Sektion A Sektion B Sektion D Sektion E Sektion F Sektion K Sektion L Sektion M Sektion T (S) Sektion V Ingenjörsskolan

Transkript

1 Organisationskartorna visar utvecklingen av KTHs institutioner fram till skolbildningen Dessa kartor togs främst fram som ett hjälpmedel vid förteckningsarbeten Kartorna visar både på organisation och arkivbildare. Kartorna är ej heller slutgiltiga, utan förändringar eller kompletteringar kan tillkomma. Samtliga rutor i kartorna betecknar institutioner om annat ej är skrivet. Avdelningar och centra inom institutioner är listade i punktform. Vissa institutioner saknar tyvärr listor på avdelningar (se exvis Sektion M). Oklara samband är markerade i rött. Länkar till andra sektioner är markerade i blått. Institutioner fram till omorganisationen 1993 har rutor med tunn ram. Institutioner har tjock ram och namn i fetstil. Avdelningar som flyttat mellan institutioner saknar ram. Förändringar som ej påverkat organisationen/arkivbildningen (t.ex. namnbyte) samt kompletterande uppgifter återfinns inom ramarna. Exempel: Institution A och Institution B startade sin verksamhet 1827 respektive överfördes Avdelning D från Institution B till Institution Y. Institution A och B gick ihop 1993 till Institution X. Institution Y ombildades 1993 till Institution Z bytte Avdelning E inom Institution X namn till Avdelning G inkorporerades Institution X i Institution Z. Institution A Avdelning B Kompetenscentrum C Institution B Avdelning D Avdelning E Avdelning D 1977 Institution X Avdelning B Avdelning E (fr.o.m Avdelning G) Kompetenscentrum C Institution Y Avdelning D (fr.o.m. 1977) Avdelning F Avdelning B (fr.o.m. 2003) Avdelning D Avdelning G (fr.o.m. 2003) Avdelning F Kompetenscentrum C (fr.o.m. 2003) Institution Z Sektion A Sektion B Sektion D Sektion E Sektion F Sektion K Sektion L Sektion M Sektion T (S) Sektion V Ingenjörsskolan

2 Utvecklingsschema Sektion A Byggnadskonstens historia Avdelningen för Arkitekturhistoria Arkitektur 1876/ Arkitektur Husbyggnadslära Arkitektur I Arkitektur II Stadsbyggnad (1914) (tidigare speciallärarbefattning i Stadsanläggningslära) Byggnadsteknik Byggnadsakustik Arkitektur I (Husbyggnad) Arkitektur I (dubblerad) (Projekteringsmetodik) Arkitektur II (Sammansatta strukturer) Arkitektur II (dubblerad) (Formlära) Stadsbyggnad (Stadsbyggnad) Stadsbyggnad (dubblerad) (Regional planering) Arkitektur Konstruktionslära Husbyggnad (Arkitektur I) Projekteringsmetodik (Arkitektur I) Sammansatta strukturer (Arkitektur II) Formlära (Arkitektur II) o Byggnadsakustik Stadsbyggnad (Stadsbyggnad) Regional planering (Stadsbyggnad) Byggnadsfunktionslära o Människa Närmiljö ( ) o Arbetsmiljögruppen (senare Industriplanering) (1976) Belysningslära??? Saknas??? (inom Formlära ) Arkitekturhistoria endast lektorat Fr.o.m även: Forskargruppen för bostadsombyggnad (BOOM) (inom Husbyggnad) Byggnadsakustik Regional planering Byggnadsteknik Infrastruktur och Samhällsplanering Fr.o.m även: Konstruktionslära Arkitektur och stadsbyggnad Institutionen bestod av samtliga tidigare avdelningar (förutom Regional planering) fram till Fr.o.m bestod institutionen av följande avdelningar: Arkitektur (Sammansatta strukturer) Arkitekturhistoria Bebyggelseanalys Industriplanering Projekteringsmetodik Stadsbyggnad Bebyggelseanalys Arkitekturens Form och teknik Belysningslära BOOM-gruppen Formlära Husbyggnad Konstruktionslära Arkitekturskolan Version 1.3

