag. om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt

Lag. om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt Lag om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt Statens rättshjälps- och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2006 B 5183-04 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART NGS Ombud och offentlig försvarare: Advokat GT SAKEN Djurplågeri

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 december 2015 B 2351-15 KLAGANDE DKN Ombud och offentlig försvarare: Advokat BÅ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2016 B 3667-15 KLAGANDE ETK Ombud och offentlig försvarare: Advokat GF MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2649-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Justitieminister Johannes Koskinen

Justitieminister Johannes Koskinen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets rambeslut (bekämpande av rasism och främlingsfientlighet) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2004 B 1412-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART H.E. Offentlig försvarare och ombud: advokaten J.L., SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2016 Ö 795-16 ANSÖKANDE STAT Republiken Turkiet MOTPART IC Offentlig försvarare: Advokat ES SAKEN Prövning enligt 18 lagen

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom Förskingring

Överklagande av hovrättsdom Förskingring Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2014-02-26 ÅM 2014/1525 Byråchefen My Hedström Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom Förskingring Klagande Riksåklagaren Box 5553 114

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering HÖGSTA DOMSTOLEN Enhet 1 JS 04 Mål nr B 3480-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-12-14 Rättelse, 2015-12-16 Beslutat av: justitierådet Ella Nyström Högsta domstolen har rättat ordet straffminimum till

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 34 a kap. 1 och 4 strafflagen och 34 kap. 12 lagen om ändring av strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-26 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Överlämnande från Sverige

Läs mer

U 88/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson

U 88/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson U 88/2013 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga

Läs mer