3 Utvecklingsschema Sektion B Gruvvetenskap Bergsmekanik Tillämpad mekanik Metallurgi och hyttkonst Ångmaskinlära 1876 Bergsmekanik Maskinlära Mineralogi och geologi Geologi (1982) Allmän bergsmekanik och gruvmekanik Hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling Järnets bearbetning och behandling Metallernas bearbetning Järnets metallurgi Metallhyttkonst Bergskemi och metallurgi Metallografi Allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik Gruvbrytning Gruvbrytning med gruvmätning Bergteknik HÖGSKOLAN I LULEÅ (Luleå Tekniska Universitet) Anrikning Mineralberedning /1977 Metallernas gjutning Metallurgi Järnets metallurgi Processmetallurgi (tidigare metallhyttkonst) sed Teoretisk metallurgi Metallernas gjutning 1975 Metallurgisk kemi? Metallernas bearbetning Metallernas bearbetning Enheten för Metallernas bearbetning Järnets metallurgi Tillämpad processmetallurgi Värme- och ugnsteknik Teoretisk metallurgi Materialens processteknologi Metallurgi Materialvetenskap Keramteknologi Korrosionslära Materialteknologi Mekanisk metallografi Metallografi Termodynamisk modellering Fr.o.m även: Metallernas bearbetning Metallurgi: o Teoretisk metallurgi (Materials processvetenskap) o Tillämpad processmetallurgi o Mikromodellering Värme- och ugnsteknik Materialkemi Teknisk materialfysik Tillämpad materialfysik Produktionsteknik, särskilt stål- och gruvindustrin Korrosionslära Teknisk elektrokemi och korrosionslära Se Sektion K Materialcentrum Materialteknologi Version 2.2

4 Utvecklingsschema Sektion D Tillämpad matematik Administrativ dataregistrering?-1965 Numerisk analys Informationsbehandling Gemensam institution med SU Numerisk analys Administrativ databehandling (fr.o.m i Frescati) Produktionssystem Avd. Medieteknik och grafisk produktion Administrativ databehandling (ADB) ?? Data- och systemvetenskap (DSV) 19??-2005 Gemensam institution med SU Numerisk analys Numerisk analys och datalogi (NADA) Gemensam institution med SU Avdelningar: Numerisk analys (NA 1963, C2M2 1998) Teoretisk datalogi (TCS, 1982 ) Interaktion och presentationslaboratoriet (IPLab, 1985 ) Datorseende (CVAP, 1986 ) Studier av artificiella neuronsystem (SANS, 1987 ) Medieteknik och grafisk produktion (Meda, 2000) Centra: 1988(92) KTH Network Operation Centre (KTHNOC) (Sunet-gruppen) 1993 Parallelldatorcentrum (PDC) 1996 Centrum för Autonoma System (CAS) 1995 Kompetenscentrum CID 1995 Kompetenscentrum PSCI Systemgruppen Version 1.1

5 Utvecklingsschema Sektion E Fysik t Allmän fysik 1890-t-1911 Tillämpad fysik Elektroteknik (Allmän) elektroteknik Teoretisk elektroteknik Mikrovågsteknik Tillämpad elektronik Radioteknik Elektrisk mätteknik Reglerteknik (1947) Halvledarlaboratoriet (Arbetsenhet) Elektronik Fasta tillståndets elektronik Fotonik med mikrovågsteknik Elektroniksystemkonstruktion Elektronikapplikationer Centra (egna arkivbildare): MFC ( ) FKC ( ) SiCEPS ( ) Halvledarlaboratoriet () Teletrafiksystem Telekommunikationsoch datorsystem Teoretisk elektroteknik Telegrafi och telefoni Radiosystemteknik Mikroelektronik och informationsteknik (IMIT) Material- och halvledarfysik MSP Elektroniska komponenter SSD Optik, fotonik och kvantelektronik OPQ Elektronik- och datorsystem LECS Kommunikationsnät LCN Telekommunikationssystem TS-lab (2002) Centra: Halvledarlaboratoriet (fr.o.m Electrumlaboratoriet) Centrum för internetteknik, SCINT (-2004) Kistaintegralen (2003) Kista Photonic Research Center, KPRC (2002) Elektrisk mätteknik 1965 till Tillämpad elektronik Teletransmissionsteori Signaler, sensorer och system (S3) Elektrisk mätteknik (fr.o.m Mikrosystemteknik) Radiosystemteknik Reglerteknik Processreglering ( ) Teletransmissionsteori Signalbehandling Antennteori (-2003) Talsignalbehandling 2003 (fr.o.m Ljud- och bildbehandling (SIP)) Kommunikationsteori (2004) Centrum (egen arkivbildare): Wireless@KTH (-2002) Radiosystemteknik 1995 Teleinformatik Telekommunikationssystem Teletrafiksystem Datorsystem Programvaruteknik Radiosystem Wireless@KTH () (Arbetsenhet) Optik (Fysik II) Materialfysik (Fysik III) Kondenserade materiens fysik (Fysik V) Kondenserade materiens teori Elektrisk anläggningsteknik Konstruktionsteknik och elektriska anläggningar Forskningsgruppen för elektriska energisystem Teoretisk elektroteknik (med mätteknik) Teoretisk elektroteknik Elektronfysik Elektronik Arbetsenheten för Acceleratorteknik Talöverföring Talöverföring och musikakustik Talsignalbehandling 2003 Hörselteknologi 2004 Fysiska institutionen Kondenserade materiens teori Forskningsgruppen för elektriska energisystem Elektriska energisystem Plasmafysik Plasmafysik med fusionsforskning 1968(1975)-1990 Swedish Fusion Research Unit 1976 Alfvénlaboratoriet Acceleratorteknik (fr.o.m. Tillämpad elektrofysik) Fusionsplasmafysik Plasmafysik Teoretisk elektroteknik Swedish Fusion Research Unit t.o.m (egen arkivbildare) Talöverföring och musikakustik Tal, musik, hörsel Talteknologi och talkommunikation Musikakustik Talsignalbehandling (till 2003) Hörselteknologi (till 2004) Centrum för talteknologi (CTT) Elektromaskinlära Elektrisk elmotordrift Industriella styrsystem Elkraftteknik Elektrotekniska system Industriella styrsystem (fr.o.m Industriella informations- och styrsystem) (IES/ICS) Elektriska energisystem (ESS) Elektriska anläggningar/elektrisk energikonstruktion (EEA/EEK) Elektriska maskiner och drivsystem/elektriska maskiner och effektelektronik (EMD/EME) (med Högeffektelektronik EHE) Industriell elektroteknik (EIE) Elektronisk elmotordrift Centrum: Elkraftteknik (EKC) 1995 Industriell elektroteknik (donationsprofessur) Swedish Fusion Research Unit 1999 (åter 2006) Arbetsenheten för Elkraftteknik Elektriska maskiner och kraftelektronik Elektriska maskiner och drivsystem Högeffektelektronik (donationsprofessur) CHALMERS Institutionsgruppen för mät- och reglerteknik Gruppen bestod av tre institutioner som hade gemensam styrelse. Institutioner: Reglerteknik Elektrisk mätteknik Industriella styrsystem Version 1.7

6 Utvecklingsschema Sektion F Vissa avdelningar saknas i denna plan. Elektroteknik Se Sektion E Tillämpad fysik Fysik t Allmän fysik 1890-t-1911 (lektorat) Teknisk fysik (personlig professur) Läran om maskinelement Matematik och mekanik ??? Matematik och teoretisk mekanik Tillämpad mekanik Se Sektion B Fysik Läran om maskinelement Matematik Matematik och mekanik Mekanik Fysik I Fysik II Fysik III Fysik IV Fotografi Matematik I Matematik II Mekanik II Mekanik I Reaktorfysik Fysik Fysik I Atom och molekylfysik Fysik II Optik Fysik III Materialfysik Fysik IV Fysikalisk mätteknik och databehandling Fasta tillståndets fysik Kansli och kurslaboratorium Neutron och reaktorfysik (1990) Fotografi ( ) Tillämpad fysik ( ) Kondenserade materiens fysik ( , arkivet saknas), fotografi del av Fysik II fr.o.m. 1991) Fasta tillståndets fysik Matematik (1913)-1993 Matematik Matematisk statistik Optimeringslära och systemteori Uppdragsgruppen för Tillämpad Matematik (UTM) t.o.m. 1985/86 Samhällsplaneringsgruppen t.o.m Hållfasthetslära Hållfasthetslära Mekanik Mekanik Centrum: Faxénlaboratoriet 1995 (egen arkivbildare) Gasdynamik Fysiska institutionen Atom- och molekylfysik (Fysik I) Optik (Fysik II) Materialfysik (Fysik III) Biomedicinsk fysik (Fysik IV) Kondenserade materiens fysik (Fysik V) Nanostrukturfysik Laserfysik och kvantoptik Materialteori Kondenserade materiens teori Biofysik Matematisk fysik Partikelfysik Kärnfysik Reaktorfysik OBS! Ej helt klart än vilka vägar Matematik I, II och Matematisk statistik tagit fram till Institutionen för Matematik ( ). Matematik Matematik Matematisk statistik Optimeringslära och systemteori Beskrivande geometri Tillämpad matematik Termisk hydromekanik Signaler, sensorer och system (S3) Se Sektion E Bildfysik och fotografi 1994 Från 2003 även: Experimentell biomolekylär fysik Kemisk fysik Cellfysik Bildfysik och fotografi Geodesi och fotogrammetri Kondenserade materiens teori Matematisk statistik Tillämpad matematik I Tillämpad matematik Numerisk analys Se Sektion D Tillämpad matematik II Matematisk fysik Regleringsteknik (1947) ? Reglerteknik 1965?-1992 Ingick i Institutionsgruppen för mät- och reglerteknik Se Sektion E Optik (Fysik II) Materialfysik (Fysik III) Kondenserade materiens fysik (Fysik V) Kondenserade materiens teori Matematisk fysik I t slut Matematisk fysik II t slut Mikroelektronik och informationsteknik (IMIT) Se Sektion E Teoretisk fysik 1960-t slut-1993 Materialteori Kondenserade materiens teori Biofysik Matematisk fysik Version 1.5

7 Utvecklingsschema Sektion K Mekanisk teknologi Pappersteknik 1920-tal Kemi och kemisk teknologi (1827) Kemisk teknologi Oorganisk- och elektrokemi Teknisk organisk kemi Teknisk oorganisk kemi Kemisk teknologi Industriell produktion Polymerteknologi Polymera material 1983 Ytbehandlingsteknik 1988 Polymer och polymerkompositers bearbetning 1989 Färg- och lackkemi (personlig professur) Organisk- och analytisk kemi Analytisk kemi (fr professur) Träteknologi 2002 Pappersteknik Åsö gymnasium, Kemiingenjörslinjen Se Ingenjörsskolan Fiber- och polymerteknik Träkemi och massateknologi Ytbehandlingsteknik Polymerteknologi Biokompositer 2005 Pappersteknologi Trä och träkompositer Pappers- och massateknik Pappers- och massateknologi 2002 Träkemi (fr.o.m Träkemi och massateknologi) Pappersteknik (fr.o.m Pappersteknologi) Cellulosateknik Fiberteknologi 2002 Träkemi 1993 Trä och träkompositer 2003 Farkost- och flygteknik Cellulosateknik och träkemi Cellulosateknik Träkemi /1993 Maskinlära Värmeteknik och maskinlära Värmeteknik Materialvetenskap Se Sektion B Kemiteknik Kemisk reaktionsteknik 1999 Energiprocesser Kemisk apparatteknik Tillämpad elektrokemi Teknisk strömmingslära Kemisk teknologi Högskoleing. Kem.tek. (KET/HI) Industriell ekologi 1997 Kemisk apparatteknik Teknisk elektrokemi Kemi Analytisk kemi Fysikalisk kemi Kärnkemi Oorganisk kemi Organisk kemi Teoretisk kemi Ytkemi 1998 (fr. Fysikalisk kemi) SNAP 1995 (centrum/ytkemi) Teoretisk kemi 2000 Bioteknologi Biokemi och biokemisk teknologi Kärnkemi Zymoteknik (1893) Jäsningslära (Biokemisk teknologi) Vatten- och livsmedelskemi Livsmedelskemi (Biokemi) Organisk kemi Oorganisk kemi Teoretisk- och elektrokemi Teoretisk kemi Fysikalisk kemi Korrosionslära Teknisk elektrokemi och korrosionslära Teknisk elektrokemi Version 1.4

8 Utvecklingsschema Sektion L Geodesi Geodesi (personlig professur) Skifteslära Geodesi och fotogrammetri Geodesi och utjämningsräkning Kulturteknik ?? Mark och vattenteknik 19??-1993 Fotogrammetri Miljö- och naturresursinformation 1986 Geodesi Fastighetsteknik Byggnadsekonomi och byggnadsorganisation Fysiska institutionen Bildfysik och fotografi 1994 Bildfysik och fotografi Fastighetsstrukturens ekonomi Fastighetsekonomi Anläggning och miljö Geodesi och fotogrammetri Geodesi Fotogrammetri Geoinformatik Bildfysik och fotografi Centrum för geoinformatik (CGI) (egen arkivbildare, senare SU) Fastigheter och byggande Byggandets organisation och ekonomi Bygg- och fastighetsekonomi Fastighetsvetenskap Mark och vattenteknik Fastigheter och byggande Fastighetsvetenskap Bygg- och fastighetsekonomi Säkerhetsforskning 2004 Infrastruktur Samhällsbyggnad: o Samhällsplanering o Bebyggelseanalys o Geoinformatik o Fastighetsvetenskap Trafik och logistik: o Trafik och logistik o Geodesi Systemanalys och ekonomi: o Bygg- och fastighetsekonomi o Transport- och lokaliseringsanalys o Filosofi Säkerhetsforskning Centra: Centrum för Drift och Underhåll (CDU) Centrum för Trafikforskning (CTR) Centrum för Bank och Finans (CeFin) 2003 Centre of Exellence for Science and Innovation Studies (CESIS) 2003 Centrum för Miljöstrategisk forskning fms 2003 Byggandets organisation och ekonomi Industriell ekonomi och organisation (INDEK) Infrastruktur och samhällsplanering Avd. Teknik- och vetenskapshistoria Filosofi och teknikhistoria Filosofi Teknik- och vetenskapshistoria Samhällsplanering och miljö Samhällsplanering Bebyggelseanalys Geoinformatik Miljöstrategisk analys fms Transporter och samhällsekonomi Trafik och logistik Geodesi Transport och lokaliseringsanalys Säkerhetsforskning Samhällsekonomi Version 2.1

9 Utvecklingsschema Sektion M Institutionerna Mekanisk teknologi och Maskinlära är de ursprungliga delarna inom fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi Avdelningarna inom institutionerna saknas för närvarande i detta schema. Mekanisk teknologi Tillämpad mekanik Se Sektion B Ångmaskinlära 1876 Maskinlära Pappersteknik 1920-tal Kemi och kemisk teknologi Se Sektion K Svetsteknologi Materialens processteknologi avd. för gjuteriteknik Materialbearbetning Läran om verktygsmaskiner Tillverkningssystem Ångmaskinlära Ångteknik Termisk energiteknologi Termisk energiteknologi Reaktorteknologi 1960 Uppvärmnings- och ventilationsteknik Installationsteknik (1982) Produktionssystem Kylteknik (pers. prof. fr. 1946) [enl. VA arkivbildare fr speciallärarbefattning inom Förbränningsmotorer] Mekanisk värmeteori och kylteknik Energiteknik Avd. Teknik- och vetenskapshistoria (ingick i Tillverkningssystem; egen arkivbildare) Avd. Medieteknik och grafisk produktion?-1993 (?) Träteknologi Läran om förbränningsmotorer Förbränningsmotorteknik Maskinelement Maskinkonstruktion 1965 Maskinelement Maskinelement Maskinkonstruktion Teknisk akustik 1974 Läran om maskinelement 1921(1956)-1962 Teknisk akustik Flygteknik Läran om vattenmotorer Läran om vattenmotorer och pumpar Fluidteknologi Farkostteknik Metallernas gjutning Se Sektion B Woxéncentrum Avd. för Elektroteknik (ingick i Tillverkningssystem; egen arkivbildare) Maskinkonstruktion Industriell produktion Avd. Teknik- och vetenskapshistoria Industriell ekonomi och organisation (INDEK) Byggandets organisation och ekonomi Fastigheter och byggande Avd. Medieteknik och grafisk produktion Avd. Teknik- och vetenskapshistoria Metallernas gjutning Fr.o.m inom Materialvetenskap, se Sektion B NADA Se Sektion D Filosofi och teknikhistoria 2005 Industriell ekonomi och organisation Miljöskydd och arbetsvetenskap Träteknologi 2002 Fiber- och polymerteknik Se Sektion K Arbetsenheten för Arbetsvetenskaplig forskning och utveckling Industriell ergonomi (?) Arbetsvetenskap Version 2.0 Reviderad / Robin Roy

10 Utvecklingsschema Sektion T (S) Mekanik Termisk hydromekanik Skeppsbyggnadslära Skeppsbyggnad Skeppsteknik Hållfasthetslära Termisk hydromekanik Mekanik Hållfasthetslära Gasdynamik Järnvägs- och fordonsteknik??-1993 KTH Järnvägsgruppen Från och med den 15:e april 1996 är Järnvägsgruppen ett formellt forsknings- och utbildningscentrum inom järnvägsteknik. Maskinelement Teknisk akustik 1974 Teknisk akustik Flygteknik Farkostteknik Skeppsteknik Flygteknik o Aerodynamik o Flygmekanik Teknisk akustik Järnvägsteknik Fordonsteknik Skeppsteknik CHALMERS LINDHOLMEN Centrum: Järnvägsgruppen (1996) Flygteknik 1996 Flygplansstatik och flygplansbyggnad Lättkonstruktioner Flygteknik Aerodynamik Flygmekanik o Enheten för flygdriftingenjörsutbildningen/fdi Flygplanskonstruktion Lättkonstruktioner Neuronik Industriell produktion Träteknologi 2002 KTH Syd, Campus Flemingsberg Se Ingenjörsskolan Neuronik Farkost- och flygteknik Marcus Wallenberg Laboratoriet för Ljudoch Vibrationsforskning, MWL Järnvägsteknik Fordonsdynamik Flygteknik Lättkonstruktioner Marina system Trä och träkompositer Professuren i Trä och träkompositer Fiber- och polymerteknik Se Sektion K Centrum: Järnvägsgruppen Version 1.2

11 Utvecklingsschema Sektion V Geodesi och fotogrammetri Geodesi Väg- och vattenbyggnadskonst (1911) Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Vattenbyggnadskonst 1903 Väg- och brobyggnadskonst Byggnadsekonomi och byggnadsorganisation Vattenbyggnadslära Vattenbyggnad Väg- och brobyggnadslära Brobyggnad 1923 Järnbyggnadslära Brobyggnad Fastigheter och byggande Jord- och bergmekanik (Geoteknik) (1947) Vägbyggnad och kommunikationsteknik Byggnadsstatik Mark och vattenteknik Vattenvårdsteknik Vägbyggnad ?? Vägteknik 19??-1993 Kommunikationsteknik Trafikplanering Byggkonstruktion Byggnadsstatik Brobyggnad Stålbyggnad Betongbyggnad Anläggning och miljö Vattenbyggnad Vattenvårdsteknik Teknisk geologi Jord- och bergmekanik Vägteknik Mark och vatten (Kulturteknisk grundvattenkemi) Centrum för säkerhetsforskning CIES (Centrum för Internationella Miljöstudier) Vägteknik 1994 Bebyggelseanalys Infrastruktur och samhällsplanering Trafikplanering Regional planering Vägteknik Transport- och lokaliseringsanalys 1998 Bebyggelseanalys 1999 Centra: Centrum för Drift och Underhåll (CDU) 1995 Centrum för Trafikforskning (CTR) 1995 Regional planering Byggnadsteknik Se Sektion A Arkitektur och stadsbyggnad Se Sektion A Arkitektur Se Sektion A Vägteknik Byggnadsteknik Storinstitution Byggnadsmateriallära Byggnadsteknik Byggnadsteknik Mark och vattenteknik Enheten för miljö- och naturresursinformation???- Jord och bergmekanik Säkerhetsforskning 2004 Byggnader och installationer Byggnadsteknik Byggnadsmaterial Installationsteknik Infrastruktur Byggvetenskap Betongbyggnad Brobyggnad (inkl. stålbyggnad) Byggnadsmaterial Byggnadsteknik (inkl. byggnadsakustik) Installationsteknik (inkl. skyddsventilation) Jord- och bergmekanik Miljö- och naturresursinformation Vägteknik Värdinstitutionen för KTH:s forskarskola Byggd Miljö vid Högskolan i Gävle Byggnadsmateriallära Installationsteknik (1982) Uppvärmnings- och ventilationsteknik Version 2.0

12 KTH Campus Utvecklingsschema för Ingenjörsskolan på KTH Utbildningsenheter utanför Campus Kommunala högskolan/ Åsö gymnasium Driftteknik Sjöbefälsskolan Maskin Sjöbefäl YTH-Grafisk industri fr Grafisk teknik H Flygdriftingenjörslinjen Ldv5 Kista (Elektro) (96) Bv87 Järfälla (Elektro/Maskin) Bv87 Täby (Elektro) Bv87 Driftteknik Arb.enh. f. driftpers.utb. fr.o.m.1/7-82 Driftingenjör Enh. f. sjöbefälsutb Ldv 5/Chalmers Flytt 1990 YTH-Bygg H Flytt 1992 Tumba Grafiskt centrum fr organisatoriskt under Södertälje H Kista 1992 (1996)-2000 Bv87 Skrubba Driftingenjör Ldv5 Haninge H 1993 Södertälje (YTH-Verkstad) S Åsö gymnasium Kemiingenjörslinjen Tr42 Flytt 1993 till Campus Visby (Elektro) Organisatoriskt delad mellan Ingenjörsskolan och Högskoleutbildning på Gotland (länsstyrelsen Gotlands län) H Grafiskt centrum/ Tumba, 2000 Flygteknik Neuronik 2003 Kemiingenjörslinjen Avd. vid Inst. för Kemiteknik Se Sektion K Tr42 Tillämpad informationsteknik (2IT) Bv87 KTH Syd Campus Haninge Campus Telge Campus Flemingsberg 2003 Visby (-2002) H/S Jaan Pannel